Skip to content

Al lo konteni

Azir Dapre Ou Konsyans

Azir Dapre Ou Konsyans

Azir Dapre Ou Konsyans

“Tou i pir pour sa ki pir li menm, me pour sa ki enpir, pour sa ki pa krwar . . . napa nanryen ki pir.”—TIT 1:15.

1. Ki Pol ti annan pour fer avek kongregasyon Kret?

APRE ki zapot Pol ti’n termin son trwazyenm vwayaz misyonner, i ti ganny arete e dernyen rer zot ti anvoy li Ronm, kot i ti ganny met dan kaso pour de-z-an. Ki i ti fer ler zot ti larg li? En pe letan apre ki i ti’n ganny large i ti vizit zil Kret ansanm avek Tit. Apre sa i ti ekrir Tit: “Mon’n kit ou Kret pour ki ou met lord dan bann keksoz kot i fodre, e ki ou etabli bann ansyen.” (Tit 1:5) Dan sa misyon ki Tit ti’n gannyen i ti pou bezwen fer fas avek dimoun ki swa zot konsyans ti pe marse oubyen non.

2. Ki kalite problenm Tit ti bezwen fer fas avek lo zil Kret?

2 Pol ti donn Tit konsey konsernan kalifikasyon pour en dimoun vin ansyen dan kongregasyon, e i ti osi fer resorti ki i annan bokou ‘ki rebel, tronp lezot e koz bann parol vid.’ Zot ti pe “andomaz lafwa en kantite fanmir par bann keksoz ki zot pa devre ansennyen.” Tit ti pou bezwen “reprimann zot.” (Tit 1:10-14; 1 Timote 4:7) Pol ti dir ki zot lespri ek konsyans ti’n vin “enpir,” en mo Grek ki donn nide ki en keksoz ki’n tase, zis parey en zoli lenz ki’n detenn. (Tit 1:15) I kapab ki serten sa bann zonm ti Zwif akoz zot ti “an faver sirkonsizyon.” I vre ki ozordi kongregasyon pa pe ganny afekte par bann zonm ki ankor oule pratik sirkonsizyon, me kantmenm sa nou kapab aprann plis lo sa mo konsyans ki Pol ti mansyonnen dan konsey ki i ti donn Tit.

Sa bann ki zot konsyans ti sal

3. Ki Pol ti dir Tit konsernan konsyans?

3 Remarke dan ki konteks Pol ti servi sa mo konsyans. “Tou i pir pour sa ki pir limenm, me pour sa ki enpir, pour sa ki pa krwar . . . napa nanryen ki pir, parski zot lespri menm ek zot konsyans i pouri [oubyen “sal,” NW]. Zot dir ki zot konn Bondye, me zot bann aksyon i prouv tou lekontrer.” I kler ki serten ti bezwen fer bann sanzman pour zot kapab reste “solid dan lafwa.” (Tit 1:13, NW, 15, 16) Zot pa ti pe kapab fer ladiferans ant sa ki pir ek sa ki enpir, e sa ti annan pour fer avek zot konsyans.

4, 5. Ki defo serten ti annan dan kongregasyon Kret, e ki mannyer sa ti afekte zot?

4 Pour plis ki di-z-an pase, konsey direkter dan sa lepok ti tonm dakor ki i ti nepli neseser pour dimoun fer sirkonsizyon pour zot kapab vin en vre serviter Bondye, e apre zot ti fer tou kongregasyon konn desizyon ki zot ti’n pran. (Akt 15:1, 2, 19-29) Me kantmenm sa, serten lo zil Kret ti ankor “an faver sirkonsizyon.” Zot ti montre devan tou dimoun ki zot pa ti dakor avek sa ki konsey direkter ti’n dir, zot ti ansenny keksoz ki “zot pa devre ansennyen.” (Tit 1:10, 11) Vi ki zot ti nepli annan bon rezonnman, i kapab ki zot ti pe promot bann lareg sorti dan Lalwa ki ti ganny donnen avek Moiz, konsernan manze ek bann pratik pour fer en dimoun vin pir. I kapab ki zot ti pe menm azout keksoz ki Lalwa pa ti dir, zot ti pe imit zot bann dirizan avan zot dan letan Zezi, e zot ti osi propaz bann fo zistwar Zwif ek bann komannman fer par zonm.—Mark 7:2, 3, 5, 15; 1 Timote 4:3.

