Skip to content

Al lo konteni

LARTIK LETID 26

Ed lezot ler zot anba presyon

Ed lezot ler zot anba presyon

“Zot tou, annan menm fason panse ek santiman, kontan kanmarad parey bann frer ek ser, demontre tandres ek konpasyon, ensi ki limilite.”​—1 PYER 3:8.

KANTIK 107 Legzanp lanmour Bondye

SA KI NOU POU ETIDYE *

1. Ki mannyer nou kapab swiv legzanp nou Papa Zeova ki kontan nou en kantite?

ZEOVA i kontan nou en kantite. (Zan 3:16) Nou anvi swiv legzanp nou Papa lanmour. Alor, nou esey “annan menm fason panse ek santiman, kontan kanmarad parey bann frer ek ser, [e] demontre tandres ek konpasyon” anver tou dimoun, me sirtou anver “nou bann frer ek ser dan lafwa.” (1 Pyer 3:8; Gal. 6:10) Ler bann frer ek ser ki form parti nou fanmir spirityel i pas atraver bann sityasyon ki met zot anba presyon, nou anvi ed zot.

2. Ki nou pou diskite dan sa lartik?

2 Tou dimoun ki anvi form parti fanmir Zeova pou pas atraver bann sityasyon ki met zot anba presyon. (Mark 10:29, 30) I tre probab ki nou pou bezwen fer fas avek plis problenm anmezir ki lafen i aprose. Ki mannyer nou kapab ed kanmarad? Annou vwar ki nou kapab aprann atraver legzanp Lot, Zob ek Naomi. Nou pou osi diskit lo serten difikilte ki nou bann frer ek ser i rankontre ozordi e vwar ki mannyer nou kapab ed zot.

DEMONTRE PASYANS

3. Dapre 2 Pyer 2:7, 8, ki move desizyon Lot ti fer e ki rezilta sa ti anmennen?

3 Lot ti fer en move desizyon ler i ti swazir pour al viv dan lavil Sodonm, parmi bann dimoun vreman imoral. (Lir 2 Pyer 2:7, 8.) Menm si later ti fertil dan rezyon lavil Sodonm, ler Lot ti al reste laba i ti pas atraver plizyer difikilte. (Zen. 13:8-13; 14:12) I paret ki son madanm ti sitan kontan sa lavil oubyen bann dimoun ki ti pe viv laba, ki i ti dezobei Zeova. I ti mor ler Bondye ti fer dife ek souf sorti dan lesyel tonbe parey lapli dan sa rezyon. Mazin osi sa de fiy Lot. Zot ti’n fiyanse avek bann zonm ki ti mor dan lavil Sodonm. Lot ti perdi son lakour ek tou son bann posesyon, me sa ki ti pli tris ankor, se ki i ti perdi son madanm. (Zen. 19:12-14, 17, 26) Pandan sa bann moman, Lot ti anba bokou presyon, me Zeova ti kontinyen demontre pasyans anver li.

Zeova ti demontre konpasyon e anvoy bann lanz pour sov Lot ek son fanmir (Vwar paragraf 4)

4. Ki mannyer Zeova ti demontre pasyans anver Lot? (Vwar portre lo kouvertir.)

4 Menm si Lot ki ti’n swazir pour al viv dan lavil Sodonm, Zeova ti demontre konpasyon anver li par anvoy bann lanz pour sov li ek son fanmir. Par kont, ler bann lanz ti dir Lot ki i bezwen kit sa lavil, olye obei deswit, Lot ti “ezite.” Bann lanz ti bezwen atrap son lanmen e ed li ek son fanmir pour sorti dan sa lavil. (Zen. 19:15, 16) Apre sa, bann lanz ti dir li sov dan montanny. Me olye obei Zeova, Lot ti demande pour al dan en lavil ki pa ti tro lwen. (Zen. 19:17-20) Zeova ti ekout Lot, demontre pasyans anver li e les li al dan sa lavil. Pli tar, Lot ti per pour reste dan sa lavil e i ti al reste dan montanny, sa menm landrwa ki Zeova ti’n dir li ale oparavan. (Zen. 19:30) Zeova ti demontre bokou pasyans anver Lot! Ki mannyer nou kapab swiv son legzanp?

5-6. Ki mannyer nou kapab aplik 1 Tesalonisyen 5:14 anmezir ki nou esey swiv legzanp Bondye?

