Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Unusen Lükülük woon Jiowa a Ngenikich Nükünüköch

Unusen Lükülük woon Jiowa a Ngenikich Nükünüköch

Unusen Lükülük woon Jiowa a Ngenikich Nükünüköch

“Ewe Samol mi Lapalap a rongorong, lupwen üa kökköri.”​—KÖLF. 4:3.

1, 2. (a) Met ewe mi efeiengaw a tori manauen Tafit? (b) Sipwe pworaus woon menni köl mi fel?

KING TAFIT a fen nemeni Israel ren fansoun langattam, nge a wor eü atun nonnomun manauan a mmen efeiengaw. Nöün we Apsalom a rawangawa me esilefetälei pwe i ewe mineföön king, iwe, Tafit a sü seni Jerusalem fän osenimu. Nöün we chon öüröür a pwal amamesini. Me Tafit a fetäl fän an letipeta me atasi ngeni ewe Chukun Olif nge ekkoch chienan mi tuppwöl ngeni ra fiti. Mwirin, Simei, chon familien leimwen King Saul, a otteki me monei ngeni Tafit faü me pwül.​—2 Sam. 15:30, 31; 16:5-14.

2 Itä Tafit epwe mälo fän letipeta me säw ren ei esin riäfföü? Aapw, pun a lükülük woon Jiowa. A fokkun ffat ena lon makkeian we lon Kölfel 3 usun an sü. A pwal makkeei Kölfel 4. Iir me ruu makkeian keei ra pwäratä ewe lükülük pwe Kot a aüseling me pölüweni iotek. (Kölf. 3:4; 4:3) Ekkeei köl ra alükülükükich pwe Jiowa a nom ren nöün chon angang mi tuppwöl le rän me le pwiin, a efeiöchüür ren an älisiir pwal ren kinamwe me nükünüköch. (Kölf. 3:5; 4:8) Ina minne, sipwe etittina ekkeei köl mi fel me ppi ifa usun ra ngenikich nükünüköch me älisatä lükülük woon Kot.

Lupwen ‘Chomong ra Ü Ngenikich’

3. A fet Tafit me ren Kölfel 3:1, 2?

3 Ewe chon künö a apasa: “Ekewe chon Israel ra pwon ngeni Apsalom, pwe repwe eti.” (2 Sam. 15:13) Tafit a ekieki ika ifa usun Apsalom a tongeni luki aramas ar repwe peni, a eis: “Ai Samol mi Lapalap, ekewe mi oputaei ra kon chomong! Chomong ra ü ngeniei. Chomong ra kapas usi, ‘Esap wor an alilis me ren Kot.’” (Kölf. 3:1, 2) Me ren chommong chon Israel, Jiowa esap seläni Tafit seni ewe feiengaw le pöün Apsalom me chienan kewe.

4, 5. (a) Met Tafit a lükülük woon? (b) Met weween ekkeei kapas “ka achimwäeitä”?

4 Nge Tafit a meefi nükünüköch pokiten an unusen lükü Kot. A kölü: “Nge en, ai Samol mi Lapalap, ka epeti seniei feiengau, en ai ling, ka achimwäeitä.” (Kölf. 3:3) Tafit a lükülük pwe Jiowa epwe tümünü usun chök ewe eppetin maun a tümünü emön sounfiu. Ewer, ewe king chinnap mi süsüfeil, a pwölü möküran me pworetiw ren an säw. Nge Jiowa epwe siwili ena me elingaalo i. Epwe äwenatä Tafit me achimwatä üan. Tafit a kökkö fän lükülük pwe Kot epwe pölüweni. Ka pwal pwäratä ena esin lükülük woon Jiowa?

