Skip to content

Al lo konteni

LARTIK LETID 43

Ki mannyer Zeova pou fer ou for?

Ki mannyer Zeova pou fer ou for?

“[Zeova] pou fer zot ferm, i pou fer zot for e i pou met zot lo en fondasyon solid.”—1 PYER 5:10.

KANTIK 38 I pou fer ou for

SA KI NOU POU ETIDYE a

1. Ki mannyer Bondye ti donn lafors son bann serviter fidel dan lepase?

 LABIB i souvan dekri bann zonm fidel konman bann zonm for. Me i pa toultan ki zot ti santi zot for. Par egzanp, parfwa Lerwa David ti santi ki i ti “for parey en montanny” me i annan lezot fwa kot i ti “vreman per.” (Ps. 30:7) Lespri sen Bondye ti fer Sanmson vin vreman for e Sanmson ti rekonnet ki san sa pouvwar ki sorti kot Bondye, i ti pou ‘vin fay e vin parey tou lezot zonm.’ (Ziz 14:​5, 6; 16:17) Sa bann zonm fidel ti for zis akoz Zeova ti donn zot lafors.

2. Akoz zapot Pol ti dir ki i feb e an menm tan for? (2 Korentyen 12:​9, 10)

2 Zapot Pol ti rekonnet ki li osi i ti bezwen lafors sorti kot Zeova. (Lir 2 Korentyen 12:​9, 10.) Parey laplipar nou, Pol ti annan bann problenm lasante. (Gal. 4:​13, 14) Parfwa i ti vwar li difisil pour fer sa ki byen. (Rom. 7:​18, 19) I annan letan kot i ti enkyet e i ti per. (2 Kor. 1:​8, 9) Me ler Pol ti feb, i ti vin for. Ki mannyer sa? Zeova ti donn Pol sa lafors ki i ti bezwen. I ti fer Pol for.

3. Ki kestyon nou pou reponn dan sa lartik?

3 Zeova i promet pour fer nou for nou osi. (1 Pyer 5:10) Me nou pa kapab ekspekte ki nou pou ganny son led san fer okenn zefor. Annou vwar en legzanp. Masin en loto i kapab fer en loto bouze. Me en drayver i bezwen pez akselerasyon pour fer sa loto bouze. Pareyman Zeova i pare pour donn nou sa lafors ki nou bezwen. Me nou bezwen fer keksoz pour ganny sa lafors. Ki Zeova i donn nou pour fer nou for? Ki nou bezwen fer pour nou ganny sa lafors? Nou pou vwar larepons sa bann kestyon par etidye lafason ki Zeova ti ed trwa personnaz dan Labib. Sa ti profet Zonas, Mari, manman Zezi ek zapot Pol. Nou pou osi vwar ki mannyer Zeova i ed son bann serviter ozordi parey i ti fer avek sa trwa personnaz.

LAPRIYER EK LETID PERSONNEL I KAPAB DONN NOU LAFORS POUR ANDIRE

4. Ki mannyer nou kapab ganny lafors avek Zeova?

4 En fason ki nou kapab ganny lafors avek Zeova i ler nou koz avek li dan lapriyer. Zeova pou reponn nou lapriyer par donn nou sa lafors ki “pli pwisan ki nou prop lafors.” (2 Kor. 4:7) Nou osi kapab ganny lafors ler nou lir son Parol e medit lo la. (Ps. 86:11) Sa ki Zeova i dir nou dan Labib i “pwisan.” (Ebr. 4:12) Ler ou priy Zeova e lir son Parol, ou pou ganny sa lafors ki ou bezwen pour andire, pour gard ou lazwa oubyen pour desarz en responsabilite ki difisil. Annou vwar ki mannyer Zeova ti ed profet Zonas pour annan lafors.

5. Akoz profet Zonas ti bezwen lafors?

5 Profet Zonas ti bezwen annan kouraz. Ler Zeova ti donn li en responsabilite ki difisil, Zonas ti sov lwen avek Zeova. Sa ti fer ki i ti met son lavi ek lavi lezot an danze pandan en tanpet e i ti pros pour mor. Apre ki i ti’n ganny zete dan delo, en pwason ti anval li e i ti trouv li dan en landrwa ki fernwanr e fer per. Ki mannyer ou krwar Zonas ti santi? Eski i ti krwar ki i ti pou mor dan vant sa pwason? Eski i ti mazinen ki Zeova ti’n rezet li? I bezwen ki Zonas ti vreman enkyet.

