Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

Tindo Yise to Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ!

Tindo Yise to Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ!

Tindo Yise to Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ!

“Míwlẹ sọ tindo ohó dọdai tọn he diun hú enẹ ga.”—2 PITA 1:19.

1, 2. Etẹwẹ yin dọdai tintan heyin kinkàndai, podọ etẹwẹ yin dopo to kanbiọ he e fọndote lẹ mẹ?

 JEHOVAH wẹ yin asisa dọdai tintan he yin kinkàndai pọ́n tọn. To whenuena Adam po Evi po waylando, Jiwheyẹwhe dọna odàn lọ dọmọ: “Yẹn nasọ yí okẹ̀n do hiẹ po yọnnu lọ po ṣẹnṣẹn; podọ do okún towe po okún etọn po ṣẹnṣẹn: ewọ na só ota towe, hiẹ na só afọgbẹn etọn.” (Gẹnẹsisi 3:1-7, 14, 15) Owhe kanweko susu lẹ na juwayi whẹpo ohó dọdai tọn enẹlẹ yin nukunnumọjẹemẹ to gigọ́ mẹ.

2 Dọdai tintan enẹ bẹ todido nujọnu tọn hẹn na gbẹtọvi ylandonọ lẹ. Owe-wiwe lẹ to godo mẹ do Satani Lẹgba hia taidi “odàn hoho lọ.” (Osọhia 12:9) Ṣigba mẹnu wẹ na yin Okún dopagbe Jiwheyẹwhe tọn?

Okún lọ Dindinmọ

3. Nawẹ Abẹli yí yise zan to dọdai tintan lọ mẹ gbọn?

3 To vogbingbọnmẹ na otọ́ etọn, Abẹli he tindo jijọ-di-Jiwheyẹwhe yí yise zan to dọdai tintan lọ mẹ. Abẹli yọnẹn hezeheze dọ hùnsọndai na yin nuhudo etọn tindo nado ṣinyọnnudo ylando. Enẹwutu yise whàn ẹn nado basi avọ́sinsan kanlin tọn de he sọawuhia nado yin alọkẹyi hlan Jiwheyẹwhe. (Gẹnẹsisi 4:2-4) Etomọṣo, Okún dopagbe lọ yinyọnẹn gbẹsọ yin nudabla de.

4. Opagbe tẹwẹ Jiwheyẹwhe dó na Ablaham, podọ etẹwẹ e dohia gando Okún dopagbe lọ go?

4 Owhe 2 000 delẹ to azán Abẹli tọn godo, Jehovah do opagbe dọdai tọn ehe na tọgbo Ablaham dọmọ: “Yẹn na dona we, podọ yẹn na hẹn okún towe jideji susugege di sunwhlẹvu olọn tọn lẹ . . . to okún towe mẹ wẹ yè na dona akọta aigba ji tọn lẹpo.” (Gẹnẹsisi 22:17, 18) Hodidọ enẹlẹ kọ̀n Ablaham dopọ hẹ hẹndi dọdai tintan tọn. Yé dohia dọ Okún lọ he gblamẹ azọ́n Satani tọn lẹ na yin hinhẹnzun ovọ́ na sọawuhia to kúnkàn Ablaham tọn mẹ. (1 Johanu 3:8) ‘Na pinpọn hlan opagbe Jiwheyẹwhe tọn wutu, Ablaham ma hokọ̀ to yise matindo mẹ gba’ podọ mọjanwẹ eyin na kunnudetọ Jehovah tọn devo lẹ he tin jẹnukọnna ojlẹ Klistiani tọn he “ma mọ opagbe lọ yí.” (Lomunu lẹ 4:20, 21; Heblu lẹ 11:39) Kakatimọ, yé hẹn yise go to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ.

