Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

‘Sisap Ngününgün’

‘Sisap Ngününgün’

‘Sisap Ngününgün’

“Oupwe föri ämi angang meinisin, nge ousap lal are anini.”​—FILIPI 2:14.

1, 2. Ifa ussun Paul a fönöü chon Kraist lon Filipai me Korint, me met popun?

 LON EWE äeüin senturi, ewe aposel Paul, fän emmwenien ewe ngün mi fel, lon makkeian we taropwe a fakkun apünga ewe mwichefelin Kraist lon Filipai. A apünga chienan kewe chon lükülük ren ar kisäseü me tinikken, me a mak ussun an pwapwa pokiten ar kewe föfför mi mürinnö. Iwe nge, Paul a ächema ngeniir, “Oupwe föri ämi angang meinisin, nge ousap lal are anini.” (Filipai 2:14) Pwata ewe aposel a makkei ena fön?

2 Paul a silei met ngününgün a tongeni efisatä. Ekkoch ier mwan, a ächema ngeni ewe mwichefel lon Korint pwe mi fakkun efeiengaü ngününgün. Paul a makkei pwe lupwen chon Israel ra nom lon ewe fönüpöön, fän chommong ra asonga Jiowa. Ifa ussun? Ren ar tipeni mettoch mi ngaü, ar fel ngeni ululun, ar lisowu mwääl, ar sotuni Jiowa, me ar ngününgün. Paul a pesei chon Korint pwe repwe käeö seni ekkena pworaus. Iei makkeian: “Sisap pwal lalangau usun ekoch me leir ra föri, iei mine ra ninnila o rosola ren ewe Chon Läng.”​—1 Korint 10:6-11.

3. Pwata a lamot pworausen ngününgün lon ei fansoun?

3 Pokiten kich chon angang ngeni Jiowa lon ei fansoun, sia ussun chök ewe mwichefel lon Filipai. Sia kan tinikken fän iten föfför mi mürinnö, me a wor tong lefilach. (Jon 13:34, 35) Iwe nge, pokiten ekkewe mettoch mi ngaü ngününgün a efisatä lein nöün Kot kewe aramas loom loom, ina popun a lamot ach sipwe lefareni ei fön: “Oupwe föri ämi angang meinisin, nge ousap lal are anini.” Sipwe akkom käeö pworausen chon ngününgün lon Paipel. Iwe mwirin, sipwe käeö met sipwe tongeni föri fän iten eppetin feiengaü seni ewe mettoch ngününgün lon ei fansoun.

Eü Mwich Mi Ngaü A Ngününgünü Jiowa

4. Ifa ussun chon Israel ra ngününgün lon ewe fönüpöön?

4 Ewe kapasen Ipru mi wewe ngeni ‘ngününgün, lal, are ngüngü’ a mak lon Paipel fän iten minne a fis atun än Israel nonnom lon ewe fönüpöön ükükün 40 ier. Fän ekkoch, chon Israel ra mängaü ren nonnomur, iwe, ra pwärawu meefier ren ar ngününgün. Ren chök awewe, ekkoch chök wiik mwirin ar ngaselo seni fötek lon Isip, “unusen ewe mwichen chon Israel ra lal ngeni Moses me Aaron.” Ekkena chon Israel ra ngününgün ussun möngö ren ar apasa: “Amwo aipwe fen mäla ren pöün ewe Samol mi Lapalap lon Isip, lupwen aia mot ngeni ekewe sepien fituk o mongö chomong sokun mongö. Nge ämi oua emwenikeemilong lon ei fanüapö pwe oupwe nikem meinisin ren echik.”—Ekistos 16:1-3.

5. Ekkewe chon Israel ra enletin ngününgünü iö?

5 Pwüngün pwe Jiowa a awora ngeni chon Israel minne repwe manau ren lon ewe fönüpöön, pwe iwe a awora möngö me konik fän tong. Esap fän eü chon Israel repwe tongeni mälo ren lengita lon ewe fönüpöön. Nge pokiten rese menemenöch, iwe, ra poputä le ngününgün. Inaamwo ika ar ngününgün a weneiti Moses me Aaron, nge ekiekin Jiowa pwe ra enletin ngününgünü i. Iei alon Moses ngeni chon Israel: “[Jiowa] a rongorong ämi lal ngeni. Pun iö äm? Ousap lal ngenikem, pwe oua lal ngeni ewe Samol mi Lapalap.”​—Ekistos 16:4-8.

