Skip to content

Al lo konteni

Paran, protez ou Leritaz presye

Paran, protez ou Leritaz presye

Paran, protez ou Leritaz presye

“Lasazes i fourni en proteksyon . . . I gard son bann propriyeter vivan.”​—Eklezyast 7:12.

1. Akoz paran i devret vwar zot zanfan konman bann kado?

PARAN i met o monn en nouvo lavi ki annan bann tre fizik ek personnalite ki parey avek zot. Labib i apel sa bann nouvo ne “en leritaz sorti kot Zeova.” (Psonm 127:3) Vi ki i sa enn ki donn lavi, Zeova pe vreman met dan lanmen bann paran sa ki an realite i pour li. (Psonm 36:9) Paran, ki mannyer ou konsider en kado sitan presye koumsa sorti kot Bondye?

2. Ki mannyer Manoa ti azir ler i ti aprann ki i ti pe al vin en papa?

2 Sirman, bann paran i devret resevwar en kado koumsa avek limilite ek lapresyasyon. Plis ki 3,000 an pase, Manoa en zonm Izraelit ti reazir koumsa ler en lanz ti enform son madanm ki i ti pou donn nesans en zanfan. Apre ki i ti antann sa bon nouvel, Manoa ti priye: “Ekskiz mwan, Zeova. Silvouple les sa zonm vre Bondye ki ou’n fek anvoye, vin ankor kot nou e enstri nou ki nou devret fer avek sa zanfan ki pou ne.” (Ziz 13:8) Paran, ki ou kapab aprann avek legzanp Manoa?

Akoz Led Bondye i neseser ozordi

3. Akoz led Bondye pour elve zanfan i sirtou neseser ozordi?

3 Ozordi plis ki zanmen oparavan, bann paran i bezwen led Zeova pour elve zot zanfan. Akoz? Satan ek son bann demon in ganny tire dan lesyel e zete lo later. Labib i averti: “Maler, later . . . parski dyab in desann kot zot avek en gran lakoler, akoz i konnen ki i reste li ankor zis en pti pe letan.” (Revelasyon 12:7-9, 12) Labib i eksplike ki Satan i “konman en lyon ki kriye, pe rode ki i pou devore.” (1 Pyer 5:8) Normalman bann lyon i swazir bann ki pli feb, souvannfwa bann zenn konman son viktim. Alors, i saz ki bann paran Kretyen i tourn ver Zeova pour gidans pour protez zot zanfan. Ki kantite zefor ou pe fer pour protez ou zanfan?

4. (a) Ki paran pou fer si i annan en lyon ki larg dan vwazinaz? (b) Ki zanfan i bezwen pour proteksyon?

4 Si ou konnen ki i annan en lyon ki larg dan ou vwazinaz, sirman protez ou zanfan pou vin ou premye konsern. Satan i en kreatir ki sas e detrir lezot. I esey rod fason pour sali pep Bondye e fer zot perdi son laprouvasyon. (Zob 2:1-7; 1 Zan 5:19) Bann zanfan i en target fasil. Pour ki zanfan i kapab sap bann pyez Satan, fodre ki zot arive konn Zeova e obeir li. Konnesans lo Labib i tre enportan. Zezi ti dir: “Savedir, pour ganny lavi eternel zot bezwen aprann konn ou konman sel vre Bondye ek sa enn ki ou’n anvoye, Zezi Kri.” (Zan 17:3, NW ) Deplis, bann zanfan i bezwen lasazes, sa abilite pour konpran e aplik sa ki zot aprann. Lefe ki “lasazes li menm i gard son bann propriyeter vivan,” ou ki paran, ou bezwen fer antre laverite dan leker ou zanfan. (Eklezyast 7:12) Ki mannyer ou kapab fer sa?

5. (a) Kwa ki neseser pour ed en dimoun ganny lasazes? (b) Ki mannyer Proverb i dekrir valer lasazes?

5 Ou kapab—e devret—lir Parol Bondye avek ou zanfan. Me zis lir avek zot i pa ase pour ed zot kontan e obeir Zeova. Fodre ki zot konpran sa ki zot pe aprann. Annou vwar en legzanp: En paran i kapab dir en zanfan pa koup semen avan ki i get tou le de kote. Pourtan serten zanfan pa obeir. Akoz? Kekfwa paran pa’n repet ase souvan konsekans ganny tape par en loto oubyen sa leksplikasyon pa’n ganny fer dan en fason ki fer sa zanfan byen konpran danze ki annan, ki pou pous li pour pa fer okenn keksoz “bet” ki kapab anmenn en aksidan. I demann letan osi byen ki pasyans pour ed en dimoun ganny lasazes. Me lasazes i annan en tre gran valer! Labib i dir: “Son bann semen i bann semen ki agreab, e tou son bann santye i lape. Pour bann ki pe tyonbo li i en pye dibwa lavi, e bann ki pe reste atase avek i ganny apele ere.”—Proverb 3:13-18; 22:15.

