Skip to content

Al lo konteni

Akoz Ou Krwar sa ki ou krwar?

Akoz Ou Krwar sa ki ou krwar?

Akoz Ou Krwar sa ki ou krwar?

Pour krwar en serten keksoz in ganny defini konman ‘aksepte en serten keksoz konman vre, otantik, oubyen reel.’ Universal Declaration of Human Rights ki en dokiman Nasyon Ini i protez sak dimoun “avek liberte panse, konsyans ek larelizyon.” Sa drwa i enkli liberte pour en dimoun “sanz son larelizyon oubyen krwayans,” si i oule fer li.

ME, AKOZ en dimoun ti a oule sanz son larelizyon oubyen son krwayans? Bokou i rezonn koumsa, “Mon annan mon krwayans, e mon pa pou sanz li.” Bokou i annan sa santiman ki menm si sa ki i krwar i fo, i pa pou fer li okenn ditor. Par egzanp, en dimoun ki krwar ki later i plat, i pa paret pe fer okenn ditor son lekor oubyen lezot. “Nou bezwen aksepte e pa argimante akoz diferans,” serten i dir. Eski sa i toultan rezonnab? Eski en dokter pou senpleman aksepte si enn son koleg i kontinyelman krwar i kapab egzamin en pasyan dan ward deswit apre ki i’n tous en lekor mor dan mortyer?

Lo kote larelizyon, listwar in prouve ki bann fo krwayans in koz gran domaz. Mazin sa kantite terer ki ti annan letan bann lider relizye “ti ankouraz bann Kretyen fanatik ver vyolans enpitwayab” pandan swadizan bann Krwazad Sen dan lepok Mwayennaz. Oubyen mazin “Kretyen” denozour, bann zonm arme dan bann lager sivil resan, ki “zis parey bann gerye mwayennaz ti annan non bann sen lo lanmans zot sab, zot atas bann portre Lavyerz avek lakros zot fizi.” Tou sa bann fanatik ti krwar ki zot ti byen. Sirman, en keksoz ti vreman mal dan sa bann lager ek lalit relizye.

Akoz i annan bokou konfli ek konfizyon? Labib i dir ki Satan Dyab pe “tronp lemonn antye.” (Revelasyon 12:9; 2 Korentyen 4:4; 11:3) Zapot Pol ti averti ki bokou dimoun relizye, pou malerezman “ganny detri” akoz zot pou ganny egare par Satan, ki pou “fer tou sort mirak ek bann trik pour tronp dimoun.” Pol ti dir ki sa bann dimoun, pou “refize kontan laverite pour ki zot ganny sove” e zot pou ‘krwar dan sa ki fo.’ (2 Tesalonisyen 2:9-12) Konman ou kapab limit sa risk pour krwar sa ki fo? Annefe, akoz ou krwar dan sa fason?

Akoz ou’n ganny elve pour krwar sa?

Petet ou’n ganny elve dan krwayans ou fanmiy. I kapab en bon keksoz. Bondye i oule ki bann paran i ansenny zot zanfan. (Deterononm 6:4-9; 11:18-21) Par egzanp, zenn Timote, ti benefisye en kantite par ekout son manman ek son granmanman. (2 Timote 1:5; 3:14, 15) Labib i ankouraz respe pour sa ki ou paran i krwar. (Proverb 1:8; Efezyen 6:1) Me eski ou Kreater pe dir ou krwar bann keksoz senpleman akoz ou paran i krwar? Annefe, met konfyans san reflesir dan sa ki bann zenerasyon oparavan ti krwar e fer i kapab danzere.—Psonm 78:8; Amos 2:4.

En madanm Samariten ki ti rankontre Zezi ti’n ganny elve pour krwar dan son larelizyon Samariten. (Zan 4:20) Zezi ti respekte son liberte pour swazir sa ki i ti oule krwar, me i ti osi fer sa remark: “Zot pa konnen ki zot adore.” Annefe, bokou son bann krwayans relizye ti fo, e Zezi ti dir li ki i ti pou bezwen fer sanzman dan son krwayans si i ti oule ador Bondye dan en fason akseptab—“an-espri e an verite.” Sertennman, olye reste atase avek bann krwayans ki i ti kontan, avek letan, sa madanm avek lezot parey li, ti pou bezwen “aksepte lafwa” ki’n ganny revele atraver Zezi Kri.—Zan 4:21-24, 39-41; Akt 6:7.

Akoz ou’n ganny edike pour krwar sa?

Bokou bann ansennyan ek eksper ki annan serten konnesans dan bann domenn spesyalize i merit gran respe. Toutfwa, listwar i ranpli avek legzanp bann ansennyan renonmen ki ti konpletman mal. Par egzanp, konsernan de liv lo size syantifik ki’n ganny ekrir par filozof Grek Aristot, istoryen Bertrand Russell ti dir ki “apenn si en fraz dan sa de liv i kapab ganny aksepte dan leklersisman lasyans modern.” Menm bann lotorite denozour i souvan ganny trouve konpletman fo. An 1895, Lord Kelvin ki ti en syantis Britanik ti fer sa deklarasyon konfidan: “Bann masin pli lour ki ler pa pou zanmen anvole.” Donk, en dimoun ki saz pa pou senpleman krwar ki en keksoz i vre zis akoz serten ansennyan renonmen in dir sa.—Psonm 146:3.

