Skip to content

Al lo konteni

LARTIK LETID 2

Ou kapab vin “en gran sours rekonfor” pour lezot

Ou kapab vin “en gran sours rekonfor” pour lezot

“Zot ki travay ansanm avek mwan pour Rwayonm Bondye e zot in vin en gran sours rekonfor pour mwan.”​—KOL. 4:11.

KANTIK 90 Ankouraz kanmarad

SA KI NOU POU ETIDYE *

1. Ki sityasyon ki pe fer plizyer serviter Zeova enkyet?

PARTOU dan lemonn, plizyer serviter Zeova pe pas atraver bann sityasyon ki fer zot enkyet oubyen sagren. Eski ou’n remark sa dan ou kongregasyon? Serten Kretyen i vreman malad oubyen zot sagren parski en dimoun ki zot kontan in mor. Lezot i vreman sagren akoz en manm fanmir oubyen zanmi in aret servi Zeova. I annan lezot ankor ki pe soufer akoz zot in pas atraver dezas natirel. Tou sa bann frer ek ser i bezwen ganny rekonforte. Ki mannyer nou kapab ed zot?

2. Akoz parfwa zapot Pol ti bezwen ganny rekonforte?

2 Plizyer fwa, lavi zapot Pol in an danze. (2 Kor. 11:23-28) I ti osi soufer akoz i ti annan “en pikan ki pe pik” li e i kapab ki sa ti en problenm lasante. (2 Kor. 12:7) Pol ti osi dezapwente ler Demas, en frer ki ti travay avek li ti abandonn li “akoz [Demas ti] pli kontan sa lemonn konmela.” (2 Tim. 4:10) Menm si Pol ti en Kretyen swazir ki ti kouraze e i ti pare pour ed lezot, parfwa i ti dekouraze.​—Rom. 9:1, 2.

3. Lekel ki ti rekonfort e ankouraz zapot Pol?

3 Pol ti ganny sa rekonfor ek sipor ki i ti bezwen. Ki mannyer? Nou kapab asire ki Zeova ti servi Son lespri sen pour donn zapot Pol lafors. (2 Kor. 4:7; Fili. 4:13) Zeova ti osi servi lezot Kretyen pour rekonfort li. Pol ti dir ki serten Kretyen ti “en gran sours rekonfor” pour li. (Kol. 4:11) Parmi bann ki i ti mansyonnen ti Aristark, Tisik ek Mark. Zot ti ankouraz Pol e ed li andire. Ki kalite ki sa trwa Kretyen ti annan ki ti ed zot rekonfort Pol? Ki mannyer nou kapab swiv zot bon legzanp ler nou pe rekonfort e ankouraz kanmarad?

FIDEL PAREY ARISTARK

Zis parey Aristark, nou kapab en zanmi fidel pour nou bann frer ek ser ler nou reste pros avek zot “dan letan maler” (Vwar paragraf 4-5) *

4. Ki mannyer Aristark ti montre ki i ti en zanmi fidel pour Pol?

4 Aristark en Masedonyen sorti Tesalonik, ti en zanmi fidel pour Pol. Premye fwa ki Labib i mansyonn Aristark i ler Pol ti vizit Efez lo son trwazyenm vwayaz misyonner. Pandan ki Aristark ti pe akonpanny Pol, en lafoul dimoun ti trenn Aristark avek zot. (Akt 19:29) Ler Aristark ti ganny large, i pa ti kit sa landrwa pour evit danze me i ti reste avek zapot Pol. Plizyer mwan pli tar ler zot ti Lagres, Aristark ti ankor avek Pol menm si bann lennmi ti ankor pe fer konplo pour touy Pol. (Akt 20:2-4) Ver lannen 58, ler Pol ti ganny anvoye dan prizon Ronm, Aristark ti akonpanny li lo sa gran vwayaz e zot ti ansanm ler bato ki zot ti ladan ti fer nofraz. (Akt 27:1, 2, 41) I paret ki apre ki zot ti’n ariv Ronm, Aristark ti reste avek Pol dan prizon pour en pe letan. (Kol. 4:10) Alor, nou kapab konpran akoz Pol ti ganny ankouraze e rekonforte par sa zanmi fidel!

