Skip to content

Al lo konteni

Dimoun “sorti dan tou Langaz” pe tann sa bon Nouvel

Dimoun “sorti dan tou Langaz” pe tann sa bon Nouvel

Dimoun “sorti dan tou Langaz” pe tann sa bon Nouvel

“Dis zonm sorti dan tou langaz bann nasyon pou [dir]: ‘Nou pou al avek zot akoz, nou’n antann ki Bondye i avek zot.’ ” Zekarya 8:23.

1. Ki mannyer sa travay pour pres avek dimoun dan diferan langaz ek nasyonalite ti’n vin zis atan?

SA TI’N ariv zis atan! I ti zour Lapannkot lannen 33 N.L. Depi plizyer semenn davans, bann Zwif ek bann ki ti’n konverti dan larelizyon Zwif sorti byen lwen dan apepre 15 rezyon dan Lanpir Romen ek lezot landrwa, ti’n ranpli Zerizalenm pour selebre Lapak. Sa zour, plizyer milye zot ti tann sa bann senp zonm ek fanm ki ti’n ganny lespri sen pe anons sa bon nouvel dan plizyer langaz ki zot koze dan Lanpir Romen. Sa levennman pa ti parey sa konfizyon ki ti arive kot latour Babel, plito sa lafoul ti kapab konpran ki ti pe ganny dir. (Akt 2:1-12) Depi sa zour, kongregasyon Kretyen ti vin an egzistans e en gran travay edikasyonnel dan plizyer langaz e dan lemonn antye ti demare, e sa i ankor pe kontinyen ziska ozordi.

2. Ki mannyer bann disip Zezi ti “sirprann” lafoul zour Lapannkot lannen 33 N.L.?

2 I tre probab ki sa letan bann disip Zezi ti koz Grek, langaz ki laplipar dimoun ti koze sa letan. Zot ti osi koz Ebre kot tanp. Me sa zour, zour Lapannkot, zot ti “sirprann” sa lafoul ki ti sorti dan diferan nasyon ler zot ti koz dan langaz maternel sa bann dimoun. Avek ki rezilta? Sa ti tous zot kan zot ti tann laverite dan zot prop langaz. Sa zour, sa pti group disip ti’n ariv plis ki 3,000.—Akt 2:37-42.

3, 4. Anmezir ki bann disip ti sorti Zerizalenm, Zide ek Galile ki mannyer sa travay predikasyon ti kontinyen?

3 Zis apre sa levennman enportan, persekisyon ti konmanse Zerizalenm, e bann “ki ti’n disperse ti al partou pour anons Levanzil.” (Akt 8:1-4) Par egzanp dan Akt sapit 8 nou kapab lir lo Filip, ki ti paret en evanzelizater ki koz Grek. Filip ti pres avek bann Samariten. I ti osi pres avek en zofisye Etyopyen ki ti aksepte sa mesaz lo Kris.—Akt 6:1-5; 8:5-13, 26-40; 21:8, 9.

4 Anmezir ki bann Kretyen ti deplase pour rod landrwa pour zot rekonmans zot lavi an deor teritwar Zerizalenm, Zide ek Galile, zot ti rankontre en nouvo defi. Zot ti rankontre bann nouvo nasyonalite ek langaz. Petet serten ti’n kapab pres avek zis bann Zwif. Me Lik, ki ti en disip ti fer resorti ki serten disip “sorti Sip ek Sirenn ti al Antyos e zot ti koz osi avek bann non-Zwif [ki koz Grek] e ti anons zot Bonn Nouvel ki konsern Senyer Zezi.”—Akt 11:19-21.

En Bondye ki pa fer Lapliferans i annan en Mesaz pour tou Dimoun

5. An rapor avek sa bon nouvel, ki mannyer nou vwar ki Zeova pa fer lapliferans?

5 Lefe ki sa bon nouvel ti pe ganny prese avek bann ki pa ti Zwif, sa i an akor avek fason azir Bondye, li ki pa fer lapliferans. Apre ki Zeova ti’n ed Pyer pour aziste son pwennvi lo lafason ki i ti vwar bann ki pa ti Zwif, avek lapresyasyon i ti ekrir: “Aprezan, mon vreman konpran ki Bondye pa fer preferans pour personn, me dan nenport ki nasyon tou dimoun ki annan respe pour li e ki fer sa ki byen Bondye i kontan li.” (Akt 10:34, 35; Psonm 145:9) Kan zapot Pol, ki avan sa ti persekit bann Kretyen, ti dir ki Bondye i “oule ki tou [kalite] dimoun i ganny sove,” i ti pe asir nou ki Bondye pa fer lapliferans. (1 Timote 2:4) Lefe ki sa lespwar Rwayonm i disponib pour tou kalite dimoun, nenport ki ras, nasyonalite oubyen langaz, sa i laprev ki Bondye pa fer lapliferans.

