Ala o mambo mena me

Ala o ebambu a mongo

MULOPO MA JOKWA 20

Ne̱ni kalat’a Bebīsedi e mombweano̱ basingedi ba Loba e?

Ne̱ni kalat’a Bebīsedi e mombweano̱ basingedi ba Loba e?

“A ta a ko̱te̱le̱ babo̱ o wuma i belabe̱ o bwambo ba Bonahebe̱r ná Armagedon.”—BBI. 16:16.

MWENGE 150 Pulise̱ Yehova ná wongisabe̱

EBONGOLO *

1. Nje kalat’a Bebīsedi e mabīse̱no̱ jombwea baboledi ba Loba e?

 KALAT’A Bebīsedi e mabīse ná Janea la Loba le o mo̱ń di máboka, Satan pe̱ a pangabe̱ o mo̱ń. (Bbī. 12:1-9) Di pangabe̱ di wanedi mo̱ń musango, nde di wanea nde biso̱ mitakisan. Ońola nje e? Ońolana malinga ma Satan ma mako̱ye̱ nde ba bena ba maboleye̱ Yehova na jemea o nin wase.—Bbī. 12:12, 15, 17.

2. Nje e me̱nde̱ jongwane̱ biso̱ o benga tingame̱ na Yehova e?

2 Ne̱ni jeno̱ ná di benga tingame̱ na Yehova to̱ná Satan a mako̱ye̱no̱ biso̱ e? (Bbī. 13:10) Lambo diwo̱ lena di me̱nde̱ jongwane̱ biso̱ le nde ná di bie nje e me̱nde̱ bolane̱ o kie̱le̱ ni maye̱. K’eyembilan, o kalat’a Bebīsedi, ńamuloloma Yohane a makwalea ońola minam mō̱ di me̱nde̱no̱ bwane̱ muńe̱nge̱ son a ponda. Bonam bō̱ bwe nde ná, basingedi ba Loba ba me̱nde̱ bumbisabe̱. Jombweye so̱ ne̱ni kalat’a Bebīsedi e makwaleano̱ ońola ban basingedi na nje e me̱nde̱ po̱ye̱ babo̱.

“BYEMBAN” BE MATELEYE̱ BA NJA BE BASINGEDI BA LOBA

3. Njika byemban bō̱ kalat’a Bebīsedi e mabolane̱no̱ e?

3 Mwemba maboso ma kalat’a Bebīsedi mu malangwea biso̱ ná nje di malano̱ langa e kwalabe̱ nde na “byemban,” nika ńe nde ná, o mbad’edinge̱dinge̱. (Bbī. 1:1, nwt-F) Kalat’a Bebīsedi e mato̱pea ońola basingedi ba Loba o mbad’edinge̱dinge̱. E makwalea ońola ńai na ńai a ńama. K’eyembilan, e mato̱pea ońola ‘ńama ni mabuse̱ o munja,’ ni be̱n “dom la to̱ngo̱ na milopo samba.” (Bbī. 13:1) Denge̱ ‘ńama nipe̱pe̱ ni busi o mundi.’ Ni ńama e mato̱po̱ ka ngungu a ngando, e ‘mabola wea i wa o mo̱ń.’ (Bbī. 13:11-13) Ombusa nika, e makwalea ońola ńama nipe̱pe̱, “ni mole̱ ka muswa,” mut’a mbamba a jai omo̱ń ao. Yin ńama ilalo ye nde byemban ba basingedi ba be̱ibe̱i ba Yehova Loba na Janea lao. Ye so̱ mweńa ná di bie ba nja beno̱.—Bbī. 17:1, 3.

ŃAMA INDE̱NE̱ INE̱I

I mabusa nde o “munja.” (Dan. 7:1-8, 15-17) Ye nde eyemban a manea ma wase mena manedi to̱ mena ma ta ma be̱ne̱ ngińa omo̱ń a baboledi ba Loba botea o mińa ma Daniel. (Ombwa mongo 4, 7)

4-5. Ne̱ni nje e kwalabe̱ o Daniel 7:15-17 e mongwane̱no̱ biso̱ o so̱ṅtane̱ beteledi ba ben byemban e?

