Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

“Oupwe Kinamwefengen me Aramas Meinisin”

“Oupwe Kinamwefengen me Aramas Meinisin”

“Oupwe föri mine oupwe kinamwefengen me aramas meinisin ren ükükün ämi tongeni.”​—ROM 12:18.

1, 2. (a) Ifa ewe kapasen öüröür Jises a ngeni nöün kewe chon käeö? (b) Sipwe tongeni küna me ia kapasen fön ren met sipwe föri fansoun sipwe küna koput?

 JISES a öüröüra nöün kewe chon käeö pwe repwe küna koput seni ekkewe mwuun fönüfan me a äwewe ngeniir ewe popun lon ewe pwinin mwen an epwele mälo. Iei alon: “Are oupwe pop seni ei fanüfan, ei fanüfan epwe echenikemi usun nöün kana. Nge ämi ousap pop seni ei fanüfan, pun ngang üa afilikemi seni fanüfan, ina popun fanüfan a oput ämi.”​—Jon 15:19.

2 Ewe aposel Paul a pwisin küna enletin alon Jises keei. Iei alon ngeni chienan we alüwöl Timoti lon arüüachöön nöün we taropwe: “En ka sileöchü ai afalafal, ai föför me met üa awena manauei ngeni. Ka silei ai lükülük, ai mosonotam, ai chen, ai likitü, ai küna ninni me ai riaföü.” Mwirin Paul a pwal apasa: “A pwüng pwe aramas meinisin mi mochen manaueni eu manauen souläng lon Kraist Jesus repwe tolong lon ninni.” (2 Tim. 3:10-12) Lon nöün we taropwe ngeni ekkewe chon Kraist lon Rom, Paul a awora kapasen fön mi mak lon sopwun 12. A äiti ngeniir met repwe föri fansoun repwe küna koput. An keei kapasen fön ra tongeni emmwenikich lon ei fansoun sopwoloon.

“Achocho le Föri Mine a Öch”

3, 4. Ifa usun sipwe apwönüetä ewe kapasen fön lon Rom 12:17 (a) lon eü famili esap iir meinisin chon lükü? (b) ren föfförüch ngeni chon oruch kewe?

3 Älleani Rom 12:17. Paul a äweweei pwe are emön a föri mi ngaw ngenikich, sisap liwini ngeni lon föfför mi ngaw. An ei kapasen pesepes a äkkäeüin lamot lein ekkewe famili esap iir meinisin chon lükü. Emön chon Kraist pwülüwan ese fiti lon an lükü, epwe ü ngeni ewe sossotun liwini ingaw ren an esap appölüwa eü kapas are föfför mi ngaw. Esor och mettoch mi mürinnö sipwe angei seni ach “liwini ngeni lon föför mi ngau.” Nge epwe fen chök alapalo ewe osukosuk.

4 Paul a sopwelo le apasa ekkeei kapas mi mürinnö: “Oupwe achocho le föri mine a öch ngeni aramas meinisin.” Lon imwen emön fin Kraist ika a kan pwäratä kirekiröch ngeni pwülüwan we lupwen a apasa och kapas mi ämeteki letipan usun an lükü, epwe eppeti an epwe wor änini lefiler. (SalF. 31:12) Emön chon Bethel itan Carlos a apworausa ifa usun inan we a pworacho ngeni ewe koput seni seman ren an epwe chök kirekiröch iteitan me tümünüfichi wisan lon imwer. Iei alon Carlos: “Inem we a pesekem meinisin äm aupwe pwäratä süföl ngeni semem. A apöchökkülaei ai upwe fiti semei le lo fiti eü sokkun urumwot inaamwo ika use kon sani. Nge a älisi semei le mosonoson.” Iwe mwirin, semen Carlos we a poputä le käeö Paipel me papataiselo. Chon Pwäratä Jiowa ra achocho le föri “mine a öch ngeni aramas meinisin.” Ren ar föri ena ra kan pworacho ngeni aapap ren ar awora älillis mi fich ngeni chon orur kewe lupwen eü feiengaw watte a tori leenier kewe.

