Skip to content

Al lo konteni

Konman ou devret desid sa ki byen ek sa ki mal?

Konman ou devret desid sa ki byen ek sa ki mal?

Konman ou devret desid sa ki byen ek sa ki mal?

LEKEL ki annan sa lotorite pour etablir standar pour sa ki byen ek sa ki mal? Sa kestyon ti ganny souleve depi okonmansman listwar zonm. Dapre liv Labib apele Zenez, Bondye ti swazir en pye dibwa dan zarden Edenn konman “pye konnesans bon e move.” (Zenez 2:9) Bondye ti dir sa premye koup imen pa manz fri sa pye dibwa. Me lennmi Bondye, Satan, ti dir ki si zot manz fri sa pye dibwa, zot lizye ti “pou sirman ouver” e “sirman zot pou vin parey Bondye, pour konn sa ki bon ek sa ki move.”—Zenez 2:16, 17; 3:1, 5; Revelasyon 12:9.

Adan ek Ev ti annan en swa pour zot fer. Eski zot devret aksepte standar Bondye konsernan sa ki bon ek sa ki move oubyen eski zot devret swiv zot prop standar? (Zenez 3:6) Zot ti swazir pour dezobei Bondye e pour manz sa fri. Ki sa senp aksyon ti demontre? Par refize respekte limit ki Bondye ti’n met lo zot, zot ti pe fer resorti ki zot ek zot desandans ti pou pli byen ler zot etablir zot prop standar pour sa ki byen ek sa ki mal. Kote zonm in arive dan zot lesey pour azir parey Bondye par etablir zot prop standar?

Diferan Lopinyon

Apre ki Encyclopædia Britannica ti reviz lansennyman bann gran savan toudilon bann syek, i ti dir ki depi letan filozof Grek Socrates ziska 20 tyenm syek, in annan “plizyer deba konsernan definisyon egzakt labonte ek standar sa ki byen ek sa ki mal.”

Par egzanp, ti annan en group ansennyan Grek ki ti byen renonmen dan senkyenm syek avan nou lepok ki ti apel Sofis. Zot ti ansennyen ki se lopinyon lamazorite dimoun ki determin standar sa ki byen ek sa ki mal. Enn parmi sa bann ansennyan ti dir: “Nenport keksoz ki paret korek e akseptab pour sak lavil, i korek e akseptab pour sa lavil osi lontan ki dimoun dan sa lavil i vwar li koumsa.” Dapre sa pwennvi, bokou dimoun pou panse ki napa nanryen mal avek malonnekte, vi ki lamazorite dimoun dan zot kominote, oubyen “lavil” pou tre probab koumsa.

Immanuel Kant, en filozof renonmen dan 18 tyenm syek ti donn en diferan pwennvi. Zournal Issues in Ethics i dir: “Immanuel Kant ek lezot parey li . . . ti konsantre lo drwa sak dimoun pour swazir pour li menm.” Dapre filozofi Kant, ki swa en dimoun pou azir malonnet oubyen non, sa pou depan antyerman lo sa dimoun. I pa devret les lopinyon lamazorite dimoun determin son standar.

Eski nou kapab fye Lopinyon Lamazorite?

I posib ki serten dimoun pou panse ki i bet pour en dimoun onnet. Me lopinyon lamazorite dimoun i en gid ki nou pa kapab depan lo la. Par egzanp, si ou ti reste dan en landrwa kot laplipar dimoun ti krwar ki fer sakrifis zanfan i akseptab, parey i ti leka dan serten landrwa dan lepase, eski sa ti pou fer sa keksoz vin en bon keksoz pour fer? (2 Lerwa 16:3) Meton ou ti’n ne dan en sosyete ki pa ti vwar nanryen mal avek manz lavyann dimoun? Eski sa ti pou vedir ki manz lavyann dimoun pa vreman mal? Zis akoz i annan bokou dimoun ki fer en keksoz sa pa vedir ki sa keksoz i byen. Byen lontan Labib ti averti nou konsernan sa latrap: “Ou pa devret swiv lafoul pour bann move lentansyon.”—Egzod 23:2.

Zezi Kri ti fer nou vwar en lot rezon pour nou byen fer atansyon avan ler nou aksepte e swiv lopinyon lamazorite dimoun konsernan sa ki byen ek sa ki mal. Zezi ti revele ki Satan i “gouvern lemonn.” (Zan 14:30; Lik 4:6) Satan i servi son pouvwar pour anbet “lemonn antye.” (Revelasyon 12:9) Dan sa ka, si ou etablir ou standar konsernan sa ki byen ek mal pirman dapre sa ki popiler, ou kapab pe adopte pwennvi Satan lo moralite. Sa pou sirman anmenn maler pour ou.

Eski ou kapab met Konfyans dan ou prop Zizman?

Alor, eski sak dimoun i devret desid pour li menm sa ki byen ek sa ki mal? Labib i dir: “Pa apiy lo ou prop konprenezon.” (Proverb 3:5) Akoz? Parski tou imen in erit en serten defo ki kapab afekte nou zizman. Ler Adan ek Ev ti rebel kont Bondye, zot ti adopte standar Satan e zot ti swazir li konman zot papa spirityel. Apre zot ti transmet en keksoz avek zot desandans. Sa i en leker tret ki annan abilite pour rekonnet sa ki byen me annan tandans pour fer sa ki mal.—Zenez 6:5; Romen 5:12; 7:21-24.