5. To mẹnu mẹ wẹ opagbe Jiwheyẹwhe tọn gando Okún lọ go yin hinhẹndi te, podọ naegbọn gblọndo towe do yin mọ?

5 Apọsteli Paulu do Okún dopagbe Jiwheyẹwhe tọn hia to whenuena e wlan dọmọ: “Be hlan Ablaham po okún etọn lọ po wẹ yè dọ opagbe lẹ lọ. Ewọ ma dọmọ, podọ hlan okún lẹ gba, taidi hlan omẹ susu; ṣigba taidi hlan dopo, podọ hlan okún towe, he yin Klisti.” (Galatianu lẹ 3:16) Okún lọ he gblamẹ akọta lẹ na dona yedelẹ te ma bẹ ovivi Ablaham tọn lẹpo hẹn gba. Kúnkan visunnu etọn Iṣimaẹli tọn lẹ po visunnu etọn lẹ gbọn Ketula dali po ma yin yiyizan nado dona gbẹtọvi lẹ gba. Okún dona tọn wá gbọn visunnu etọn Isaki po ovivi etọn Jakobu po dali. (Gẹnẹsisi 21:12; 25:23, 31-34; 27:18-29, 37; 28:14) Jakobu dohia dọ “gbẹtọ lẹ” na setonuna Ṣilo heyin akọ̀ Juda tọn, ṣigba Okún lọ to godo mẹ yin hinhẹn tindo dogbó do kúnkan Davidi tọn ji. (Gẹnẹsisi 49:10; 2 Samuẹli 7:12-16) Ju Owhe kanweko tintan tọn lẹ donukun omẹ dopo nado wá taidi Mẹssia lọ, kavi Klisti. (Johanu 7:41, 42) Podọ dọdai Jiwheyẹwhe tọn gando Okún lọ go yin hinhẹndi to Visunnu etọn, Jesu Klisti mẹ.

Mẹssia lọ Sọawuhia!

6. (a) Nawẹ mí dona mọnukunnujẹ dọdai osẹ 70 lọ tọn mẹ gbọn? (b) Whetẹnu podọ nawẹ Jesu ‘doalọtena ylanwiwa’ gbọn?

6 Yẹwhegán Daniẹli basi kandai titengbe dọdai Mẹssia tọn de. To owhe tintan Daliusi Media tọn mẹ, e yọnẹn dọ vọjijẹ owhe-70 Jelusalẹm tọn ko sẹpọ vivọnu etọn. (Jẹlemia 29:10; Daniẹli 9:1-4) To whenuena Daniẹli to dẹ̀ho, angẹli Gabliẹli wá bosọ dehia dọ ‘osẹ kandegbàn lẹ ko yin didọ nado doalọtena ylanwiwa.’ Mẹssia lọ na yin sinsánsẹ to ṣẹnṣẹn osẹ 70tọ tọn. “Osẹ kandegbàn owhe lẹ tọn” bẹjẹeji to 455 J.W.M. to whenuena Ahọlu Pẹlsia tọn Altakẹlikesi I ‘degbe nado vọ́ Jelusalẹm gbá.’ (Daniẹli 9:20-27; Moffatt; Nẹhemia 2:1-8) Mẹssia na wá to lẹndopọ osẹ 7 po osẹ 62 po tọn lẹ godo. Owhe 483 ehelẹ bẹsọn 455 J.W.M. jẹ 29 W.M., to whenuena Jesu yin bibaptizi bọ Jiwheyẹwhe yiamisisadode e taidi Mẹssia, kavi Klisti. (Luku 3:21, 22) Jesu ‘de ylando sẹ’ gbọn ogbẹ̀ etọn nina taidi ofligọ de to owhe 33 W.M. dali. (Malku 10:45) Whẹwhinwhẹ́n dagbe nankọtọn die na yise tintindo to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ! a

7. To Owe-wiwe lẹ yiyizan mẹ, dlẹnalọdo lehe Jesu hẹn dọdai Mẹssia-yinyin tọn di do.

7 Yise to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ hẹn ẹn bọawu na mí nado yọ́n Mẹssia lọ. Gando dọdai susu Mẹssia tọn he yin kinkàndai to Owe-wiwe Heblu tọn mẹ lẹ go, susu wẹ yin yiyizan tlọlọ gando Jesu go gbọn kinkantọ Owe-wiwe Glẹki Klistiani tọn lẹ dali. Nado basi dohia: Jesu yin jiji gbọn yọnnu alọji de dali to Bẹtlẹhẹm. (Isaia 7:14; Mika 5:2; Matiu 1:18-23; Luku 2:4-11) Ewọ yin hinhẹn tọ́nsọn Egipti, podọ ovivu lẹ yin hùhù to jiji etọn godo. (Jẹlemia 31:15; Hosea 11:1; Matiu 2:13-18) Jesu bẹ awutu mítọn lẹ yì. (Isaia 53:4; Matiu 8:16, 17) Dile e yin dọdai etọn dọ do, e biọ Jelusalẹm to kẹtẹkẹtẹ winyanwinyan de ji. (Zekalia 9:9; Johanu 12:12-15) Ohó psalm-kàntọ tọn lẹ yin hinhẹndi to whiwhedonugo Jesu tọn godo to whenuena awhànfuntọ lẹ má avọ̀ etọn to yedelẹ ṣẹnṣẹn bosọ blavo do tewu etọn ji. (Psalm 22:18; Johanu 19:23, 24) Nugbo lọ dọ ohú Jesu tọn lẹ ma yin winwẹ́n podọ dọ yè sọwhán ẹn sọ hẹn dọdai di ga. (Psalm 34:20; Zekalia 12:10; Johanu 19:33-37) Ehelẹ yin apajlẹ vude to dọdai Mẹssia tọn lẹ mẹ he yin yiyizan na Jesu gbọn Biblu kàntọ gbọdo sọn olọn mẹ wá lẹ dali. b