Etenaalo Koput Ren “Mochen Ekkei”

5, 6. (a) Met weween ekkewe “mochen ekkei” repwe chukuchukutä woon möküren emön mi oputakich? (b) Apworausa eü pworaus mi fis lon leeniom mi pwäratä pwe ach apwönüetä ewe kapasen fön lon Rom 12:20 a tongeni uwaaöch?

5 Älleani Rom 12:20, TF. Lupwen Paul a makkeei ei wokisin, ese mwääl a ekieki ekkewe kapas a mak lon Än Salomon Fos 25:21, 22: “Are chon oputom a echik, kopwe amongöü, nge are a kaka kopwe aünü, pun are ka föri iei usun, säw epwe küri ussun ekkei a kürikich, nge ewe Samol mi Lapalap epwe ngonuk liwinin.” Ren ach ekieki met Paul a makkeei lon Rom sopwun 12, ese apasa pwe ewe moochen ekkei lon kapas monomon a wewe ngeni ach sipwe apwüngü are äsäüa ewe chon oputakich. Nge än Salomon we mwitün me än Paul kewe kapas ngeni chon Rom usun itä ra kapas usun eü pisekin angang aramasen loom ra kan äeä le keten mechä. Ewe sou tipatchem itan Charles Bridges mi manau orun rüüepükü ier loom a apasa: “Kopwe ochukochukatä mochen ekkei woon ewe mechä mi fokkun pöchökkül, pwal fan me lepekin me rüüepek. Fän chommong letipen ekkewe ekkoch mi fokkun tipepöchökkül epwe tongeni tenilo ren manamanen än emön eäni tong mi mosonottam, tong mi pwichikkar me ewe esin tong mi ekieki loom mochenin ekkewe ekkoch lap seni pwisin an.”

6 Usun chök ekkewe “mochen ekkei” ewe föfförün kirekiröch a tongeni epwichikara letipen ekkewe chon oputakich me etenaalo ar koput. Ei sokkun föfför a tongeni achchüngü letipen aramas ar repwe tipemecheres ngeni nöün Jiowa chon angang me aüseling ngeni ewe kapas allim. Iei makkeien ewe aposel Piter: “Oupwe eäni föföröch lein ekewe chon lükün lamalam, pwe lupwen repwe atipisikemi pwe oua föri föför mi ngau, repwe küna ämi föför mürina o mwareiti Kot lon ewe Rän epwe wareto lon.”​—1 Pit. 2:12.

“Oupwe Kinamwefengen me Aramas Meinisin”

7. Met sokkun kinamwe Jises a likit ngeni nöün kewe chon künö me met epwe amwökütükich le föri?

7 Älleani Rom 12:18. Iei alon Jises ngeni nöün kewe aposel lon ewe säingoon pwin: “Kinamwe üa likiti ngenikemi, ai kinamwe üa fang ngenikemi.” (Jon 14:27) Ewe kinamwe Jises a likiti ngeni nöün kewe chon künö ina ewe kinamwe seni lon letip pokiten ra meefi pwe Jiowa me Nöün we ächengicheng ra pwapwaitiir me tonger. Ei kinamwe seni letip epwe amwökütükich le nonnom fän kinamwe lein ekkewe ekkoch. Chon Kraist mi enlet, iir chon tongei kinamwe me chon efisatä kinamwe.​—Mt. 5:9.