5 Tafit a silei pwe Jiowa epwe älisi ren an apasa “ka achimwäeitä.” Iei alon ewe afföün Paipel Today’s English Version: “Nge en, SAMOL, en ai eppetin maun fansoun meinisin ka awinnaei me apworasefalliei.” Ren ekkeei kapas “ka achimwäeitä, ” eü puken äwewe a erä: “Lupwen Kot a achimwatä üan emön, a fang ngeni äpilükülük me nükünüköch.” A wor popun Tafit a letipengaw pun fän an osenimu a sü seni ewe imwen king. Iwe nge, mwiriloon än Jiowa ‘achimwatä’ Tafit, a pworasefäl, nükünüköchsefäl me unusen lükülük woon Kot.

‘Jiowa Epwe Pölüweni!’

6. Pwata a fich än Tafit erä pwe Jiowa epwe pölüweni an iotek me woon chukun mi pin?

6 Pokiten Tafit a lükülük woon Jiowa me silei pwe epwe pölüweni an kewe iotek, a erä: “Üa leüömong le siö ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge i a pälüeniei seni chukun mi pin.” (Kölf. 3:4) Me ren alon Tafit, ra uwealo woon ewe Chukun Sion ewe pworofel mi liosuetä än Jiowa nonnom rer. (Älleani 2 Samuel 15:23-25.) Ina minne, a fich ngeni Tafit an epwe apasa pwe Jiowa epwe pölüweni an iotek me woon chukun mi pin.

7. Pwata Tafit ese meefi lolilen?

7 Tafit ese lolilen pwe a fokkun silei pwe an iotek epwe pölü. Ina popun a kölü: “Üa konola o möür. Üa pwal nenela, pun ewe Samol mi Lapalap a tümwünüei.” (Kölf. 3:5) Pwal mwo nge lepwin, ewe fansoun chon koputer ra tongeni mauner, Tafit a kinamwe le möür. A silei pwe epwe pwal nelosefäl, pun seni künaen manauan me loom a meefi nükünüköch pwe Jiowa epwe fokkun tümünü. Iwe, kich mi tongeni älleasochisi “an Samol mi Lapalap kewe allük” me sisap kul seni.​—Älleani 2 Samuel 22:21, 22.

8. Ifa usun Kölfel 27:1-4 a äiti ngenikich än Tafit lükülük woon Kot?

8 Än Tafit unusen lükülük woon Kot me meefi nükünüköch a pwälo lon pwal eü an köl mi fel, a erä: “Ewe Samol mi Lapalap i ai saram me ai Chon Amanau. Üsap niueiti eman. Ewe Samol mi Lapalap a tümwünüei seni feiengau, üsap fokun niuokus. . . . Inamwo are eu mwichen sounfiu repwe pwelifeiliei, ngang üsap niuokus. . . . Eu mettoch üa tüngorei ewe Samol mi Lapalap, eu mettoch chök üa mochen: Pwe üpwe nonom lon imwen ewe Samol mi Lapalap lon ränin manauei meinisin, pwe üpwe ingeiti an kirikiröch o kütta öüröürei me ren me lon imwan imwenfel.” (Kölf. 27:1-4) Ika ka pwal meefi meefien Tafit ei me a tufich ngonuk, kopwe fiffiti än Chon Kraist kewe mwich ren nöün Jiowa kewe aramas.​—Ipru 10:23-25.

9, 10. Pwata sipwe tongeni apasa pwe Tafit ese ekiekin liwiningaw ngeni ngaw, inaamwo ika a mak alon lon Kölfel 3:6, 7?

9 Inaamwo ika Apsalom a rawangawa Tafit me chommong ra kul seni, nge a chüen kölü: “Üsap niuokusiti engol ngeröün aramas mi pwelifeiliei o ü ngeniei. Kopwe feito, ai Samol mi Lapalap. Kopwe angasaei, ai Kot. Pun ka apwüngü ekewe chon oputaei meinisin, ka angei seniir ar pöchökül pwe resap tongeni afeiengauaei.”​Kölf. 3:6, 7.

