Skip to content

Al lo konteni

LARTIK LETID 17

Zeova pou ed ou fer fas avek bann problenm ki ou pa ti pe ekspekte

Zeova pou ed ou fer fas avek bann problenm ki ou pa ti pe ekspekte

“En dimoun ki fer sa ki byen i pas dan bokou problenm, me Zeova i delivre li dan tou son problenm.”​—PS. 34:19.

KANTIK 44 Priy avek limilite

SA KI NOU POU ETIDYE a

1. Ki nou asire?

 KONMAN pep Zeova, nou konnen ki Zeova i kontan nou e ki i anvi nou annan sa pli bon lavi. (Rom. 8:35-39) Nou osi asire ki ler nou aplik bann prensip Labib, sa pou toultan anmenn byenfe pour nou. (Iza. 48:17, 18) Me ki mannyer nou reazir si nou fer fas avek bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte?

2. Ki serten problenm nou fer fas avek e ki sa bann problenm i kapab fer nou mazinen?

2 Tou serviter Zeova i annan problenm. Par egzanp, i kapab arive ki en manm nou fanmir i dezapwent nou. Petet nou annan en maladi grav ki anpes nou fer sa ki nou ti ava kontan dan servis Zeova. I kapab osi ki nou pe fer fas avek move lefe ki dezas natirel i anmennen. Oubyen nou pe ganny persekite akoz nou krwayans. Ler nou fer fas avek bann problenm koumsa, petet nou demann nou lekor: ‘Akoz sa pe arive avek mwan? Eski mon’n fer en keksoz mal? Eski sa i vedir ki Zeova pa pe beni mwan?’ Eski ou’n deza santi ou koumsa? Si wi, pa bezwen dekouraze. En kantite serviter fidel Zeova in santi koumsa.​—Ps. 22:1, 2; Aba. 1:2, 3.

3. Ki nou kapab aprann dan Psonm 34:19?

3 Lir Psonm 34:19. Remark de pwen enportan dan sa psonm: (1) Bann dimoun ki fer sa ki byen i fer fas avek problenm. (2) Zeova i delivre nou dan nou bann problenm. Ki mannyer Zeova i delivre nou? En fason ki Zeova i delivre nou i par ed nou konpran ki kalite lavi nou ekspekte annan dan sa lemonn. Menm si Zeova i promet ki nou pou ere ler nou servi li, i pa dir ki nou pou napa problenm. (Iza. 66:14) I ankouraz nou pour mazin lo nou lavenir, setadir sa letan kot nou pou annan sa kalite lavi ki i anvi nou annan e kot nou pou viv pour touzour. (2 Kor. 4:16-18) Me antretan, i ed nou pour kontinyen servi li sak zour.​—Lam. 3:22-24.

4. Ki nou pou vwar dan sa lartik?

4 Aprezan annou vwar ki nou kapab aprann avek legzanp bann serviter fidel Zeova dan letan Labib e dan nou letan. Parey nou pou vwar, i kapab arive ki nou fer fas avek bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte. Me ler nou depan lo Zeova, Zeova pou toultan ed nou. (Ps. 55:22) Anmezir ki nou etidye sa bann legzanp, demann ou lekor sa bann kestyon swivan: ‘Si mon ti dan en sityasyon koumsa, ki mannyer mon ti pou reazir? Ki mannyer sa bann legzanp i ed mwan pour annan plis konfyans dan Zeova? Ki mon’n aprann ki mon kapab aplike?’

DAN LETAN LABIB

Pour 20 an, Zakob ti travay dir pour son tonton, Labann ki ti en zonm malonnet e pandan tou sa letan, Zeova ti beni Zakob (Vwar paragraf 5)

