Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Kamwöchünnük Woon Ach Chiechifengen lon ei Fönüfan Esor Tong

Kamwöchünnük Woon Ach Chiechifengen lon ei Fönüfan Esor Tong

“Iei ai allük ngenikemi: Oupwe echenifengenikemi lefilemi!”​—JON 15:17.

1. Pwata a lamot ngeni ekkewe popun Chon Kraist ar repwe pacheöchfengen?

 LON ewe säingoon pwinin manauan woon fönüfan, Jises a pesei nöün kewe chon käeö mi tuppwöl pwe repwe kamwöchünnük woon ar chiechifengen. Mesemwan, a apasa pwe ewe tong ra pwäratä lefiler epwe esissillatä pwe iir nöün chon käeö. (Jon 13:35) A lamot ngeni ekkewe aposel ar repwe pacheöchfengen ren ar repwe tufichin likiitü fän ekkewe sossot epwe toriir me apwönüetä ewe angang Jises epwele awisa ngeniir. A enlet pwe ekkewe popun Chon Kraist ra sillelo ren nükücharen ar tuppwöl ngeni Kot me pwal lefiler.

2. (a) Sia tipeppos pwe sipwe fet, iwe, met popun? (b) Ikkefa ekkewe kapas eis sipwe kütta pölüwan?

2 Ikenäi, a ifa me watteen ach pwapwa pokiten ach fiti ei mwicheich, iwe, meinisin chon fiti seni mwu meinisin ra äppirü föfförün ekkewe popun Chon Kraist! Sia tipeppos pwe sipwe älleasochisi än Jises allük usun pwäratään tong mi enlet lefilach. Iwe nge, lon ekkeei ränin lesopwoloon, lape ngeni aramas rese tuppwöl me rese pwäratä tong. (2 Tim. 3:1-3) Fän chommong aramas ra tipin chök chiechifengen pwe repwe angei pwisin feiöchür. Ren ach sipwe amwöchü esissilach, esissillen Chon Kraist mi enlet, sisap eäni ena sokkun ekiek. Iwe, sipwe ppii pölüwen ekkeei kapas eis: Ifa longolongun chiechi mi enlet? Ifa usun sipwe künökün chiechi mi mürinnö? Ineet atun a lamot sipwe aükatiw eü chiechi? Ifa usun sipwe elikiitü chiechi mi mürinnö?

Ifa Longolongun Chiechiöch?

3, 4. Ifa longolongun ewe sokkun chiechi mi pöchökkül seni meinisin? Met popun?

3 Chiechi mi pöchökkül seni meinisin a longolong woon tong ngeni Jiowa. King Salomon a makkeei: “Lupwen eman a fiu ngeni eman mi alemanüla, ewe eman mi alemanüla a tongeni kuf, nge ruoman repwe wesewesen akufu ewe mi fiu ngeniir. Iwe, ülüfoch lül mi olafengen resap müttir mwü.” (SalAf. 4:12) Ika Jiowa ewe aülüfochun lül lon eü chiechi, iwe, epwe likitü.

4 Pwüngün pwe ekkewe rese tongei Jiowa ra pwal tongeni föratä chiechi mi mürinnö. Nge lupwen rüüemön ra ririfengen pokiten ra tongei Kot, ar chiechi epwe nüküchar. Ika fitikoko a ppiitä, chiechi mi enlet repwe föri met epwe apwapwaai Jiowa. Ika chon oputa Kot repwe sotuni le efisatä kinikinfesen, chokkana repwe küna pwe a nüküchar chiechi lefilen Chon Kraist mi enlet. Lon pworausen uruwo, nöün Jiowa kewe chon angang ra fen tongeni mälo lap seni repwe afangemä chiechier kewe.​—Älleani 1 Jon 3:16.

5. Pwata a nüküchar än Rut me Naomi chiechifengen?

5 A ffat pwe ach chiechi ngeni ekkewe mi tongei Jiowa, ina ewe sokkun chiechi mi kon mürinnö seni meinisin sia tongeni pwapwaesini. Ekieki mwo pworausen Rut me Naomi. A makketiw lon ewe Paipel amwararen än ekkena fefin chiechifengen. Met popun a nüküchar ar chiechifengen? Rut a pwäri ewe popun ren alon ei ngeni Naomi: “Aramasom repwe pwal aramasei, nge om Kot epwe pwal ai Kot. . . . Amwo ewe Samol mi Lapalap epwe fokun apwüngüei, are üpwe likituk, nge mäla chök epwe aimwüfesenikich.” (Rut 1:16, 17) A ffat pwe a mmen watte ar tong ngeni Kot, me ra mut ngeni ena tong an epwe ekkemmweni ekkewe föfför lefiler. Ina minne, Jiowa a efeiöchü iir me rüüemön.