5 Zis parey Lot, i kapab arive ki en dimoun ki form parti nou fanmir spirityel i fer en move desizyon ki anmenn bokou problenm pour li. Si sa i arive, ki nou pou fer? Kekfwa nou ti pou anvi dir li ki i pe rekolte sa ki i’n senmen, ki dan en sans i vre. (Gal. 6:7) Me i ti pou pli bon si nou ed li zis parey Zeova ti ed Lot. Ki mannyer nou kapab fer sa?

6 Zeova ti anvoy bann lanz pa zis pour averti Lot, me osi pour ed li sove ler lavil Sodonm i ganny detrir. Pareyman, kekfwa nou pou bezwen averti nou frer si nou vwar li pe al dan en move semen. Me petet nou osi kapab fer en keksoz pour ed li. Menm si i tarde pour aplik bann konsey Labib ki i gannyen, nou bezwen annan pasyans. Esey fer parey sa de lanz. Kontinyen ed nou frer e pa rezet li. Pa zis esey ed li atraver sa ki ou dir, me osi atraver sa ki ou fer. (1 Zan 3:18) Dan en sans, kekfwa nou pou bezwen atrap son lanmen e ed li pour aplik bann bon konsey ki i’n gannyen.​—Lir 1 Tesalonisyen 5:14.

7. Ki mannyer nou kapab imit lafason ki Zeova ti vwar Lot?

7 Zeova ti’n kapab konsantre lo bann fot ki Lot ti fer. Me olye fer sa, plizyer lannen pli tar, i ti enspir zapot Pyer pour ekri ki Lot ti en zonm drwat. Pa nou vreman kontan ki Zeova i pardonn nou ler nou fer bann fot! (Ps. 130:3, NWT) Eski nou kapab imit lafason ki Zeova ti vwar Lot? Wi, si nou konsantre lo bann bon kalite ki nou bann frer ek ser i annan, nou pou demontre plis pasyans anver zot. Sa i kapab fer li pli fasil pour zot aksepte nou led.

DEMONTRE KONPASYON

8. Ler nou demontre konpasyon, ki sa pou pous nou pour fer?

8 Kontrerman avek Lot, Zob pa ti’n fer bann move desizyon. Pourtan, i ti soufer en kantite. I ti perdi son bann posesyon ek son pozisyon dan kominote e i ti ganny en maladi vreman fermal. Me par lao tousala, li ek son madanm ti perdi tou zot zanfan dan lanmor. Zob ti osi ganny akize avek trwa fo zanmi. Akoz sa trwa fo zanmi pa ti demontre konpasyon anver Zob? En rezon, se ki zot pa ti esey konpran kwa ki Zob ti pe vreman pas atraver. Sa ti fer ki zot ti tir bann move konklizyon e mal ziz Zob. Ki mannyer nou kapab evite fer sa menm fot? Nou bezwen realize ki zis Zeova ki konn tou keksoz lo sityasyon en dimoun. Alor, ekout atantivman ler sa dimoun ki pe soufer i eksprim son lekor. Pa zis ekout sa ki i dir, me esey konpran son douler. Sa i sel fason ki ou pou vreman kapab konpran santiman ou frer oubyen ser.

9. Ki nou pou evite fer si nou annan konpasyon e akoz?

9 Ler nou demontre konpasyon, sa pou anpes nou fann rimer konsernan bann problenm ki lezot pe pas atraver. En dimoun ki kontan donn nouvel son kanmarad pa ede pour batir kongregasyon, o kontrer, i kas kongregasyon. (Prov. 20:19, NWT; Rom. 14:19) En dimoun ki fer sa pa pe azir byen avek son kanmarad, i pa pran kont santiman lezot e sa ki i dir i kapab bles en dimoun ki deza pe soufer. (Prov. 12:18, NWT; Efe. 4:31, 32) Pa i ti a pli byen pour nou rod bann bon kalite dan en dimoun e mazin lo ki mannyer nou kapab ed li pour fer fas avek son bann problenm?

Ekout avek pasyans si en frer oubyen en ser i “koz an bonnavini” e dan sa moman apropriye, koz avek li dan en fason ki pou konsol li (Vwar paragraf 10-11) *

10. Ki nou aprann avek sa ki ganny dir dan Zob 6:2, 3?

10 Lir Zob 6:2, 3. Parfwa, Zob ti “koz an bonnavini.” Me kantmenm sa, pli tar i ti admet ki serten keksoz ki i ti’n dir ti mal. (Zob 42:6) Zis parey Zob, i kapab arive ki en dimoun ki anba presyon i koz an bonnavini e dir bann keksoz ki i regrete pli tar. Ki mannyer nou devret reakte? Olye kritik sa dimoun, annou demontre konpasyon. Gard antet ki i pa ti dan plan Zeova pour nou fer fas avek bann problenm ek presyon ki nou annan ozordi. Alor, nou kapab konpran si en serviter fidel Zeova i koz san reflesi ler i anba presyon. Menm si i dir bann keksoz ki pa neseserman vre lo Zeova oubyen lo nou, nou pa devret vit pour pran lakoler oubyen ziz li pour sa ki i’n dir.​—Prov. 19:11.