5. Ki problenm Zakob ti fer fas avek akoz Labann? (Vwar portre lo kouvertir.)

5 Bann serviter Zeova dan letan Labib ti fer fas avek bann problenm ki zot pa ti pe ekspekte. Annou vwar legzanp Zakob. Son papa ti donn li lord pour marye avek enn bann fiy Labann, ki ti zot fanmir e ki ti ador Bondye. Papa Zakob ti asir Zakob ki Zeova ti pou beni li en kantite. (Zen. 28:1-4) Alor Zakob ti ekout son papa. Zakob ti kit son lakour Kanaan e i ti al kot Labann. Labann ti annan de fiy, enn ti apel Lea e lot ti apel Rasel. Zakob ti tonm anmoure avek Rasel, ki ti pli zenn ant sa de fiy. I ti pare pour travay pour Labann pour set an pour li kapab marye avek Rasel. (Zen. 29:18) Me keksoz pa ti mars parey Zakob ti krwar. Labann ti anbet li e fer li marye avek Lea. Labann ti dakor pour Zakob marye avek Rasel en semenn pli tar me Zakob ti pou bezwen travay pour Labann pour ankor set an. (Zen. 29:25-27) Osi, Labann pa ti onnet ler i ti fer biznes avek Zakob. Pour 20 an, Labann ti tret Zakob dan en fason enzis.​—Zen. 31:41, 42.

6. Ki lezot problenm Zakob ti fer fas avek?

6 Zakob ti fer fas avek lezot problenm. I ti annan en gran fanmir. Me pa toultan ki i ti annan lape parmi son bann garson. Zot ti menm vann zot frer Zozef konman en lesklav. Simeon ek Levi, ki ti de parmi bann garson Zakob, ti anmenn laont lo zot fanmir e sali non Zeova. An plis ki sa, Rasel ki ti madanm Zakob e ki Zakob ti pli kontan, ti mor ler i ti pe donn nesans zot dezyenm zanfan. Osi ler Zakob ti’n vin pli aze, i ti bezwen al reste Lezip akoz i ti annan en gran lafamin dan son pei.​—Zen. 34:30; 35:16-19; 37:28; 45:9-11, 28.

7. Ki mannyer Zeova ti montre Zakob ki i annan Son laprouvasyon?

7 Menm si Zakob ti fer fas avek tou sa bann problenm, i pa ti zanmen perdi konfyans dan Zeova ek Son bann promes. Zeova ti montre Zakob ki i ti annan son laprouvasyon. Par egzanp, menm si Labann ti tret Zakob dan en fason enzis, Zeova ti donn Zakob en kantite keksoz materyel. Osi, nou kapab asire ki Zakob ti rekonesan ler i ti revwar son garson Zozef, ki i ti krwar ti’n mor depi lontan. Zakob ti kapab fer fas avek son bann problenm e reste fidel avek Zeova parski i ti annan en bon lanmitye avek Zeova. (Zen. 30:43; 32:9, 10; 46:28-30) Ler nou annan en bon lanmitye avek Zeova, nou osi nou pou kapab fer fas avek bann problenm ki nou gannyen san ekspekte.

8. Ki Lerwa David ti anvi fer?

8 Lerwa David pa ti kapab fer tou sa ki i ti anvi fer pour Zeova. Par egzanp, David ti vreman anvi konstri en tanp pour son Bondye e i ti koz lo la avek profet Natann. Natann ti dir li: “Fer sa ki ou anvi parski sa vre Bondye i avek ou.” (1 Kron. 17:1, 2) I bezwen ki sa bann parol ti’n ankouraz David e petet David ti konmans fer bann preparasyon pour sa gran proze deswit.

9. Ki mannyer David ti reazir ler i ti ganny sa mesaz?

9 Pa bokou letan apre ki David ti’n koz avek profet Natann, sa profet ti retourn kot David avek en mesaz sorti kot Zeova. “Sa menm zour swar,” Zeova ti’n dir Natann ki David pa ti pou sa enn ki ti pou konstri sa tanp. O kontrer, enn son bann garson ki ti pou konstri tanp. (1 Kron. 17:3, 4, 11, 12) Ki mannyer David ti reazir ler i ti ganny sa mesaz? David ti sanz son lobzektif. I ti anmas larzan e rod bann materyo ki son garson Salomon ti pou bezwen pour fer sa proze.​—1 Kron. 29:1-5.

