Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Ekkewe mi Pwüng Repwe Mwareiti Kot Tori Feilfeilo Chök

Ekkewe mi Pwüng Repwe Mwareiti Kot Tori Feilfeilo Chök

“Aramas repwe chechemeni [ewe chon pwüng] tori feilfeilachök. . . . An pwüng epwe nonom tori feilfeilachök.”​—KÖLF. 112:6, 9.

1. (a) Met chokkewe mi pwüng mwen mesen Kot repwe küna lon mwachkkan? (b) Ifa ewe kapas eis a piitä?

 A IFA me watteen mürinnöön minne chokkewe mi pwüng mwen mesen Kot repwe küna lon mwachkkan! Tori feilfeilo chök, repwe pwapwaesini ar käkkäeö ussun napanapen Jiowa kewe mi fokkun echipwör. Letiper epwe urolo ren kapasen mwareiti Jiowa atun ra silefichi pworausen förian kewe. Kölfel 112 a menlapei pwe chokkewe mi “pwüng” chök repwe küna ekkena feiöch lon mwachkkan. Nge ifa ussun Jiowa Kot epwe tongeni ekieki pwe aramas mi tipis ra pwüng, nge I emön mi fel me pwüng? Ese lifilifil ükükün watteen ach achocho le föfföri minne mi pwüng, nge sia kan mwäälilo, are fen föri tipis watte.​—Rom 3:23; Jem. 3:2.

2. Ikkefa ekkewe ruu manaman Jiowa a föri fän tong?

2 Fän tong, Jiowa a awora met epwe atufichi än aramas repwe küna pwüng mwen mesan. Ifa ussun? Akkomw, a föri eü manaman ren an siwilietiu manauen Nöün we mi ächengicheng lon läng ngeni ewe leenien mönükol än emön föpwül esaamwo tori mwän pwe epwe uputiu emön aramas mi unusöch. (Luk 1:30-35) Mwirin än chon koputan kewe ra nielo Jises, Jiowa a föri pwal eü manaman mi amwarar. A amanauasefälietä Jises pwe epwe emön ngün mi lingöch.​—1 Pit. 3:18.

3. Pwata Kot a pwapwa le liffang ngeni Nöün we manau lon läng?

3 Jiowa a liffang ngeni Jises och mettoch esor ren me mwen an we a wiliti emön aramas, ewe sokkun manau lon läng nge esap chüen tongeni mälo. (Ipru 7:15-17, 28) Jiowa a pwapwa le föri ena mettoch pun Jises a amwöchü pwüngün enletin an tuppwöl fän sossot weires. Jises a awora ngeni Seman we pölüwen än Setan kapas chofona pwe aramas rese angang ngeni Kot seni wenecharen letiper me tong enlet.​—SalF. 27:11.

4. (a) Atun Jises a liwinsefälitä läng, met a föri fän äsengesich, iwe, met Jiowa a föri? (b) Met meefiom ussun minne Jiowa me Jises ra föri fän äsengesum?

4 Lon läng, Jises a “pwa mwen mesen Kot fan asengesich” fän aücheaan “pwisin chaan.” Fän kirekiröch, Semach we mi tong lon läng a etiwa än Jises asor pwe “ewe minen omusamus ren ach tipis.” Ina minne, pokiten a “limeti mwelien letipach,  . . sipwe tongeni angang ngeni ewe Kot mi manau.” A wor popun ach sipwe tipeeü ngeni ekkewe kapasen le poputään Kölfel 112, a erä, “Oupwe mwareiti [Jiowa]”!​—Ipru 9:12-14, 24; 1 Jon 2:2, TF.

5. (a) Met sipwe föri fän iten ach sipwe ükküöch mwen mesen Kot? (b) Me ren ewe footnote, ifa ussun Kölfel 111 me 112 ra pölüöchfengen?

5 Ika sipwe üöch mwen mesen Kot, a fokkun lamot ach sipwe anganga ach lükü än Jises we asor. Iteiten rän, sipwe apasa ach kilisou ngeni Jiowa ren an fokkun tongekich. (Jon 3:16) A pwal lamot sipwe käkkäeö än Kot we Kapas me achocho le atipeeüfengeni manauach ngeni. A wor kapasen emmwen mi mürinnö lon Kölfel 112 fän iten chokkewe meinisin mi mochen akkamwöchü eü mwelien letip mi limelimöch mwen mesen Kot. Ei köl a riri ngeni Kölfel 111. Iir me ruu ekkeei köl ra poputä ren ei kapasen pesepes: “Mwareiti Jah, ämi kana aramas!” are “Aleluia!” a