Parey profet Zonas, ki mannyer nou kapab ganny lafors ler nou pe fer fas avek en problenm? (Vwar paragraf 6-9)

6. Dapre Zonas 2:​1, 2, 7, kwa ki ti donn Zonas lafors ler i ti dan vant sa pwason?

6 Ler Zonas ti li tousel dan vant sa pwason, ki i ti fer pour li ganny kouraz? Premyerman, i ti priy Zeova. (Lir Zonas 2:​1, 2, 7.) Menm si Zonas ti’n dezobei Zeova, i ti demontre limilite e i ti repantir. I ti asire ki Zeova ti pou ekout son lapriyer. Dezyenmman, i ti medit lo Lekritir. Nou konn sa parski dan son lapriyer ki trouve dan Zonas sapit 2, i ti servi serten mo ek fraz ki osi ganny trouve dan Psonm. (Par egzanp, konpar Zonas 2:​2, 5 avek Psonm 69:1; 86:7.) I kler ki Zonas ti konn sa bann verse byen. Pandan sa moman difisil, i ti medit lo sa bann verse e sa ti fer li asire ki Zeova ti pou ed li. Zeova ti sov Zonas e pli tar, Zonas ti pare pour desarz sa responsabilite ki Zeova ti’n donn li.—Zon. 2:10–3:4.

7-8. Ki mannyer en frer ki reste Taiwan ti ganny lafors ler i ti pe fer fas avek problenm?

7 Legzanp Zonas i kapab ed nou ler nou pe fer fas avek diferan kalite problenm. Par egzanp, en frer ki apel Zhiming b ki reste Taiwan i annan plizyer problenm lasante ki grav. An plis ki sa, son fanmir i opoz li parski i krwar dan Zeova. Zhiming i ganny lafors sorti kot Zeova ler i priy Zeova e ler i fer son letid personnel. Zhiming i dir: “Parfwa, ler mon annan problenm, mon santi mwan sitan enkyet ki mon pa kapab fer mon letid personnel.” Me i kontinyen fer zefor. I dir: “Premyerman, mon priy Zeova. Apre mon met mon earphones e mon ekout bann kantik. Parfwa, mon menm sant sa bann kantik dousman ziska ler mon relaks. Apre sa, mon konmans fer mon letid personnel.”

8 Sa ki Zhiming ti aprann dan son letid personnel ti donn li lafors ki i ti bezwen pour andire dan bann sityasyon ki i pa ti pe ekspekte. Par egzanp, ler i ti pe rekipere apre ki i ti’n fer en gran loperasyon, en ners ti dir li ki i ti pou bezwen fer transfizyon disan parski nivo son globil rouz (red blood cells) ti ba. Sa zour swar avan Zhiming ti fer son loperasyon, i ti lir konsernan en ser ki ti’n fer sa menm loperasyon. Nivo globil rouz sa ser ti’n desann pli ba ki pour Zhiming. Kantmenm sa, i pa ti aksepte en transfizyon disan e i ti kapab rekipere. Leksperyans sa ser ti donn Zhiming lafors pour reste fidel.

9. Ki ou kapab fer si ou santi ou enkyet akoz en problenm? (Vwar portre.)

9 Ler ou pas dan en problenm, eski ou’n deza santi ou sitan enkyet ki ou pa kapab koz avek Zeova dan lapriyer? Oubyen eski ou santi ki ou tro fatige pour fer ou letid personnel? Rapel ki Zeova i konpran byen ou sityasyon. Alor, menm si ou fer en senp pti lapriyer, ou kapab asire ki Zeova pou donn ou egzakteman sa ki ou bezwen. (Efe. 3:20) Si i difisil pour ou lir e fer ou letid personnel parski ou malad, fatige oubyen ou santi ou tro enkyet, ou kapab ekout lanrezistreman odyo Labib oubyen enn nou bann piblikasyon baze lo Labib. Ou kapab osi ekout enn nou bann sanson oubyen get en video ki lo jw.org. Zeova i anvi fer ou for. I fer sa ler ou koz avek li dan lapriyer e apre ou rod larepons ou lapriyer dan Labib e dan lezot piblikasyon baze lo Labib.

OU BANN FRER EK SER I KAPAB ED OU POUR ANNAN LAFORS

10. Ki mannyer nou bann frer ek ser i ed nou pour annan lafors?

10 Zeova i kapab servi nou bann frer ek ser pour ed nou annan lafors pour andire. Ler nou pe fer fas avek en problenm oubyen nou vwar li difisil pour desarz en responsabilite ki difisil, nou bann frer ek ser i kapab vin “en gran sours rekonfor.” (Kol. 4:​10, 11) Nou sirtou bezwen nou bann zanmi dan “letan maler.” (Prov. 17:17) Ler nou santi nou fay, nou bann frer ek ser i kapab donn nou bann keksoz ki nou bezwen, zot kapab konsol nou e ankouraz nou pour kontinyen servi Zeova. Annou vwar legzanp Mari, manman Zezi e ki mannyer lezot ti ed li pour annan lafors.

