Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Pwata A Fis Meinisin Ekkewe Riáfféú?

Pwata A Fis Meinisin Ekkewe Riáfféú?

Ren ach sipwe weweiti pwata a kon chómmóng riáfféú me pwata ese sópwéch án aramas achocho le amóeló riáfféú, a lamot ach sipwe esilla wesewesen ekkewe popun an a fis riáfféú. Inaamwo ika a sókkópat me mesemesekkis met a efisi riáfféú, nge sia kilisou pwe ewe Paipel a tongeni álisikich le esiller. Lón ei lesen, sipwele etittina nimu popun a kon chómmóng riáfféú. Aua etiwok le ekiekiéchú met ewe Paipel a apasa me silei ifa usun án Kot we Kapas a álisikich le wewefichiti ei pwóróus mi lamot usun met a wesewesen efisi osukosuk.​—2 Timoty 3:16.

MINNE MWÚÚN FÉNÚFAN MI NGAW A EFISI

Iei alon Paipel: “Lupwen ekewe aramasangau ra nemenem, ekewe aramas ra ngüngü.”​—Än Salomon Fos 29:2.

Uruwoon aramas a uren pwóróusen sou nemenem mi nemenemengaw, ra efisi chómmóng riáfféú ngeni néúr aramas. Ewer, esap weween pwe meinisin sou nemenem, iir mi ngaw. Neman ekkóch ra ekieki met epwe éch fán iten chón fénúer. Iwe nge atun emén a nemenem, a kerán silei pwe án aramas okkufengen fán iten nemenem a eppeti ar mochen álisi aramas. Are repwe nemenemengaw fán iten ar repwe pwisin kútta feiéchúr ina popun aramas ra feiengaw. Iei alon emén Seketeri me lóóm lón Merika, itan Henry Kissinger: “Uruwoon aramas a uren pwóróus usun achochoon aramas mi sópwongaw, me án aramas kewe áneán rese pwénúetá.”

Ewe Paipel a pwal erá: “Aramas resap püsin nemeni manauer, resap pwal tongeni akota mine repwe föri.” (Jeremaia 10:23) Aramas rese unuséch ra osupwangen ewe tipachem mi fich me mirit le nemeni meinisin pwisin mwékútúkútúr kewe fán sópwéch. Ika aramas rese tongeni pwisin nemeni manawer, iwe ifa usun ra tongeni nemeni eú mwúún aramas? Ka tongeni kúna pwata ese wor án ekkewe sou nemenem tufich le amóeló riáfféú? Ren enletin fán chómmóng, mwú mi ngaw are sou nemenem mi ngaw, fen iir minne ká re efisi riáfféú!

ETIPETIPAEN LAMALAM CHOFONA

“Are oupwe echenifengenikemi, aramas meinisin repwe silei, pwe ämi nei chon kaiö.”​—Johannes 13:35.

Meinisin ekkewe néúwisin lamalam ra afalafala tong me tipeeú. Nge ren enletin ra sópwongaw le álisi néúr aramas le eáni ewe esin tong mi péchékkúl le amóeló ewe napanap lifilifil aramas. Fán chómmóng lamalam ra álisatá kinikinfesen, lifilifil aramas me fiu lefilen aramas me mwú lap seni ar álisatá lapólóón tong. Iei met emén soukáé usun lamalam itan Hans Küng a makkeei le sópwólóón néún we puk: “Ekkewe sókkun fiu lón pekin politics mi kon ssenúk, fen ina met lamalam a penaatá me apéchékkúla.”

Pwal och, néúwisin chómmóng lamalam ra tipeeú ngeni lisowu mwen pwúpwúlú are lisowu me lúkún pwúpwúlú me féfférún sikepwach lefilen mwán me mwán, fefin me fefin. Ena mettóch a achéúfetálei semmwen, kataan ménúkol, pwopwomwáál, me talóón pwúpwúlú me famili mi emmwen ngeni sókkópaten metek me riáfféú.

ÁN ARAMAS APWANGAPWANGEN TIPIS ME ACHÉCHÉÉI PWISIN IIR

“Eman me eman aramas a tori sosotun ren püsin an mochenia mi atekini o pani letipan. Iwe, are än eman mochenia a liapeni letipan, a fis an tipis.”​—James 1:14, 15.