5 Tousala ti’n afekte zot bon zizman, moral ek zot konsyans. Pol ti ekrir: “Pour sa ki enpir, pour sa ki pa krwar, . . . napa nanryen ki pir.” Zot ti nepli kapab depan lo zot konsyans kan zot ti pou fer serten keksoz oubyen kan zot ti pou analiz en sitiasyon, akoz i ti’n sitan ganny afekte par tousala. Me zot ti pe ziz zot bann frer ek ser dan bann keksoz personnel, dan bann laspe kot sakenn ti kapab deside ki i oule fer, ki ti kapab diferan avek desizyon ki en lot ti pou pran. Dan sa ka, bann Kretyen lo zil Kret ti pe konsider sa ki pir konman enpir. (Romen 14:17; Kolosyen 2:16) Menm si zot ti pe dir ki zot konn Bondye, zot aksyon ti tou lekontrer avek sa ki zot ti pe dir.—Tit 1:16.

“Tou i pir pour sa ki pir limenm”

6. Ki de kategori dimoun Pol ti mansyonnen?

6 Ki mannyer nou kapab benefisye avek sa ki Pol ti dir Tit? Bon, get sa diferans ki Pol ti fer sorti dan son parol: “Tou i pir pour sa ki pir limenm, me pour sa ki enpir, pour sa ki pa krwar . . . napa nanryen ki pir, parski zot lespri menm ek zot konsyans i pouri.” (Tit 1:15) Byensir, Pol pa ti pe dir ki pour en Kretyen ki prop moralman, napa nanryen ki enpir e ki i kapab fer tou sa ki i oule. Nou kapab asire ki Pol pa ti pe dir sa, akoz dan en lot let ki i ti ekrir, i ti fer kler ki sa bann ki fer aksyon imoral, ador zidol, pratik gri gri, eksetera, “pa pou erit Rwayonm Bondye.” (Galat 5:19-21) Alors, konklizyon ki nou tire se ki Pol ti pe koz lo de kategori dimoun. Bann ki prop moralman e spirityelman ek bann ki pa prop dan sa de laspe.

7. Dapre Ebre 13:4 kwa ki Bondye pa oule nou fer e ki kestyon sa i kapab souleve?

7 Bann Kretyen ki senser pa evit zis bann keksoz ki direkteman Labib i dir i mal. Par egzanp annou pran en legzanp ki fran. Labib i dir: “Ki maryaz i ganny onore par tou dimoun, e ki bann ki’n marye i reste fidel avek kanmarad. Bondye pou ziz bann ki anmenn en lavi dezordonnen e adilter.” (Ebre 13:4) Menm en dimoun ki pa Kretyen oubyen enn ki pa konn nanryen lo Labib pou dir ou ki sa verse i montre ki adilter i mal. I kler dapre sa verse ek lezot verse dan Labib ki Bondye pa aksepte relasyon seksyel ant en dimoun marye ek en lot dimoun ki pa son mari oubyen son madanm. Me konsernan de dimoun ki pa marye ki pratik seks par labous? Bokou adolesan i dir ki napa okenn danze pour fer sa akoz zot pa pe fer seks. Eski en Kretyen i kapab vwar sa konman en keksoz ki pir?

