Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Kosap Eletipechowu Än Jiowa We Ngün Mi Fel

Kosap Eletipechowu Än Jiowa We Ngün Mi Fel

Kosap Eletipechowu Än Jiowa We Ngün Mi Fel

“Ousap pwal aletipechou ewe Ngunun Kot mi Fel, ewe a fen mechenikemilo.”​—EF. 4:30, TF.

1. Met Jiowa a fen föri fän iten fite million aramas, me met a lamot repwe föri?

 JIOWA a fen föri och mettoch mi kkolo aüchean fän iten fite million aramas lon ei fönüfan mi fitikoko. A fen atufichiir ar repwe arap ngeni I ren Nöün we äläemön, Jises Kraist. (Jon 6:44) Ika ka fen fangolo manauom ngeni Kot me akkapwönüetä letipan, en emön me lein ekkewe Jiowa a fen paniireto. Pokiten ka papatais fän iten ewe ngün mi fel, a lamot kopwe etipeeüfengeni om kewe föfför meinisin me ena ngün mi fel.​—Mt. 28:19.

2. Ikkefa ekkewe kapas eis sipwe pworaus woon?

2 Kich mi “fotukatiw minne ewe Ngunupin a mochen” sia fen pwilitalong napanap mi fö. (Kal. 6:8, Ewe Kapasen God; Ef. 4:17-24) Iwe nge, ewe aposel Paul a öüröürakich pwe sisap eletipechowu än Kot we ngün mi fel. (Älleani Efisus 4:25-32.) Sipwe etittinaöchü än ewe aposel kapasen fön. Met weween alon Paul we lupwen a kapas usun än emön eletipechowu ngünün Kot? Ifa usun emön mi fen fangolo manauan ngeni Jiowa a tongeni föri ena? Ifa usun sipwe tümünü pwe sisap eletipechowu än Jiowa we ngün mi fel?

Weween Alon Paul we

3. Ifa usun kopwe äweweei Efisus 4:30?

3 Akkomw, sipwe nengeni alon Paul we lon Efisus 4:30, TF. “Ousap pwal aletipechou ewe Ngunun Kot mi Fel, ewe a fen mechenikemilo tori ewe ranin amanau.” Paul ese mochen pwe chienan kewe chon Kraist mi ächengicheng repwe pwisin angawalo ar ririöch ngeni Jiowa. Ra fen ‘mechenilo tori ewe ranin amanau’ ren än Jiowa we ngün mi fel. Ina ewe minen mechen are minen alükülük “a molotä” fän iten ekkewe mi kepit mi amwöchü ar tuppwöl. (2 Kor. 1:22) Ewe minen mechen a esissillatä pwe iir nöün Kot kewe me repwe küna manau lon läng. Chochoor 144,000.​—Pwar. 7:2-4.

4. Pwata a lamot sipwe tümünü pwe sisap eletipechowu än Kot we ngün mi fel?

4 Än emön eletipechowu ewe ngün mi fel, ina ewe äeüin mettoch epwe tongeni efisi pwe ewe ngün mi fel esap chüen emmweni manauan. Alon Tafit we mwirin an we a tipis ren Patsipa a affata pwe a tongeni pöüt senikich älillisin ewe ngün mi fel. Tafit a aier me siö ngeni Jiowa: “Kosap asüeila seni fän mesom, kosap pwal angei seniei Ngünum mi pin.” (Kölf. 51:11) Ekkewe chök mi kepit mi “tuppwel tori malo,” repwe mwärini ewe “mwarin” manau lon läng esap tongeni morolo. (Pwar. 2:10; 1 Kor. 15:53) Ewe ngün mi fel a pwal lamot ngeni ekkewe Chon Kraist mi eäni äpilükülükün manau woon fönüfan pwe repwe amwöchü ar tuppwöl ngeni Kot me angei ewe liffangen manau mi alongolong woon ar lükü än Kraist möön kepich. (Jon 3:36; Rom 5:8; 6:23) Ina minne, kich meinisin sipwe tümünü pwe sisap eletipechowu än Jiowa we ngün mi fel.

Ifa Usun Emön Chon Kraist A Tongeni Eletipechowu ewe Ngün mi Fel?

5, 6. Ifa usun emön chon Kraist epwe tongeni eletipechowu än Jiowa ngün mi fel?