8. Ifa usun sipwe chon efisatä kinamwe lon famili me lon ewe mwichefel?

8 Iei eü mettoch sipwe föri pwe sipwe chon efisatä kinamwe lon ach famili, sipwe achocho le mwittir äwesalo tipefesen pwe esap lapolo ewe osukosuk. (SalF. 15:18; Ef. 4:26) A pwal weneiti lon ewe mwichefelin chon Kraist. Ewe aposel Piter a eririfengeni ach sipwe kütta kinamwe me ach sipwe amwöchü chönmöngööch. (1 Pit. 3:10, 11) Mwirin än Jemes eäni kapasen fön mi pöchökkül usun äeäöchün chönmöngööch me lamoten ach sipwe ti senikich lolowo me änini, iei met a pwal makkeei: “Ewe tipachem seni läng a fokun limelimöch, a pwal akinamwe, tipepwetete me kirikiröch, a uren tong o awora chomong föför mi mürina, esap lifilifil aramas, esap pwal atuputup. Ekewe chon afisätä kinamwe mi fofot fän kinamwe repwe kini ewe üan pwüng.”​—Jem. 3:17, 18.

9. Met weween ach sipwe “kinamwefengen me aramas meinisin”?

9 Lon alon Paul we mi mak lon Rom 12:18, a menlapei pwe mi lamot ach sipwe efisatä kinamwe esap chök lon ach famili me lon ewe mwichefel nge sipwe “kinamwefengen me aramas meinisin.” Kapachelong chon oruch kewe, chienach chon angang, chon sukul me aramas sia chuuriir lon ach angangen afalafal. Iwe nge, Paul a pwal titchiki weween ei kapasen fön ren an apasa “ren ükükün ämi tongeni.” A wewe ngeni ach sipwe föri ükükün ach tufich pwe sipwe “kinamwefengen me aramas meinisin” nge sisap atai än Kot kewe kapasen emmwen mi pwüng.

Jiowa ewe Chon Liwini Föfföringaw

10, 11. Pwata a pwüng ach sipwe ‘nikiti ngeni God epwe pwisin apungu’ ekkewe chon föfföringaw ngenikich?

10 Älleani Rom 12:19, Ewe Kapasen God. Mi lamot ach sipwe “engino” me eäni föfförün “tipetekison” ngeni “ekkewe chon ungeni” ach angang me ewe pworaus sia uwei, pwal mwo nge ekkewe ra fokkun oputakich. (2 Tim. 2:23-25, KG) Paul a öüröüra ekkewe chon Kraist ar resap liwini ngeni emön chappen an föfför nge repwe chök “nikiti ngeni God epwe pwisin apungur.” Pokiten kich chon Kraist, sia silei pwe esap wisach ach sipwe liwini föfföringaw. Iei makkeien ewe sou mak köl: “Kopwe ükütiu seni song o likitala lingeringer. Kosap achouuk, pun a chök emwenukelong lon mine a ngau.” (Kölf. 37:8) Pwal iei än Salomon kapasen fön: “Kosap apasa pwe kopwe liwini ngeni eman chappen an föför mi ngau. Kopwe witiwit ngeni ewe Samol mi Lapalap, i epwe alisuk.”​—SalF. 20:22.

11 Ika chon oputakich ra eriäfföükich, iei ewe alen tipatchem ach sipwe likit ngeni Jiowa epwe wisen apwüngüür lon ewe fansoun a filatä. Paul a ekieki ewe atun Jiowa epwe awora ewe kapwüng ren an a pwal makkeei: “Ewe pukepin a apasa, ‘Ewe Samol a apasa, ngang upwe niwini ngenir ekkewe ra föri mi ngaw.’” (Alöllö ngeni Tuteronomi 32:35.) Ina popun ika sia pwisin liwini än emön föfföringaw ngenikich usun itä sia lamalam tekia le angei wisen Jiowa me sia pwäratä pwe sise lükülük woon än Jiowa ei pwon a apasa: “Upwe niwini.”