Kalite Lansennyman ki donn Lasazes

6. (a) Akoz parler zanfan i fer keksoz ki pa saz? (b) Ki lager ki pe arive?

6 Bokou fwa bann zenn i fer sa ki mal, pa akoz zot pa’n ganny ansennyen kwa ki byen, me akoz sa lansennyman ki zot in gannyen pa’n tous zot leker, sa ki zot ete anndan. Dyab pe lager pour ganny kontrol lo leker bann zenn. I fer fason ki bann zenn i ganny ekspoze avek bann move lenfliyans son lemonn. I osi esey eksplwat zot tandans pese dan zot pour fer sa ki mal. (Zenez 8:21; Psonm 51:5) Bann paran i bezwen rekonnet ki en vre lager pe deroule pour ganny kontrol lo leker zot zanfan.

7. Akoz i pa sifi pour dir en zanfan sa ki byen oubyen sa ki mal?

7 Normalman paran i dir en zanfan sa ki byen ek sa ki mal, an krwayan ki zot in ansenny sa zanfan en serten prensip moral. Petet zot kapab dir avek en zanfan ki i mal pour koz manti, pour vole, oubyen pour fer sèks avek en dimoun ki zot pa marye avek. Me obeir zis akoz son paran in dir li pa fer sa i pa sifi pour en zanfan. Fodre ki i ganny en motivasyon ki pli for ki sa. Sa bann parol i sorti dan lalwa Zeova. En zanfan i devret aprann ki i pli bon keksoz pour obeir komannman Bondye.​—Proverb 6:16-19; Ebre 13:4.

8. Ki kalite lansennyman ki kapab ed zanfan azir avek lasazes?

8 Sa liniver ki telman konplike pour konpran, sa gran varyete dan kreasyon, sanzman sezon—tousala i kapab ed en zanfan aksepte legzistans en Kreater ki ranpli avek lasazes. (Romen 1:20; Ebre 3:4) Deplis, sa zanfan i devret aprann ki Bondye i kontan li e i’n fer laranzman atraver sakrifis Son Garson pour donn li lavi eternel e ki i kapab fer Bondye kontan par obeir sa ki I dir. Apre sa, i annan plis sans ki sa zanfan pou anvi servi Zeova, malgre zefor Dyab pour aret li.—Proverb 22:6; 27:11; Zan 3:16.

9. (a) Kwa ki enplike dan en lansennyman ki sov lavi? (b) Ki bann papa i ganny enstri pour fer, e ki sa i enplike?

9 Sa kalite lansennyman ki protez en zanfan e motiv li pour fer sa ki byen i pran letan, latansyon ek preparasyon. Fodre ki paran i aksepte gidans sorti kot Bondye. Labib i dir: “Zot, bann papa, . . . elve zot dan en ledikasyon ek lenstriksyon Senyer.” (Efezyen 6:4) Ki sa i vedir? Dan langaz Grek sa mo ki’n ganny tradwir konman “lenstriksyon” i donn sa lide “met bann panse dan” zot. Alors, bann papa pe ganny konseye pour met panse Zeova dan zot zanfan. Sa i pou sirman en gran proteksyon pour bann zanfan! Si panse Bondye, son fason reflesir, i antre byen dan lespri bann zanfan, sa pou protez zot kont fer sa ki mal.

Dezir motive par Lanmour

10. Ki keksoz enportan ou devret konnen pour kapab enstri byen ou zanfan?

10 Me ou zefor i bezwen ganny motive par lanmour si ou anvi akonpli ou dezir pour elve byen ou zanfan. Bon kominikasyon i en fakter enportan. Konman paran ou bezwen konnen ki pe pase dan lavi ou zanfan e ki son pwennvi. Dan en latmosfer kalm e amikal, ankouraz ou zanfan pour koze. Parler, ou kapab soke par sa ki i dir. Fer zefor pour pa montre ki ou soke, okontrer ekout avek bokou lentere.

11. Ki mannyer en paran i kapab met panse Bondye dan lespri en zanfan?

11 I vre, petet ou’n lir Labib avek ou zanfan lo bann lalwa ki defann imoralite seksyel, kekfwa ou’n menm fer sa plizyer fwa. (1 Korentyen 6:18; Efezyen 5:5) Petet sa in fer ou zanfan byen konpran sa ki Zeova i kontan e sa ki i pa kontan. Me met panse Zeova dan en zanfan i demann fer plis ki sa. Bann zanfan i bezwen led pour rezonn lo lenportans lalwa Zeova. Zot bezwen konvenki ki son bann lalwa i byen e itil e ki obeir zot i sa bon keksoz pour fer. Se selman si ou rezonn avek ou zanfan lo Labib pour ki zot aksepte pwennvi Bondye ki nou kapab dir ki ou’n met son panse dan zot.