6, 7. Me ren Numperis 14:27, ifa ussun a siwil tipen chon Israel?

6 Iwe, ekiselo mwirin, chon Israel ra ngününgünsefäl. Moses a tinalo 12 mwän pwe repwe operi ewe Fönüen Pwon. Engol leir ra liwin fan pworaus mi ngaü. Iwe, met mwiriloon? “[Meinisin chon Israel] ra lal ngeni Moses me Aaron o üreniir, ‘Amwo aipwe fen mäla chök lon ewe fanü Isip, ika aipwe fen mäla lon ei fanüapö. Pwota ewe Samol mi Lapalap a emwenikeemito lon ei fanü pwe aipwe mäla lon maun, nge pwülüem me nöüm kewe semirit repwe oola? Epwe fen öch äm aipwe liwinsefäliti Isip.’”​—Numperis 14:1-3.

7 A ifa me watteen siwilin tipen chon Israel! Ar kilisou le poputään ren ar ngaselo seni Isip me ar küna amanau lon ewe Setipar a amwökütüür pwe repwe kölün mwareiti Jiowa. (Ekistos 15:1-21) Iwe nge, pokiten ar rese eöreni nonnomur lon ewe fönüpöön me ar niueiti chon Kenaan, a molo kilisoun nöün Kot kewe aramas, iwe, a poputä ar ngününgün. Rese kilisou ngeni Kot ren ar ngaselo, nge ra ekiek mwääl pwe ra osupwang, iwe, ra tipi ngeni Kot ren. Ina minne, ar ngününgün a pwäratä pwe rese menei minne Jiowa a awora. Ina ewe popun a apas: “Ifa ükükün fansoun än ei mwichen aramasangau lal ngeniei?”​—Numperis 14:27; 21:5.

Ngününgün lon ewe Äeüin Senturi

8, 9. Aweweei mwo pworausen än aramas ngününgün a mak lon ewe Tesin Krik.

8 Ekkena pworaus asan ussun ngününgün ra weneiti ekkoch mwichen aramas mi kapas ussun minne rese pwapwa ren. Iwe nge, lupwen Jises Kraist a nom lon Jerusalem ren ewe Fetellapen Nikachoch lon 32 C.E., “ekewe aramas lon ewe chulap ra möngününgünfengen usun i.” (Jon 7:12, 13, 32) Ra mwöngününgün ussun i, iwe, ekkoch ra apasa pwe i emön mwän mi mürinnö, nge pwal fitemön ra apasa pwe i emön aramasangaü.

9 Lon pwal eü fansoun, Jises me nöün kewe chon käeö, ir wasöla lon imwen Lifai, are Mattu, ewe chon angei takises. “Ekewe Farisi me ekoch Sensen Allük mi choni ar kewe mwich, ra ngününgün ngeni nöün Jesus kewe chon kaiö o aisiniir, ‘Pwota oua mongö o ün me ekewe chon ioni takises me ekewe chon tipis?’” (Luk 5:27-30) Mwirin och fansoun lon Kalili, “chon Juta ra popuetä le ngününgünü Jises, pun a apasa, ‘Ngang ewe mongön manau mi feitiu seni läng.’” Pwal mwo nge ekkoch nöün Jises chon käeö ra oput minne a apasa, iwe, ra poputä le ngününgün.​—Jon 6:41, 60, 61.

10, 11. Pwata ekkewe chon Jus mi eäni fosun Krik ra ngününgün, me ifa ussun ekkan elter repwe tongeni küna älillis seni lapalapen ar ataweei ena osukosuk?

10 Nge a mürinnö minne a fis pokiten än ekkoch aramas ngününgün ekiselo mwirin Pentikos 33 C.E. Lon ena atun, chommong mineföön chon käeö seni lükün Israel ra pwapwa ren kisäseün chiener kewe chon lükülük lon Jutia, nge a piitä osukosuk ren äeän pisekir kewe. Iei pworausan: “A fis eu anini lefilen ekewe chon Juta mi fos lon kapasen Krik me ekewe chon Juta mi chök fos lon kapasen Ipru. Ekewe chon Juta mi fos lon kapasen Krik ra apasa pwe ekewe fefin mi mä pwülüer seni lon ar we mwich resap angei inetiir mongö iteiten rän.”​—Fofor 6:1.