4 Obiana di mokwa bia ba nja be ban basingedi, jangame̱n se̱le̱ so̱ṅtane̱ nje ńama na mut’a mbamba ba mapulano̱ kwala. Mbad’a bwam ńa so̱ṅtane̱ ńe nde ná jese̱le̱ ná Bibe̱l mo̱me̱ne̱ e teleye̱ ńolo. Byemban jita ba kalat’a Bebīsedi be be̱n beteledi bao o kalati ipe̱pe̱ ya Bibe̱l. K’eyembilan, muto̱ped’a mudī Daniel a ta a nanga ndo̱ti owe̱ni e̱nno̱ ‘ńama inde̱ne̱ ine̱i i mabusa o munja.’ (Dan. 7:1-3) Daniel a mabola biso̱ beteledi ba yi ńama. Yi ńama inde̱ne̱ ine̱i ye nde eyemban a “kiṅe̱” ine̱i, nika ńe nde manea mane̱i. (Langa Daniel 7:15-17.) Be beteledi bena be ná se̱ṅse̱ṅ be mongwane̱ biso̱ o so̱ṅtane̱ ná yi ńama kalat’a Bebīsedi e mato̱peano̱ yangame̱n pe̱ nde be̱ eyemban a manea ma politik.

5 Jombweye so̱ tatan byemban bō̱ ba kalat’a Bebīsedi. Niponda jeno̱ jombwea mo̱, di me̱nde̱ je̱ne̱ ne̱ni Bibe̱l e mongwane̱no̱ biso̱ o so̱ṅtane̱ beteledi ba be byemban. Di boteye na ńama. Laboso, di mala teleye̱ ba nja yi ńama i mapulano̱ kwala. Di bupe̱, di me̱nde̱ je̱ne̱ nje e mapo̱ye̱ yi ńama. O sukan, di me̱nde̱ kwalea ne̱ni nika ńe̱se̱ e mombweano̱ biso̱.

BA NJA BE BASINGEDI BA LOBA

ŃAMA NI BE̱N MILOPO SAMBA

E mabusa nde o “munja,” e be̱n milopo samba, dom la to̱ngo̱, na dom la bekoto ba kiṅe̱. (Bbī. 13:1-4) Ńe nde eyemban a manea ma politik me̱se̱ mena manedi mbel’a moto botea o bebotedi nate̱na nin we̱nge̱. Mi milopo samba me nde eyemban a manea ma wase samba mena manedi to̱ mena ma ta ma be̱ne̱ ngińa omo̱ń a baboledi ba Loba. (Ombwa mongo 6-8)

6. Ńama ni be̱n milopo samba kalat’a Bebīsedi 13:1-4 e makwaleano̱ ńe nde nje e?

6 Ńama ni be̱n milopo samba ńe nde nje e? (Langa Bebīsedi 13:1-4.) Di me̱ne̱ ná nin ńama e be̱n nde je̱ne̱ne̱ le bowan ka njo̱, myende mao me nde ka m’ewake̱, mudumbu mao ka ma ngila, e be̱ne̱ pe̱ dom la to̱ngo̱. Ńama ine̱i kalat’a Daniel bepasi 7 e makwaleano̱ pe̱ i me̱ne̱ne̱ nde mulemlem. Nde o kalat’a Bebīsedi, ńama po̱ nde e bambe̱ ma mambo me̱se̱, seto̱ ńama ine̱i ye diwengisan. Ni ńama e titi eyemban a janea disadi diwo̱ to̱ dinde̱ne̱ buka te̱. Kalat’a Bebīsedi e makwala pe̱ ná ni ńama e ‘kusi doi omo̱ń a mbia me̱se̱ na matumba na leme̱ na bekombo.’ Ke̱ di maso̱ṅtane̱ so̱ ná e titi janea l’ekombo ewo̱ buka te̱. (Bbī. 13:7) Ni ńama ńe nde manea ma politik me̱se̱ mena me o janeye̱ mbel’a moto nate̱na bon ba we̱nge̱. *Mul. 8:9.