8. Konman pwennvi bann Kretyen i diferan avek bokou dimoun an rapor avek seks par labous?

8 Ebre 13:4 ek 1 Korentyen 6:9 i montre ki Bondye i kondann adilter ek fornikasyon (sorti dan mo Grek por·neiʹa). Ki fornikasyon i enplike? Sa mo Grek i vedir kan lorgann seksyel i ganny servi dan en fason normal oubyen natirel, ouswa kan i ganny servi dan en fason ki pa natirel, avek en lentansyon pour fer sa ki moralman sal. I enkli tou form aksyon seksyel an deor maryaz Biblik ki kont lalwa Bondye. Alors, fornikasyon i osi enkli seks par labous, i mal menm si bann adolesan partou dan lemonn in aprann oubyen krwar ki sa kalite pratik i akseptab. Vre Kretyen pa les zot panse oubyen aksyon ganny enfliyanse par lopinyon sa bann ki ‘tronp lezot e koz bann parol vid.’ (Tit 1:10) Zot swiv standar onivo sorti dan Lekritir Sen. Olye esey rod bann rezon pour zistifye seks par labous, zot konpran ki dapre Labib sa i fornikasyon, por·neiʹa, e zot antrenn zot konsyans dapre sa ki Labib i dir lo sa size. *Akt 21:25; 1 Korentyen 6:18; Efezyen 5:3.

Diferan konsyans, diferan desizyon

9. Si “tou i pir,” ki mannyer nou konsyans pou reakte?

9 Me ki Pol ti oule dir ler i ti dir ki “tou i pir pour sa ki pir limenm”? Pol ti pe koz konsernan bann Kretyen ki zot fason panse ek moral ti annakor avek standar Bondye, ki trouve dan Labib. Sa bann Kretyen i rekonnet ki i annan bokou keksoz ki direkteman Bondye pa montre ki i kont, alors la zot aksepte ki sakenn i kapab vwar keksoz dan diferan fason. Olye kritik lezot zot konsider bann keksoz ki Bondye pa kont, konman “pir.” Zot pa ekspekte ki tou dimoun pou annan menm pwennvi avek zot lo bann laspe lavi ki Labib pa direkteman dir ki nou devret fer. Annou egzaminen ki mannyer sa i kapab leka.

10. Ki mannyer en maryaz (oubyen en lanterman) i kapab vin en defi?

10 Ozordi i annan en kantite fanmir ki zis en konzwen ki’n vin Temwen Zeova. (1 Pyer 3:1; 4:3) Sa i kapab anmenn serten difikilte, par egzanp ler enn dan fanmir pe al marye oubyen i mor. Aprezan, meton en ser Kretyen son msye napa menm krwayans avek li. Enn fanmir son msye pe al marye, e sa seremoni pou ganny fer kot en legliz. (Oubyen en fanmir, petet manman oubyen papa son msye, in mor e servis lanterman pou ganny fer kot en legliz.) Sa koup in ganny envite, e sa msye i oule ki son madanm i vin avek li. Ki son konsyans i dir li? Ki i pou fer? Esey mazin sa de posibilite.

11. Dekrir ki mannyer en madanm Kretyen i kapab rezonnen lo si i pou asiste en maryaz kot legliz oubyen non, e ki desizyon i fer finalman?

11 Lois i reflesir lo sa komannman dan Labib ki tre serye, ‘Sorti dan Gran Babilonn,’ ki reprezant tou bann fo larelizyon. (Revelasyon 18:2, 4) Avan i ti deza asosye avek sa legliz kot sa maryaz pou ganny fer. I konnen ki pandan sa seremoni tou dimoun pou ganny demande pour fer serten ladorasyon, parey lapriyer, sante, oubyen bann diferan zes ouswa siny. I vreman pa anvi annan okenn keksoz pour fer avek tousala e i pa ni menm anvi ale, akoz i kapab annan presyon lo li pour fer keksoz ki kont son lafwa. Lois i respe son msye e i anvi korpere avek li, akoz dapre Labib son msye i son sef. Me kantmenm sa i pa anvi fer konpromi avek son bann prensip Labib ki i swiv. (Akt 5:29) Me avek douser ek bon zizman i eksplik son msye ki menm si li son msye i deside pour ale, li i pa pou vini. Petet i eksplik son msye ki si i vin avek li e laba i refize fer serten keksoz ki tou dimoun pou fer, sa i kapab anbaras son msye. Alors, i pli vo mye ki i pa ale koumsa son msye pou santi li pli byen. Akoz en tel desizyon, son konsyans i reste kler.