11 Ekkena chon ngününgün ra sokko seni chon Israel lon ewe fönüpöön. Sap minne ekkena chon Jus mi eäni fosun Krik ra ngününgünü nonnomur pokiten ar itä tipelap. Nge ra kapas ussun och älillis ese katowu ren ekkoch fefin mi mä seniir pwülüwer. Pwal och, sap minne ekkena chon ngününgün ra efisatä fitikoko me lal ngeni Jiowa. Nge ar kapas a weneiti ekkewe aposel, iwe, ra wisen akkota pwe epwe mwittir kawor älillis pun a pwüng ar ngününgün. A fet mürinnöön ewe leenien äppirü ekkena aposel ra isetiu ren ekkan elter lon ei fansoun! Ekkan chon mas lon pekin ngün ra kan tümünüöch pwe rete ‘pinei [selinger] seni än ekewe chon wöüngau siö.’​—Än Salomon Fos 21:13; Fofor 6:2-6.

Sipwe Tüttümünükich Seni Ngaüen ewe Mettoch Ngününgün

12, 13. (a) Aweweei mwo met epwe tongeni fis pokiten ngününgün. (b) Met popun aramas repwe tongeni ngününgün?

12 A lap me lein ekkena pworaus seni Paipel sia fen käeö ussur ra affata pwe ngününgün a efisatä watte fitikoko lein nöün Kot kewe aramas loom loom. Ina popun, epwe mürinnö ach sipwe ekilapei ngaüen ena mettoch lon ei fansoun. Eli sipwe küna älillis seni ei kapas awewe. Chommong sokkun mechä ra tongeni paarang. Ika epwe poputä paarang won och mechä, nge sisap mwittir angang won, ewe mechä epwe tongeni unusen ngaüelo. Chommong, chommong chitosa ra kan koturulo pokiten ra kon paarang, nge esap pokiten a ngaü och pisek woor. Ifa ussun sipwe tongeni apöpöfengenni ena kapas awewe me ewe mettoch ngününgün?

13 Pokiten aramas rese unusöch, a mecheres ar repwe ekiekin ngününgün, ussun chök a mecheres ngeni ekkoch sokkun mechä ar repwe paarang. Sipwe pippii letipach fän iten ach sipwe mwittir esinna ika ena mettoch epwe pwükütä lon. Fansoun weires a kan efisatä ngününgün, ussun chök konik me paraseisset ra kan amwittiri paarangen mechä. Letipechou epwe tongeni siwili och kükkün osukosuk ngeni eü watteen fitikoko. Fansoun epwe ngaüelo lapalapen fönüfan lon ekkeei sopwoloon rän lon ei otot minen loom, neman epwe chommongolo minne aramas repwe tufichin ngününgün ren. (2 Timoti 3:1-5) Ina minne, chon angang ngeni Jiowa repwe tongeni ngününgünfengen lefiler. Eli repwe ngününgünü och mettoch mi kisikis, awewe chök ren ar mängaüeiti apwangapwangen emön, an kewe tufich, are an wiseni ekkoch wis.

14, 15. Pwata sisap mut ngeni ewe ngünün ngününgün an epwe chök nonnomwotiu lon letipach?

14 Ika sisap mwittir amoielo ach ekiekin ngününgün, ese lifilifil ika met sipwe letipengaü ren, epwe tongeni ämääraatä lon letipach ewe ngünün menemenemmang, iwe mwirin, sipwe tongeni wiliti sou ngününgün. Ewe manamanen atai pöchökkülach lon pekin ngün mi nom ren ewe mettoch ngününgün epwe tongeni angaüa unusen manauach. Lupwen chon Israel ra ngününgün ussun nonnomur lon ewe fönüpöön, a kon ngaü leluker pwe iwe ra ngününgünü Jiowa. (Ekistos 16:8) Amwo ena mettoch esap fis ngenikich!

