Skip to content

Al lo konteni

“Kontan kanmarad”

“Kontan kanmarad”

“Kontan kanmarad”

“Dimoun pou war ki zot mon bann disip si zot kontan kanmarad.”—ZAN 13:35.

1. Ki kalite ki Zezi ti met lanfaz lo la zis avan son lanmor?

“MON bann pti zanfan.” (Zan 13:33) Zezi ti adres son bann zapot par sa lekspresyon ranpli avek tandres sa zour swar avan son lanmor. Napa okenn landrwa dan bann Levanzil ki Zezi in deza servi sa lekspresyon ranpli avek tandres pour koz avek zot. Parkont, sa zour swar vreman spesyal, i ti santi li pouse pour adres son bann disip koumsa pour eksprim son profon lanmour ki i ti santi pour zot. Anfet, Zezi ti koz lo lanmour apepre 30 fwa sa zour swar. Akoz i ti met sitan bokou lanfaz lo sa kalite?

2. Akoz montre lanmour i sitan enportan pour en Kretyen?

2 Zezi ti eksplike akoz lanmour i sitan enportan. I ti dir: “Dimoun pou war ki zot mon bann disip si zot kontan kanmarad.” (Zan 13:35; 15:12, 17) Vin en disip Kris i relye etrwatman avek montre lanmour fraternel. Bann vre Kretyen pa ganny idantifye par en serten fason sanze, oubyen serten koutim drol, me par sa lanmour profon e senser ki zot montre pour kanmarad. Sa kalite lanmour remarkab i dezyenm dan sa trwa kondisyon prensipal pour vin en disip Kris ki ganny mansyonnen okonmansman premye lartik. Kwa ki pou ed nou kontinyen ranpli sa kondisyon?

“Fer plis ankor”

3. Ki konsey konsernan lanmour Pol ti donnen?

3 Zis parey i ti ete parmi bann disip Kris dan premye syek, sa lanmour remarkab i evidan parmi bann vre disip Kris ozordi. Zapot Pol ti ekrir bann premye Kretyen: “Konsernan lanmour antre frer, i pa neseser ki personn i ekri zot lo sa size parski zotmenm zot in deza ganny ansennyen par Bondye pour kontan kanmarad. Annefe, zot deza pe kontan tou bann frer.” Kantmenm sa, Pol ti azoute: “Fer plis ankor.” (1 Tesalonisyen 3:12; 4:9, 10) Nou osi nou devret pran konsey Pol aker e fer zefor pour kontan kanmarad “plis ankor.”

4. Dapre Pol ek Zezi, anver lekel nou devret montre en konsiderasyon spesyal?

4 Dan sa menm let enspire, Pol ti ankouraz son bann konpanyon Kretyen pour “koz dan en fason rekonfortan avek bann ki dekouraze” e pour “soutenir bann ki feb.” (1 Tesalonisyen 5:14, NW ) Dan en lot lokazyon, i ti rapel bann Kretyen ki bann ‘ki for i devre siport febles bann ki feb.’ (Romen 15:1) Zezi osi ti donn lenstriksyon konsernan ed bann ki feb. Apre ki Zezi ti’n predir ki Pyer ti pou abandonn li sa zour swar ki i pou ganny arete, i ti dir Pyer: “Kan ou a’n retournen, ankouraz ou bann frer.” Akoz? Parski zot osi zot ti pou’n abandonn Zezi e alor zot ti pou bezwen led. (Lik 22:32; Zan 21:15-17) Alors, Parol Bondye i konsey nou pour ofer nou lanmour bann ki feb spirityelman e ki petet nepli asosye avek kongregasyon Kretyen. (Ebre 12:12) Akoz nou devret fer sa? De parabol byen vivan ki Zezi ti donnen i fourni larepons.

En Mouton perdi ek Larzan perdi

5, 6. (a) Ki de parabol bref ki Zezi ti rakonte? (b) Ki zot revele lo Zeova?

5 Pour montre bann ki ti pe ekout li pwennvi Zeova lo bann ki’n egare, Zezi ti servi de parabol bref. Enn ti lo en berze. Zezi ti dir: “Lekel parmi zot ki si i annan san mouton e i perdi enn, pa pou les sa 99 dan dezer, pour al rod sa enn ki’n perdi ziska, ki i retrouv li? E kan i’n retrouv li, i met sa mouton lo son zepol avek kontantman. Kan i ariv se li, i apel son bann zanmi ek vwazen ansanm e dir zot: ‘Annou fete, mon’n retrouv mon mouton ki ti’n perdi.’ Mon dir zot, dan menm fason, i pou annan plis lazwa dan lesyel pour en sel peser ki sanz son lavi ki pour 99 dimoun zis ki pa bezwen sanz zot lavi.”—Lik 15:4-7.