Ifa Usun Sipwe Föralo Chiechi mi Mürinnö

6-8. (a) Met a efisi chiechi mi likiitü? (b) Ifa usun kopwe akkomw mwöküt le föralo chiechi mi mürinnö?

6 Pworausen Rut me Naomi a affata pwe ese tongeni pükün fisitä chiechi mi mürinnö. Longolongun chiechi mi mürinnö tong ngeni Jiowa. Ewe sokkun chiechi mi likitü a fis ren ach angang weires me ach pennükü pwisin mochenich. A pwal mwo nge lamot ekkewe nau lon famili mi fel ngeni Jiowa ar repwe angang weires pwe repwe chiechiöchfengen lefiler. Iwe, ifa usun sipwe tongeni künökün chiechi mi mürinnö?

7 Sipwe akkomw mwöküt. Ewe aposel Paul a pesei chiechian kewe lon ewe mwichefelin Rom pwe repwe “etiwaöchü ekewe wasöla.” (Rom 12:13) Sipwe tongeni awasölaöchü aramas ren ach eöreni le pwäri kirekiröch, äwewe chök, ren ach akkomw le kapong ngeni aramas are ppii ika sipwe tongeni älisiir lon met ra osupwang ren. Wisen emön me emön an epwe awasölaöchü aramas. (Älleani Än Salomon Fos 3:27.) Kopwe tongeni chiechi ngeni aramas ren om etiwer pwe oupwe möngöfengen. Pwata kese eörenalo om kopwe akkawasölaöchü chon om mwichefel?

8 Kopwe pwal tongeni föralo chiechi mi mürinnö ren om tingor ese lifilifil iö kewe lon ewe mwichefel pwe oupwe mwin le afalafal. Atun oua afalafal ngeni emön, nge ka aüselinga an chienom we kapas seni letipan usun an tong ngeni Jiowa, ese mwääl epwe lapolo om aücheani chienom na.

9, 10. Ifa ewe leenien äppirü Paul a awora, me ifa usun sipwe tongeni äppirü i?

9 Suukalo letipom. (Älleani 2 Korint 6:12, 13.) Ka fen meefi fän eü pwe esor emön lon om mwichefel kopwe tongeni chiechi ngeni? Ika ina, eli ka chök aükükü ekkewe ka ekiekin chiechi ngeni. Ewe aposel Paul a awora eü leenien äppirü mi mürinnö ren an suukalo letipan. Lon eü fansoun, ese ekiekin chiechi ngeni ekkewe esap iir chon Jus. Iwe nge, a wiliti “eman soukünö ngeni ekewe chon lükün Israel.”​—Rom 11:13.

10 Paul ese pwal chiechi ngeni chök piloon kewe. Äwewe chök, iir me Timoti ra chiechiöch, inaamwo ika a sokkofesen ieriir me nonnomur me mwan. Ikenäi, chommong säräfö ra aücheani ar chiechifengen me ekkewe mi watte ieriir lon ewe mwichefel. Iei alon Vanessa, emön föpwül mi lap seni 20 ierin: “A wor emön chiechiei mi ächengicheng a lap seni 50 ierin. Ua tongeni kapas ngeni usun ekkewe chök sokkun mettoch ua kapas ngeni piloi kewe woon. Neminnewe a pwal fokkun tongeiei.” Ifa usun a fförütä ena sokkun chiechi? Vanessa a apasa pwe “Ua kükkütta ei sokkun chiechi, nge sap minne ua ekieki pwe epwe chök pükün fisitä.” Ka tipemecheres le föralo om chiechi ngeni chokkewe esap iir pilom? Jiowa epwe efeiöchü om achocho ngeni.

11. Met sia tongeni käeö seni pworausen Jonatan me Tafit?

11 Kopwe tuppwöl. Salomon a makkeei pwe “Eman chiechiach a tongeekich fansoun meinisin, nge pwiich a nom rech pwe epwe alisikich lon fansoun riaföü.” (SalF. 17:17) Lupwen Salomon a makkeei ekkena kapas, eli a ekieki ewe chiechi lefilen seman we Tafit me Jonatan. (1 Sam. 18:1) King Saul a mochen pwe nöün we Jonatan epwe älemwiri wisan we, wisen king woon Israel. Nge Jonatan a tipeeü ngeni än Jiowa filatä Tafit fän iten ena wis. Jonatan a sokko seni Saul pun ese lolowoiti Tafit. Ese mängaw ren än aramas mwareiti Tafit, ese pwal lükü alon Saul lupwen a pweni Tafit. (1 Sam. 20:24-34) Sia usun chök Jonatan? Sia kan pwapwa lupwen a suuk ngeni chienach kewe ekkoch wis? Ika a toriir fansoun weires, sia kan aururuur me apöchökküleretä? Ika sia rong pworaus mi ngaw usun emön chienach, sia mwittir lükü? Are, sia tuppwöl le peni chienach we, usun chök Jonatan?