15 Peinit eü minen eppetin paarang won mechä, pwal ach mwittir angang won lupwen a chüen kisikis. Iwe, pwal ussun chök, ika epwe pwükütä ngününgün lon letipach, sipwe tongeni amoielo ika sipwe angang won fän älillisin iotek. Ifa ussun?

Nennengeni Mettoch Meinisin me ren Ekiekin Jiowa

16. Ifa ussun sipwe tufichin amoielo ewe ngünün ngününgün seni letipach?

16 Ika sipwe ngününgün, sipwe ekieki chök pwisin kich me ach kewe osukosuk, iwe, epwe ussun itä sia fen mönükalo feiöchüch kewe mi toto rech pokiten kich Chon Pwäratä fän iten Jiowa. Ren ach sipwe tufichin amoielo ngününgün, a lamot ach sipwe ekkekieki feiöchüch kana. Ren chök awewe, a nom ren emön me emön leich ewe wis mi aüchea, wisen ach sipwe ukkuwei ewe it Jiowa. (Aisea 43:10) Sipwe tongeni föratä ach ririöch ngeni, me sia tufichin kapas ngeni ewe chon “aüselinga iotek” fansoun meinisin. (Kölfel 65:2; Jemes 4:8) A wesewesen aüchea manauach pun sia weweiti ewe popun alongolongun kapwüng mi weneiti pworausen iö a wor an pwüüng le nemeni mettoch meinisin me sia chechemeni pwe a nom rech eü wis mi aüchea, wisen ach sipwe tuppwöl ngeni Kot. (Än Salomon Fos 27:11) Sia tongeni fiffiti ewe angangen afalafala pworaus allimen ewe Mwu. (Mattu 24:14) Ach lükü ewe möön kepich Jises Kraist a awora a atufichi limelimöchün mwelien letipach. (Jon 3:16) Ikkena ekkena feiöch mi nom rech, ese lifilifil met sokkun mettoch sipwe likiitü fän.

17. Pwata sipwe sotuni le nennengeni mettoch meinisin me ren ekiekin Jiowa, inaamwo ika a pwüng ewe popun sia ekiekin ngününgün?

17 Sipwe sotuni le nennengeni mettoch meinisin me ren ekiekin Jiowa, nge esap pwisin ekiekich. Tafit, ewe sou mak kölüpin, a kölü, “Ai Samol mi Lapalap, kopwe äiti ngeniei om kewe al o aitöchüür ngeniei.” (Kölfel 25:4) Ika a pwüng ewe popun sia ekiekin ngününgün, sap minne Jiowa esap küna. A tongeni mwittir apwüngü ewe osukosuk. Nge pwata chök a mut ngeni fansoun weires an epwe sopwosopwolo fän ekkoch? Eli epwe fän iten ach sipwe ämääraatä ekkoch lapalap mi mürinnö, awewe chök ren mosonottam, likiitü, lükü, me mökürochou.​—Jemes 1:2-4.

18, 19. Aweweei mwo met epwe tongeni fis ika sisap ngününgün lon fansoun osukosuk, nge sipwe chök mökürochou.

18 Ach mökürochou ese fiti ngününgün fän osukosuk epwe amürinnölo lapalapach, iwe, epwe pwal tongeni ainga ir kewe mi nengeni lapalapach. Lon 2003 ekkoch Chon Pwäratä Jiowa ra sai won pas seni Germany pwe repwe fiti eü mwichelap lon Hungary. Ewe mi uwei ewe pas esap emön Chon Pwäratä Jiowa, iwe, a tipemwaramwar ussun an epwe nom ren ekkena Chon Pwäratä Jiowa ükükün engol rän. Iwe nge, le sopwoloon ar sai, a unusen siwil ekiekin. Met popun?

19 Atun ar sai, a piitä ekkoch osukosuk. Nge esap fän eü än ekkena Chon Pwäratä Jiowa ngününgün. Ena chon uwei pas a apasa pwe ir ra mürinnö seni meinisin mi fen fiti waan we seni mesemwan! A pwon ngeniir pwe ika Chon Pwäratä Jiowa repwe pwereto ren imwan, epwe etiwerelong me aüselingafichi ar pworaus. A ifa me watteen än chokkana achchüngü letipen emönna pokiten ar rese “ngününgün.”