7. Mulopo te̱ ma mi milopo samba ma ni ńama mwe nde eyemban a nje e?

7 Mulopo te̱ ma mi milopo samba mwe nde eyemban a nje e? Bebīsedi bepasi 17 be mongwane̱ biso̱ o so̱ jalabe̱, ebanja be mato̱pea ońola njimbid’a ńama ni kwalabe̱ o Bebīsedi bepasi 13. O Bebīsedi 17:10 di malanga ná: “Me [nika ńe nde mi milopo] . . . nde kiṅe̱ samba. Itanu i kwedi, po̱ ńe, nine̱ nipe̱pe̱ e si bedi po̱, nde e po̱i te̱, e me̱nde̱ nde ja son a ponda.” Oteten a manea ma politik me̱se̱ mena Satan a bolane̱no̱, manea samba ma busi oten ka “milopo,” ońolana ma ta ngińa jita. Ma manea me nde manea mande̱ne̱ ma wase mena manedi tumba la Loba to̱ mena ma ta ma be̱ne̱ ngińa omo̱ń ao. O mińa ma ńamuloloma Yohane, manea matanu ma ta ma mábusa, nika ńe nde: Egipto, Asiria, Babilon, Media na Persia, na Grikia. Janea dinde̱ne̱ la ngińa di londe̱ mutoba, nika ńe nde Roma, nde di ta lanea niponda Yohane a kusino̱ bebīsedi. Njika mo̱ so̱ di me̱nde̱ buse̱ ka mulopo to̱ janea di londe̱ samba na disukan e?

8. Njika janea la ngińa dinde̱ne̱ le mulopo mu londe̱ samba ma ni ńama e?

8 Di mala je̱ne̱ tatan ná bedinge̱ be o kalat’a Daniel be mongwane̱ biso̱ o bia mulopo mu londe̱ samba na musukan ma ni ńama. Njika janea la ngińa dinde̱ne̱ le o janeye̱ o min mińa misukan, o “buńa ba Sango” e? (Bbī. 1:10) Di janea di lati bekombo ba ngińa beba, Inglisi na Amerika, nika ńe so̱ nde janea la Inglisi na Amerika. Je so̱ ná di kwala ná mo̱ nde le mulopo mu londe̱ samba mu kwalabe̱ o Bebīsedi 13:1-4.

ŃAMA NI BE̱N TO̱NGO̱ IBA KA MUN’A MUDO̱NGI

E mabusa nde o “mundi,” e mato̱po̱ pe̱ nde “ka ngungu a ngando.” E mabola “wea i wa o mo̱ń, i ko̱ wase,” e mabola pe̱ byemban ka “muto̱ped’a lobango.” (Bbī. 13:11-15; 16:13; 19:20) Ni ńama ni be̱n to̱ngo̱ iba, ńe nde janea la Inglisi na Amerika. E mabelabe̱ pe̱ ná muto̱ped’a lobango, ońolana e madenge̱le̱ baje̱ o wase, e langwea pe̱ babo̱ ná ba po̱nge “njimbid’a ńama” ni be̱n milopo samba na dom la to̱ngo̱. (Ombwa dongo 9)

9. Ńama ni be̱n “to̱ngo̱ iba ka mun’a mudo̱ngi” ńe nde eyemban a nje e?