10. Ki mannyer Zeova ti beni David?

10 Deswit apre ki David ti’n ganny dir ki pa li ki pou konstri tanp, Zeova ti fer en lalyans avek li. Zeova ti promet David ki enn son desandans ti pou dirize pour touzour. (2 Sam. 7:16) Dan nouvo lemonn, David pou vreman kontan ler i pou aprann ki sa Lerwa ki pou pe dirize pour mil an i Zezi e ki Zezi i enn son desandans. Sa resi i ed nou pour vwar ki menm si nou pa kapab fer tou sa ki nou anvi pour Zeova, nou Bondye i kapab donn nou lezot bon keksoz ki nou pa ti pe ekspekte.

11. Ki benediksyon bann Kretyen dan premye syek ti gannyen menm si Rwayonm Bondye pa ti vini ler ki zot ti pe ekspekte? (Akt 6:7)

11 Bann Kretyen dan premye syek ti fer fas avek bann problenm ki zot pa ti pe ekspekte. Par egzanp, zot ti vreman anvi vwar Rwayonm Bondye vini me zot pa ti konnen kan ki sa ti pou arive. (Akt 1:6, 7) Alor ki zot ti fer? Zot ti reste okipe dan sa travay predikasyon. Anmezir ki zot ti anons sa bon nouvel dan plizyer landrwa, zot ti vwar ki mannyer Zeova ti ed zot.​—Lir Akt 6:7.

12. Ki bann Kretyen dan premye syek ti fer ler i ti annan en lafamin?

12 Pli tar, i ti annan en gran lafamin “lo later antye.” (Akt 11:28) Bann Kretyen dan premye syek osi ti ganny afekte. Imazinen ki mannyer zot ti soufer akoz sa gran lafamin. San dout, bann sef fanmir ti enkyet konsernan ki mannyer zot pou ganny manze pour zot fanmir. Ki mannyer bann zenn ki ti pe plàn pour fer plis dan predikasyon ti ganny afekte? Petet zot ti mazinen si zot devret espere ziska ki lafamin i fini. Nenport sirkonstans ki sa bann Kretyen dan premye syek ti annan, zot ti adapte avek zot sirkonstans. Zot ti kontinyen anons sa bon nouvel dan nenport ki fason ki zot ti kapab e zot ti kontan pour partaz sa ki zot ti annan avek bann frer ek ser ki ti reste Zide.​—Akt 11:29, 30.

13. Ki benediksyon bann Kretyen dan premye syek ti gannyen ler i ti annan en lafamin?

13 Ki benediksyon bann Kretyen dan premye syek ti gannyen ler i ti annan en lafamin? Bann frer ek ser ki ti ganny led atraver sa travay led sekour ti vwar ki Zeova ti pe ed zot. (Mat. 6:31-33) I tre probab ki sa ti fer zot santi zot pli pros avek bann frer ek ser ki ti’n ed zot. Osi, bann ki ti fer donasyon oubyen ki ti siport sa travay led sekour dan lezot fason, ti ganny lazwa parski zot ti pare pour donnen. (Akt 20:35) Zeova ti beni zot tou parski zot ti adapte avek zot sirkonstans.

14. Ki ti arive avek Barnabas ek zapot Pol e ki rezilta sa ti anmennen? (Akt 14:21, 22)

14 Bann Kretyen dan premye syek ti souvan ganny persekite. Parfwa zot ti ganny persekite ler zot pa ti pe ekspekte. Annou vwar sa ki ti arive avek Barnabas ek zapot Pol ler zot ti pe anons sa bon nouvel dan rezyon lavil Lis. O konmansman, zot ti ganny byen akeyir e bann dimoun ti ekout zot. Me pli tar, bann dimoun ki ti opoz zot ti “persyad lafoul” e serten sa bann dimoun ti saboul Pol avek ros e kit li demi mor. (Akt 14:19) Me Barnabas ek Pol ti kontinyen anons sa bon nouvel dan lezot landrwa. Ki rezilta sa ti anmennen? Zot ti ed “en bon pe dimoun pour vin disip” e sa ki zot ti dir e fer ti ankouraz zot bann frer ek ser. (Lir Akt 14:21, 22.) Vi ki Barnabas ek Pol pa ti aret anons sa bon nouvel menm si zot ti pe ganny persekite, sa ti anmenn byenfe pour en kantite dimoun. Pareyman, Zeova pou beni nou tan ki nou kontinyen fer sa travay ki I’n demann nou pour fer.