6 Dezyenm parabol ti lo en madanm. Zezi ti dir: “Lekel sa madanm ki annan dis pyes an-arzan ki si i arive perdi enn, i pa alim lalanp e balye lakaz e rod avek swen ziska ki i retrouv li? Ler i’n retrouv son larzan, i apel son bann zanmi ek vwazen e dir zot, ‘Annou fete, akoz mon’n retrouv mon larzan ki mon ti’n perdi.’ Mon dir zot, menm fason, bann lanz Bondye i kontan kan en sel peser i sanz son lavi.”—Lik 15:8-10.

7. Ki leson parabol mouton perdi ek larzan perdi i annan pour nou?

7 Ki nou kapab aprann atraver sa de parabol bref? Zot montre nou (1) konman nou devret santi anver bann ki’n vin feb e (2) ki nou devret fer pour ed zot. Annou egzamin sa bann pwen.

Perdi me presye

8. (a) Konman ki sa berze ek sa madanm ti reakte anver sa ki zot ti’n perdi? (b) Ki zot reaksyon i dir nou konsernan lafason ki zot ti vwar sa ki zot ti’n perdi?

8 Dan tou le de parabol en keksoz in perdi, me remark reaksyon sa de propriyeter. Sa berze pa ti dir: ‘Akfer mon bezwen rod sa mouton kan mon ankor annan 99 ki reste? Antouleka, sa pa pou afekte mwan.’ Sa madanm pa ti dir: ‘Akoz mon bezwen pran traka pour en pyes larzan? Mon satisfe avek sa nef ki reste mwan.’ Plito, sa berze ti rod son mouton perdi konmsi i ti annan zis enn menm. Sa madanm osi ti santi konmsi i ti napa okenn lezot larzan kan i ti’n perdi sa enn. Dan tou le de ka sa lobze perdi ti reste presye dan lespri sa propriyeter. Ki sa i montre nou?

9. Ki nou aprann atraver konsern ki sa berze ek sa madanm ti montre?

9 Remark konklizyon Zezi dan tou le de ka: “Dan menm fason, i pou annan plis lazwa dan lesyel pour en sel peser ki sanz son lavi” e “mon dir zot, menm fason, bann lanz Bondye i kontan kan en sel peser i sanz son lavi.” Alors, konsern ki sa berze ek sa madanm i annan i reflekte, dan en serten degre, santiman Zeova ek son bann kreatir dan lesyel. Sa ki sa berze ek sa madanm ti perdi ti reste presye dan zot lizye. Dan menm fason, bann ki egare e perdi kontak avek pep Bondye i reste presye dan lizye Zeova. (Zeremi 31:3) Sa bann tel dimoun i kapab feb spirityelman, me zot pa neseserman rebel. Malgre zot febles, dan en serten degre, zot kapab ankor pe fer sa ki Zeova i demande. (Psonm 119:176; Akt 15:29) Alors, parey dan lepase, Zeova pa vitman “rezet zot devan son lizye.”—2 Rwa. 13:23.

10, 11. (a) Ki mannyer nou devret vwar bann ki’n egare avek kongregasyon? (b) Dapre sa de parabol Zezi, konman nou kapab montre nou konsern pour zot?

10 Parey Zeova ek Zezi, nou osi nou vreman konsernen avek bann ki feb e ki nepli la dan kongregasyon Kretyen. (Ezekyel 34:16; Lik 19:10) Nou vwar en dimoun ki feb spirityelman konman en mouton perdi, non pa konman en dimoun ki pa kapab benefisye avek led. Nou pa fer bann rezonnman parey: ‘Akoz pran traka pour en dimoun ki feb? Kongregasyon pe mars tre byen san li.’ Okontrer, parey Zeova, nou vwar bann ki’n egare me ki anvi retournen konman presye.

11 Alors, konman nou kapab montre ki nou konsernen? Sa de parabol Zezi i montre ki nou kapab fer sa (1) par pran linisyativ, (2) par azir dan en fason zantiy, e (3) par fer zefor senser. Annou vwar sa bann laspe enn par enn.

Pran Linisyativ

12. Ki sa parol “rod sa enn ki’n perdi” i dir nou lo latitid sa berze?

12 Dan sa premye parabol, Zezi i dir ki sa berze pou “rod sa enn ki’n perdi.” Sa berze i pran linisyativ e i volonterman fer zefor pour rod sa mouton perdi. Difikilte, danze, ek distans pa dekouraz li. Okontrer, sa berze i persiste “ziska, ki i retrouv li.”—Lik 15:4.

13. Konman bann zonm fidel dan lepase ti reazir anver bezwen bann ki feb? Konman nou kapab imit sa bann legzanp biblik dan Labib?