9 Bebīsedi bepasi 13 be malangwea pe̱ biso̱ ná mun mulopo mu londe̱ samba, janea la ngińa dinde̱ne̱ la Inglisi na Amerika, pe̱ nde mwe ni ńama ni be̱n “to̱ngo̱ iba ka mun’a mudo̱ngi, e to̱po̱ pe̱ ka ngungu a ngando.” Ni ńama e ‘mapo̱ngo̱ byemban bende̱ne̱, kańena e mabola wea i wa o mo̱ń, i ko̱ wase, bato be̱ne̱.” (Bbī. 13:11-15) Bebīsedi bepasi 16 na 19 be makwala ná ni ńama ńe nde “muto̱ped’a lobango.” (Bbī. 16:13; 19:20) Daniel pe̱ a kwaledi mulemlem ma lambo, ná janea la Inglisi na Amerika di “me̱nde̱ ńamse̱ o ńai a mańaka.” (Dan. 8:19, 23, 24) Nika pe̱ nde e tombino̱ o pond’a bila ba wase ńe̱se̱ be londe̱ beba. Ko̱s’a mabumbe inde̱ne̱ iba yena i bo̱le̱ be bila i po̱ngo̱be̱ nde na bamabie̱ ba be bebombo bebane̱, Inglisi na Amerika. Na mbale̱, janea la Inglisi na Amerika di boli “wea i wa o mo̱ń, i ko̱ wase.”

ŃAMA NI MOLE̱ KA MUSWA

Mut’a mbamba, Babilon ninde̱ne̱ a jai omo̱ń ao. Ni ńama ńe nde kiṅe̱ ni londe̱ lo̱mbi. (Bbī. 17:3-6, 8, 11) O bebotedi nu mut’a mbamba a be̱n ngińa omo̱ń a ńama, nde ombusa ponda e me̱nde̱ bumbise̱ mo̱. Nu mut’a mbamba e nde eyemban a bebokedi ba ebasi e kwedi. O nin we̱nge̱, ni ńama ńe nde Bebokedi ba bekombo be lati, bena be masue̱le̱ myam ma bebokedi ba politik ba wase ńe̱se̱. (Ombwa mongo 10, 14-17)

10. “Njimbid’a ńama” ńe nde eyemban a nje e? (Bebīsedi 13:14, 15; 17:3, 8, 11)

10 Denge̱ ńama nipe̱pe̱ e mabusa. Ńe nde bowan na ńama ni be̱n milopo samba, o sumo te̱ ná e mola ka muswa. Mo̱ nde e belabe̱ ná “njimbid’a ńama,” mo̱ pe̱ nde ńe “[kiṅe̱] ni londe̱ lo̱mbi.” * (Langa Bebīsedi 13:14, 15; 17:3, 8, 11.) Ange̱l e langwedi Yohane ná ni ńama e me̱nde̱ busa, e ńo̱ngo̱, nde e busa pe̱te̱. Nika e makwalea nde ná te̱ite̱i Bebokedi ba bekombo be lati (ONU), bena be masue̱le̱ myam ma bebokedi ba politik ba wase ńe̱se̱! Be se̱le̱ nde be̱ Bebokedi ba Bekombo (SDN). Denge̱ be mańo̱ngo̱ o pond’a bila ba wase ńe̱se̱ be londe̱ beba. Ombusa ponda be busa pe̱te̱ ka Bebokedi ba bekombo be lati.

11. Nje ńama, nika ńe nde manea ma politik i mabolano̱ e, ońola nje pe̱ di s’angame̱nno̱ bwa mo̱ bo̱ngo̱ e?

11 Yi ńama, nika ńe nde manea ma politik, i mabolane̱ beto̱pedi ba mpoṅ o tute̱le̱ bato o te̱nge̱ne̱ Yehova na baboledi bao. O mbad’edinge̱dinge̱, i mako̱te̱le̱ “kiṅ’a wase ye̱se̱” o bwemba ba Armagedon, bwe nde “buńa bonde̱ne̱ ba Loba la ngum.” (Bbī. 16:13, 14, 16) Nde di s’angame̱n bwa bo̱ngo̱. Loba lasu dinde̱ne̱, Yehova, a me̱nde̱ pomane̱ po̱ sunga be̱se̱ bena ba masue̱le̱ byanedi bao.—Hes. 38:21-23.