5. Dapre Proverb 17:17, ki mannyer nou kapab vin en zanmi fidel?

5 Parey Aristark, nou kapab en zanmi fidel pour nou bann frer ek ser ler nou reste pros avek zot dan botan e osi “dan letan maler.” (Lir Proverb 17:17, NWT.) * I kapab ki nou bann frer ek ser i ankor bezwen ganny rekonforte pour en kantite letan apre ki zot in pas dan problenm. En ser ki apel Frances * ti perdi tou le de son paran ki ti mor avek kanser. Son papa ti mor avan e trwa mwan apre son manman ti mor. Frances i dir: “Mon krwar ki bann problenm i fer nou soufer pour en kantite letan. Mon vreman apresye bann zanmi fidel ki rapel ki mon ankor pe soufer menm si letan in pase depi ki mon paran in mor.”

6. Si nou en zanmi fidel ki nou pou fer?

6 Bann zanmi fidel i fer sakrifis pour ed zot bann frer ek ser. Par egzanp, dokter ti dir en frer ki apel Peter ki i annan en maladi ki pou vin pli grav e ki pou touy li. Son madanm Kathryn i dir: “Zour ki nou ti aprann ki Peter ti malad, en koup dan nou kongregasyon ti’n anmenn nou sa apwentman. Sa zour menm, zot ti deside ki zot ti pou ed nou dan sa sityasyon difisil e sanmenm sa ki zot in fer, sak fwa ki nou’n bezwen zot.” I vreman rekonfortan pour annan bann bon zanmi ki kapab ed nou ler nou dan problenm.

DINY KONFYANS PAREY TISIK

Zis parey Tisik, nou kapab vin en zanmi ki diny konfyans ler lezot i dan problenm (Vwar paragraf 7-9) *

7-8. Dapre Kolosyen 4:7-9, ki mannyer Tisik ti montre ki i ti diny konfyans?

7 Tisik, en Kretyen sorti dan provens Lazi ti en konpanyon fidel pour zapot Pol. (Akt 20:4) Ver lannen 55, Pol ti fer laranzman pour bann kongregasyon fer kontribisyon pour ed bann Kretyen Zide. I kapab ki i ti demann Tisik pour ede fer sa travay enportan. (2 Kor. 8:18-20) Pli tar, ler Pol ti en prizonnyen Ronm pour premye fwa, i ti fer Tisik anmenn son bann let ek mesaz lankourazman kot bann kongregasyon Lazi.​—Kol. 4:7-9.

8 Pol ti annan konfyans dan son zanmi Tisik. (Tit 3:12) Pa tou Kretyen sa letan ki ti diny konfyans parey Tisik. Apepre lannen 65, ler Pol ti dan prizon pour en dezyenm fwa, i ti ekri ki bokou Kretyen Lazi pa ti anvi pas letan avek li. I kapab ki sa bann Kretyen ti per bann lennmi. (2 Tim. 1:15) Par kont, Pol ti kapab depan lo Tisik e i ti donn li en lot responsabilite. (2 Tim. 4:12) Nou kapab asire ki Pol ti vreman kontan pour annan en bon zanmi parey Tisik.

9. Ki mannyer nou kapab swiv legzanp Tisik?

9 Nou kapab swiv legzanp Tisik par vin en zanmi ki diny konfyans. Par egzanp, nou pa zis promet pour ed nou bann frer ek ser ki dan bezwen me nou osi ed zot dan bann fason pratik. (Mat. 5:37; Lik 16:10) Ler bann ki bezwen led i konnen ki zot kapab depan lo nou, sa pou rekonfort zot. En ser i dir: “Ou santi ou pli kalm akoz ou konnen ki sa dimoun ki’n ofer ou led pou la ler ou bezwen led, parey in promet.”

10. Dapre Proverb 18:24, lekel ki kapab rekonfort bann ki fer fas avek problenm oubyen ki dezapwente?

10 Souvan, bann ki fer fas avek problenm oubyen dezapwentman i ganny rekonforte ler zot koz avek en zanmi ki zot annan konfyans ladan. (Lir Proverb 18:24, NWT.) * Bijay ti vreman dezapwente ler son premye garson ti ganny ekskli dan kongregasyon. I dir: “Mon ti bezwen koz lo mon bann santiman avek en dimoun ki mon annan konfyans ladan.” En frer ki apel Carlos ti fer en fot e i ti nepli kapab servi dan kongregasyon parey avan. I dir: “Mon ti bezwen koz avek dimoun ki mon ti annan konfyans ladan e ki pa ti pou ziz mwan.” Carlos ti koz avek bann ansyen e zot ti ed li sirmont son problenm. I ti ganny rekonforte parski i ti konnen ki bann ansyen pa ti pou dir personn sa ki i ti’n dir.