11. Akoz Mari ti bezwen lafors?

11 Mari ti bezwen annan lafors pour li kapab fer sa ki Zeova ti’n demann li pour fer. I kapab ki Mari ti enkyet ler lanz Gabriyel ti dir li ki i ti pou tonm ansent menm si i pa ti ankor marye. I pa ti’n zanmen fer grandi en zanfan e aprezan i ti pou bezwen pran swen avek sa garson ki ti pou vin Mesi. Vi ki Mari pa ti’n zanmen annan relasyon seksyel, ki mannyer i ti pou eksplik Zozef, ki ti son fiyanse, ki i’n tonm ansent?—Lik 1:​26-33.

12. Dapre Lik 1:​39-45, ki mannyer Mari ti ganny lafors ki i ti bezwen?

12 Ki mannyer Mari ti ganny sa lafors ki i ti bezwen pour desarz sa responsabilite spesyal e difisil? Mari ti rod led avek lezot. Par egzanp, i ti demann lanz Gabriyel plis lenformasyon konsernan sa responsabilite. (Lik 1:34) Pa bokou letan apre, Mari ti vwayaz “dan bann montanny” Zida pour al vizit son fanmir Elizabet. Sa ti en bon nide. Elizabet ti felisit Mari e Zeova ti enspir Elizabet pour koz lo en profesi ankourazan konsernan sa pti baba ki ti dan vant Mari. (Lir Lik 1:​39-45.) Mari ti dir ki Zeova ti’n “azir avek pwisans.” (Lik 1:​46-51) Zeova ti servi Gabriyel ek Elizabet pour ed Mari pour annan lafors.

13. Ki ti arive ler en ser ki reste Bolivi ti demann bann frer ek ser pour ed li?

13 Parey Mari, ou osi ou kapab ganny lafors avek ou bann frer ek ser. En ser ki apel Dasuri ki reste Bolivi, ti bezwen lafors li osi. Dokter ti dir ki papa Dasuri ti annan en maladi ki ti pou touy li e i ti bezwen ganny admit lopital. Ler papa Dasuri ti lopital, Dasuri ti pran responsabilite pour okip son papa. (1 Tim. 5:4) Sa pa ti toultan fasil. Dasuri i dir: “En kantite fwa, mon ti santi ki mon pa ti pou kapab kontinyen okip li.” Eski Dasuri ti demann led? O konmansman, i pa ti demann led avek lezot. I dir: “Mon pa ti anvi fatig mon bann frer ek ser. Mon ti mazinen ki Zeova ki ti pou donn mwan sa led ki mon bezwen. Me apre mon ti realize ki par reste lwen avek bann frer ek ser, mon ti pe esey fer fas avek mon problenm mon tousel.” (Prov. 18:1) Dasuri ti deside pour ekri enn de son bann zanmi e eksplik zot son sityasyon. I dir: “Mon bann frer ek ser in ed mwan en kantite. Ler mon ti lopital, zot ti anmenn manze pour mwan e zot ti partaz bann verse rekonfortan avek mwan. I merveye pour konnen ki nou pa tousel. Nou form parti sa gran fanmir Zeova. Nou bann frer ek ser i pare pour ed nou, pour plere ansanm avek nou e pour ankouraz nou pour kontinyen servi Zeova.”

14. Akoz nou devret aksepte led bann ansyen?

14 En fason ki Zeova i donn nou lafors i atraver bann ansyen. Zot bann kado ki Zeova i servi pour ed nou annan lafors e pour ankouraz nou. (Iza. 32:​1, 2) Alor ler ou santi ou enkyet, koz avek bann ansyen lo sa ki pe fer ou enkyet. Pa ezite pour aksepte led bann ansyen. Zeova i kapab servi bann ansyen pour fer ou for.

OU LESPWAR POUR LAVENIR I KAPAB DONN OU LAFORS

15. Ki lespwar ki tou Kretyen i apresye?

15 Bann promes ki dan Labib i kapab donn nou lespwar ek sa lafors ki nou bezwen pour kontinyen servi Zeova. (Rom. 4:​3, 18-20) Konman bann Kretyen, nou annan en zoli lespwar pour viv touzour, ki swa dan paradi lo later oubyen dan Rwayonm Bondye dan lesyel. Nou lespwar i donn nou lafors pour andire ler nou annan problenm, pour anons sa bon nouvel e pour desarz bann responsabilite ki nou annan dan kongregasyon. (1 Tesa. 1:3) I sanmenm sa lespwar ki ti donn zapot Pol lafors.