12. Nje e me̱nde̱ po̱ye̱ yi ńama ye̱se̱ e?

12 Nje e mapo̱ye̱ yi ńama ye̱se̱ e? Kalat’a Bebīsedi 19:20 e mabola jalabe̱: “Nde ni ńama e ta e putabe̱le̱ mwemba na muto̱ped’a lobango ńena nu ta nu bola byemban oboso bao, bena a wo̱ndo̱nno̱ ba bena ba kusi eyemban a ńama, bowe̱ pe̱ njimbid’ao; babo̱ babane̱ ba ta ba pimbabe̱ peńa o ebud’a wea e mońe̱ na so̱lfa.” Beńamsedi ba bwindea be me̱nde̱ ko̱ye̱ ban basingedi ba Loba ba politik ke̱ ba dia ba manea.

13. O njika mitakisan manea mō̱ ma mawe̱le̱no̱ kriste̱n e?

13 Ne̱ni nika e mombweano̱ biso̱ e? Biso̱ kriste̱n jangame̱n be̱ Loba na Janea lao jemea. (Yohane 18:36) Ná di we̱le̱ bola nika, di s’angame̱n no̱ngo̱ dongo o mambo ma politik ma nin wase. Nde nika ńe ná e be̱ ndutu o bola, ońolana manea ma wase ma mapula ná di sue̱le̱ babo̱ o byala na o bebolo. Ba bena ba mako̱ o mińakisan ma sue̱le̱ babo̱, ba mawe̱le̱be̱ eyemban a ńama. (Bbī. 13:16, 17) Nde ba bena ba mawe̱le̱be̱ eyemban, Yehova a si me̱nde̱ do̱lisane̱ babo̱, ba si me̱nde̱ pe̱ to̱ kusa longe̱ la bwindea. (Bbī. 14:9, 10; 20:4) Ye so̱ mweńa jita, ná mō̱ ńasu te̱ a si no̱ngo̱ dongo na to̱ lambo la nin wase, to̱ mińakisan ma manea mi be̱ nde ngińa ne̱ni!

SU LA MUT’A MBAMBA NUNDE̱NE̱ LE ISO̱N

14. Bupisane̱ Bebīsedi 17:3-5, njika lambo la mańaka ńamuloloma Yohane e̱nno̱ e?

14 Ńamuloloma Yohane mo̱ ná a ta a “ńaka mańaka mande̱ne̱” ponda e̱nno̱ lambo dipe̱pe̱. Nje e ta nika e? Muto a jai omo̱ń a ńama po̱ ya yi ńama. (Bbī. 17:1, 2, 6) E nde mut’a “mbamba nunde̱ne̱,” dina lao ná “Babilon ninde̱ne̱.” A mawite̱ “musonje” na “kiṅ’a wase.”—Langa Bebīsedi 17:3-5.

15-16. Nja ńe “Babilon ninde̱ne̱” e, ne̱ni pe̱ di bino̱ nika e?

15 Nja ńe “Babilon ninde̱ne̱” e? Nu muto a titi ná a be̱ bebokedi ba politik ońolana kalat’a Bebīsedi e makwala ná a mawite̱ musonje na manea ma politik ma wase. (Bbī. 18:9) Di ja a jaino̱ omo̱ń a ńama di malee̱ nde ná a makeka o be̱ne̱ ngińa omo̱ń a ma manea. O sumo te̱ nika, a titi pe̱ to̱ ná a be̱ bebokedi ba ńunga ba was’a Satan. Kalat’a Bebīsedi e mato̱pea ońol’ao tobotobo, e mabele̱ mo̱ o myemba mipe̱pe̱ ná “bato ba ńunga ba wase.”—Bbī. 18:11, 15, 16.