11. Ki mannyer bann ansyen i kapab swiv legzanp Eliou ler zot pe donn konsey?

11 Parfwa, en dimoun ki pe fer fas avek en sityasyon ki pe met li anba presyon i osi bezwen ganny konseye oubyen disiplinen. (Gal. 6:1) Ki bann ansyen i kapab fer dan sa ka? Zot devret swiv legzanp Eliou ki ti ekout Zob e esey konpran son santiman. (Zob 33:6, 7) Apre ki Eliou ti’n konpran sa ki Zob ti pe mazinen, la i ti kapab konsey li. Bann ansyen ki swiv legzanp Eliou pou ekout atantivman e esey konpran sityasyon sa dimoun. Koumsa, ler zot konsey sa dimoun, i annan plis sans ki sa pou tous son leker.

KOZ DAN EN FASON KI POU KONSOL ZOT

12. Ki mannyer Naomi ti santi ler son msye ek son de garson ti mor?

12 Naomi ti en madanm fidel ki ti kontan Zeova. Me ler son msye ek son de garson ti mor, i ti oule ki dimoun i aret apel li Naomi e apel li “Mara” ki vedir “anmer.” (Rit 1:3, 5, 20, 21) Son belfiy Rit ti reste avek li pandan tou son bann difikilte. Rit pa ti zis ed li pour ganny bann keksoz ki i ti bezwen, me i ti osi koz dan en fason ki ti konsol Naomi. Rit ti servi bann mo senp e senser pour eksprim son lanmour ek sipor pour Naomi.​—Rit 1:16, 17.

13. Akoz bann dimoun ki perdi zot konzwen dan lanmor i bezwen nou sipor?

13 Ler en dimoun dan nou fanmir spirityel i perdi son konzwen dan lanmor, sa dimoun i bezwen nou sipor. En koup marye i parey de pye dibwa ki’n pous o bor kanmarad. Avek letan, zot rasin i may dan kanmarad. Ler enn sa pye dibwa i ganny derasinen e mor, sa i kapab andomaz sa lot pye dibwa. Pareyman, ler en dimoun i perdi son konzwen dan lanmor, sa i kapab afekte li pour en bon pe letan. Paula, * ki son msye ti mor en sel kou i dir: “Mon lavi ti vir anba lao e mon ti santi ki mon pa kapab fer nanryen. Mon ti’n perdi mon pli bon zanmi. Mon ti abitye koz avek mon msye lo tou keksoz. I ti la dan botan e movetan. I ti sa enn ki ti rekonfort mwan. I ti konmsi mon leker ti’n desire.”

Ki mannyer nou kapab siport bann ki’n perdi zot konzwen? (Vwar paragraf 14-15) *

14-15. Ki mannyer nou kapab konsol en dimoun ki’n perdi son konzwen dan lanmor?

14 Ki mannyer nou kapab konsol en dimoun ki’n perdi son konzwen dan lanmor? Premye keksoz ki nou devret fer, se koz avek sa dimoun menm si nou pa santi nou konfortab oubyen nou pa tro asire ki pour dir. Paula, ki nou’n site pli boner, i dir: “Mon konpran ki lanmor i fer dimoun enkonfortab. Zot per pangar zot dir en keksoz mal. Me sa ki pli pir ki sa, i ler zot pa dir ou nanryen.” En dimoun ki dan dey pa pe ekspekte ki nou dir li en gran keksoz. Paula i dir: “Mon ti apresye ler bann frer ek ser ti senpleman dir mwan, ‘Mon pran par dan ou maler.’”

15 William, ki son madanm ti mor plizyer lannen pase, i dir: “Mon kontan ler lezot i rakont mwan bann bon keksoz ki zot rapel lo mon madanm. Sa i reasir mwan ki dimoun ti kontan li e respekte li. Sa kalite sipor i en gran led pour mwan. Zot parol i vreman rekonfort mwan parski mon madanm ti annan en gran valer pour mwan e nou ti’n marye pour plizyer lannen.” En vev ki apel Bianca i eksplike: “Ler lezot i priy avek mwan e partaz enn de verse Labib avek mwan, sa i vreman rekonfort mwan. I ede ler zot koz lo mon msye e ler zot ekout mwan koz lo li.”