12. Ki en dimoun i kapab mazinen oubyen fer ler i ganny envite en maryaz dan en legliz?

12 Rit i vwar li pe fer fas avek menm sitiasyon. I annan respe pour son msye, i determinen pour reste fidel avek Bondye e i ekout son konsyans ki’n ganny edike dapre Labib. Apre ki i’n egzamin bann pwen tel parey sa ki Lois ti pran an konsiderasyon, avek led lapriyer Rit ti egzamin “Kestyon lekter” dan Latour Veyer le 1 Zen 2002. I mazinen ki sa trwa zenn Ebre ti la dan sa landrwa kot bann dimoun ti pe al ador zidol, me kantmenm sa zot ti reste fidel, zot pa ti zwenn ansanm avek sa bann dimoun pour ador sa zidol. (Danyel 3:15-18) I dakor pour al avek son msye me i pa pou partisip dan sa bann seremoni relizye, e kan i fer sa i pe fer sa ki son konsyans i dir li. Avek douser ek bon zizman i klerman fer son msye konpran ki son konsyans pou permet li fer e kwa ki i pa pou kapab fer. Rit i swete ki i pou vwar ladiferans ant vre ladorasyon ek sa ki fo.—Akt 24:16.

13. Akoz i pa devret sok nou ki de Kretyen i pran diferan desizyon?

13 Vi ki de Kretyen i kapab pran de diferan desizyon eski sa i vedir ki i pa enportan sa ki en dimoun i fer? Oubyen eski i vedir ki enn ant le de i bezwen annan en konsyans ki feb? Larepons i non. I kapab ki Lois ti realize ki i kapab danzere pour li al avek son msye akoz dan lepase i ti partisip dan bann seremoni ek lanmizik kot legliz. E vi ki dan lepase i ti’n deza diskit lo larelizyon avek son msye, si i ti ale sa i ti kapab fatig son konsyans. Alors, i konvenki ki pour li sa i pli bon desizyon.

14. Ki Kretyen i bezwen gard antet konsernan bann keksoz ki sakenn i kapab deside ki i pou fer?

14 Eski i en move desizyon ki Rit in pran? Nou pa kapab ziz li. Personn pa devret ziz li oubyen kritik li akoz i’n deside pour asiste sa maryaz me pa pour zwenn avek zot dan zot ladorasyon. Mazin konsey ki Pol ti donnen konsernan desizyon ki sak dimoun i kapab pran lo si i annan serten manze ki i pou manze oubyen non. I ti dir: “Sa enn ki manze, pa devre mepriz sa enn ki pa manze, e sa enn ki pa manze pa devre kritik sa enn ki manze, . . . Si i reste byen ferm dan son servis, ou si i tonbe, sa i zafer son met. I ava reste ferm, parski son met, Senyer i annan pouvwar pour soutenir li.” (Romen 14:3, 4) Byensir, en vre Kretyen pa pou anvi ankouraz son frer oubyen ser pour refize ekout son konsyans, akoz si sa dimoun i fer sa, i pou konmsi i pe rezet en mesaz ki kapab sov son lavi.

15. Akoz i tre enportan pour pran an konsiderasyon konsyans ek santiman lezot?

15 An rapor avek sa size, Lois ek Rit i bezwen reflesir lo bann lezot keksoz ki enplike. Par egzanp, lefe ki zot desizyon pou annan lo lezot. Zapot Pol ti ankouraz nou: “Deside pour nou pa met devan nou frer nanryen ki pou skandaliz li ou fer li tonm dan pese.” (Romen 14:13) I kapab ki Lois i konnen ki bann tel sitiasyon ti’n anmenn bokou problenm dan kongregasyon oubyen dan son fanmir, e sa ki i fer i kapab annan en gran lenpak lo son zanfan. Me Rit li, i kapab konnen ki en tel desizyon pa’n zanmen kree okenn problenm dan kongregasyon oubyen dan kominote. Tou le de ser, enkli nou tou, nou devret realize ki en konsyans ki’n ganny byen antrennen i pran an konsiderasyon lefe ki en desizyon pou annan lo lezot. Zezi ti dir: “Me sa ki fer enn sa bann pti zanfan ki krwar dan mwan tonm dan pese, i ti ava pli bon pour li si zot ti anmar en gro ros otour son likou e zet li dan fon lanmer.” (Matye 18:6) Si en dimoun pa fatig li si son aksyon i kapab fer tonbe lezot, i kapab arive annan en konsyans ki enpir, zis parey ti leka avek serten Kretyen lo zil Kret.