10 Tafit ese ekiekin liwiningaw ngeni ngaw. Jiowa epwe wisen “apwüngü” chon koputan. A pwisin wor nöün King Tafit kapiin ewe Allük me a silei alon Jiowa pwe “epwe ngeniir chappen ar föför me liwiningauer.” (Tut. 17:14, 15, 18; 32:35) Jiowa epwe pwal ‘angei seniir ar pöchökül pwe resap tongeni efeiengawa’ ekkoch. A silei chokkewe mi ngaw pokiten a “nenengeni leluken aramas.” (1 Sam. 16:7) A ifa me kilisouch pun Jiowa a fang ngenikich lükü me apöchökkülakich ach sipwe pworacho ngeni ewe meilapen minne mi ngaw Setan, ewe epwele koturulong lon ewe pwang mi alollool usun emön laion mi wörüwör ese tongeni efeiengawa aramas nge epwe chök ninniilo!​—1 Pit. 5:8, 9; Pwar. 20:1, 2, 7-10.

‘Jiowa a Angasaalo Aramas’

11. Pwata sipwe iotek fän iten chienach kewe chon lükü?

11 Tafit a mirititi pwe Jiowa chök a tongeni angasaalo. Nge ese chök ekieki usun pwisin i. Nge ifa usun nöün Jiowa kewe mwichen aramas? A fich pwe Tafit a asopwalo an we köl ren an erä: “Ewe Samol mi Lapalap a angasala aramas mi nom lon weires. Om feiöch epwe nom won noum aramas.” (Kölf. 3:8) Pwüngün, a kon watte än Tafit osukosuk, nge a chüen ekieki nöün Kot kewe aramas me a lükülük pwe Kot epwe efeiöchüür. Itä sisap pwal ekieki chienach kewe chon lükü? Sipwe chechemeniir lon ach iotek, tingorei Jiowa epwe fang ngeniir an we manaman pwe repwe apworar me esilefeili ewe kapas allim fän ar lükülük.​—Ef. 6:17-20.

12, 13. Met a fis ngeni Apsalom me met meefien Tafit usun?

12 Ässäwin napanapen mäloon Apsalom, a eü minen öüröür ngeni chokkewe mi kirikiringaw ngeni ekkoch, äkkäeüin ngeni nöün Kot kewe mi kepit usun chök Tafit. (Älleani Än Salomon Fos 3:31-35.) A fis maun nge chon Apsalom ra kkuf. Lupwen Apsalom a sü fän waan we aas, möküran a fif woon palen efoch irä watte. A nikämeitiw woon ewe irä nge a chüen manau tori än Joap pwosu ngeni leupwan ekkewe ülüfoch siles.​—2 Sam. 18:6-17.

13 Tafit a pwapwa ren met a fis ngeni nöün? Aapw. Nge a sengituttun: “Wo ko nei mwän Apsalom, nei mwän, nei mwän Apsalom. Amwo üpwe siwiliik le mäla, Apsalom nei mwän, nei mwän.” (2 Sam. 18:24-33) Minne Joap a apasa, ina chök met a aururu Tafit lon an letipeta. A ifa me äletipechoun mäloon Apsalom pokiten an mocheniaingaw a amwökütü i le ü ngeni pwisin seman, ewe mi kepit me ren Jiowa, me atoto ngeni pwisin feiengawan!​—2 Sam. 19:1-8; SalF. 12:21; 24:21, 22.

Tafit a Apasawusefäl an Lükülük woon Kot

14. Met sia tongeni apasa usun Kölfel 4?

14 Usun chök Kölfel 3, än Tafit iotek lon Kölfel 4 a pwäratä an unusen lükülük woon Jiowa. (Kölf. 3:4; 4:3) Neman Tafit a makkeei ei köl pwe epwe apasawu an ngaselo me kilisou ngeni Kot mwirin sopwongawen än Apsalom sotun angei ewe wis king. Are a ekieki usun ekkewe sou köl chon Lifai. Ese lifilifil nge ach ekilon a tongeni apöchökküla ach lükülük woon Jiowa.