Fansoun A Lamot Sipwe Aükatiw Chiechi

12-14. Met sokkun osukosuk ekkoch chon käeö Paipel ra küna, me ifa usun sipwe tongeni älisiir?

12 Ika emön chon käeö Paipel a poputä le siwili manauan, eli epwe wor an osukosuk watte lon pekin chiechi. Eli a wor ekkoch chienan a mmen efichiir, nge manauer ese tipeeü ngeni allükün Paipel. Me loom, eli a ekketiir le kunou. Iwe nge, iei a küna pwe ar kewe föfför ra tongeni angawa manauan, iwe, a meefi lamoten an epwe aükatiw an chiechi ngeniir. (1 Kor. 15:33) Iwe nge, eli epwe meefi pwe esap tuppwöl ika esap chüen chiechi ngeniir.

13 Ika pwe en emön chon käeö Paipel mi ina usun, chechchemeni pwe chiechi mi enlet ra kan pwapwa ika ka mochen amürinnölo manauom. Eli repwe pwal mwo nge mochen fituk le käeö usun Jiowa. Iwe nge, chiechi mi chofona repwe “turunufaseikemi” pun kese chüen mochen fitiir lon “ewe sokun föför mi anioput ra manau lon.” (1 Pit. 4:3, 4) Pwüngün pwe ena sokkun chiechi ese tuppwöl ngonuk, nge esap weween pwe kese tuppwöl ngeniir.

14 Lupwen ekkewe chon käeö Paipel ra küna pwe chiener kewe me loom ra likitiirelo pokiten ar rese tongei Kot, chon ewe mwichefel ra tongeni ataweei osupwanger me wiliti chiechier. (Kal. 6:10) Ka silei ekkoch chon fiffiti mwich mi käkkäeö Paipel? Kopwe tongeni apöchökküleretä ren om fitiir fän ekkoch?

15, 16. (a) Sipwe fet ika emön chiechiach a ükütiw seni an angang ngeni Jiowa? (b) Ifa usun sia tongeni änneta pwe sia tongei Kot?

15 Iwe nge, epwe ifa usun ika emön chiechiach lon ewe mwichefel a säpelo seni Jiowa, eli ren an katowu seni ach mwichefel? Sipwe fokkun riäfföü ren ena. Iei meefien emön sister lupwen emön chiechian a ükütiw seni an angang ngeni Jiowa: “A usun itä och mettoch lon letipei a mälo. Tittipei nge chiechiei we a fokkun nüküchar lon ewe enlet, nge ese. Ua ekieki ika a chök angang ngeni Jiowa pokiten a mochen apwapwaai an famili. Iwe, ua poputä le chosani pwisin letipei. A pwüng ekkewe popun ua angang ngeni Jiowa?” Met a älisi ena sister? A apasa pwe “Ua watä woon Jiowa ai osukosuk. Ua tipeppos le pwäri ngeni Jiowa pwe ua enletin tongei i, nge esap pokiten chök an awora chiechiei lon an mwicheich.”

16 Sisap tongeni chiechi ngeni Kot ika sia peppeni chokkewe mi chiechi ngeni fönüfan. Jemes a makkeei: “Ousap silei pwe chiechi ngeni fanüfan wewen fiu ngeni Kot? Iö a mochen chiechi ngeni fanüfan, i ewe aramas mi fiu ngeni Kot.” (Jem. 4:4). Sia tongeni änneta ach tongei Kot ren ach lükü pwe epwe älisikich le likiitü ika sia tuppwöl ngeni i atun epwe pöüt senikich emön chiechiach. (Älleani Kölfel 18:25.) Ewe sister mi uwawu meefian mesemwan a apasa: “Ua weweiti pwe sisap tongeni eriäni emön an epwe tongei Jiowa are tongekich. Ina pükün filien emön me emön.” Iwe nge, met sipwe tongeni föri pwe epwe nüküchar ach chiechi ngeni chokkewe mi nonnom chök lon ach mwichefel?

