Skip to content

Al lo konteni

Kestyon lekter

Kestyon lekter

Eski bann Kretyen i kapab servi IUD (intrauterine device) konman en form kontraseptif?

Sak koup Kretyen i devret fer en desizyon lo sa size ki pou permet zot annan en konsyans kler. Pour fer sa, zot bezwen konpran ki mannyer bann IUD i marse e ki bann prensip Labib ki aplikab.

Zeova ti donn Adan ek Ev sa lord ki i ti donn avek Noe ek son fanmir pli tar: “Zot ava fer zanfan, zot ava ogmante.” (Zenez 1:28; 9:1) Labib pa dir ki bann Kretyen i bezwen swiv sa lord. Alor, sak koup i devret deside si zot pou servi kontraseptif pour annan kontrol lo lakantite zanfan ki zot fer ouswa pour deside kan ki zot pou fer zanfan. Ki zot devret pran an konsiderasyon?

Desizyon ki bann Kretyen i fer konsernan kontraseptif i bezwen baze lo bann prensip Labib. I pour sa rezon ki zot pa pou zanmen fer lavortman konman en form kontraseptif. Ler en dimoun i fer lavortman volonterman, i termin en lansentman. Si i pa ti’n fer sa, i ti pou’n ganny en pti baba. Lavortman i kont sa ki Labib i dir lo annan respe pour lavi. (Egzod 20:13; 21:22, 23; Psonm 139:16; Zeremi 1:5) Eski en Kretyen i kapab servi IUD?

Latour Veyer le 15 Me 1979 (paz 30-31) an Angle ti koz lo sa size. Laplipar bann IUD ki ti ganny servi sa letan ti ganny fer avek plastik e zot ti ganny mete dan matris pour anpes en madanm tonm ansent. Sa lartik ti dir ki fason ki sa bann IUD i marse pa ti konpletman kler. Plizyer syantis ti dir ki bann IUD ti anpes sperm ariv kot dizef en madanm pour fertiliz sa dizef. Si en dizef pa ti ganny fertilize, en nouvo lavi pa ti kapab konmanse.

Par kont, i ti annan levidans ki par ler en dizef ti kapab ganny fertilize. Sa dizef ki’n fek ganny fertilize ti kapab devlope dan en Fallopian tube (an ectopic pregnancy) oubyen i ti kapab desann dan matris. Si sa dizef ti ariv dan matris, sa IUD ti kapab anpes li atas avek matris e sa ti pou termin sa lansentman. Sa ti pou parey en lavortman. Sa lartik ti fini par dir: “En Kretyen senser ki anvi konnen si i moralman akseptab pour servi en IUD i devret konsider sa bann lenformasyon an rapor avek sa ki Labib i dir lo respe pour lavi.”​—Psonm 36:9.

Me depi 1979 ler sa lartik ti ganny pibliye, in annan bokou devlopman dan domenn medikal ek lasyans.

I annan de nouvo kalite IUD ki disponib konmela. En kalite i annan kwiv avek e an 1988 i ti’n fini konmans ganny servi par bokou dimoun Leta-z-ini. Sa lot kalite i larg en ormonn e i ti konmans ganny vann an 2001. Ki mannyer sa de IUD i marse?

Kwiv: Parey in ganny mansyonnen pli boner, bann IUD i fer li difisil pour en sperm sirviv ler i pas atraver en matris pour ariv kot en dizef. An plis ki sa, sa kwiv ki dan sa bann IUD i toksik pour sperm, alor i fonksyonn konman en spermisid. * (Vwar not.) Deplis, sa kalite IUD i sanz lining sa matris.

Ormonn: Dan en lot kalite IUD i annan en ormonn ki parey sa ki dan bann pilil kontraseptif. Sa bann IUD i fonksyonn parey sa bann vye IUD, me i osi larg en ormonn dan matris. Pour serten madanm, sa i anpes ovilasyon, andotmo, zot pa larg en dizef. Byensir, si en dizef pa ganny large, i pa kapab ganny fertilize. Sa bann IUD i osi fer lining sa matris vin pli mens. * (Vwar not.) An plis ki sa, zot osi fer sa likid ki dan kolmatris vin pli epe e sa i anpes bann sperm al dan matris.

Parey in ganny mansyonnen pli boner, i paret ki tou le de IUD i sanz lining en matris. Sa i vedir ki si en madanm i larg en dizef e sa dizef i ganny fertilize, sa dizef i kapab antre dan matris, me vi ki lining i mens i pa pou kapab atas avek sa matris. Sa i vedir ki sa lansentman pou terminen byen boner. Par kont, bann syantis i dir ki byen rar sa i arive e ki sa i osi kapab arive avek pilil kontraseptif.

Alor, personn pa kapab asire ki bann IUD ki annan kwiv ek bann ki annan ormonn pa pou zanmen permet en dizef ganny fertilize. Me, resers syantifik i montre ki sa bann kalite IUD ki fonksyonn dan sa bann fason ki’n ganny mansyonnen dan sa lartik, i anpes en dizef ganny fertilize. Alor i tre rar ki bann madanm pou tonm ansent ler zot servi sa bann IUD.

En koup Kretyen ki anvi servi en IUD i kapab diskit sa avek zot dokter. Sa dokter i kapab dir zot ki kalite IUD ki disponib kot zot reste e osi bann byenfe ek risk ki sa madanm i kapab gannyen. Sa koup pa devret ekspekte oubyen les personn, menm sa dokter, pour deside ki zot pou fer. (Romen 14:12; Galat 6:4, 5) Sa i en desizyon personnel ki sa koup i devret fer ansanm. Zot devret annan sa lobzektif pour fer plezir Bondye e pour annan en konsyans kler.​—Konpar 1 Timote 1:18, 19; 2 Timote 1:3.

^ par. 8 En rapor sorti kot National Health Service Langleter i dir: “Bann IUD ki annan plis kwiv i plis ki 99 poursan efikas. Sa i vedir ki dan 100 madanm ki servi IUD, mwens ki enn pou tonm ansent par an. Bann IUD ki annan mwens kwiv i mwen efikas.”

^ par. 9 Vi ki bann IUD ki annan ormonn i fer lining matris vin pli mens, par ler bann dokter i preskri sa bann IUD avek bann madanm ki swa zot in marye oubyen non, pour kontrol zot reg si zot abitye perdi en ta disan.