13 Pareyman, ed en dimoun ki bezwen lankourazman i souvan vedir ki sa enn ki pli for i pran linisyativ. Bann zonm fidel dan lepase ti konpran sa. Par egzanp, kan Yonatann, garson Lerwa Sail, ti remarke ki son bon zanmi ti bezwen lankourazman, Yonatann “ti leve e al kot David an Ores, pour ki i kapab fortifye li an rapor avek Bondye.” (1 Samyel 23:15, 16) Plizyer syek plitar, kan Gouverner Neemya ti vwar ki serten son bann frer Zwif ti’n vin feb, li osi ‘deswit i ti leve’ e ankouraz zot ‘pour mazin Zeova.’ (Neemya 4:14) Nou osi ozordi nou kapab ‘leve’ setadir pran linisyativ pour fortifye bann ki feb. Me lekel dan kongregasyon ki devret fer sa?

14. Lekel dan kongregasyon ki devret ofer led bann ki feb?

14 Bann ansyen dan kongregasyon, an partikilye, i annan responsabilite pour “fortifye bann ki feb . . . e fer bann zenou ki pe tranble vin ferm” e pour “dir avek bann ki annan lenkyetid: ‘Fodre ki ou for. Pa bezwen per.’ ” (Izai 35:3, 4; 1 Pyer 5:1, 2) Me remarke ki konsey Pol pour “koz dan en fason rekonfortan avek bann ki dekouraze” e pour “soutenir bann ki feb” pa ti ganny donnen zis avek bann ansyen. Plito, parol Pol ti ganny adrese avek ‘kongregasyon Tesalonik’ an antye. (1 Tesalonisyen 1:1; 5:14, NW ) Alors, ofer led avek bann ki feb i en latas pour tou Kretyen. Parey sa berze dan sa parabol, sak Kretyen i devret santi li motive pour “rod sa enn ki’n perdi.” Byensir, sa i ganny fer dan en fason pli efikas letan nou korpere avek bann ansyen. Eski ou kapab pran serten pa neseser pour asiste enn ki feb dan ou kongregasyon?

Fer li avek tandres

15. Akoz sa berze ti’n petet azir dan sa fason?

15 Ki sa berze i fer kan i finalman retrouv son mouton perdi? “I met sa mouton lo son zepol.” (Lik 15:5) Sa i en detay tousan e enteresan! Sa mouton in kapab perdi pour plizyer zour ek nwit dan bann landrwa enkoni. Petet i’n menm ganny ekspoze avek menas bann lyon ki pe rod manze. (Zob 38:39, 40) San dout sa mouton in feb akoz i pa’n byen manze. I tro frazil pour kapab servi son prop lafors pour sirmont bann lobstak ki i pou rankontre letan i pe retourn kot troupo. Alors, sa berze i bese, e lev sa mouton avek tandres e met li lo son zepol. I pas avek li atraver tou sa bann lobstak ziska ki zot ariv kot troupo. Konman nou kapab demontre menm swen ki sa berze ti montre?

16. Akoz nou devret montre menm tandres ki sa berze ti montre anver son mouton ki ti’n egare?

16 En dimoun ki’n perdi kontak avek kongregasyon i kapab fatige dan en sans spirityel. Parey sa mouton ki’n separe avek sa berze, sa dimoun in kapab perdi san en bi dan sa lemonn ostil. San proteksyon sa troupo, setadir kongregasyon Kretyen, i ganny ekspoze plis ki zanmen avek bann latak Dyab, ki “pe pas partou konman en lyon ki pe kriye, pe rode ki i pou devore.” (1 Pyer 5:8) Deplis, i feb akoz i pa’n ganny byen nouri spirityelman. Pour sa rezon, lo li tousel i tro fay pour sirmont tou sa lobstak ki i pou rankontre ler i pe retourn dan kongregasyon. Alors, dan en sans, nou bezwen bese, lev sa enn ki feb avek tandres, e anmenn li dan kongregasyon. (Galat 6:2) Konman nou kapab fer sa?

17. Konman nou kapab imit zapot Pol kan nou pe vizit en dimoun ki feb?

17 Zapot Pol ti dir: “Lekel ki feb e ki mwan mon pa santi lafebles?” (2 Korentyen 11:29; 1 Korentyen 9:22) Pol ti konpran bann dimoun, enkli bann ki feb. Nou anvi demontre menm kalite santiman pour bann ki feb. Ler ou pe vizit en Kretyen ki feb spirityelman, rasir li ki i annan valer dan lizye Zeova e ki lezot konpanyon Kretyen i mank li bokou. (1 Tesalonisyen 2:17) Fer li konnen ki zot pare pour donn li sipor e pour vin “en frer ki’n ne pour letan ladetres” pour li. (Proverb 17:17; Psonm 34:18) Letan nou eksprim nou senserman avek li, nou kapab pe ankouraz li avek tandres e dousman dousman ziska ki i kapab retourn kot troupo. Ki nou devret fer answit? Parabol larzan perdi i donn nou gidans.