11. Ki mannyer nou kapab vin en bon zanmi ki diny konfyans?

11 Pour nou kapab vin en zanmi ki diny konfyans, nou bezwen devlop pasyans. Ler msye Zhanna ti kit li, i ti ganny rekonforte ler i ti koz lo son santiman avek son bann zanmi pros. Zhanna i dir: “Menm si mon ti repet menm keksoz plizyer fwa, zot ti ekout mwan avek pasyans.” Ou osi ou kapab montre ki ou en bon zanmi par ekout byen ler ou zanmi i koz lo son bann santiman avek ou.

PARE POUR ED LEZOT PAREY MARK

Sa ki Mark ti fer ti ed zapot Pol andire, nou osi nou kapab ed nou bann frer ek ser ler zot dan problenm (Vwar paragraf 12-14) *

12. Lekel Mark e ki mannyer i ti montre ki i ti pare pour ed lezot?

12 Mark ti en Kretyen Zwif sorti Zerizalenm. Son kouzen Barnabas ti en misyonner ki bokou dimoun ti konnen. (Kol. 4:10) I paret ki fanmir Mark ti ris me kantmenm sa, Mark pa ti met keksoz materyel premye dan son lavi. Tou dilon son lavi, i ti pare pour ed lezot e i ti kontan pour fer sa. Par egzanp, plizyer fwa i ti travay ansanm avek zapot Pol ek zapot Pyer, anmezir ki zot ti pran swen avek zot bann responsabilite. I kapab ki Mark ti aste manze, trouv landrwa pour zot reste e fer lezot keksoz pour zot. (Akt 13:2-5; 1 Pyer 5:13) Pol ti dir ki Mark ti “travay ansanm avek [li] pour Rwayonm Bondye” e i ti en gran led pour li.​—Kol. 4:10, 11, not.

13. Ki mannyer 2 Timote 4:11 i montre ki Pol ti apresye fidelite Mark?

13 Mark ti vin en bon zanmi pour zapot Pol. Par egzanp, ver lannen 65 ler Pol ti dan prizon Ronm pour dernyen fwa, i ti ekri en dezyenm let pour Timote. Dan sa let, Pol ti demann Timote pour vin kot li Ronm e pour anmenn Mark avek li. (2 Tim. 4:11) San dout, Pol ti apresye fidelite ki Mark ti’n demontre dan lepase, alor i ti demande ki Mark i la avek li dan sa moman vreman enportan. Mark ti ed Pol dan bann fason pratik, petet i ti anmenn manze oubyen bann roulo ek lank pour li. I tre probab ki sipor ek lankourazman ki Pol ti gannyen ti ed li andire pandan son bann dernyen zour avan ki i ti ganny touye.

14-15. Ki nou aprann avek Matye 7:12 konsernan ed lezot?

14 Lir Matye 7:12. Ler nou pe pas dan bann moman difisil, nou vreman apresye tou bann ki ed nou dan bann fason pratik. Ryan ki son papa ti mor san ekspekte dan en aksidan, i dir: “Ler nou pe soufer, bann keksoz ki nou abitye fer i kapab paret enposib pour fer. I vreman rekonfortan ler en dimoun i fer en keksoz pour ed nou, menm si sa i paret en pti keksoz.”

15 Si nou port latansyon e obzerv byen, nou pou kapab vwar bann fason pratik pour ed lezot. Par egzanp, en ser ti deside pour ed Peter ek Kathryn ki’n ganny mansyonnen pli boner, pour al tou zot bann randevou dokter. Vi ki Peter ek Kathryn ti nepli kapab dray, sa ser ti fer laranzman transpor pour ki bann frer ek ser dan kongregasyon i anmenn zot kot zot ti bezwen ale. Eski sa laranzman ti ede? Kathryn i dir: “Sa ti en gran soulazman pour nou.” Toultan rapel ki ou kapab rekonfort lezot ler ou fer bann keksoz senp pour zot.