Populapen Pwapwa

6. Ifa ussun ewe “aramas” mi niuokkusiti Kot lon Kölfel 112 a küna feiöch?

6 “A feiöch ewe aramas mi niuokusiti ewe Samol mi Lapalap, mi pwapwaiti an epwe aleasochisi an kewe allük. Nöün kana repwe nemenem lon ewe fanü. Mwirimwirin kana mi wenechar repwe feiöch.” (Kölf. 112:1, 2) Nengeni pwe ewe sou makkeei kölfel a akkomw kapas ussun emön “aramas” nge mwirin, le sopwoloon wokisin 2, a kapas ussun “mwirimwirin kana mi wenechar.” Weween, Kölfel 112 a tongeni weneiti eü mwichen aramas. Ina minne, fän emmwenien ewe ngün mi fel, ewe aposel Paul a makkeei pwe Kölfel 112:9 a pwal weneiti ekkewe chon Kraist lon ränin we. (Älleani 2 Korint 9:8, 9.) Ei kölfel a äweweöchü pwe ekkewe mi äppirü Kraist woon fönüfan ikenäi repwe tongeni pwapwa!

7. Pwata a lamot nöün Kot kewe chon angang repwe niuokkusiti i? Epwe itä ifa meefiom ussun än Kot kewe allük?

7 Ussun Kölfel 112:1 a apasa, ekkena Chon Kraist mi enlet ra küna pwapwa chapur atun ra “niuokusiti ewe Samol mi Lapalap.” Ar niuokkusiti ar repwe äletipengaüa Kot a älisiir ar repwe ü ngeni etipetipaen än Setan fönüfan. Ra “pwapwaiti” ar käkkäeö Kapasen Kot me älleasochisi an kewe allük, pachelong ewe allük pwe repwe afalafala ewe kapas allim ussun ewe Mwu woon unusen fönüfan. Ra achocho le föralo chon käeö seni aramasen mwu meinisin, me ra pwal öüröüra ekkewe mi ngaü ussun än Kot ränin kapwüng epwele feito.​—Is. 3:17, 18; Mt. 28:19, 20.

8. (a) Ifa feiöchün nöün Kot kewe aramas ikenäi pokiten ar tinikken? (b) Ikkefa ekkewe feiöch chokkewe mi äpilükülükü ar repwe manau woon fönüfan repwe küna?

8 Pokiten ra älleasochisi ekkena allük, ikenäi mei wor fisu million som chon angangen Kot. Itä iö esap tipeeü pwe nöün kewe aramas ra “pochokkul won ewe fonu”? (Jon 10:16; Pwar. 7:9, 14) Repwe pwal küna “feiöch” atun Kot epwe apwönüetä an kokkot! Ewe mwich mi eäni äpilükülükün manau woon fönüfan repwe manauewu seni ewe “riaföü mi lapalap,” pwe repwe wiliti “eü fanüfan mi fö ia pwüng epwe chöchöla ie.” Mwirin och fansoun, chokkewe rese mälo lon Armaketon repwe küna pwal ekkoch “feiöch.” Repwe souni ekkewe fitu million repwe manausefäl. A ifa me watteen apwapwaan! Ekis me ekis, chokkewe mi “pwapwaiti” än Kot kewe allük repwe unusöchülo me pwapwaesini ar eti “noun Kot kewe lon ewe ngas mi ling.”​—2 Pit. 3:13; Rom 8:21.

Äeäfichi Wöüch

9, 10. Ifa ussun Chon Kraist mi enlet ra äeäfichi wöüür lon pekin sile me tipatchem, iwe, ifa ussun ar pwüng epwe nonnom feilfeilo chök?

9 “Wöü me chomong pisek ra nom lon imwan, nge an pwüng a nonom tori feilfeilachök. Saram a tin lon rochopwak fän iten ewe mi wenechar. Pun ewe Samol mi Lapalap a kirikiröch, a pwal ümöümöch o pwüng.” (Kölf. 112:3, 4) Pworausen ekkoch aramas lon Paipel a pwäralo pwe ra wöüöch. Lon pwal och weween, chokkewe mi küna än Kot chen ra wesewesen wöüöch, nge sap lon pekin moni ika pisek. Iwe nge, lape ngeni iir kewe mi filatä ar repwe atekisoneretiu mwen mesen Kot ra wöüngaü me küna turunufas me ren aramas, ussun chök lon ränin Jises we. (Luk 4:18; 7:22; Jon 7:49) Nge mei tufich ngeni chokkewe mi wöüöch are wöüngaü ar repwe wöüöch lon kapas monomon, weween, ren watteen ar sile me tipatchem.​—Mt. 6:20; 1 Tim. 6:18, 19; älleani Jemes 2:5.