5 Kich Chon Kraist mi fen papatais sia tongeni tümünü pwe sisap eletipechowu ewe ngün mi fel. Epwe tufich ena ika sia ‘tipeni pwe ewe Ngünmifel epwe emwenikich,’ iwe, sisap kkuf ren mocheniaingaw are napanapeni napanap mi ngaw. (Kal. 5:16, 25, 26) Nge sia tongeni eletipechowu än Kot we ngün mi fel ika sise tepereni nge sia päppäi ngeni föfför mi änioput me ren än Kot Kapas mi pop seni ewe ngün mi fel.

6 Sipwe eletipechowu ewe ngün mi fel, ewe a popu seni Jiowa, ika sia chök ükkü ngeni an emmwen. Ach etittina Efisus 4:25-32 epwe äiti ngenikich met sipwe föri me älisikich pwe sisap eletipechowu än Kot ngün mi fel.

Ifa Usun Sisap Eletipechowu ewe Ngün Mi Fel

7, 8. Äweweei lamoten ach sipwe wenechar.

7 Sipwe wenechar. Iei makkeien Paul lon Efisus 4:25: “Iei mine ousap chüen kapas chofona. Oupwe eäni kapas wenechar ngeni pwimi kewe souläng, pun kich meinisin kifetin ewe inisin Kraist.” Pokiten kich eü chök “kifetin ewe inisin Kraist,” sisap otupu are michi chienach kewe chon lükü pun a wewe ngeni ach chofona ngeniir. Chokkewe mi föfföri ena repwe atai ar riri ngeni Kot.​—Älleani Än Salomon Fos 3:32.

8 Föfförün me kapasen otuputup ra tongeni atai tipeeüin ewe mwichefel. Ina minne, sipwe usun chök Taniel, ewe soufos mi alükülük, aramas rese tongeni küna och mwäällin. (Tan. 6:4) Sipwe pwal chechchemeni alon Paul we ngeni ekkewe mi kepit, pwe emön me emön leir kifetin ewe “inisin Kraist,” iwe, repwe eü chök me tipeeü ngeni chiener kewe Chon Kraist mi wenechar. (Ef. 4:11, 12) Ika sia mochen küna manau lon Paratis woon fönüfan, sipwe kapas wenechar me älisatä tipeeüin ach mwicheichen pwipwi woon unusen fönüfan.

9. Pwata a lamot sipwe apwönüetä Efisus 4:26, 27?

9 Sipwe ü ngeni ewe Tefil, nge sisap mut ngeni an epwe atai ach riri ngeni Kot. (Jem. 4:7) Ewe ngün mi fel epwe älisikich le ü ngeni Setan. Äwewe chök, sipwe tümünü pwe sisap ningeringer. Paul a makkeei: “Are oua song, ousap mwüt ngeni ämi song epwe emwenikemiilong lon tipis! Ousap amwöchü ämi song tori akkar epwe tuputiu. Ousap mwüt ngeni Tefil an epwe sotunikemi pwe oupwe tipis.” (Ef. 4:26, 27) Ika a wor popun ach sipwe song, sipwe mwittir iotek ngeni Kot an epwe älisikich le “mosonotam,” iwe, sia tongeni nemeni meefiach nge sisap föri och mettoch epwe eletipechowu än Kot ngün mi fel. (SalF. 17:27) Ina popun, sisap akkamwöchü ach song me wääsi ngeni Setan an epwe etipetipakich le föri minne mi ngaw. (Kölf. 37:8, 9) Sipwe tongeni ü ngeni Setan ren ach mwittir awesalo tipefesen me ren än Jises kewe kapasen emmwen.​—Mt. 5:23, 24; 18:15-17.

10, 11. Pwata sisap solä are föri och föfför ese wenechar?

10 Sisap kkuf ren sossotun solä are föfför ese wenechar. Iei makkeien Paul usun föfförün solä: “Eman mi sosolä me lom epwe ükütiu le solä, nge epwe achocho le angang pwe epwe wor met epwe lomot ngeni püsin i, epwe pwal tongeni alisi ekewe mi wöüngau.” (Ef. 4:28) Ika emön Chon Kraist mi papatais a solä, a wesewesen ‘atoto itengau won iten Kot.’ (SalF. 30:7-9) Ikaamwo emön a osupwang, nge ese pwüng an epwe solä. Chokkewe mi tongei Kot me chon orur ra mirititi pwe ese fokkun pwüng solä.​—Mark 12:28-31.