16 O Betiledi, eyal’a “mbamba” e mapula nde kwalea ba bena ba makwale̱ ná ba mabolea Loba, nde ba be̱ nde bō̱ bena ba mowe̱ losango, to̱ be̱ diko̱m la wase o nin mbadi to̱ nine̱. (1 Myan. 5:25; Yak. 4:4) O diwengisan, Betiledi be makwalea ońola ba bena ba mowe̱ Loba na jemea ka bō̱ bena be ‘bosangi’ to̱ “ngo̱ndedi.” (2 Kor. 11:2; Bbī. 14:4) Babilon ńa kwaṅ e ta nde wum’a jowe̱ di kwedi. Ońola nika, Babilon ninde̱ne̱ ńe so̱ nde pat’a mowe̱ ma kwedi me̱se̱. Ńe nde bebokedi ba ebasi e kwedi.—Bbī. 17:5, 18; ombwa mulopo m’ekwali o jw.org “Qu’est-ce que Babylone la Grande”?

17. Nje e me̱nde̱ po̱ye̱ Babilon ninde̱ne̱ e?

17 Nje e me̱nde̱ po̱ye̱ Babilon ninde̱ne̱ e? Kalat’a Bebīsedi 17:16, 17 e mabola jalabe̱ ná: “Di dom la to̱ngo̱ lena we̱nno̱, na ni ńama pe̱, ba me̱nde̱ singe̱ nu mut’a mbamba, ba me̱nde̱ te̱se̱ mo̱ na yeṅ na timbise̱ mo̱me̱ne̱ musamba, ba me̱nde̱ pe̱ da ńam’ao na dise̱ mo̱ wea; Ebanja Loba a we̱le̱ babo̱ jo̱nge̱le̱ o milema o bola mwano mao.” E, Yehova a me̱nde̱ tute̱le̱ matumba o bolane̱ ńama ni mole̱ ka muswa, nika ńe nde Bebokedi ba bekombo be lati (ONU), o yo̱mbea bebokedi ba ebasi e kwedi na bumbise̱ pe̱ mo̱ ná bambam.—Bbī. 18:21-24.

18. Nje jangame̱nno̱ bola ná di si no̱ngo̱ dongo na Babilon ninde̱ne̱ e?

18 Ne̱ni nika e mombweano̱ biso̱ e? Jangame̱n kombe̱ “dube̱ la Loba di sangi, lena di si be̱n misan oboso ba Loba.” (Yak. 1:27) Di s’ese̱le̱ to̱ buńa ná di lo̱ndo̱be̱ na belēdi ba mpoṅ, ngando ya nin wase, bedangwedi ba mbamba, na beboledi ba midī ma bobe ba Babilon ninde̱ne̱! Jangame̱n pe̱ benga jome̱le̱ bato ná ba ‘buse oten,’ e si ya be̱ be̱ne̱ne̱ oboso ba Loba ka bō̱ bena ba mano̱nge̱ dongo o mawuse̱ mao.—Bbī. 18:4.

BEKAISEDI BA MUSINGED’A LOBA NUNDE̱NE̱

NGUNGU A NGANDO NINDE̱NE̱ NI MOLE̱ KA WEA

Satan nde a mabole̱ ńama doi la byanedi. (Bbī. 12:3, 9, 13; 13:4; 20:2, 10) Satan, musinged’a Yehova nunde̱ne̱, a me̱nde̱ we̱le̱be̱ o njiba ońola 1 000 mbu. Ombusa ponda, Satan a me̱nde̱ pimbabe̱ o “ebud’a wea na so̱lfa.” (Ombwa mongo 19-20)

19. Nja ńe “ngungu a ngando ninde̱ne̱ ni mole̱ ka wea” e?

19 Kalat’a Bebīsedi e makwalea pe̱ ońola “ngungu a ngando ninde̱ne̱ ni mole̱ ka wea.” (Bbī. 12:3) Ni ngungu a ngando e manane̱ Yesu na ange̱l ao. (Bbī. 12:7-9) E manane̱ baboledi ba Loba, e mabola pe̱ ńama, nika ńe nde manea ma politik ngińa. (Bbī. 12:17; 13:4) Nja ńe ni ngungu a ngando e? Ńe nde “ńama-bwaba ńa kwaṅ ni belabe̱ ná Diabolo na Satan.” (Bbī. 12:9; 20:2) Mo̱ nde a be̱n ngińa omo̱ń a bane̱ basingedi ba Yehova be̱se̱.