12. Ineet me ifa usun än Jiowa we song epwe pwälo?

12 Le poputään lon nöün we taropwe ngeni chon Rom, Paul a apasa: “Än Kot song a pwä seni läng won tipis meinisin me föföringauen aramas, ra pinei ewe let ren ar föför esepwüng, pwe aramas resap silei.” (Rom 1:18) Epwe pwälo än Jiowa song seni läng ren Nöün we lon ewe “riaföü mi lapalap.” (Pwar. 7:14) Iei met a “alletätä pwe än Kot kapwüng a pwüng.” Paul a pwal äweweei lon nöün ei taropwe mi mak fän emmwenien än Kot manaman, iei alon: “Enlet, Kot epwe föri mine a pwüng: Epwe atoto riaföü won chokewe mi ariaföüükemi, epwe pwal angasakemi ämi mi riaföü, epwe pwal angasakem. Ei epwe fis lupwen ach Samol epwe feito seni läng fiti nöün kewe chon läng mi pöchökül, epwe pwal feito ren ngetengeten ekkei, pwe epwe apwüngü chokewe mi pöütala Kot, resap pwal aleasochis ngeni ewe Pworausen Manau usun ach Samol Jesus.”​—2 Tes. 1:5-8.

Akkufu Minne mi Ngaw ren Föfför Mürinnö

13, 14. (a) Pwata sisap mäirü lupwen sipwe küna koput? (b) Ifa usun sipwe efeiöchü ekkewe ra eriäfföükich?

13 Älleani Rom 12 :14, 21. Sia fokkun lükülük pwe Jiowa epwe apwönüetä an kewe kokkot. Ina popun sipwe fokkun ännefota unusen ekiekich woon ewe angang a fen awisa ngenikich ach sipwe föri, ina ewe angangen afalafal “won unusen fanüfan” ussun ewe “Pworausen Manau usun ewe Mwün Kot.” (Mt. 24:14) Sia silei pwe ei angangen afalafal epwe efisatä än ekkewe aramas oputakich pwe Jises a fen öüröürakich ren an apasa: “Aramas meinisin repwe oputakemi pokiten itei.” (Mt. 24:9) Ina minne, sisap mäirü are lichippüng lupwen sipwe küna koput. Ewe aposel Piter a makkeei: “Ämi chienei mi achengicheng, ousap weitifengenikemi ren pwichikaren ewe riaföü a torikemi, pwe oupwe sosot ren. Ousap ekieki pwe iei och mine esap öch ngenikemi. Nge oupwe pwapwa pwe oua eti Kraist lon an riaföü.”​—1 Pit. 4:12, 13.

14 Sisap song ngeni ekkewe chon eriäfföükich pun sia silei pwe ekkoch leir ra föri ei pokiten esor ar sile ussun ewe enlet, nge sipwe fen asukuler. (2 Kor. 4:4) Sipwe achocho le apwönüetä än Paul kapasen fön: “Oupwe afeiochu ekkewe ir mi eriaffoukemi, oupwe afeiochur, nge ousap ottekir.” (Rom 12:14, TF) Ren ach ioteki ekkewe chon ü ngenikich sia pwäratä ach efeiöchüür. Iei alon Jises lon an we Afalafal woon ewe Chuuk: “Oupwe echeni chon pölüenikemi, oupwe föföröch ngeni chokewe mi oputakemi. Oupwe afeiöchü chokewe mi ottekikemi o iotek fän iten chokewe mi föföringau ngenikemi.” (Luk 6:27, 28) Ewe aposel Paul a silei seni pwisin künaen manauan pwe ewe chon ü ngenikich epwe tongeni wiliti emön nöün Jises chon käeö mi tuppwel me nöün Jiowa chon angang mi tinikken. (Kal. 1:13-16, 23) Pwal lon nöün Paul we echö taropwe a apasa: “Lupwen ra ottekikem, aia afeiöchüür, lupwen ra ariaföüükem, aia engila ngeniir. Lupwen ra aitengauakem, aia pölüeniir lon kapas pwetete.”​—1 Kor. 4:12, 13.