11 Paul ese chök menlapei met sisap föri nge a pwal äiti ngenikich met sipwe föri. Ika sia nom fän emmwenien ewe ngün mi fel, iwe, sipwe öttüres le tümünü ach famili me pwal “alisi ekewe mi wöüngau.” (1 Tim. 5:8) Jises me nöün kewe chon käeö ra isoni monien älillis fän iten ekkewe mi wöüngaw, nge Jutas Iskariot, ewe chon afangemä, a solääni och ena moni. (Jon 12:4-6) A ffat pwe ewe ngün mi fel ese emmweni. Kich mi nom fän emmwenien än Kot we ngün mi fel sipwe usun chök Paul le “föri minne a pwüng fansoun meinisin.” (Ipru 13:18) Epwe ina usun ach sisap eletipechowu än Jiowa we ngün mi fel.

Pwal Ekkoch Mettoch Sipwe Tümünü

12, 13. (a) Met sokkun kapas sipwe tümünükich seni me ren Efisus 4:29? (b) Ürürün, epwe fet ach fos?

12 Sipwe tümünü ach kapas. Paul a apasa: “Esap wor kapas mi ngau epwe towu seni lon awemi, pwe kapas mi mürina chök, sokun kapas mi afefetai aramas o alisiir lon ar osupwang, pwe chokewe mi rongorong ngeni repwe feiöch ren.” (Ef. 4:29) Paul ese chök kapas usun met sisap föri, nge a pwal äiti ngenikich met sipwe föri. Än Kot we ngün mi fel epwe amwökütükich le eäni ‘sokkun kapas mi afeffetai aramas pwe chokkewe mi rongorong repwe feiöch ren.’ Pwal eü, sisap apasawu “kapas mi ngau.” Ewe kapasen Krik mi afföü ngeni kapas “mi ngau’ a weneiti iik, futuk, are föün irä mi pwomach. Ach nnou ekkena sokkun möngö, epwe pwal ina usun ach nnou sokkun kapas mi änioput me ren Jiowa.

13 Ach fos epwe mürinnö, ümöümöch, me “epwe anno ren salt.” (Kol. 3:8-10; 4:6, TF) Ürürün, aramas repwe esilla pwe sia sokkolo atun ra rong ach kapas. Ina popun, sipwe älisi aramas ren ach eäni sokkun kapas epwe ‘afefetar.’ Sipwe pwal meefieni meefien ewe sou makkeei köl lupwen a kölü: “Amwo kapasen awei me ekiekin lelukei epwe mürina me fän mesom, ai Samol mi Lapalap, ai achau me ai chon amanau.”​—Kölf. 19:14.

14. Met a lamot sipwe pöütalo me ren Efisus 4:30, 31?

14 Sipwe pöütalo tipekoum, esiit, song, me minne mi ngaw meinisin. Mwirin än Paul öüröür pwe sisap eletipechowu ewe ngün mi fel, a makkeei: “Oupwe atoaua senikemi sokun koum, chou me song. Ousap chüen akürang ngeni aramas ika turunufaser, ousap pwal chüen oput eman aramas.” (Ef. 4:30, 31) Pokiten sise unusöch, a lamot sipwe achocho le nemeni ach kewe ekiek me föfför. Nge sia tongeni eletipechowu än Kot we ngün mi fel ika sia chök pwärawu ach “chou me song,” are älleani än aramas tipis ngenikich, amwöchü ach song, nge sise mochen omuserelo. Ika sia poputä le tunalo än Paipel fön, eli sipwe ämärätä napanap mi ngaw, tipis ngeni ewe ngün mi fel, me küna pwününgawan.

15. Met sipwe föri ika emön a ämeteki letipach?

15 Sipwe kirekiröch, tong, me omusalo tipis. Paul a makkeei: “Oupwe eäni kirikiröch o leluköch lefilemi, oupwe amusamusfengen usun chök Kot a amusala ämi tipis ren Kraist.” (Ef. 4:32) Inaamwo ika emön a ämeteki letipach, nge sipwe omusalo usun chök än Kot omusakichelo. (Luk 11:4) Äwewe chök, ika emön chienach Chon Kraist a apasa och mettoch ese öch usuch, sipwe tongeni ataweei ena osukosuk ren ach fos ngeni. Iwe, ika emönna a namanamolo me omusomus, sipwe omusalo, nge mi pwal wor met sipwe föri. Lifitikos 19:18 a apasa: “Kosap püsin ngeni ätewe mi tipis ngonuk chappen an föför, kosap pwal chou ngeni eman lein aramasom. Nge kopwe echeni chon arum usun püsin om echenuk, pun ngang ewe Samol mi Lapalap.”

A Lamot Mammasa

16. Äweweei lamoten ach sipwe siwili föfförüch pwe site eletipechowu än Jiowa we ngün mi fel.