Menm prekosyon i merit ganny pran konsernan ledikasyon relizye. Zapot Pol ti byen ganny edike avek son bann ansennyan relizye e i ti vreman “[antouzyasme] pour tradisyon [son] bann zanset.” Toutfwa, son lantouzyasm pour bann krwayans tradisyonnel son bann zanset, ti an realite kree problenm pour li. Sa ti fer li ‘persekit avek vyolans kongregasyon Bondye e esey detri li.’ (Galat 1:13, 14; Zan 16:2, 3) Pli pir ankor, pour en bon pe letan, Pol ti kontinyen “rezenbe,” reziste bann lenfliyans ki ti kapab fer li krwar dan Zezi Kri. Ti demann en lentervansyon ekstraordiner par Zezi pour pous Pol pour sanz son krwayans.—Akt 9:1-6; 26:14.

Akoz ou’n ganny enfliyanse par Medya?

Kekfwa medya in telman enfliyans ou krwayans. Laplipar dimoun i kontan ki i annan liberte pour koze dan medya, ki donn zot akse avek lenformasyon ki kapab itil. Pourtan, i annan bann lafors pwisan ki kapab e ki souvan enfliyans medya. Sa ki souvan ganny prezante i bann lenformasyon ki siport zis en serten kote ki kapab gradyelman afekte nou panse.

Deplis, pour ganny en kantite lodyans oubyen pour atir latansyon, medya i annan sa tandans pour donn priyorite sa ki eksitan oubyen sa ki pa normal. Sa ki pa ti kapab ganny dir oubyen lir detrwa lannen pase an piblik in aprezan vin komen ozordi. Kantmenm dousman dousman, bann standar konsernan kondwit i ganny atake e redwir. Panse bann dimoun i gradyelman ganny deformen. Zot konmans krwar ki sa ki “byen i mal e sa ki mal i byen.”—Izai 5:20; 1 Korentyen 6:9, 10.

Trouv en Fondman solid pour ou Krwayans

Konstri lo bann lide ek bann filozofi zonm i konmsi ou pe konstri lo disab. (Matye 7:26; 1 Korentyen 1:19, 20) Aprezan, lo ki ou kapab baz ou krwayans avek konfyans? Vi ki Bondye in donn nou en kapasite entelektyel pour esey konpran sa monn otour nou e pour demann kestyon konsernan bann size spirityel, pa i fer sans ki i pou osi fourni en mwayen pour ou ganny larepons egzakt pour ou bann kestyon? (1 Zan 5:20) Byensir i pou donnen! Alor, konman, ou kapab prouve ki sa ki vre, otantik, oubyen reel konsernan ladorasyon Bondye? Nou napa okenn ezitasyon pour dir ki Parol Bondye, Labib, i donn sa sel baz pour fer sa.—Zan 17:17; 2 Timote 3:16, 17.

“Me ekout en kou,” en dimoun pou dir, “Eski pa sa bann dimoun ki annan Labib ki’n koz laplipar konfli ek konfizyon dan bann zafer lemonn?” I vre ki bann sef relizye ki’n pretann pe swiv Labib in envant bokou lide diferan e konfizan. Annefe, sa i akoz zot pa’n baz zot krwayans dan Labib. Zapot Pyer ti dekrir zot konman “bann fo profet” e “bann fo ansennyan” ki pou kree “bann lansennyman mansonz e destrikter.” Konman konsekans zot aksyon, zapot Pyer ti dir, zot “pou malkoz semen laverite.” (2 Pyer 2:1, 2) Sepandan, Pyer ti ekri, “nou posed parol pli sir bann profet, e zot annan rezon port bokou latansyon lo la, parski i konman en lalimyer ki briye dan en fernwar.”—2 Pyer 1:19; Psonm 119:105.

Labib i ankouraz nou pour verifye nou krwayans avek sa ki Labib li menm i ansennyen. (1 Zan 4:1) Plizyer milyon dimoun ki lir sa magazin i kapab afirmen ki ler zot in fer sa, zot in ganny en bi ek stabilite dan zot lavi. Alor, fer parey sa bann Bereen ki ti ranpli avek kouraz. ‘Etidye Lekritir toulezour’ avan ki ou deside kwa ki ou pou krwar. (Akt 17:11) Bann Temwen Zeova pou kontan pour ed ou pour fer sa. Byensir, sa ki, ou ou anvi krwar i ou desizyon. Toutfwa, lasazes i ordonn nou pour fer sir ki nou krwayans in ganny formen, non pa par lasazes e dezir imen, me plito, par Parol laverite Bondye ki’n ganny revele dan Labib.—1 Tesalonisyen 2:13; 5:21.

[Portre lo paz 6]

Avek konfyans ou kapab baz ou krwayans lo Labib