16. Akoz zapot Pol ti bezwen lafors?

16 Pol ti bezwen lafors. Dan son let ki i ti ekri pour bann Kretyen dan lavil Korent, i ti dir ki i parey en resipyan later ki frazil. I ti dir ki i ti “anba tou sort kalite presyon,” i ti “konfize,” i ti pe “ganny persekite” e i ti’n “ganny zet ater.” Son lavi ti menm an danze. (2 Kor. 4:​8-10) Pol ti ekri sa bann parol ler i ti lo son trwazyenm vwayaz misyonner e i ti kontinyen annan problenm apre sa. Pli tar en lafoul ti atak li, i ti ganny arete, i ti eksperyans nofraz e ganny met dan prizon.

17. Dapre 2 Korentyen 4:​16-18, kwa ki ti donn Pol lafors pour andir bann difikilte?

17 Pol ti ganny sa lafors pour andire ler i ti konsantre lo son lespwar. (Lir 2 Korentyen 4:​16-18.) I ti dir bann Kretyen dan lavil Korent ki menm si son lekor pe “deperir,” i pa ti pou les sa dekouraz li. O kontrer, i ti konsantre lo son lavenir. Sa lespwar ki i ti annan pour al viv dan lesyel ti vin “deplizanpli gran,” setadir i ti vo plis ki okenn problenm ki i ti’n fer fas avek. Lefet ki Pol ti medit lo sa lespwar ki i ti annan, sa ti fer ki i ti ganny “renouvle zour apre zour.”

18. Ki mannyer sa lespwar ki Tihomir ek son fanmir ti annan ti donn zot lafors?

18 Sa lespwar ki nou annan pour lavenir ti ed en frer ki apel Tihomir, ki reste Bilgari, pour ganny lafors. Detrwa lannen pase, son pti frer ki apel Zdravko, ti mor dan en aksidan. Pour en pe letan apre sa aksidan, Tihomir ti vreman sagren. Pour trouv rekonfor, li ek son fanmir ti imazin lo ki mannyer i pou ete ler bann dimoun ki’n mor pou resisite. I dir: “Par egzanp, nou koz lo kote nou pou zwenn Zdravko, ki manze nou pou prepare pour li, lekel ki pou ganny envite pour sa premye rankont ki nou pou fer apre ki i’n ganny resisite e ki nou pou dir li konsernan bann dernyen zour.” Tihomir i dir ki ler li ek son fanmir i konsantre lo zot lespwar, sa i ed zot pour kontinyen andire e pour kontinyen esper sa letan kot Zeova pou resisit son frer.

Ki mannyer ou krwar ou lavi pou ete dan nouvo lemonn? (Vwar paragraf 19) c

19. Ki ou kapab fer pour gard ou lespwar antet? (Vwar portre.)

19 Ki mannyer nou kapab gard nou lespwar antet? Par egzanp si ou annan lespwar pour viv pour touzour lo later, lir bann verse dan Labib ki koz lo paradi e medit lo la. (Iza. 25:8; 32:​16-18) Imazin ki mannyer lavi pou ete dan nouvo lemonn. Imazin ou dan nouvo lemonn. Lekel ki ou vwar? Ki ou tande? Ki mannyer ou santi? Pour ed ou imazinen ki mannyer paradi pou ete, get bann desen dan nou bann piblikasyon oubyen get en video lanmizik, par egzanp The New World to Come, Just Around the Corner oubyen Imagine the Time. Si nou kontinyen gard antet nou lespwar konsernan sa nouvo lemonn, nou bann problenm pou “tanporer e leze.” (2 Kor. 4:17) Sa lespwar ki Zeova in donn ou i kapab ed ou pour vin for.

20. Ki mannyer nou kapab ganny lafors menm ler nou santi nou fay?

20 Menm ler nou santi nou fay, “Bondye pou redonn nou lafors.” (Ps. 108:13) Zeova in fini donn nou bann mwayen kot nou kapab ganny lafors. Alor ler ou bezwen led pour desarz en responsabilite, pour andir en problenm oubyen pour gard ou lazwa, koz avek Zeova dan lapriyer e rod son gidans par fer letid personnel. Aksepte sa lankourazman ki bann frer ek ser i donn ou. Gard antet sa lespwar ki ou annan. Apre sa, “lafors glorye ek pwisans Bondye [pou] fortifye [ou] pour ki [ou] kapab andir tou keksoz avek pasyans ek lazwa.”—Kol. 1:11.

KANTIK 33 Larg ou fardo lo Zeova

a Sa lartik pou ed bann ki petet i santi zot tro enkyet akoz en difikilte oubyen akoz en responsabilite ki tro difisil pour zot fer. Nou pou vwar ki mannyer Zeova i kapab donn nou lafors e ki nou kapab fer pour nou ganny son led.

b Serten non in sanze.

c LEKSPLIKASYON PORTRE: En ser ki sourd i medit lo bann promes ki dan Labib e i zwe en video lanmizik pou ed li imazin li dan nouvo lemonn.