6, 7. Nonm bann profesi Labib ki ti predir ki sa bon nouvel pou ganny prese dan lemonn antye e dan diferan langaz.

6 Bokou letan pase Labib ti’n deza predir ki sa travay ti pou ganny fer dan lemonn antye. Dapre profesi Danyel, “[Zezi] ti ganny dominasyon ek dinite ek rwayonm, pour ki bann pep, kominote nasyonal ek bann langaz, zot tou zot devret servi li.” (Danyel 7:14) Vi ki sa magazin i ganny pibliye dan 151 langaz e ganny distribye dan lemonn antye, ki fer li posib pour ou lir lo Rwayonm Zeova, sa i montre ki profesi Danyel pe ganny akonpli.

7 Labib ti predir ki pou annan en letan kot dimoun ki koz diferan langaz pour tann sa mesaz ki sov lavi. Ler i ti pe dekrir ki mannyer vre ladorasyon pou atir latansyon en kantite dimoun, Zekarya ti predir: “Sa zour dis zonm sorti dan tou langaz bann nasyon pou tyonbo, wi zot pou vreman tyonbo rob en zonm ki en Zwif [bann Kretyen swazir ki form parti ‘Izrael Bondye’], an dizan: ‘Nou pou al avek zot, akoz nou’n antann ki Bondye i avek zot.’ ” (Zekarya 8:23; Galat 6:16) Kan i ti pe dekrir sa ki i ti’n vwar dan en vizyon, zapot Zan ti dir: “Apre sa, mon ti regarde e mon ti war en gran lafoul, ki personn pa ti kapab konte, sorti dan tou nasyon, tribi, pep ek lalang. Zot ti debout devan tronn e devan Lanyo.” (Revelasyon 7:9, nou ki’n met an italik.) Nou’n vwar sa bann profesi vin vre!

Tou sort kalite Dimoun pe tande

8. Ki pe arive ozordi ki fer nou bezwen fer azisteman dan nou travay predikasyon?

8 Vi ki i pli fasil vwayaze, bokou dimoun in al reste dan lezot pei. Zot in sorti dan bann landrwa lager oubyen kot lekonomi pa bon, pour al reste dan bann landrwa ki pli stab, pour rod en meyer lavi. Vi ki dan bokou pei i annan en kantite imigran ek refizye, sa in fer ki plizyer kominote ki koz langaz etranze in ganny formen. Par egzanp, Finlenn i annan 120 langaz ki ganny servi; Lostrali i annan plis ki 200. Dan zis en lavil Letazini, San Diego, ou kapab tann plis ki 100 langaz!

9. Ki mannyer nou devret konsider bann dimoun dan nou teritwar ki koz langaz etranze?

9 Eski nou konman Kretyen nou vwar sa bann dimoun ki koz langaz etranze konman en lobstak pour nou predikasyon? Be non! Okontrer nou konsider zot prezans konman en bon keksoz, akoz nou teritwar i vin pli gran, e ‘bann lagrenn in mir pour rekolt.’ (Zan 4:35) Nou fer zefor pour ed bann ki konsyan zot bezwen spirityel, nenport ki nasyonalite zot ete oubyen langaz ki zot koze. (Matye 5:3) An rezilta, tou le zan plizyer dimoun ki koz ‘diferan langaz’ pe vin disip Kris. (Revelasyon 14:6) Par egzanp an Out 2004, sa travay predikasyon Lalmanny ti pe ganny fer dan apepre 40 langaz. Anmenmtan, sa bon nouvel ti pe ganny prese Lostrali dan preski 30 langaz, ki 10 zan pase ti pe ganny prese dan zis 18 langaz. Lagres, Temwen Zeova ti koz avek dimoun dan preski 20 diferan langaz. Dan lemonn antye apepre 80 poursan Temwen Zeova i koz en lot langaz apard Angle, ki langaz enternasyonal.