16. (a) Ki nou devret fer pour en dimoun ki’n perdi en dimoun ki i kontan dan lanmor? (b) Dapre Zak 1:27, ki responsabilite nou annan?

16 Zis parey Rit ti reste avek Naomi apre ki i ti’n perdi son msye ek garson, nou bezwen kontinyen siport bann ki’n perdi en dimoun dan lanmor. Paula, ki nou’n koz lo la pli boner, i dir: “Ler mon msye ti fek mor, mon ti ganny en ta sipor. Me avek letan, lavi tou dimoun ti retourn normal, me mwan mon lavi ti’n sanz konpletman. I en gran led ler lezot i realize ki en dimoun ki dan dey i bezwen sipor pour plizyer mwan, menm plizyer lannen, apre ki zot in perdi en dimoun ki zot kontan dan lanmor.” Byensir, sak dimoun i diferan. Serten i kapab aziste avek zot sirkonstans ase vit, tandis ki lezot, sak fwa zot fer en keksoz ki zot ti abitye fer avek sa dimoun ki zot in perdi, sa i fer zot rapel ki sa dimoun nepli la. Lanmor i afekte dimoun dan diferan fason. Annou gard antet ki Zeova i donn nou sa privilez ek responsabilite pour pran swen avek bann ki’n perdi zot konzwen dan lanmor.​—Lir Zak 1:27.

17. Akoz bann ki’n ganny abandonnen par zot konzwen i bezwen nou sipor?

17 Malerezman, serten i ganny abandonnen par zot konzwen. Sa i met zot anba bokou presyon e zot vreman sagren. Joyce, ki son msye ti kit li pour al avek en lot madanm, i dir: “Mon krwar ki sa divors ti pli fermal ki si mon msye ti’n mor. Si i ti’n mor dan en aksidan oubyen akoz i ti malad, sa pa ti pou son lafot, me dan sa ka, mon msye ti swazir pour kit mwan. Mon ti kanmi e onte.”

18. Ki nou kapab fer pour ed bann ki nepli annan en konzwen?

18 Ler nou fer bann pti keksoz pour ed bann ki nepli annan en konzwen, nou pe montre zot ki kantite nou kontan zot. La ki zot tousel, zot vreman bezwen bann bon zanmi. (Prov. 17:17) Ki mannyer ou kapab montre ki ou zot zanmi? Ou ti kapab envit zot pour pran en pti repa avek ou. Ou osi kapab ofer pour pas en pe letan avek zot dan bann moman detant oubyen pour al predikasyon ansanm. En lot keksoz ki ou kapab fer, se tanzantan envit zot pour fer ladorasyon fanmir ansanm avek ou. Si ou fer sa, ou pou fer Zeova kontan parski i “pros avek sa enn ki’n dekouraze” e “i protez bann vev.”​—Ps. 34:18; 68:5.

19. Ki ou determinen pour fer pour aplik 1 Pyer 3:8?

19 Byento, ler Rwayonm Bondye i diriz lo later, tou “bann detres lepase [pou] ganny oubliye.” Nou pe esper avek enpasyans pour sa letan kot “dimoun pou oubliy letan pase. Zot souvenir pa pou zanmen retourn dan lespri.” (Iza. 65:16, 17) Antretan, annou siport kanmarad e montre par sa ki nou dir e fer ki nou kontan tou dimoun ki form parti nou fanmir spirityel.​—Lir 1 Pyer 3:8.

KANTIK 111 Rezon pour nou zwaye

^ par. 5 Lot, Zob ek Naomi ti servi Zeova fidelman, me toudmenm, zot ti bezwen fer fas avek bann sityasyon difisil ki ti met zot anba presyon. Dan sa lartik, nou pou vwar ki nou kapab aprann atraver zot leksperyans. Nou pou osi diskit lo akoz i enportan pour nou demontre pasyans ek konpasyon e pour nou koz dan en fason ki pou konsol nou bann frer ek ser ler zot pe pas atraver bann difikilte.

^ par. 13 Bann non dan sa lartik in sanze.

^ par. 57 LEKSPLIKASYON PORTRE: En frer i vreman ankoler e i “koz an bonnavini” anmezir ki en ansyen i ekout li avek pasyans. Pli tar, ler sa frer in kalme, sa ansyen i zantiman konsey li.

^ par. 59 LEKSPLIKASYON PORTRE: En zenn koup marye i pas letan avek en frer ki’n fek perdi son madanm dan lanmor. Zot get bann portre anmezir ki zot mazin bann zoli souvenir.