Akkanüküchara Chiechi mi Mürinnö

17. Epwe fet napanapen pworausfengen lefilen chiechi?

17 Pwoppworausfengen a kan apöchökküla ririfengen lefilen chiechi. Lupwen sia älleani lon Paipel pworausen Rut me Naomi, Tafit me Jonatan, Paul me Timoti, sia küna pwe aramas mi chiechiöch ra kan pwoppworausfengen, nge fän süföl. Iei makkeien Paul usun napanapen ach fos ngeni aramas: “Ämi kapas epwe pwetete o apwapwaai aramas.” Alon Paul a weneiti napanapen ach fos ngeni ‘chon lukun,’ weween, chokkewe esap iir pwiich kewe Chon Kraist. (Kol. 4:5, 6) Pwüngün pwe ika a fichiiti chon lukun ach sipwe süfölitiir lupwen sia fos ngeniir, epwe ifa me lapoloon ach süföliti chiechiach kewe lon ach mwichefel!

18, 19. Epwe fet ach ekiek ika emön chiechiach Chon Kraist epwe fönökich? Ifa ewe leenien äppirü ekkewe elter lon Efisus ra isetiw mwach?

18 Aramas mi chiechiöch ra kan aücheani meefien chiener, ina minne, ar pworausfengen epwe wenechar me pwäratä kirekiröch. Iei makkeien King Salomon, ewe mi tipatchem: “Eman aramas a pwapwa, lupwen a sileöchü mine epwe apasa, sokun kapas mi fichiti eu me eu fansoun.” (SalF. 15:23) A ina usun om ekiek usun ewe fön emön chiechiom epwe tongeni awora ngonuk? (Älleani Kölfel 141:5.) Ika emön chiechiom epwe kapas ngonuk usun an lolileniesini och sokkun föfför ka eäni, epwe fet meefiom? Kopwe song ren an kapas, are kopwe ekieki pwe a ina usun pokiten an tongeok?

19 Ewe aposel Paul a pacheöch ngeni ekkewe elter lon ewe mwichefelin Efisus. Neman a silei ekkoch leir lupwen ra kerän wiliti chon lükü. Iwe nge, lon ewe säingoon fansoun an chuuriir, a fönör. Met meefier? Chiechien Paul kana rese song. Nge, ra aücheani an kkiniir, iwe, ra pwal mwo nge kechiw pokiten ar resap chüen küna i.​—Fof. 20:17, 29, 30, 36-38.

20. Epwe fet emön chiechi mi sile tong?

20 Ekkewe mi chiechiöchfengen resap chök aüselinga fön, nge repwe pwal awora. Pwüngün, a lamot sipwe mirititi ineet fansoun sisap angolong lon manauen emön. Sipwe pwal weweiti pwe “sipwe en me püsin pwärätä föförün lon manauan ngeni Kot.” (Rom 14:12) Nge ika a wor lamotan, emön chiechi mi sile tong epwe ächema ngeni chienan we usun än Jiowa kewe fön. (1 Kor. 7:39) Äwewe chök, met kopwe föri ika ka küna pwe emön chienom mi lipich a poputä le efich emön ese fiti ach lükü? Kopwe chök fanafanelo pokiten om kese mochen atai ämi chiechi? Are, met kopwe föri ika chienom a tunalo om fön? Emön chiechi mi mürinnö epwe fen kütta älillisin ekkewe elter fän iten an epwe älisi chienan we mi mwäällilo. A wewe ngeni ach sipwe pwora. Iwe nge, esap tongeni talo chiechi mi longolong woon tong ngeni Jiowa.

21. Oukich meinisin sipwe fet fän ekkoch? Nge pwata a fokkun lamot ach sipwe kamwöchünnük woon chiechi mi pöchökkül lon ewe mwichefel?

21 Älleani Kolose 3:13, 14. Fän ekkoch, sipwe föri met chienach kewe repwe “chou” ngenikich ren, me repwe föri are apasa met sipwe mängaw ren. Jemes a makkeei: “Kich meinisin sia mwälila fän chomong.” (Jem. 3:2) Iwe nge, inaamwo ika sia tongeni tipis ngeni chiechiach kewe me ra tongeni tipis ngenikich, nge chiechi mi pöchökkül a alongolong woon ach unusen omusafengeni tipisich. A ifa me watteen lamotan ach sipwe föratä chiechi mi pöchökkül ren ach pwoppworausfengen me omusomusfengen lefilach! Ika sipwe pwäri ena sokkun tong, epwe “ririfengenni o aunusochualo mettoch meinisin.”

Ifa Pölüwen Ekkeei Kapas Eis?

• Ifa usun sipwe tongeni föralo chiechi mi mürinnö?

• Lon menni fansoun epwe lamot ach sipwe aükatiw chiechi?

• Sipwe fet ren ach sipwe kamwöchünnük woon chiechi mi pöchökkül?

[Ekkewe Kapas Eis fan Iten ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 27]

Ifa longolongun ewe chiechi mi pöchökkül lefilen Rut me Naomi?

[Sasing lon pekin taropwe 28]

Ka kan akkawasölaöchü aramas?