10. Ki sak proklanmater i bezwen fer pour kapab fer “tou pep” vin bann disip?

10 Anfet, sa lord ki Zezi ti donnen pour “fer tou pep vin mon bann disip” pe ganny akonpli! (Matye 28:19, nou ki’n met an italik.) Vi ki zot aksepte sa travay avek gran ker, ozordi Temwen Zeova i aktif dan 235 pei. Zot pe distribye bann piblikasyon dan plis ki 400 langaz. Anmezir ki lorganizasyon Zeova i fourni bann zouti ki nou bezwen pour zwenn dimoun, sak proklanmater i bezwen pran linisyativ pour prezant sa mesaz avek “tou dimoun” dan langaz ki zot pli byen konpran. (Zan 1:7) Sa zefor ki nou tou nou fer, i fer li posib pour plizyer milyon dimoun ki koz en lot langaz benefisye avek sa bon nouvel. (Romen 10:14, 15) Wi, sakenn antre nou i zwe en rol tre enportan!

Fer fas avek sa Defi

11, 12. (a) Ki defi nou bezwen fer fas avek, e ki mannyer lespri sen i ed nou? (b) Akoz souvan i pli bon pres avek dimoun dan zot prop langaz?

11 Ozordi, bokou proklanmater ti pou kontan aprann en lot langaz, me zot pa kapab depan oubyen ekspekte Bondye servi son lespri sen pour fer mirak pour zot koz en lot langaz. (1 Korentyen 13:8) Aprann en nouvo langaz i en latas ase difisil. Menm bann ki deza konn en dezyenm langaz, petet zot bezwen aziste zot fason panse ek lapros pour kapab fer sa mesaz dan Labib enteresan pour bann dimoun ki koz sa langaz, me ki’n grandi dan diferan lanvironnman ek kiltir. Souvannfwa bann nouvo imigran i kanmi, alors pour kapab konpran zot i demann en kantite zefor.

12 Kantmenm sa, bann serviter Zeova i ankor ganny led lespri sen kan zot pe fer zefor pour ed bann dimoun ki koz en lot langaz. (Lik 11:13) Olye fer nou koz bann diferan langaz, lespri sen i kapab ogmant sa dezir ki nou annan pour koz avek dimoun ki pa koz menm langaz avek nou. (Psonm 143:10) Kan nou prese e ansenny sa mesaz Labib avek dimoun dan en langaz ki zot pa tro konnen, petet sa mesaz i kapab antre dan zot lespri. Souvan i pli bon servi zot lalang maternel akoz sa pou tous zot leker e fer zot egzamin zot lobzektif, motivasyon ek lespwar.—Lik 24:32.

13, 14. (a) Kwa ki motiv serten pour al servi dan teritwar kot dimoun i koz en lot langaz? (b) Ki mannyer sa leta lespri sakrifis i evidan?

13 Plizyer proklanmater Rwayonm in al servi dan bann teritwar kot dimoun i koz en lot langaz. Zot pare pour fer sa akoz dimoun dan sa bann teritwar i byen enterese avek laverite dan Labib. Lezot i pli determinen kan zot servis i vin pli enteresan e demann bokou avek zot. En biro brans Temwen Zeova dan sid Lerop ti dir ki “plizyer dimoun ki sorti dan Les Lerop i swaf pour laverite.” Pa i gou pour ed sa bann ki pare pour ekout sa mesaz!—Izai 55:1, 2.

14 Parkont i demann determinasyon ek sakrifis pour kapab ganny bon rezilta dan sa travay. (Psonm 110:3) Par egzanp, serten fanmiy Zaponnen in kit zot lakaz byen konfortab dan bann gran lavil pour al reste dan landrwa izole pour ed plizyer group Sinwan ki’n imigre konpran Labib. Dan was Letazini, lo lakot, bann proklanmater i regilyerman dray pour enn oubyen ziska de er-d-tan pour zot al fer letid Labib avek bann dimoun ki reste dan teritwar Filipino. An Norvez, en koup i etidye Labib avek en fanmiy sorti Afganistan. Sa koup i servi brosir Sa ki Bondye i ekspekte nou fer, * an Angle ek Norvezyen. Sa fanmiy i lir paragraf an langaz Pers, ki pros avek zot langaz maternel, Dari. Zot fer konversasyon an Angle ek Norvezyen. En tel leta lespri sakrifis ek sanzman pour adapte i vreman vo lapenn kan bann etranze i aksepte sa bon nouvel. *

15. Ki mannyer nou tou nou kapab ede pour pres sa mesaz dan plizyer langaz?

15 Eski ou kapab al donn en kou-d-men dan bann landrwa kot dimoun i koz langaz etranze? Pour konmanse akoz ou pa esey rode ki langaz etranze ki ganny servi plis dan ou teritwar? Apre ou kapab met en pe trak ek brosir dan sa bann langaz dan ou sak. Sa pti liv Une bonne nouvelle pour des gens de toutes nations, ki ti sorti an 2004, in deza vin en mwayen efikas pour partaz sa mesaz Rwayonm. Sa i akoz sa mesaz i senp, pozitif, e in ganny tradwir dan plizyer langaz.—Egzamin sa lartik “Une bonne nouvelle pour des gens de toutes nations,” lo paz 32 (Angle/Franse).