12. Ki mannyer en paran i kapab ed son zanfan ganny sa bon pwennvi lo relasyon seksyel?

12 Ler ou pe koz lo sèks avek zot, petet ou kapab demande, “Eski ou krwar ki obeir lalwa Zeova pour pa fer sèks avan marye pou fer en dimoun pa zwaye?” Ankouraz ou zanfan pour eksplik son larepons. Apre ki zot in egzamin laranzman merveye Zeova pour fer en zanfan, ou kapab demande: “Eski ou krwar nou Bondye lanmour pou fer bann lalwa pour anpes nou rezwir bann bon keksoz dan lavi? Oubyen, eski ou krwar ki son lalwa i la pour fer nou zwaye e pour protez nou?” (Psonm 119:1, 2; Izai 48:17) Fer fason pour konn pwennvi ou zanfan lo sa size. Apre sa ou kapab donn li bann legzanp konman imoralite seksyel in anmenn bann latet fer mal ek problenm. (2 Samyel 13:1-33) Ou pou’n akonpli bokou pour met panse Bondye dan ou zanfan, si ou rezonn avek li pour ki i arive konpran e aksepte pwennvi Bondye. Me i annan en lot keksoz ki ou kapab fer.

13. Kwa ki en zanfan i bezwen konpran lo Zeova, ki kapab motiv li pour obeir Zeova?

13 En paran ki saz pa pou zis ansenny son zanfan bann konsekans dezobei Zeova me i pou osi eksplik lefe ki nou fason i fer lo Zeova. Par servi Labib, montre ou zanfan ki nou kapab fer Zeova sagren ler nou pa fer son lavolonte. (Psonm 78:41) Ou kapab demande, “Akoz ou pa anvi fer Zeova sagren?” apre eksplike: “Satan lennmi Bondye i dir ki nou servi Zeova pour rezon egois e pa akoz nou kontan li.” Apre sa, eksplike ki Zob ti fer leker Zeova kontan par reste fidel. Sa ti donn en larepons konsernan sa fo lakizasyon ki Satan ti’n fer. (Zob 1:9-11; 27:5) Ou zanfan i bezwen konpran ki, depandan lo ki mannyer i konport li, i kapab fer Zeova swa tris oubyen kontan. (Proverb 27:11) Zanfan i kapab ganny ansennyen sa leson enportan ek lezot par servi sa liv Écoute le grand Enseignant. *

Bann bon Rezilta

14, 15. (a) Ki bann leson dan liv Écoute le grand Enseignant ki’n motiv zanfan. (b) Ki bon rezilta ou’n gannyen par servi sa liv?

14 En granpapa Lakroasi ki lir sa liv Écoute le grand Enseignant avek son pti zanfan set an i ekrir ki sa pti garson ti dir li sa parol: “Manmi ti dir mwan fer serten keksoz, me mon pa ti anvi fer. Apre mon ti rapel sapit ‘L’obéissance te protêge,’ alor mon ti retourn kot li e dir li ki mon pou obeir li.” Konsernan sa sapit “Pourquoi nous ne devons pas mentir,” en koup Florid, Letazini, ti dir: “I fourni bann kestyon ki fer zanfan eksprim zot santiman e admet bann fot ki sankwa zot pa ti pou fer.”

15 Dan sa liv Écoute le grand Enseignant i annan plis ki 230 portre, e sak portre i annan en not ki al avek. En manman ranpli avek rekonesans ti dir: “Souvannfwa mon garson i get en portre pour en kantite letan. Sa bann portre pa zis zoli pour gete me i osi ansenny bann leson, ouswa omwen i fer zanfan demann bann kestyon. Konsernan en portre kot en pti garson pe get televizyon dan fernwanr, mon garson ti demann mwan avek en ton lavwa ki ti endike ki i ti konnen ki i annan kek keksoz mal, ‘Manmi, ki sa pti garson pe fer?’ ” Sa not ki al avek sa portre i lir koumsa: “Lekel ki kapab vwar tou sa ki nou fer?”

Ledikasyon esansyel pour ozordi

16. Ki sa keksoz esansyel zanfan i bezwen aprann ozordi, e akoz?

16 Zanfan i bezwen konn fason apropriye e fason ki pa apropriye pour servi zot parti prive. Me i pa fasil pour koz lo sa topik. En zournalis ti fer resorti ki i ti grandi dan en letan kot dimoun ti konsider li en mank respe pour servi bann mo ki refer avek lorgann seksyel. Konsernan ansenny son zanfan, i ti ekrir: “Mon pou bezwen sirmont mon lanbara.” An realite, si paran i evite koz lo sèks akoz zot anbarase, sa i pa protez en zanfan. Bann dimoun ki abiz lezot seksyelman i profit lo linyorans en zanfan. Écoute le grand Enseignant i koz lo sa topik dan en bon fason e avek respe. Koz avek zanfan lo sèks pa fer zot perdi zot linosans. Okontrer pa koz avek zot lo sa topik i kapab fer zot perdi li.