16 Sia tongeni küna sossotun ach sipwe föri minne epwe eletipengawa Kot atun sia äläemönülo. Äwewe chök, eli emön brother a akkaüseling köl ese fich ngeni Chon Kraist. Iwe, mwelien letipan a mengiringir ren an tunalo än Paipel kewe kapasen emmwen lon nöüch kewe puk mi kawor me ren “ewe chon angang mi allükülük o tipachem.” (Mt. 24:45) Eli, a iotek usun an na osukosuk me a chemeni alon Paul we lon Efisus 4:30. A tipeppos le filatä pwe esap chüen aüseling ngeni ekkewe köl ese fich ngeni Chon Kraist pwe ete eletipechowu än Kot we ngün mi fel. Iwe, Jiowa epwe efeiöchü an na ekiek. Ina minne, sipwe tüttümünü pwe site eletipechowu än Kot we ngün mi fel.

17. Met epwe fis ika sise mammasa me ikkiotek?

17 Sia tongeni kkuf ren sossotun föfföringaw me eletipechowu ewe ngün mi fel ika sise mammasa me ikkiotek. Pokiten Jiowa a äeä an we ngün mi fel le apwönüetä ekiekin me letipan, ach eletipechowu an we ngün mi fel a wewe ngeni ach sipwe eletipechowu Jiowa. Iwe, ina eü mettoch sise fokkun mochen föri. (Ef. 4:30) Le manauen ekkewe aposel, ekkewe chon Jus soumak ra tipis ren ar erä pwe än Jises manaman a pop seni Setan. (Älleani Mark 3:22-30.) Chokkana mi oput Kraist ra “eäni kapasen turunufas usun Ngünmifel,” iwe, tipisiir esap fokkun tongeni musolo. Amwo sisap fokkun ina usun!

18. Ifa usun sia tongeni silei pwe sise föri ewe sokkun tipis esap tongeni musolo?

18 Pokiten sise mochen sipwe mwo nge ekis arap ngeni le föri ewe sokkun tipis esap tongeni musolo, sipwe chechchemeni alon Paul pwe sisap eletipechowu ewe ngün mi fel. Nge epwe fen ifa ika sia tipisilap? Ika sia fen aier, me küna älillis seni ekkewe elter, sia tongeni lükü pwe Kot a omusalo tipisich me sise fen tipis ngeni ewe ngün mi fel. Kot epwe älisikich le tümünü pwe sisap eletipechowu ewe ngün mi fel.

19, 20. (a) Ikkefa ekkoch mettoch sisap föri? (b) Sipwe üppos le föri met?

19 Kot a äeä an we ngün mi fel le ämärätä ewe tong, pwapwa, me tipeeü lefilen nöün kewe aramas. (Kölf. 133:1-3) Ina minne, sisap eletipechowu ewe ngün mi fel ren ach uwofos mi efisatä osukosuk are apasa ekkewe sokkun fos epwe atai ach süföliti chokkewe mi kefilitä me ren ewe ngün mi fel pwe repwe sou emmwen. (Fof. 20:28; Juta 8) Nge sipwe fen äfeffeitääi ewe tipeeü me süföl lefilach lon ewe mwichefel. Enlet, sisap efisatä tipefesen ren ach eimwumwu lein nöün Kot aramas. Paul a makkeei: “Üa tungormau ngenikemi, ämi pwii kana, fän iten ach Samol Jesus Kraist, pwe oupwe tipeeufengen lefilemi, pwe esap wor kinikinfesen leimi. Oupwe fokun tip-eu me ekiek eu.”​—1 Kor. 1:10.

20 Jiowa a tipemecheres me tufichin älisikich pwe site eletipechowu an we ngün mi fel. Sipwe tingor an we ngün mi fel me apposa letipach pwe site eletipechowu. Amwo sipwe “fotukatiw minne ewe Ngunupin a mochen,” me tinikken le kükkütta an emmwen iei me pwal tori feilfeilo chök.

Ifa Pölüwen Ekkeei Kapas Eis?

• Met weween än emön eletipechowu än Kot we ngün mi fel?

• Ifa usun emön mi papatais epwe tongeni eletipechowu än Jiowa we ngün mi fel?

• Ifa usun sipwe tongeni tümünükich pwe site eletipechowu ewe ngün mi fel?

[Ekkewe Kapas Eis Fan Iten Ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 30]

Sipwe mwittir awesalo tipefesen

[Sasing lon pekin taropwe 31]

Om kapas a usun menni lein ekkeei föün irä?