Skip to content

Al lo konteni

Bann pwen enteresan dan liv Mark

Bann pwen enteresan dan liv Mark

Parol Zeova i vivan

Bann pwen enteresan dan liv Mark

PARMI sa kat Levanzil, Mark i sa enn pli kourt. Sa Levanzil ekrir par Zan Mark apepre 30 an apre lanmor ek rezireksyon Zezi Kri, i en resi tre eksitan e motivan baze lo sa trwa-z-an edmi ki Zezi ti akonplir son minister.

I paret ki sa liv ti’n ganny ekrir pour bann non Zwif, partikilyerman bann Romen. Liv Mark i dekrir Zezi konman Garson Bondye ki fer bann mirak, ki avek bokou lenerzi i fer en kanpanny predikasyon. Sa liv i met lanfaz lo sa ki Zezi ti fer olye lo sa ki i ti ansennyen. Kan nou pran aker sa ki Levanzil Mark i ansennyen, sa pou ed nou annan plis lafwa dan Mesi e motiv nou pour pres mesaz Bondye dan nou minister avek devouman.—Ebr. 4:12.

SON MINISTER REMARKAB AN GALILE

(Mark 1:1–9:50)

Mark i koz lo travay ki Zan-Batis ti fer ek sa 40 zour ki Zezi ti pase dan dezer dan zis 14 verse. E apre i konmans koz lo minister Zezi an Galile ki byen eksitan. Sa mo “zis” ek “osito” ki aparet souvan dan son resi i donn lenpresyon ki tou keksoz i al vit dan sa resi.—Mark 1:10, 12.

I ti pran Zezi mwens ki trwa-z-an pour li akonplir trwa kanpanny predikasyon an Galile. Laplipar di tan, Mark in ekrir sa resi dan lord kronolozik. Sa Sermon lo Montanny ek lezot gran diskour ki Zezi ti fer pa’n ganny enkli dan Levanzil Mark.

Larepons pour bann kestyon lo Labib:

1:15—Ki Zezi ti oule dir ler i ti dir “ler in arive”? Zezi ti pe dir ki “ler in arive” pour li konmans son minister. Vi ki i ti la prezan konman sa Lerwa ki ti’n ganny apwente, Rwayonm Bondye ti’n aprose. Bann ki ti annan leker senser ti kapab ganny pouse par son travay predikasyon e fer keksoz pour ganny laprouvasyon Bondye.

1:44; 3:12; 7:36—Akoz Zezi pa ti anvi ki tou dimoun i konnen ki i’n fer mirak? Olye ki dimoun i tir bann konklizyon baze lo bann zistwar ekstraordiner oubyen menm egzazere, i ti anvi ki zot menm zot vwar ki i ti Kris, e pour zot menm pran en desizyon ki baze lo levidans. (Iza. 42:1-4; Mat. 8:4; 9:30; 12:15-21; 16:20; Lik 5:14) Me zis en ka kot Zezi ti oule dimoun i konnen ki i ti’n fer, se ler i ti geri en zonm posede par demon dan pei Zerazenyen. Zezi ti demann li pour al kot li e rakont son fanmir sa ki ti’n pase. Bann dimoun ti sipliy Zezi pour kit sa landrwa, alor i pa ti pou ganny preski ditou oubyen okenn kontak avek zot. Lefet ki sa zonm ki Zezi ti’n geri ti la, sa ti en laprev ki ti kapab ganny servi pour denons okenn move parol ki ti kapab ganny fannen konsernan rezon akoz sa bann koson ti’n perdi.—Mark 5:1-20; Lik 8:26-39.

2:28—Akoz Labib i dir ki “Fis-de-Lonm i Met . . . Saba”? Zapot Pol ti ekrir ki “Lalwa” i “zis parey en lonbraz bann bon keksoz ki pe vini.” (Ebr. 10:1) Zis parey Lalwa ti dir, Saba ti ganny obzerve apre sis zour travay e Zezi ti geri en kantite dimoun zour Saba. Sa ki i ti fer ti en aksyon pour montre benediksyon ek sa repo dan lape ki imen pou eksperyanse pandan sa mil an ki i pou dirize apre ki move dominasyon Satan pou’n disparet. Alors, Lerwa dan sa Rwayonm i osi “Met Saba.”—Mat. 12:8; Lik 6:5.

3:5; 7:34; 8:12—Ki mannyer Mark ti konnen konman Zezi ti santi dan diferan sitiasyon? Mark pa ti en zapot oubyen en zanmi pros Zezi. Dapre serten sours, Mark ti ganny bokou son lenformasyon avek zapot Pyer, enn son zanmi pros.—1 Pyer 5:13.

6:51, 52—Ki bann disip pa ti konpran konsernan “mirak dipen”? Zis detrwa erdtan avan, Zezi ti’n nouri 5,000 zonm san enkli madanm ek zanfan ki ti la, avek zis senk dipen ek de pwason. Sinifikasyon sa “mirak dipen” ki bann disip ti’n devret konpran, i ki Zezi ti’n ganny sa pouvwar sorti kot Zeova pour fer mirak. (Mark 6:41-44) Si zot ti’n konpran ki kantite pwisans Zezi ti annan, zot pa ti pou sirprann kan i ti mars lo delo.

8:22-26—Akoz Zezi ti fer de keksoz pour geri sa zonm aveg? Petet i ti fer sa pour montre konsiderasyon anver sa zonm. Lefe ki i ti fer en bann letan depi ki sa zonm ti aveg, alors i kapab ki Zezi ti pran letan avan geri li pour permet li adapte avek reyon laklerte soley.