DAN NOU LETAN

15. Ki ou aprann avek legzanp Frer A. Macmillan?

15 Dan bann lannen avan 1914, pep Zeova ti krwar ki i ti pou annan serten keksoz ki ti pou arive. Annou vwar legzanp Frer A. Macmillan. Sa letan, Frer Macmillan ek en kantite frer ek ser, ti krwar ki zot ti pou al dan lesyel byento. Dan en diskour ki Frer Macmillan ti fer Septanm 1914, i ti dir: “I tre probab ki sa i mon dernyen diskour.” Me sa pa ti son dernyen diskour. Pli tar Frer Macmillan ti dir: “Petet serten parmi nou ti krwar ki nou pou al dan lesyel deswit.” I ti osi dir: “Sa ki nou bezwen fer i kontinyen reste okipe dan travay Senyer.” Frer Macmillan ti fer sanmenm. I ti devoue dan predikasyon. I ti annan sa privilez pour ankouraz plizyer frer ki ti dan prizon parski zot ti’n refize fer servis militer. Osi, menm ler i ti aze, i ti kontinyen asiste renyon. Ki byenfe Frer Macmillan ti gannyen ler i ti reste okipe dan servis Zeova? Avan i ti mor an 1966, i ti dir: “Mon lafwa pa’n zanmen afebli.” Sa i en bon legzanp pour nou swiv sirtou si nou pe fer fas avek en problenm ki pa zanmen fini.​—Ebr. 13:7.

16. Ki problenm Herbert Jennings ek son madanm ti fer fas avek? (Zak 4:14)

16 En kantite serviter Zeova i fer fas avek bann problenm lasante san ekspekte. Par egzanp, Frer Herbert Jennings b ti dir dan son biografi, ki zot de son madanm zot ti kontan zot servis konman misyonner Gana. Me avek letan i ti ganny dir ki i ganny en kalite problenm mantal ki grav. Frer Jennings ti refer avek sa parol dan Zak 4:14 e i ti dir ki sa sityasyon ki i pe fer fas avek i “en ‘demen’ ki nou pa ti pe ekspekte.” (Lir.) I ti ekri: “Nou ti bezwen realistik, alor nou ti fer demars pour kit Gana ek tou nou bann zanmi pros e retourn Canada [pour tretman medikal].” Zeova ti ed Frer Jennings ek son madanm pour kontinyen reste fidel avek li malgre sa problenm ki zot ti pe fer fas avek.

17. Ki mannyer legzanp Frer Jennings in ed lezot frer ek ser?

17 Sa ki Frer Jennings ti dir dan son biografi, in ed lezot frer ek ser en kantite. En ser ti dir: “Napa en lartik ki mon’n lir ki’n tous mwan parey sa lartik. . . . Ler mon lir lo lafason ki Frer Jennings ti bezwen aret en servis pour pran swen avek son lasante, sa in ed mwan pour annan en bon pwennvi lo mon sityasyon.” Pareyman, en frer ti dir: “Mon ti en ansyen dan kongregasyon pour di-z-an me mon ti bezwen arete konman en ansyen akoz mon ti annan en problenm mantal. Mon ti telman dezapwente ki souvan mon ti tro dekouraze pour lir bann biografi. . . . Me lafason ki Frer Jennings ti persevere ti ankouraz mwan.” Sa bann leksperyans i fer nou rapel ki ler nou andir bann problenm ki nou pa pe ekspekte, sa i kapab ankouraz lezot. Menm ler keksoz i arive e nou lavi pa vin parey nou ti ava kontan, nou kapab vin en bon legzanp lafwa ek landirans.​—1 Pyer 5:9.

