Skip to content

Zɔɛ keŋɛ yelese'a n boi

Hon Mi?

Hon Mi?

Mordekai yuun tabelɛ bɔna?

YUDA nɛra yu’urɛ n de Mordekai yuun tum la ninmɔ’ɔrɛ tuunɛ ti la bɔna Ester gɔŋɔ la n boi Baabule poan la. A yuun dela Yuda yameŋa n tuni Persia nayire la poan. La yuun dela yuun kɔbesi sinuu G.Y.B. pɔsega poan, “[Naba] Ahasurus saŋa la.” (Nɛreba zo’e zo’e ti’isɛ ti naba wa n yuun de Xerxes I la.) Mordekai zuo ti ba yuun ka nyaŋɛ ku naba la. Naba la puurɛ n yuun pee la Mordekai n eŋɛ sɛla la ti a bɔta ti a na’asɛ en nɛreba zɛ’an. Se’em ma’a ti Haman n de Yudadoma la Mordekai dima yuun ki la, naba la yuun basɛ ti Mordekai dɛna la a podɔla. Mordekai kpe’eŋo la yuun bo en yɔ’ɔ mɛ ti a bo nɔɔrɛ ti la faaɛ Yudadoma la n yuun boi Persia Tiŋa la poan la yese kum poan.​—Ester 1:1; 2:5, 21-23; 8:1, 2; 9:16.

Yuun kɔbesi 20 poan diimi yɛla zamesegɔdoma basɛba yeti Ester gɔŋɔ la dela sɔlema ge ti Mordekai me yuun ka tabelɛ bɔna. Ge yuun 1941 poan, sɛba n tũ’uri tiŋa viisa yɛla la yuun nyɛ la yɛla n basɛ ti la niɛ pa’alɛ ti Baabule la n tɔɣɛ Mordekai yele se’em la dela yelemɛŋɛrɛ. Ba yuun nyɛ la bem?

Viisegɔdoma la yuun nyɛ la Persia lɔkɔ n tɔɣeri buraa ayima yu’urɛ n de Marduka (Frafra poan, Mordekai) yele. A yuun dela tuuntuna, daanse’ere ligeri bisegadaana Susa tiŋa. Arthur Ungnad n mi zɛkaŋa diimi yɛla gulesɛ yeti sankaŋa la, “gɔnkuna ma’a n ka pa’asɛ Baabule gɔnɔ poan la n tɔɣɛ Mordekai yele.”

Kɔ’ɔn ze’ele sansɛka ti Ungnad gulesɛ a lasebaarɛ la, gɔnmi’ileba lerege Persia bunbɔrisi gulesegɔ ase’a zo’e zo’e mɛ. Lɔɣɔrɔ wa toseto dela tablets se’a n boi Persepolis daboo la poan. Ba yuun nyɛ ba la Tuulum Lɔɣɔrɔ Biŋere Zɛ’an la n lɛm tiŋa la lalesi la. Tablets wa yuun boi la se’em ma’a ti Xerxes I yuun dɛna naba la. Ba gulesɛ a la Elam yetɔɣum poan ge me tara yu’ura zo’e zo’e n boi Ester gɔŋɔ la poan. a

Mordekai (Marduka) yu’urɛ la n bala ti ba gulesɛ Persia diimi gulesegɔ poan

Persepolis tablets zo’e zo’e tɔɣɛ la Marduka yele ti, a yuun dela gɔngulesa n boi Susa nayire la poan se’em ma’a ti Xerxes I yuun dɛna naba la. Tablet ayima yeti Marduka yuun dela leregeredaana. Wana kɔ’ɔn makɛ mɛ la Baabule la n tɔɣɛ Mordekai yele se’em la. A yuun dela Naba Ahasurus (Xerxes I) tuuntuna ge me yuun ta’an tɔɣera yetɔɣum sugumnɔɔrɛ buyi. Mordekai yuun ni zĩ’a la naba la yaŋan, Susa nayire la poan. (Ester 2:19, 21; 3:3) Yaŋa wa yuun kãregɛ mɛ ti la ka tana ita. Naba la tuuntuneba yuun boi la bilam tuna.

Tablets la n tɔɣɛ Marduka yele se’em la kɔ’ɔn makɛ mɛ la Baabule la n tɔɣɛ Mordekai yele se’em la. Ba yuun boi la saŋa kayima, kɛ̃’ɛra zɛyiŋa ge me dɛna tuuntuneba n tuni zɛ’an kayima poan. Yele ana za’a pa’alɛ ti daanse’ere, Marduka la Mordekai yuun dela nɛreyinɛ mea nɔɔ.

a Yuun 1992 poan, Professor Edwin M. Yamauchi yuun gulesɛ la yu’ura pia n boi Persepolis gulesegɔ la poan ti la me bɔna Ester gɔŋɔ la poan.