20. Nje e me̱nde̱ po̱ye̱ ni ngungu a ngando e?

20 Nje e me̱nde̱ po̱ye̱ ni ngungu a ngando e? Kalat’a Bebīsedi 20:1-3 e mateleye̱ ná ange̱l e me̱nde̱ pimba Satan o njiba, ńe nde eyemban a beboa. Niponda a me̱nde̱no̱ be̱ o njiba, Satan a si me̱nde̱ pe̱ “wo̱ndo̱ . . . matumba, natē̱ ikol’a mbu i londa.” O sukan, Satan na midī mao ma bobe ba me̱nde̱ pimbabe̱ o “ebud’a wea na so̱lfa.” Nika ńe nde ná ba me̱nde̱ bumbisabe̱ o bwindea.” (Bbī. 20:10) Dutea te̱ ne̱ni wase e me̱nde̱no̱ be̱ ke̱ Satan na midī mao ma bobe ba titi pe̱. E se̱ muńe̱nge̱ munde̱ne̱ e!

21. Ońola nje jangame̱nno̱ bwane̱ mambo jokono̱ o nin kalat’a Bebīsedi muńe̱nge̱ e?

21 E se̱ bonam yeno̱ o so̱ṅtane̱ beteledi ba byemban be o kalat’a Bebīsedi e! Di we̱li so̱ṅtane̱ ba nja be basingedi ba Yehova na nje pe̱ e me̱nde̱ po̱ye̱ babo̱. Na mbale̱, “bonam na nu nu malange̱ na ba bena ba masenge̱ ben byala b’edinge̱”! (Bbī. 1:3) Nde niponda basingedi ba Loba ba me̱nde̱no̱ bumbisabe̱, njika minam bajemea ba me̱nde̱no̱ bwane̱ muńe̱nge̱ e? Nika nde di me̱nde̱no̱ kwalea o jokwa disukan la ma malalo ma makwaleye̱ ońola kalat’a Bebīsedi.

MWENGE 23 Yehova a mábotea Janea lao

^ Kalat’a Bebīsedi e mabolane̱ byemban o teleye̱ biso̱ ba nja be basingedi ba Loba. Kalat’a Daniel e mongwane̱ biso̱ o so̱ṅtane̱ nje be byemban be mapulano̱ kwala. O din jokwa, di me̱nde̱ kobisane̱ bedinge̱ bō̱ ba kalat’a Daniel na bedinge̱ be bowan ba kalat’a Bebīsedi. Nik’e me̱nde̱ jongwane̱ biso̱ o bia ba nja be basingedi ba Loba. Denge̱ di me̱nde̱ kwalea nje e me̱nde̱ po̱ye̱ babo̱.

^ Lambo dipe̱pe̱ di malee̱ ná ni ńama ni be̱n milopo samba ńe nde eyemban a manea ma politik me̱se̱ le nde ná, e be̱n “dom la to̱ngo̱.” O ponda ye̱se̱ Bibe̱l e mabolane̱ nde muso̱ngi ma dom o kwalea ońola nje e londi.

^ Diwengisan na ńam’a boso, njimbidi e si be̱n “bekoto ba kiṅe̱” omo̱ń a to̱ngo̱ ao. (Bbī. 13:1) Nika ńe nde ońolana e ‘mapo̱ [nde] na yine̱ [kiṅe̱] samba,” mo̱ pe̱ nde i mabole̱ mo̱ ngiń’ao.—Ombwa mulopo m’ekwali o jw.org “Qu’est-ce que la bête de couleur écarlate de l’Apocalypse chapitre 17 ?