Fer Zefor senser

18. (a) Akoz sa madanm dan sa parabol pa ti perdi lespwar? (b) Ki zefor sa madanm ti fer, e avek ki rezilta?

18 Sa madanm ki ti perdi sa larzan ti konnen ki sitiasyon ti difisil me ti annan lespwar. Si sa larzan ti’n tonm dan en ta lapay oubyen dan en lanmar ki fon, petet i ti pou’n mazinen ki ti pou enposib trouv sa larzan ankor. Me i ti konnen ki son larzan in tonm lanmenm dan son lakaz, kot i ti pou kapab trouve. Alors, i ti konmans fouye e rode avek swen partou partou. (Lik 15:8) Premyerman, i ti alim en lalanp pour kler dan son lakaz. Apre, i ti balye ater, an esperan i ava tann en pti sonnen. Finalman, i ti al rod dan tou pti kwen ziska ki lalimyer ti frap lo sa pyes an-arzan. Zefor senser sa madanm ti ganny rekonpanse!

19. Ki leson nou kapab aprann atraver legzanp sa madanm dan parabol larzan perdi letan nou pe ed bann ki feb?

19 Parey sa detay dan sa parabol i rapel nou, lobligasyon biblik pour ed en Kretyen feb pa an deor nou abilite. Anmenmtan, nou realize ki i demann zefor. Apre tou, zapot Pol ti dir avek bann ansyen an Efez: “Fodre travay pour kapab ed bann ki pli [feb, NW ].” (Akt 20:35) Gard antet ki sa madanm pa ti fer en pti fouye e aret lanmenm. Non, i ti reisi akoz i ti kontinyen fouy oprofon partou “ziska i ti retrouv li.” Pareyman, kan nou anvi reganny en dimoun ki feb spirityelman, nou bezwen fer zefor senser e annan en bi kan nou apros sa dimoun. Ki nou kapab fer?

20. Kwa ki kapab ganny fer pour ed bann ki feb?

20 Konman nou kapab ed bann ki feb batir zot lafwa ek lapresyasyon? Petet en letid Labib personnel dan en piblikasyon Kretyen ki apropriye i egzakteman sa ki i bezwen. Anfet, diriz en letid Labib avek en dimoun ki feb i permet nou asiste li dan en fason konsistan e konplet. I tre probab ki sirveyan servis pou pli kapab determinen lekel ki kapab fourni lasistans neseser. I kapab sizere ki size ki kapab ganny etidye e ki piblikasyon ki pou pli itil. Sa madanm ti servi bann zouti itil pour li akonpli son latas. Pareyman nou osi ozordi, nou annan bann zouti ki ed nou akonpli nou responsabilite ki Bondye in donn nou pour asiste bann ki feb. De dan nou bann nouvo zouti, oubyen piblikasyon, pou sirtou itil pour akonpli sa lobzektif. Sa i liv Ador sa sel vre Bondye ek Approchez-vous de Jéhovah. *

21. Konman ed bann ki feb i anmenn byenfe pour nou tou?

21 Asiste bann ki feb i anmenn byenfe pour nou tou. Sa enn ki pe ganny ede i trouv lazwa pour reini avek son bann vre zanmi. Nou resanti sa lazwa dan fon nou leker ki nou gannyen zis letan nou donnen. (Lik 15:6, 9; Akt 20:35) Kongregasyon an antye i annan plis lafeksyon pour kanmarad kan sak manm i montre en lentere senser dan lezot. Apre tou, loner i al pour nou de Berze, Zeova ek Zezi, ki pran swen avek nou. Sa i akoz zot dezir pour siport bann ki feb i ganny reflekte par zot bann serviter lo later. (Psonm 72:12-14; Matye 11:28-30; 1 Korentyen 11:1; Efezyen 5:1) Alors, pa nou annan bon rezon pour kontinyen “kontan kanmarad”!

[Not anba lo paz]

^ par. 20 Pibliye par Temwen Zeova.

Eski ou kapab eksplike?

• Akoz montre lanmour i esansyel pour sakenn antre nou?

• Akoz nou bezwen ofer nou lanmour bann ki feb?

• Ki leson sa parabol mouton perdi ek larzan perdi i ansenny nou?

• Ki bann pa pratik ki nou kapab pran pour ed en dimoun ki feb?

[Kestyon]

[Portre lo paz 24]

Kan nou ed bann ki feb, nou pran linisyativ, nou azir dan en fason zantiy e nou fer zefor senser

[Portre lo paz 25]

Ed bann ki feb i anmenn byenfe pour nou tou