10 Ekkewe Chon Kraist mi kepit, fitifengen me chiener kewe, rese amwöchü seni aramas wöüür lon pekin sileer lon Paipel. Ra ‘atina saram’ lon rochopwaken än Setan we otot ren ar älisi aramas ar repwe küna feiöch seni tipatchem me sile mi aüchea seni Kot. Chon ü ngeniir ra resin achocho le aükalo ewe angangen afalafala ewe Mwu. Iwe nge, uwaan ei angang mi pwüng epwe “nonnom feilfeilo chok.” Ren ar amwöchü ar pwüng fän sossot, nöün Kot kewe chon angang repwe tongeni küna manau esemuch, me “nonnom feilfeilo chok.”

11, 12. Ifa ussun nöün Kot kewe aramas ra äkkäeä pisekiir me nöünöü nöür senis?

11 Nöün Kot kewe aramas, chokkewe mi kepit fengen me chon ewe “mwich mi chocho” ra kisäseü. Kölfel 112:9 a apasa: “A fangafangöch ngeni ekewe chon wöüngau.” Fän chommong, lon ach ei fansoun, Chon Kraist mi enlet ra fangolo pisekiir me moni ngeni chiener kewe Chon Kraist me chon orur kewe mi osupwang. Ra pwal awora älillis lon fansoun taifun, chechchechin fönü me metakkan. Ussun Jises a apasa, a atoto rer pwapwa.​—Älleani Fofor 20:35; 2 Korint 9:7.

12 Pwal eü, ekieki mwo ükükün ewe moni towu fän iten epwe peres ei puk lon 172 fosun fönüfan, nge chommong aramas mi eäni ekkena fos ra osupwang. Ei puk a pwal kawor lon sokkopaten pwomwen fos fän iten chon selingepüng, me pwal fos mi mak fän iten chon mesechun.

Kirekiröch me Pwüng

13. Iö kewe ra isetiu ewe leenien äppirü mi mürinnö lap seni meinisin ren ar fangafangöch? Ifa ussun sipwe äkkäppirüür?

13 “Epwe murinno ngeni emön mi kirokiroch, emon mi mut ngeni liwinimang.” (Kölf. 112:5, TF) Neman ka küna pwe sap minne aramas ra awora älillis fän kirekiröch fansoun meinisin. Ekkoch ra lamalam tekia ren pisekiir, are ra fangolo fän asopwisek. Sise sani ach sipwe angei älillis seni emön mi ässäüakich. Iwe nge, a ifa me apwapwaan ach sipwe angei älillis seni emön mi kirekiröch. Jiowa a mürinnö lap seni meinisin ren an pwapwaan fangolo me kirekiröch. (1 Tim. 1:11; Jem. 1:5, 17) Jises Kraist a unusen äppirü kirekiröchün Seman we. (Mark 1:40-42) Ina popun, ren ach sipwe küna pwüng mwen mesen Jiowa, sipwe pwapwaiti fangolo me kisäseü, äkkäeüin, lon ewe angangen afalafal atun sipwe älisi aramas le sissileelo Jiowa.

14. Ifa ussun sipwe tongeni “fofori mettoch meinisin ren pung”?

14 “Emon mi fofori mettoch meinisin ren pung.” (Kölf. 112:5, TF) Ussun a fen oesini, ewe chon angang mi tuppwöl a tüttümünü pisekin ewe Masta ren minne a pwüng me ren Jiowa. (Älleani Luk 12:42-44.) A pwälo lon än ewe chon angang mi tuppwöl awora ngeni ekkewe elter kapasen emmwen seni Paipel fän iten ar repwe angang woon tipis watte lon ewe mwichefel. Ewe chon angang mi tuppwöl a pwal äppirü än Jiowa pwüng ren an awora kapasen emmwen fän iten mwökütükütün ekkewe mwichefel, imwen misineri, me imwen Bethel. A lamot Chon Kraist meinisin, nge sap chök ekkewe elter, repwe föfföri minne mi pwüng lefiler me pwal ngeni chon lükün, pachelong lon pekin sopai.​—Älleani Mika 6:8, 11.

Feiöch fän iten ekkewe mi Pwüng

15, 16. (a) Met meefien ekkewe mi pwüng ussun ekkewe pworausen fönüfan mi ngaü? (b) Met nöün Kot kewe chon angang repwe tipeppos le föri?

15 “Pun ewe chon pwüng epwe fokun tipepos. Aramas repwe chechemeni i tori feilfeilachök. Esap niuokusiti pworaus mi ngau, lelukan a pos, a apilükülükü ewe Samol mi Lapalap. Lelukan a kinamwe, esap niuokus. Lesopolan epwe pwapwa le küna än chon oputan kuf.” (Kölf. 112:6-8) Ese mwo fis fän eü ükükün chommongun pworaus mi ngaü, ussun choweän maun, föfförün chon mwänesol, mineföön samau me ekkewe samau minen loom rese morolo, atai allük, osupwang, me aingaüaloon fönüfan. Chokkewe Kot a ekieki pwe iir mi pwüng rese tongeni sü seni ekkena pworaus mi ngaü, nge rese fangetä ren ar niuokkus. Iwe nge, ra tipeppos me lüküchar atun ra ekieki ussun mwachkkan fän lükülük, pun ra silei pwe än Kot otot mi pwüng a chök arapoto. Ika a toriir fansoun weires, repwe tongeni mökürochou fän, pun ra lükülük woon Jiowa. Ese mut ngeni nöün kewe mi pwüng ar repwe “mwokutukut,” nge a awora älillis me pöchökkül fän iten ar repwe likiitü.​—Fil. 4:13.