Leson pour nou:

2:18; 7:11; 12:18; 13:3. Mark i eksplik bann koutim, lekspresyon, krwayans ek landrwa ki petet bann non Zwif pa ti konnen. I ti fer kler ki bann Farizyen ti “zennen,” ki korban i “en lofrann rezerve pour Bondye,” ki bann Sadiseen i “dir ki napa rezireksyon,” e ki ler en dimoun ti lo “Montanny Zolivye” i ti kapab vwar tanp. Vi ki bann Zwif ki ti pou sirtou enterese avek zenealozi Mesi, alors Mark pa’n enkli li dan son resi. Sa i en legzanp ki Mark in kite pour nou. Kan nou al dan predikasyon nou devret pran an konsiderasyon lorizin sa dimoun ki nou pe koz avek, oubyen nou lodyans ler nou pe fer diskour.

3:21. Fanmir Zezi pa ti vin son disip. Alors, i konpran byen sa bann ki ganny opoze oubyen sikannen par zot fanmir akoz zot krwayans.

3:31-35. Zour son batenm, Zezi ti vin Garson spirityel Bondye, e “Zerizalenm dan lesyel” ti son manman. (Gal. 4:26) Apartir sa moman, son bann disip ti pli pros e pli presye pour li ki son prop fanmir. Sa i montre nou ki nou bezwen met keksoz spirityel premye dan nou lavi.—Mat. 12:46-50; Lik 8:19-21.

8:32-34. Nou pa devret tarde pour remark e rezet okenn aksyon ki lezot i fer swadizan pour montre labonte. En disip Kris i bezwen pare pour “aret mazin zis limenm,” savedir refiz serten keksoz e rezet bann dezir ek lanbisyon egois. I devret pare pour “pran son [“poto martir,” NW]” setadir pour soufer si i neseser, oubyen ganny imilye ouswa persekite ou menm ganny met amor akoz i en Kretyen. I devret ‘kontinyen swiv’ Kris e viv en lavi parey Kris ti viv. En disip i bezwen devlop e gard en leta lespri sakrifis parey Kris Zezi.—Mat. 16:21-25; Lik 9:22, 23.

9:24. Nou pa devret kanmi pour koz lo nou lafwa avek lezot oubyen priye pour ganny plis lafwa.—Lik 17:5.

SA DERNYEN MWAN

(Mark 10:1–16:8)

Ver lafen lannen 32 N.L., Zezi ti al dan “rezyon Zide ek lot kote larivyer Zourden,” e ankor enn fwa lafoul ti vin kot li. (Mark 10:1) Apre ki i ti’n fini prese laba, i ti pe al Zerizalenm.

Le 8 Nizan, Zezi ti Betani. I ti pe repoze dan en landrwa kot i ti’n ganny envite manze kan en madanm ti vini e vid delwil parfimen lo son latet. Bann levennman apartir sa letan kot Zezi ti antre Zerizalenm dan en fason triyonfal ziska son rezireksyon in ganny dekrir dan en lord kronolozik.

Larepons pour bann kestyon lo Labib:

10:17, 18—Akoz Zezi ti koriz en zonm ki ti apel li “Bon Met”? Par refize aksepte sa tit ki ti zis pour flat li, Zezi ti donn laglwar Zeova e montre ki sa vre Bondye i sours tou bon keksoz. Deplis, Zezi ti pe atir latansyon lo en laverite fondamantal. Se ki Zeova, Kreater tou keksoz, zis li tousel ki annan sa drwa pour etablir bann standar konsernan sa ki byen ek mal.—Mat. 19:16, 17; Lik 18:18, 19.

14:25—Ki Zezi ti oule dir ler i ti dir son bann zapot fidel: “Mon pa pou bwar ankor diven ziska sa zour ki mon a bwar nouvo dan Rwayonm Bondye”? Zezi pa ti pe dir ki dan lesyel i vreman annan diven. Parfwa diven i reprezant lazwa. Anfet, Zezi ti pe refer avek sa lazwa ki i pou annan ler i pou ansanm dan Rwayonm avek bann Kretyen swazir ki pou’n resisite.—Ps. 104:15; Mat. 26:29.

14:51, 52—Lekel sa zenn onm ki “ti taye touni”? Zis Mark ki koz lo sa, alors nou kapab konklir ki i ti pe koz lo li menm.

15:34—Lefet ki Zezi ti dir “mon Dye, mon Dye, akoz ou’n abandonn mwan?” eski sa i vedir ki Zezi ti mank lafwa? Non. Menm si nou pa konnen egzakteman kwa ki ti pous Zezi pour dir sa, sa i kapab vedir ki i ti rekonnet ki Zeova ti nepli pe protez li a sa moman pour ki son fidelite i ganny teste dan en fason konplet. I posib osi ki i ti dir sa akoz i ti anvi akonplir sa ki ti’n ganny dir lo li dan Psonm 22:1.—Mat. 27:46.

Leson pour nou:

10:6-9. Zeova i oule ki bann koup marye i reste ansanm. Alors, olye taye pour rod divors, bann msye ek madanm i devret fer bokou zefor pour aplik bann prensip Labib pour zot kapab sirmont okenn difikilte ki zot kapab rankontre dan zot maryaz.—Mat. 19:4-6.

12:41-44. Legzanp sa pov vev i montre nou ki nou pa devret egois dan lafason ki nou siport vre ladorasyon.

[Portre lo paz 31]

Akoz Zezi ti dir sa zonm pour dir son fanmir tou sa ki ti’n arive avek li?