15. Ifa ewe mettoch mi fokkun mürinnö sipwe föri pwe sipwe akkufu minne mi ngaw ren föfför mürinnö?

15 Me ren ekkeei pworaus, emön chon Kraist mi enlet epwe apwönüetä ei säingoon wokisin lon Rom sopwun 12: “Kosap mwüt ngeni ngau epwe akufuk, nge kopwe akufu met mi ngau ren om föföröch.” Setan ewe Tefil i ewe popun mi ngaw meinisin. (Jon 8:44; 1 Jon 5:19) Lon künaen Jon we längipwi, Jises a pwäratä pwe pwiin kewe mi kepit ra “akufu Satan ren chaan ewe Lam, ren ewe kapasen manau ra pwärätä.” (Pwar. 12:11) A ffat pwe sipwe föfföröch le fiffiti ewe angangen afalafal usun ewe Mwu pun iei eü mettoch mi fokkun mürinnö ach sipwe akkufu Setan me an kewe angangen etipetip mi fokkun ngaw woon ei fönüfan.

Oupwe Pwapwa lon Ämi Äpilükülüköch

16, 17. Met Rom sopwun 12 a äiti ngenikich usun (a) ach sipwe äeä manauach? (b) föfförüch lon ewe mwichefel? (c) föfförüch ngeni chon ü ngeni ach lükü?

16 Ach käeö nöün Paul we taropwe lon sopwun 12 ngeni ekkewe chon Kraist lon Rom a ächema ngenikich chommong pworaus. Sia käeö pwe a lamot ngenikich nöün Jiowa chon angang ach sipwe tipemecheres le pennüküolo pwisin ach mochen. Än Kot ngün mi fel a amwökütükich le föri ena pun ren ach tufichin ekiek sia weweiti me unusen lükü pwe ina letipen Kot. Sia fokkun meseik lon ach angang ngeni Kot me äeä tufichich kewe mi sokkopat seni i fän tinikken. Sia föri wisach fän tipetekison me mosonoson me föri ükükün ach tufich le tümünü ewe tipeeüfengen lefilach. Sia etiwaöchü ekkewe ekkoch me pwäratä ach enletin tonger.

17 Rom sopwun 12 a pwal ngenikich chommong kapasen fön woon met sipwe föri lupwen sia küna koput. Sisap liwini ingaw ngeni ingaw. Sipwe pworacho ngeni koput ren ach föfförün kirekiröch. Sipwe achocho le kinamwefengen me aramas meinisin ren ükükün ach tongeni nge sisap atai än Paipel kewe kapasen emmwen. A weneiti lon famili, lon mwichefel, chon oruch, lon leenien angang, sukul me ach leenien afalafal. Inaamwo ika sia küna watteen koput nge sipwe achocho ren ükükün ach tufich le akkufu minne mi ngaw ren ach föfför mürinnö, me chechchemeni pwe Jiowa ewe chon liwini föfföringaw.

18. Ikkefa ekkewe ülüngät kapasen pesepes a mak lon Rom 12:12?

18 Älleani Rom 12:12. Lon meinisin ekkeei kapasen öüröür mi älillisöch, Paul a pwal awora ülüngät kapasen fön. Pokiten sise tongeni föri ekkeei mettoch me lükün än Jiowa älillis Paul a fönöü kich ach sipwe “iotek fansoun meinisin.” Ren ach föri ei epwe atufichikich le apwönüetä pwal an ei pesepes mi apasa “oupwe mosonotam lon ämi riaföü.” Säingoon, mi lamot ach sipwe ännefota ach ekiek woon än Jiowa kewe pwon ngenikich lon mwach kkan me ‘pwapwa lon ach äpilükülüköch’ le küna manau esemuch lon läng are woon fönüfan.

Ifa Usun Kopwe Pölüweni?

• Met sipwe föri ika sia küna koput?

• Ineet atun sipwe achocho le efisatä kinamwe me ifa usun?

• Pwata sisap ekiekin liwini ngeni emön an föfföringaw ngenikich?

[Ekkewe Kapas Eis fan Iten ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 18]

Ren ach awora älillis mi fich ngeni chon oruch kewe, sia ü ngeni ewe ekiekin aapap

[Sasing lon pekin taropwe 19]

Ka achocho om kopwe chon efisatä kinamwe lon ewe mwichefel?