“Kontan bann Rezidan etranze”

16. Ki mannyer bann ansyen i kapab montre ki zot pa egois ler zot ed bann ki koz en lot langaz?

16 Ki swa nou aprann en lot langaz oubyen non, nou tou nou kapab ed bann etranze dan nou teritwar pour ganny sa ledikasyon spirityel. Zeova ti enstri son pep pour “kontan bann rezidan etranze.” (Deterononm 10:18, 19) Par egzanp, dan en gran lavil Nor Lanmerik, i annan senk kongregasyon ki fer zot renyon dan menm Lasal Rwayonm. Parey i leka avek plizyer lasal dan lemonn, tou le zan ler renyon i sanze. Alor, sa ti pou vedir ki bann renyon an Sinwan ti pou ganny fer tar dan Dimans. Me plizyer imigran ki travay dan restoran pa ti pou kapab asiste renyon sa ler. Avek labonte bann ansyen dan lezot kongregasyon ti pare pour fer sanzman pour ki sa kongregasyon Sinwan i fer zot renyon pli boner dan Dimans.

17. Ki mannyer nou devret santi kan serten i al viv dan en lot landrwa pour ed en group ki koz en lot langaz?

17 Bann ansyen ki ranpli avek lanmour i fer demann pour bann frer ek ser ki kalifye e ki annan abilite pour al ed bann group ki koz en lot langaz. I kapab ki kongregasyon i sagren ler sa bann ansennyan ki annan leksperyans i al dan en lot landrwa, me bann ansyen ozordi i santi parey bann ansyen dan kongregasyon Lis ek Ikonyonm. Sa bann ansyen pa ti anpes Timote vwayaz ansanm avek Pol, menm si Timote ti en pilye dan kongregasyon. (Akt 16:1-4) Deplis bann ki pran latet dan predikasyon pa les zot ganny dekouraze par bann diferan mantalite, koutim oubyen mannyer viv bann etranze. Okontrer zot kontan ki i annan diferan nasyonalite dan zot teritwar, e zot rod fason pour devlop bon relasyon avek sa bann dimoun pour kapab pres sa bon nouvel.—1 Korentyen 9:22, 23.

18. Ki sa gran laport ki’n ouver pour fer en gran travay?

18 Parey i’n ganny profetize, sa bon nouvel pe ganny prese “dan tou langaz bann nasyon.” I annan posibilite pour annan gran ogmantasyon dan teritwar kot dimoun i koz langaz etranze. Plizyer milye proklanmater ki annan posibilite in antre dan sa ‘gran laport ki’n ouver pour fer en gran travay.’ (1 Korentyen 16:9) Anfet, i ankor annan bezwen pour fer plis travay dan sa bann teritwar, zis parey nou lot lartik pou montre.

[Not anba lo paz]

^ par. 14 Pibliye par Temwen Zeova.

^ par. 14 Pour plis legzanp, egzamin sa lartik “Small Sacrifices Brought Us Great Blessings,” dan Latour Veyer le 1 Avril 2004, paz 24-8 (Angle/Franse).

Eski ou kapab eksplike?

• Ki mannyer nou kapab imit Zeova par evite fer lapliferans?

• Ki mannyer nou devret konsider dimoun dan nou teritwar ki pa koz nou langaz?

• Akoz i pli bon pres avek dimoun dan zot prop langaz?

• Konman nou kapab montre ki nou annan lentere pour bann etranze parmi nou?

[Kestyon]

[Map/Portre lo paz 23]

(Vwar prezantasyon dan piblikasyon)

Ronm

KRET

LAZI

FRIZI

PANFILI

PON

KAPADOS

MEZOPOTAMI

LAMEDI

PARTI

ELAM

ARABI

LIBI

LEZIP

ZIDE

Zerizalenm

[Delo]

Lanmer Lamediterane

Lanmer Nwanr

Lanmer Rouz

Golf Persik

[Portre]

Zour Lapannkot lannen 33 N.L., dimoun sorti dan 15 rezyon dan Lanpir Romen ek lezot landrwa ti tann sa bon nouvel dan zot prop langaz

[Portre lo paz 24]

En kantite etranze i aksepte laverite dan Labib

[Portre lo paz 25]

En lansenny Lasal Rwayonm dan senk langaz