15. Pwata sia tongeni lükülük le iotek ngeni Jiowa me ren Nöün we?

15 Tafit a pwal pwäratä unusen an lükülük woon Kot me woon manamanen iotek. A kölü: “Ai Kot, en mi pwüng, kopwe pälüeniei, lupwen üa kökö. Ka fen angasaeila, lupwen üa nom lon riaföü. Kopwe ümöümöch ngeniei o aüselinga ai iotek.” (Kölf. 4:1) Sia pwal tongeni lükü ena ika sia föri minne mi pwüng. Pokiten sia silei pwe Jiowa ewe ‘Kot mi pwüng,’ mi efeiöchü aramas mi pwüng, sia lükülük le iotek ngeni fän äsengesin Nöün we me ren ach lükü an we möön kepich. (Jon 3:16, 36) A ifa me kinamween letipach ren ei pworaus!

16. Pwata Tafit a letipengaw fän ekkoch?

16 Fän ekkoch, a pöüt senikich ach kinamwe pokiten sia letipengaw. Eli a pwal ina usun meefien Tafit lon ei köl: “Ämi aramas, ifa ükükün fansoun ämi oupwe chüen aitengauaei? Ifa ükükün fansoun ämi oupwe aücheani mine a lomotongau o tipeni mine a mwäl?” (Kölf. 4:2) Ekkeei kapas “ämi aramas” a wewe ngeni aramas mi ngaw. Chon oput Tafit ra “aücheani mine a lamotongaw.” Ewe afföün Paipel New International Version a apasa: “Ifa ükükün ttamen ämi oupwe tongei minne mi chofona me fel ngeni ekkewe kot chofona?” Inaamwo ika sia letipengaw ren föfförün ekkoch, nge sipwe chök tinikken le ikkiotek me unusen lükülük woon ewe Kot mi enlet.

17. Äweweei ifa usun sipwe eäni ekkewe föfför mi tipeeü ngeni Kölfel 4:3.

17 A ffat pwe Tafit a lükülük woon Kot ren ekkeei kapas: “Oupwe silei pwe ewe Samol mi Lapalap a aimwüela chokewe mi pwüng [tuppwöl] fän püsin itan. Ewe Samol mi Lapalap a rongorong, lupwen üa kökköri.” (Kölf. 4:3) Pwora me unusen lükülük woon Jiowa ra lamot pwe sipwe amwöchü ach tuppwöl ngeni i. Äwewe chök, ra lamot ekkena napanap lupwen emön lon eü familien Chon Kraist ese aier me a katowu. Kot a efeiöchü chokkewe ra tuppwöl ngeni me an kewe allük. Iwe, tuppwöl me unusen lükülük woon Jiowa ra älisatä pwapwa lein nöün kewe aramas.​—Kölf. 84:11, 12.

18. Me ren Kölfel 4:4, met sipwe föri ika emön a kapas ingaw are kirikiringaw ngenikich?

18 Met ika sia song ren met emön a föri are apasa? Sipwe chüen tongeni pwapwa ika sia apwönüetä alon Tafit ei: “Are oua song, oupwe afälikemi pwe ousap tipis ren. Oupwe ekieki ei lon lelukemi, lupwen ämi konola lon kiemi fän mosonoson.” (Kölf. 4:4) Ika emön a kapas ingaw are kirikiringaw ngenikich, sisap liwini ngeni minne mi ngaw. (Rom 12:17-19) Sia tongeni uwawu meefiach lon ach iotek atun sia kokkoon lon kiach, iwe, eli epwe siwil ach ekiek me omusaalo fän tong. (1 Pit. 4:8) A pwal mürinnö än Paul öüröür mi longolong woon Kölfel 4:4: “Are oua song, ousap mwüt ngeni ämi song epwe emwenikemiilong lon tipis! Ousap amwöchü ämi song tori akkar epwe tuputiu. Ousap mwüt ngeni Tefil an epwe sotunikemi pwe oupwe tipis.”​—Ef. 4:26, 27.