16 Nöün Kot kewe mi pwüng rese kkuf fän koput me pworaus mi mwaken seni chon ü ngeniir. Ra chök üppos me likiitü lon ewe angang Jiowa a awisa ngeniir, ewe angangen afalafala ewe kapas allim ussun ewe Mwu me föralo chon käeö. Esor tipemwaramwar pwe epwe lallapolo föfförün ü ngeni ekkewe mi pwüng tori ewe sopwoloon. Ena koput epwe lallapolo tori än Setan epwe wesewesen maun ngeniir pun i a wewe ngeni Kok seni Makok. Ina atun sipwe ‘pwapwa le küna än chon koputach kuf.’ Epwe fokkun amwarar ach sipwe küna pwe Jiowa epwe unusen itöchülo!​—Is. 38:18, 22, 23.

“Atekiata Mechan we ren Iteuoch”

17. Ifa ussun ewe mi pwüng epwe ‘tekiata ren iteuoch’?

17 Epwe ifa me watteen apwapwaan ach mwareiti Jiowa fän tipeeü lon mwachkkan, nge esap chüen wor osukosuk seni ewe Tefil me an we otot! Iir meinisin mi üöch mwen mesen Kot repwe pwapwa le mwareiti Jiowa tori feilfeilo chök. Resap kkuf, pun Jiowa a pwal pwonetiu pwe “epwe atekiata mechan we ren iteuoch.” (Kölf. 112:9) Ekkewe mi pwüng repwe meseik atun ra küna kkufun chon oputa än Jiowa pwüüng le nemenem.

18. Ifa ussun epwe pwönütä ekkewe kapas le sopwoloon Kölfel 112?

18 “Emon mi ingau epwe nengeni, o epwe song; epwe akarungi o telilo; an emon mi ingau mochen epwe chok sapongau.” (Kölfel 112:10) Chokkewe mi ükkü ngeni nöün Kot kewe aramas repwe “telilo” lon ar lolowo me koput. Ar mochen küna ükütiuen ach ei angang epwe etiir le morolo lon ewe “riaffou mi lapalap.”​—Mt. 24:21.

19. Met sipwe tongeni lükülük woon?

19 Kopwe fit lein ekkewe repwe pwapwa le manauewu atun ena win mi lap? Nge ika kopwe annutulo lon mälo pokiten semwen are ierin chinnap, kopwe fit lein “ekewe chon pwüng” repwe manausefäl? (Fof. 24:15) Kopwe tongeni pölüweni “Ewer” ika kopwe sopwelo le anganga om lükülük woon än Jises we möön kepich me äkkäppirü Jiowa, ussun chök ekkewe ra liosutiu ren ewe “aramas” mi pwüng lon Kölfel 112. (Älleani Efisus 5:1, 2.) Jiowa epwe ppii pwe aramas repwe chechchemeni ekkewe mi pwüng me ar kewe föfför mi pwüng. Jiowa epwe pwal chechchemeniir me tonger tori feilfeilo chök.​—Kölf. 112:3, 6, 9.

[Footnote]

a Napanapen tettelin me masouen ekkena ruu kölfel ra pölüöchfengen. Kölfel 111 a mwareiti napanapen Jiowa kewe, iwe, Kölfel 112 a kapas ussun emön “aramas” mi äkkäppirü napanapen Kot kewe, ussun sia küna ren ach apöpöfengeni Kölfel 111:3, 4 me Kölfel 112:3, 4.

Sipwe Ekilonei Ekkeei Kapas Eis

• Ikkefa ekkoch popun sipwe apasa “Aleluia”?

• Met a efisi pwapwaan Chon Kraist mi enlet lon ach ei fansoun?

• Jiowa a tongei met sokkun chon fangolo?

[Ekkewe Kapas Eis fan Iten ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 25]

Ren ach sipwe üöch mwen mesen Kot, sipwe fokkun pwäratä ach lükü chchaan Jises mi ninilo fän äsengesich

[Sasing lon pekin taropwe 26]

Kaworen monien asor seni letipach epwe tongeni älisi chokkewe mi osupwang pokiten chechchechin fönü, taifun, me metakkan, me pwal chöüfetälin ekkewe puken aweween Paipel