16. Ki leson enportan nou aprann avek legzanp Mark konsernan rekonfort lezot?

16 Disip Mark ki ti viv dan letan Zezi, ti en Kretyen byen okipe. I ti annan bann keksoz enportan pour fer dan servis pour Zeova. Sa i enkli ekri en Levanzil ki port son non. Me kantmenm sa, Mark ti pran letan pour rekonfort Pol e Pol ti konnen ki i ti kapab demann Mark pour ed li. Angela, ki en manm son fanmir ti ganny touye, ti vreman apresye led tou bann ki ti pare pour rekonfort li. I dir: “Ler ou bann zanmi i vreman anvi ed ou, i fasil pour koz avek zot. Zot montre ki zot anvi ede e zot pa ezite pour fer li.” Nou kapab demann nou lekor: ‘Eski lezot i konn mwan konman en dimoun ki pare pour ede dan bann fason pratik?’

ANNOU DETERMINEN POUR REKONFORT LEZOT

17. Ler nou medit lo 2 Korentyen 1:3, 4, ki mannyer sa i kapab motiv nou pour rekonfort lezot?

17 I fasil pour trouv bann frer ek ser ki bezwen rekonfor. Nou menm kapab servi sa menm lankourazman ki nou’n gannyen pour rekonfort lezot. Nino, en ser ki son gran manman in mor, i dir: “Zeova i kapab servi nou pour rekonfort lezot, si nou les li.” (Lir 2 Korentyen 1:3, 4.) Frances, ki’n ganny mansyonnen pli boner, i dir: “I vre sa ki 2 Korentyen 1:4 i dir. Nou kapab rekonfort lezot zis parey nou, nou’n ganny rekonforte.”

18. (a) Akoz serten i per pour rekonfort lezot? (b) Ki mannyer nou kapab rekonfort lezot? Donn en legzanp.

18 Nou bezwen rod fason pour ed lezot menm si nou per. Par egzanp, nou kapab per akoz nou pa konnen ki pour dir oubyen fer ler en dimoun i bezwen rekonfor. En ansyen ki apel Pol i rapel ki mannyer serten dimoun ti esey rekonfort li apre ki son papa ti’n mor. I dir: “Mon ti remarke ki i pa ti fasil pour zot vin koz avek mwan. Zot pa ti konnen ki pour dir. Me mon ti apresye lefet ki zot ti anvi rekonfort e donn mwan sipor.” Pareyman, apre en gro tranblemandter, en frer ki apel Tajon i dir: “Fransman, mon pa mazin okenn mesaz ki dimoun ti anvoy mwan bann zour zis apre sa tranblemandter, me mon rapel ki zot ti enterese avek mwan e zot ti fer sir ki mon ti sen e sof.” Nou kapab rekonfort lezot si nou demontre ki nou enterese avek zot.

19. Akoz ou vreman anvi vin “en gran sours rekonfor”?

19 Anmezir ki lafen sa lemonn i aprose, bann keksoz dan lemonn pou kontinyen vin pli pir e lavi pou vin pli difisil. (2 Tim. 3:13) Nou pou kontinyen bezwen rekonfor akoz nou enparfe e nou kontinyen fer fot. Enn bann rezon akoz zapot Pol ti kapab andire ziska son lanmor i akoz lezot Kretyen ti rekonfort li. Annou fidel parey Aristark, diny konfyans parey Tisik e pare pour ede parey Mark. Ler nou fer sa, nou pou kapab ed nou bann frer ek ser pour servi Zeova fidelman.​—1 Tesa. 3:2, 3.

^ par. 5 Zapot Pol ti pas atraver en kantite problenm dan son lavi. Pandan sa bann moman difisil, serten Kretyen ti en gran rekonfor pour li. Dan sa lartik, nou pou diskit lo trwa kalite ki sa bann Kretyen ti annan ki ti ed zot rekonfort lezot. Nou pou osi vwar ki mannyer nou kapab swiv zot legzanp.

^ par. 5 Proverb 17:17, (NWT): “En vre zanmi i toultan demontre lanmour e i en frer ki la dan letan maler.”

^ par. 5 Serten non dan sa lartik in sanze.

^ par. 10 Proverb 18:24, (NWT): “I annan bann konpanyon ki la zis pour kraz son kanmarad, me i egziste en zanmi ki pli atase ki en frer.”

KANTIK 111 Rezon pour nou zwaye

^ par. 58 LEKSPLIKASYON PORTRE: Aristark ek Pol ti ansanm ler bato ki zot ti ladan ti fer nofraz.

^ par. 60 LEKSPLIKASYON PORTRE: Pol ti annan konfyans dan Tisik e i ti donn li son bann let pour anmenn pour bann kongregasyon.

^ par. 62 LEKSPLIKASYON PORTRE: Mark ti ed Pol dan bann fason pratik.