Skip to content

Al lo konteni

En profon Douler ki persiste

En profon Douler ki persiste

En profon Douler ki persiste

RESAMAN, en serser ti anvi konnen anmezir letan i pase, ki lefe sa i annan lo santiman sa bann ki dan latristes akoz en dimoun ki zot ti kontan in mor. I ti anvoy bann kestyonner kot detrwa paran ki zot zanfan in mor depi plizyer lannen. Pa tou paran ki ti pare pour partisipe. Vladimir, ki ti’n perdi son garson depi senk an pase, ti eksplike ki i ankor vwar li difisil pour koz lo son garson. *

Byen souvan sagrinasyon bann paran ki dan dey, i persiste. Dizan pase garson William ki ti annan 18 an ti noye, e William i ti ekrir, “Mon ankor pe santi sa douler ki son lanmor in kit deryer, e mon pou toultan santi li tan ki mon ankor vivan.” Senk an apre ki Lucy ti’n perdi son garson akoz en maladi san ekspekte, i ti ekrir: “Pandan bann premye zour, mon ti kontinyen mazinen, ki ‘Sa pa kapab vre.’ Mon ti santi konmsi mon ti dan en kosmar e ki byento mon pou leve. Apre en serten letan mon ti konmans realize ki sa ti larealite, ki i pa pe retourn dan lakour. I fer senk an aprezan depi ki mon garson in mor, me annandeler kan mon mon tousel, mon plere akoz mon mank li.”

Akoz bann paran ki dan dey, tel parey Vladimir, William, ek Lucy, zot santi sa profon douler ki persiste? Annou vwar serten rezon.

Akoz zot sitan Sagren?

Kan en zanfan i ne dan en fanmiy, sa santiman ki bann paran i annan pa kapab ganny konpare avek okenn lezot santiman ki imen i kapab annan. Zis pour tenir zot pti baba dan zot lebra, admir li kot pe dormi, oubyen vwar li fer en gran sourir, sa i donn zot bokou lazwa ek satisfaksyon. Bann paran ki annan lanmour i pran swen avek zot zanfan. Zot elve zot zanfan pour annan en bon konportman e pour annan lapolites. (1 Tesalonisyen 2:7, 11) Anmezir ki zot zanfan i grandi dan lafason ki zot in fer zefor pour elve zot, bann paran i santi zot fyer e konmans annan en gran lespwar pour zot.

Bann paran ki enterese avek zot zanfan i travay dir pour donn zot sa ki zot bezwen. Regilyerman zot kapab met dekote en pe larzan oubyen bann byen materyel pour kapab ed zot zanfan konmans zot prop fanmiy dan lavenir. (2 Korentyen 12:14) Sa gran lenvestisman, kot santiman, letan, zefor, ek larzan i enplike i montre zis en sel keksoz, ki bann paran i elve zot zanfan pour viv me pa pour zot mor. Kan en zanfan i mor, sa travay pour elve zot, pa ti ankor fini e lespwar ki sa paran ti annan pour son zanfan i fini lanmenm. Kan en zanfan i mor sa lanmour ek lafeksyon ki en paran ti demontre anver li i fini, sa lanmor i vin parey en miray ant zot de. Sa plas ki zot zanfan ti annan dan zot leker i aprezan vid. Sa paran i santi en profon sagrinasyon ki pa fasil pour fer ale.

Labib i konfirmen ki bann paran ki dan dey zot santi en profon douler ki persiste. Ler Labib ti dekrir sa ki ti arive kan Zakob ti tande ki son garson Zozef ti’n ganny touye, sa resi i dir: “Zakob ti desir son manto e i ti met en goni otour son laans, e i ti an dey pour son garson pour plizyer zour. Tou son bann garson ek tou son bann fiy ti kontinyen vin konsol li, me i ti refize ganny konsole e i ti dir: ‘Mon pou desann dan Seol an dey pour mon garson!’” Plizyer lannen plitar, Zakob ti ankor dan sagrinasyon pour son garson ki i ti krwar in mor. (Zenez 37:34, 35; 42:36-38) En lot legzanp dan Labib i konsernan en madanm fidel ki ti apel Naomi, li osi son de garson ti’n mor. Dan son profon sagrinasyon, i ti oule sanz son non pour li ganny apele Mara ki vedir “Anmer” dan plas Naomi, ki vedir “agreab.”—Rit 1:3-5, 20, 21, Not anba lo paz.

Labib pa zis rekonnet lapenn ki bann paran i ladan. I osi montre konman Zeova i donn lafors sa bann ki dan sagrinasyon. Dan sa lot lartik, nou pou vwar serten fason ki mannyer Bondye i donn rekonfor sa bann ki dan dey.

[Not anba lo paz]

^ par. 2 Serten non in ganny sanze.