Pokiten a nóm ren kich meinisin apwangapwangen tipis, sia kan mwámmwáálliló me a lamot ach sipwe fiu ngeni ach mochen “chök apwönüetä mochenin inisich.” (Efisos 2:3) Iwe nge atun a suuk ngenikich ach sipwe mwittir apwénúetá mocheniaingawach, a ákkáeúin weires ngenikich ach sipwe sú seni. Nge ika sia fitaaló mocheniaingawach, iwe mwirilóón sipwe fókkun feiengaw.

Iei alon emén soumak itan P. D. Mehta: “Lape ngeni ach kewe riáfféú, ra pop seni ach pwisin mocheniangaw, ach kon mwittir kútta pwisin pwapwaach me ach apwénúetá pwisin mochenich, ach tipemmóng me ach mochen iteféúló, wéúéch me itetekia.” Ekkewe mettóch meinisin mi oumwesimwesaatá aramas, áwewe chék ren sakaw, sáfei mi efeiengaw, ppet wóón moni, lisowu me metakkan, ra fen ssárei chómmóng aramas mi múrinné me efisi riáfféú ngeni ar famili, chiechier me ekkewe ekkóch. Pokiten án aramas apwangapwangen tipis, sia tipeeú ngeni met ewe Paipel a apasa: “Sia silei pwe tori ikenai förien Kot kewe meinisin ra ngüngü fän cheuch usun cheuchen fam.”​—Rom 8:22.

PÉCHÉKKÚLEN ANGANGEN CHÓNLÁNG MI NGAW

Ewe Paipel a pwári pwe Satan i “ewe koten ei fanüfan,” me ekkewe chónláng mi ngaw mi wor manamaner ra fiti.​—2 Korint 4:4; Pwärätä 12:9.

Ekkewe chónláng mi ngaw ra kan nemeni me otupu aramas usun chék Satan. Makkeien aposel Paulus ei a tipeeú ngeni ena mettóch atun a fós usun ekkewe chónláng mi ngaw: “Pun saminne sipwe maun ngeni fituk me cha, pwe ngeni ekkewe mu, are ekkewe nemenem, are ngeni ekkewe chon nemeni rochopwak won ei fonufan, pwal ngeni ekkewe chommong sokkun ngun ingau lon lang.”​—Efisos 6:12, Testament Mi Fö.

Ekkewe chónláng mi ngaw ra pwapwaiti le aosukosuka ekkewe aramas nge esap ina met ra ákkáeúin achocho ngeni. Ra ákkáeúin mochen okullu aramas seni Jiowa, ewe Kot Mi Lapalap. (Kölfel 83:18) Féfférún pwee wóón fúú, magic, péút, me angangen souesissil, ikkena ekkóch me lein ekkewe mettóch chónláng mi ngaw ra áeá le otupu me nemeningawei aramas. Ina popun Jiowa a éúréúrakich usun ekkena minen efeiengaw me a awora túmún ngeni meinisin mi ú ngeni Satan me ekkewe chónláng mi ngaw.​—James 4:7.

SIA NÓM LÓN EKKEEI “RÄNIN LESOPOLAN”

Iei met Paipel a oesini órun ruu ngeréú ier ra ló: “Kopwe chechemeni pwe lon ekewe ränin lesopolan epwe wor fansoun weires.”

Paipel a áweweei ewe popun epwe wor fansoun weires ren an erá: “Aramas repwe ekieki chök püsin ir, repwe efich moni, repwe tunomong me lamalamtekia, . . . resap eäni tong, resap amusala tipisin aramas, ra luapas, resap tongeni püsin nemeni inisir, ra lingeringerikai, ra oput mine a mürina, ra rawangauei aramas, ra rochongau o uren lamalamtekia, ra efich pwapwan fanüfan, nge resap echeni Kot.” Pokiten sia nóm lón “ekewe ränin lesopolan” iwe ina ewe popun mi lap sia kúkkúna riáfféú lón ekkeei rán.​—2 Timoty 3:1-4.

Esap pwe ren met sia fen káé, a fen ffat ewe popun aramas ra sópwongaw le amóeló riáfféú inaamwo ika ra tipeni ena? Iwe, ia sipwe seppiló ia? Sipwe seppiti ewe Chón Férikich, a pwonei pwe “epwe atala än Tefil angang” me chiechian kewe. (1 Johannes 3:8) Ewe lesen mwirin ei epwe áweweei met Kot epwe féri pwe epwe amóeló meinisin met mi efisi riáfféú.

Án aramas apwangapwangen tipis me etipetipaen chónláng mi ngaw ra efisi metek me riáfféú wóón unusen fénúfan