19. Ifa usun Kölfel 4:5 a älisikich lon ach fel ngeni Kot?

19 Tafit a menlapei lamoten lükülük woon Kot ren an kölü: “Oupwe eäni sokun asor mi pwüng ngeni ewe Samol mi Lapalap o anomu ämi apilükülük won.” (Kölf. 4:5) Än chon Israel kewe asor epwe chök aüchea ika ra eäni fän wenecharen letiper. (Ais. 1:11-17) Kot epwe etiwa ach fel ngeni, ika sia pwal fel ngeni seni wenecharen letipach me anomu ach äpilükülük woon.​—Älleani Än Salomon Fos 3:5, 6; Ipru 13:15, 16.

20. Met weween ‘saramen won-mesen’ Jiowa?

20 Tafit a pwal apasa: “Mi chok chommong aramas mi apasa, “Amo sia chok nengeni och mettoch mi murinno! SAMOL, amo saramen won-mesom a chok asaramakem.” (Kölf. 4:6, TF) ‘Saramen won-mesen’ Jiowa a wewe ngeni an echenikich. (Kölf. 89:15) Ina minne, lupwen Tafit a iotek “amo saramen won-mesom a chok asaramakem,” a wewe ngeni än Kot epwe echenikich. Pokiten sia lükülük woon Jiowa, sia angei an chen me meefi pwapwa wachemwuk lon ach föri letipan.

21. Met sipwe lükülükü ika sia unusen fiti ewe angangen räs ikenäi?

21 Ren än Tafit ekieki ekkewe pwapwa mi somwolo seni pwapwaan lon fansoun räs, a kölü: “Ka fen ngeniei pwapwa mi lap seni än chokewe pwapwa ren kinier wiich me ünümer wain mi somwola.” (Kölf. 4:7) Sia lükülük pwe sipwe enletin pwapwa ika sia unusen fiti ewe angangen räs are afalafal. (Luk 10:2) Fän emmwenien ekkewe mi kepit, sia pwapwa ren chochommongoloon ‘chon angang lon ewe räs.’ Ka kan fiti ren ükükün om tufich ei angangen räs mi apwapwa?

Unusen Lükülük le Akkangang ngeni Kot

22. Me ren Kölfel 4:8, met a fis ngeni chon Israel atun ra älleasochisi än Jiowa kewe allük?

22 Tafit a asopwalo ei köl ren ekkeei kapas: “Üpwe konola o möür fän kinamwe, pun en echök, ai Samol mi Lapalap, ka tümwünüöchüei.” (Kölf. 4:8) Atun chon Israel ra älleasochisi än Jiowa kewe allük ra meefi nükünüköch me ra kinamwefengen me Kot. Äwewe chök, atun än Salomon nemenem “chon Juta me chon Israel ra nom lon kinamwe.” (1 King 4:25) Chokkewe mi lükülük woon Kot ra pwapwa inaamwo ika ekkewe mwu ünükür ra oputer. Usun chök Tafit, sipwe möür fän kinamwe pokiten Kot a tümünüöchükich.

23. Met sipwe küna ika sia unusen lükülük woon Kot?

23 Sipwe sopwelo lon ach angang ngeni Jiowa. Ren ach lükü sipwe pwal iotek me meefi “än Kot kinamwe mi tekia.” (Fil. 4:6, 7) A ifa me watteen ewe pwapwa epwe torikich! Ika sia akkamwöchü ach unusen lükülük woon Jiowa, sipwe äpilükülüköch usun mwach kan.

Ifa Usun Kopwe Pölüweni?

• Met sokkun osukosuk a tori Tafit pokiten Apsalom?

• Ifa usun Kölfel 3 a menlapei nükünüköch?

• Ifa usun Kölfel 4 a apöchökküla ach lükülük woon Jiowa?

• Ifa usun sipwe feiöch ren ach unusen lükülük woon Kot?

[Kapas Eis fán Iten ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 31]

Tafit a chüen lükülük woon Jiowa pwal mwo nge atun an sü pokiten Apsalom

[Sasing lon pekin taropwe 32]

Ka unusen lükülük woon Jiowa?