Encyclopædia Britannica i dir konsernan valer moral: “I pa paret etonnan si dimoun i konnen sa ki zot devret fer moralman me apre fer sa ki dan zot prop lentere. Dan bann pei devlope in vin difisil pour konvenk bann dimoun koumsa pour fer sa ki byen.” Pour sa rezon Labib i dir: “Leker i pli tret ki okenn keksoz e i tre move. Lekel ki kapab konn li?” (Zeremi 17:9) Eski ou ti pou met konfyans dan en dimoun ki annan repitasyon konman en tret e en move dimoun?

I vre ki menm bann dimoun ki pa krwar dan Bondye i annan abilite pour konport zot dan en bon fason moralman e pour devlop bann prensip moral ki onorab e itil. Me souvannfwa bann bon prensip ki zot annan i senpleman reflekte standar moral Labib. Menm si sa bann dimoun i kapab rezet legzistans Bondye, zot bann lide i demontre ki zot annan en abilite dan zot pour reflekte personnalite Bondye. Sa i prouv sa ki Labib i dir, ki okonmansman imen ti ganny kree “dan resanblans Bondye.” (Zenez 1:27; Akt 17:26-28) Zapot Pol i dir: “Par zot konportman zot montre ki lalwa in ekri dan zot leker.”—Romen 2:15.

Byensir, i de keksoz diferan pour konn sa ki byen e pour annan sa lafors moral pour fer sa ki byen. Ki mannyer en dimoun i kapab arive trouv sa lafors moral? Vi ki nou leker ki pous nou pour fer aksyon, alor devlop en lanmour pour Loter Labib, Zeova, i kapab ed en dimoun pour trouv sa lafors.—Psonm 25:4, 5.

Trouv sa Lafors pour fer sa ki byen

Premye pa pour aprann kontan Bondye se pour arive vwar ki mannyer bann komannman Bondye i rezonnab e itil. Zapot Zan i dir: “La lanmour Bondye: ki nou obei son konmannman; e son bann konmannman i pa en fardo.” (1 Zan 5:3) Par egzanp, Labib i kontyen bann konsey itil ki kapab ed bann zenn pour konn sa ki byen ek sa ki mal ler zot pe deside si zot devret bwar lalkol, pran drog, oubyen fer sèks avan marye. Labib i kapab ed bann koup marye konnen ki mannyer pour rezourd bann dezakor, e i kapab fourni bann paran gidans pour elve zanfan. * Zenn konman vye, sorti dan nenport ki sosyete, kiltir, e nenport ki nivo ledikasyon i benefisye ler zot aplik standar moral Labib.

Zis parey manz bann manze ki bon pour lasante i donn ou lafors pour travay, pareyman lir Parol Bondye i donn ou lafors pour viv an armoni avek son bann standar. Zezi ti konpar parol Bondye avek dipen ki soutenir lavi. (Matye 4:4) I ti osi dir: “Mon nouritir se pour obei lavolonte sa enn ki’n anvoy mwan.” (Zan 4:34) Zezi ti kapab reziste tantasyon e fer bann bon desizyon akoz i ti nouri lo parol Bondye.—Lik 4:1-13.

Petet okonmansman ou kapab vwar li difisil pour pran nouritir spirityel dan Parol Bondye e pour adopte son standar. Me mazin ler ou ti ankor en manrmay. Petet ou pa ti kontan gou bann manze ki ti bon pour ou. Pour vin for, ou ti bezwen aprann apresye sa bann bon manze. Pareyman, i kapab pran letan pour ou devlop en gou pour standar Bondye. Si ou persiste, ou pou arive kontan zot e vin for spirityelman. (Psonm 34:8; 2 Timote 3:15-17) Ou pou aprann met konfyans dan Zeova e ganny motive pour “fer sa ki byen.”—Psonm 37:3.

Byensir, toulezour ou fer bann desizyon ki annan pour fer avek ou kondwit ki swa i pti ouswa gro. Alors, Labib i ankouraz ou: “Met ou konfyans dan Zeova avek tou ou leker e pa apiy lo ou prop konprenezon. Dan tou ou semen pran li an konsiderasyon, e li i pou fer drwat ou bann santye.” (Proverb 3:5, 6) Si ou aprann pour met konfyans dan Zeova sa pa pou zis benefisye ou ozordi me i pou osi donn ou sa loportinite pour ou viv pour touzour. Parski obeir Zeova i anmenn ver lavi.—Matye 7:13, 14.

[Not anba lo paz]

^ par. 17 Bann konsey itil sorti dan Labib lo sa bann keksoz ek lezot topik enportan i trouve dan liv Questions Young People Ask—Answers That Work ek liv Sekre pour en Fanmiy ere, pibliye par Temwen Zeova.

[Ekstre lo paz 5]

Lopinyon lamazorite i kapab pe ganny enfliyanse par bann lafors envizib

[Portre lo paz 3]

Toudilon listwar, bann filozof in fer deba konsernan sa ki byen ek sa ki mal

SOCRATES

KANT

CONFUCIUS

[Portre lo paz 4]

Kant: From the book The Historian’s History of the World; Socrates: From the book A General History for Colleges and High Schools; Confucius: Sung Kyun Kwan University, Seoul, Kore