17. Konman liv Écoute le grand Enseignant i ed paran ansenny zot zanfan lo sèks?

17 Dan sapit 10, kot i diskit lo bann move lanz ki ti vin lo later e fer zanfan, sa zanfan i ganny demande: “Ki ou konnen lo fer sèks?” Sa liv i donn en larepons senp e i fer li avek respe. Dan sapit 32 i eksplike ki mannyer zanfan i kapab ganny proteze kont bann dimoun ki abiz lezot seksyelman. Bokou let ki nou’n resevwar i dir ki sa kalite lansennyman i tre enportan. En manman ti ekrir: “Semenn pase ler mon garson Javan ti al vwar son dokter, i ti demande si nou’n diskit avek li fason apropriye pour servi parti prive son lekor. I ti byen enpresyonnen ki nou ti’n fer sa par servi nou nouvo liv.”

18. Ki mannyer liv Écoute le grand Enseignant i diskit lo rann omaz bann lanblenm nasyonal?

18 En lot sapit i koz lo sa resi Labib konsernan sa trwa zenn Ebre Sadrak, Mesak, ek Abednego, ki ti refize salye en stati ki reprezant Leta Babilonnyen. (Danyel 3:1-30) Parey liv Écoute le grand Enseignant i montre, serten dimoun i kapab pa vwar relasyon ki annan ant ador en stati avek salye en paviyon. Me remark sa ki loter Edward Gaffney ti annan pour dir dan en entervyou avek magazin U.S. Catholic. I ti mansyonnen ki ler son fiy ti dir li apre son premye zour lekol ki i’n aprann en “nouvo lapriyer kot lekol” i ti demann li pour repet avek li. Gaffney ti dir: “I ti met son lanmen lo son leker e dir avek lafyerte: ‘Mon fer serman ki mon pou reste fidel avek paviyon . . .’ ” I ti kontinyen: “En sel kou, mon ti konpran en keksoz. Bann Temwen Zeova ti byen. I annan en laspe ladorasyon nasyonal ki pe ganny promouvwar depi byen zenn dan nou bann lekol. Sa i en fidelite ki depas tou lezot keksoz.”

I vo lapenn tou sa Zefor

19. Ki rekonpans i annan pour ansenny zanfan?

19 Wi, i vo lapenn fer tou ou zefor pour ansenny ou zanfan. En manman sorti Kansas, Letazini, ti plere ler i ti resevwar en let sorti kot son garson. I ti ekrir: “Mon vreman kontan ki mon’n ganny elve dan en fason ki ozordi mon santiman mwan byen emosyonnelman. Ou ek Dadi i sirman merit ganny felisite.” (Proverb 31:28) Écoute le grand Enseignant i kapab ed bokou plis paran pour ansenny zot zanfan pour ki zot protez sa leritaz presye.

20. Ki paran i devret toultan mazinen, e ki lefe sa i devret fer lo zot?

20 Nou zanfan i merit tou letan, latansyon ek zefor ki nou kapab donn zot. Zot letan lazenes i kourt. Profit sak loportinite pour pas letan avek zot e pour ed zot. Ou pa pou zanmen regrete! Zot pou arive kontan ou. Pa zanmen oubliye, ou zanfan i en kado ki Bondye in donn ou. Zot en leritaz presye! (Psonm 127:3-5) Alor tret zot dan sa fason, konmsi ou bezwen rann kont avek Bondye pour lafason ki ou elve zot akoz an realite, ou responsab.

[Not anba lo paz]

^ par. 13 Pibliye par Temwen Zeova. Vwar sapit 40, “Comment faire plaisir à Dieu.”

Ki ou pou reponn?

• Akoz sirtou ozordi paran i bezwen protez zot zanfan?

• Ki kalite lansennyman ki donn lasazes?

• Ki bann topik enportan ki ou bezwen diskit avek ou zanfan ozordi?

• Ki mannyer liv Écoute le grand Enseignant in ed paran ansenny zot zanfan?

[Kestyon]

[Portre lo paz 25]

Paran, ki ou kapab aprann avek legzanp Manoa?

[Portre lo paz 26]

Zenn, ki ou kapab aprann avek legzanp sa trwa Ebre?

[Portre lo paz 27]

Bann portre avek son not dan liv “Enseignant” i bann zouti lansennyman pwisan

Ki lalang Anani pe dir Pyer?

Lekel ki kapab vwar tou sa ki nou fer?