16. Ki sanzman nou ekspekte en Kretyen i fer avek letan?

16 En Kretyen i bezwen pe toultan progrese spirityelman, toultan pe ekout e azir dapre son konsyans, e sa pou osi montre ki i pe progrese. Annou pran legzanp Mark ki’n fek batize pa tro lontan. Son konsyans i dir li pour rezet bann pratik ki kont Labib ki i ti pe fer oparavan, petet bann keksoz ki annan pour fer avek zidol oubyen disan. (Akt 21:25) Anfet, aprezan i fer tre tre atansyon pour rezet menm bann pti pti keksoz ki preski parey sa ki Bondye i defann fer. Me de lot kote, i pa kapab konpran akoz en bann pa fer serten keksoz ki li i vwar napa nanryen mal avek, parey get serten progranm televizyon.

17. Eksplike konman letan e ler en Kretyen i vin pli for spirityelman sa i kapab annan en lefe lo son konsyans ek desizyon.

17 Avek letan ki pase, Mark i konmans annan plis konnesans e i vin pli pros avek Bondye. (Kolosyen 1:9, 10) Ki lefe sa i annan lo li? Son konsyans pe konmans ganny pli byen antrennen. Aprezan, Mark i pli pare pour ekout son konsyans e port byen latansyon lo bann prensip Labib. Anfet, i realize ki serten keksoz ki li i pa ti pe fer ki “preski parey” sa ki Labib i defann, an realite i pa ti kont sa ki Bondye i mazinen. Anplis ki sa, pli i met an pratik bann prensip Labib e pare pour ekout son konsyans ki’n ganny byen antrennen, aprezan son konsyans i anpes li get bann progranm televizyon ki avan sa i pa ti vwar nanryen mal avek. Wi, son konsyans in ganny rafinen.—Psonm 37:31.

18. Akoz nou kapab kontan ofiramezir ki nou bann frer ek ser i vin pli for spirityelman?

18 Dan laplipar kongregasyon, ou pou ganny bann frer ek ser avek diferan nivo dan zot progre spirityel. Serten i nouvo dan laverite. Petet i annan serten keksoz ki zot konsyans pa fatig zot, me dan lezot domenn la zot konsyans i kapab annan en lefe lo desizyon ki zot pou pran. Petet zot pou bezwen letan ek led pour zot kapab byen konn gidans Zeova e pour azir dapre zot konsyans ki’n ganny antrennen. (Efezyen 4:14, 15) I byen ki dan sa bann menm kongregasyon, i kapab annan bokou ki annan en konnesans oprofon, ki annan leksperyans lo konman pour aplik bann prensip Labib, ek en konsyans ki azir an armoni avek panse Bondye. Pa i en lazwa pour la akote sa bann frer ek ser ki “pir,” ki vwar kwa ki “pir” moralman e spirityelman dapre pwennvi Senyer! (Efezyen 5:10) Fotespere ki nou tou nou anvi ariv sa nivo e gard en konsyans ki annakor avek sa konnesans egzakt ek devosyon pour Bondye.—Tit 1:1.

[Not anba lo paz]

^ par. 8 Latour Veyer le 15 Mars 1983 (Angle/Franse), paz 30-1, i fer resorti bann pwen konsernan bann koup marye ki nou kapab pran an konsiderasyon.

Ki ou pou reponn?

• Akoz serten Kretyen lo zil Kret zot konsyans ti enpir?

• Akoz de Kretyen ki zot konsyans in ganny byen antrennen i kapab fer diferan desizyon?

• Avek letan ki devret arive avek nou konsyans?

[Kestyon]

[Map lo paz 18]

Sisil

LAGRES

LAZI MINER

Kret

Sip

LANMER MEDITERANNEN

[Portre lo paz 20]

De Kretyen ki pe fer fas avek menm sitiasyon i kapab pran diferan desizyon