Omusomus A Kan Alapalo Tipeeü

20. Pwata sipwe omusomusfengen lefilach?

20 Epwe ifa ussun ika a wor popun sipwe ngününgünü emön chienach chon lükülük? Ika a watte tipisin emönna, sipwe apwönüetä ekkewe kapasen alongolongun allük mi nom lon alon Jises we mi mak lon Mattu 18:15-17. Nge sap minne sipwe föri ena fansoun meinisin, pun a lape ngeni ekkan osukosuk ra chök kükkün. Pwata sisap eäni ewe ekiek pwe ina eü fansoun sipwe tufichin pwäratä omusomus? Iei makkeien Paul: “Oupwe songomangfengen o amusamusfengen are eman a chou ngeni eman. Oupwe fokun amusamusfengen usun ach Samol a amusala ämi tipis. Nge lükün ekei föför meinisin oupwe echenifengenikemi lefilemi, pun chen a pilüküfengeni ekei mettoch meinisin, pwe ra unusöch lon ar chufengen.” (Kolose 3:13, 14) Sipwe tongeni ussun itä wäsi letipach fän iten ach sipwe omusalo i? Esap pwe a wor popun Jiowa epwe ngününgünükich? Iwe nge, fän chommong a kan omusakich me pwäratä ümöümöch ngenikich.

21. Met epwe tongeni fis ika aramas repwe rong ngününgün?

21 Ese lifilifil ika met sia letipengaü ren, nge ngününgün esap awesi ewe osukosuk. Ewe kapasen Ipru mi wewe ngeni “ngününgün” a pwal tongeni wewe ngeni “ngüngü.” Neman sise kinamwe ren ach nom ren emön sou ngününgün me eli sipwe ekiekin sü seni. Ika sipwe ngününgün, are ngüngü, eli epwe pwal ina ussun meefien ir mi rong ach kapas. Eli epwe kon watte ar osukosuk pwe iwe repwe ekiekin sü senikich! Neman aramas repwe aü selinger ika repwe rong ngüngü, nge esap ina eü mettoch repwe efich.

22. Met emön föpwül a apasa ussun Chon Pwäratä Jiowa?

22 Ach ekiekin omusalo tipis a kan alapalo tipeeü, iwe, iei eü mettoch nöün Jiowa kewe aramas ra kan aücheani. (Kölfel 133:1-3) Lon eü fönüen Europe, emön föpwül lon pekin Katolik a mak ngeni ewe kisin ofesin Chon Pwäratä Jiowa ussun an mwareitiir. Iei alon: “Ussun met üa küna, ina ewe eü chök mwicheich ese kinikinfesen ren koput, tipemmong, aapap, kichingaü, are tipefesen.”

23. Met sipwe käeö ussun lon ena eü lesen mwirin ei?

23 Ach aücheani meinisin ekkewe feiöch lon pekin ngün sia kan angei pokiten kich chon fel ngeni ewe Kot mi enlet, Jiowa, epwe älisikich le alapalo tipeeü me tii senikich ach ekiekin ngününgünü aramas ika epwe piitä fitikoko. Ena eü lesen mwirin ei epwe aweweei ifa ussun ekkewe lapalap mi apwapwai Kot repwe tümünükich seni ach eäni ewe sokkun ngününgün mi fakkun efeiengaü, weween, ngününgün ussun ewe kinikinin än Jiowa we mwicheich a nom won fönüfan.

En Mi Chechemeni?

• Met weweöchün ngününgün?

• Ifa ussun sipwe tongeni aweweei minne ngününgün epwe tongeni efisatä?

• Met epwe tongeni älisikich le amoielo ach ekiekin ngününgün?

• Ifa ussun ach tipemecheresin omusalo tipis epwe tongeni älisikich pwe sisap ngününgün?

[Ekkewe kapas eis fan iten ewe lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 23]

Chon Israel ra enletin ngününgünü Jiowa!

[Sasing lon pekin taropwe 25]

En mi kan nennengeni mettoch meinisin ussun än Jiowa nennengeniir?

[Sasing lon pekin taropwe 26]

Ach tufichin omusalo tipis a kan alapalo än chon Kraist tipeeü