Ler nou depan lo Zeova, bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte i kapab fer nou vin pli pros avek Zeova (Vwar paragraf 18)

18. Ki ou aprann avek legzanp en vev ki reste Nizerya? (Vwar portre.)

18 Bann problenm parey pandemi COVID-19 in afekte en kantite serviter Zeova. Par egzanp, en vev ki reste Nizerya ti napa bokou manze ek larzan. En zour bomaten apre ki zot ti’n kwi zot dernyen lanmok diri, son fiy ti demann li ki zot ti pou manze apre. Sa ser ti dir son fiy ki zot larzan ek manze ti’n fini e ki zot ti devret swiv legzanp sa vev Zarefat, ki ti prepar son dernyen repa e apre i ti depan lo Zeova. (1 Rwa. 17:8-16) Avan ki zot ti menm mazinen ki zot pou manze pour dezennen sa zour, bann frer ek ser ti donn zot sa ki zot ti bezwen. Sa manze ki zot ti gannyen ti pou dire pour plis ki de semenn. Sa ser ti dir ki i pa ti’n realize ki Zeova ti pe ekout byen sa ki i ti’n dir avek son fiy. Nou kapab asire ki ler nou depan lo Zeova, bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte i kapab fer nou vin pli pros avek Zeova.​—1 Pyer 5:6, 7.

19. Ki kalite persekisyon Aleksey Yershov ti fer fas avek?

19 Pandan sa bann dernyen lannen, en kantite frer ek ser in fer fas avek bann persekisyon ki zot pa ti pe ekspekte. Annou vwar leksperyans Aleksey Yershov, ki en frer ki reste Larisi. Ler Frer Yershov ti batize an 1994, pep Zeova dan sa pei ti annan serten liberte. Me dan bann lannen pli tar, zot sityasyon ti sanze. An 2020, lapolis ti antre dan lakour Frer Yershov e zot ti konfiske en kantite son bann keksoz. Detrwa mwan pli tar, gouvernman ti anmenn bann sarz kont li konmkwa i en kriminel. Pour fer keksoz pli pir, i ti annan bann video ki en dimoun ti’n fer. Pour plis ki enn an, sa dimoun ki ti’n fer sa bann video, ti’n fer krwar ki i enterese pour etidye Labib. Sa ki sa dimoun ti’n fer ti vreman mal.

20. Ki mannyer Frer Yershov ti fer son lanmitye avek Zeova vin pli for?

20 Eski sa ki Frer Yershov in pas ladan in anmenn bon keksoz? Wi. Son lanmitye avek Zeova ti vin pli for. I dir: “Mwan ek mon madanm, nou ti priy Zeova pli souvan. Mon ti realize ki mon pa ti pou kapab fer fas avek sa sityasyon san led Zeova.” Frer Yershov i osi dir: “Letid personnel i ed mwan pour fer fas avek dekourazman. Mon medit lo legzanp bann serviter fidel dan lepase. Dan Labib, i annan en kantite resi ki montre nou ki kantite i enportan pour reste kalm e annan konfyans dan Zeova.”

21. Ki nou’n aprann dan sa lartik?

21 Ki nou’n aprann dan sa lartik? Parfwa nou fer fas avek bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte. Kantmenm sa, Zeova i toultan ed son bann serviter ler zot depan lo li. Parey nou verse tenm i dir: “En dimoun ki fer sa ki byen i pas dan bokou problenm, me Zeova i delivre li dan tou son problenm.” (Ps. 34:19) Olye konsantre lo nou problenm, annou kontinyen depan lo Zeova pour donn nou lafors. Koumsa, parey zapot Pol, nou pou kapab dir: “Parski dan tou sirkonstans, mon annan lafors gras a sa enn ki donn mwan son pwisans.”​—Fili. 4:13.

KANTIK 38 I pou fer ou for

a Menm si parfwa nou fer fas avek bann problenm ki nou pa ti pe ekspekte, nou kapab asire ki Zeova pou ed son bann serviter fidel. Ki mannyer Zeova ti ed son bann serviter dan lepase? Ki mannyer i pe ed nou ozordi? Ler nou egzamin bann legzanp dan letan Labib e dan nou letan, sa pou ed nou pour asire ki si nou depan lo Zeova, i pou ed nou.