Mì Pagigona Ahọlu Mẹssia Lọ!

8. Mẹnu wẹ yin Hohotọ Azán lẹ tọn, podọ nawẹ dọdai heyin kinkàndai to Daniẹli 7:9-14 mẹ yin hinhẹndi gbọn?

8 To owhe tintan Ahọlu Babilọninu lẹ tọn Bẹlṣazali tọn mẹ, Jehovah na yẹwhegán etọn Daniẹli odlọ de po numimọ ayidego tọn lẹ po. Yẹwhegán lọ mọ gbekanlin daho ẹnẹ whẹ́ jẹnukọn. Angẹli Jiwheyẹwhe tọn basi zẹẹmẹ yetọn taidi “ahọlu ẹnẹ lẹ,” gbọnmọ dali to didohia dọ yé nọtena huhlọn aihọn tọn debọdo-dego lẹ. (Daniẹli 7:1-8, 17) Enẹgodo Daniẹli mọ Jehovah, “Hohotọ Azán lẹ tọn” lọ, sinai to ofìn gigonọ tọn ji. To whẹdida whẹgbledomẹ tọn sọta gbekanlin lọ lẹ mẹ, e yí gandudu sọn yé si bosọ và gbekanlin ẹnẹtọ. To enẹgodo gandudu dẹn-to-aimẹ do ‘gbẹtọ lẹ, pipli akọta tọn lẹ po ogbè lẹ po ji’ yin nina ‘mẹde he taidi visunnu gbẹtọ tọn.’ (Daniẹli 7:9-14) Dọdai jiawu nankọtọn die gando zizedo ofìn ji ‘Visunnu gbẹtọ tọn,’ Jesu Klisti go, to olọn lẹ mẹ to owhe 1914 tọn mẹ!—Matiu 16:13.

9, 10. (a) Adà voovo boṣiọ odlọ lọ tọn lẹ dlẹnalọdo etẹ? (b) Nawẹ hiẹ sọgan basi zẹẹmẹ hẹndi Daniẹli 2:44 tọn gbọn?

9 Daniẹli yọnẹn dọ Jiwheyẹwhe “nọ diọtẹnna ahọlu lẹ sẹ̀, bosọ nọ ze ahọlu lẹ daga.” (Daniẹli 2:21) Po yise po to Jehovah mẹ, yèdọ “Dehiatọ aṣli lẹ tọn,” yẹwhegán lọ detana odlọ boṣiọ blibata lọ tọn heyin Ahọlu Nẹbukadnẹzali Babilọni tọn lọ tọn. Adà voovo etọn lẹ dlẹnalọdo finfọndote po aijijẹ huhlọn aihọn tọn mọnkọtọn lẹ tọn po taidi Babilọni, Mẹdo-Pẹlsia, Glẹki, po Lomu po tọn. Jiwheyẹwhe sọ yí Daniẹli zan nado basi todohukanji nujijọ aihọn tọn lẹ tọn kakajẹ azán mítọn gbè podọ zẹ̀ ojlẹ mítọn go.—Daniẹli 2:24-30.

10 “To azán ahọlu nẹlẹ tọn lẹ mẹ,” wẹ yẹwhegán lọ dọ, “Jiwheyẹwhe olọn tọn na ze ahọludu de daga, he ma na yin vivà gbede, mọ yè ma na jo ahọludu etọn dai hlan gbẹtọ devo lẹ gba; ṣigba e na gbà ahọludu do flinflin bo sú ahọludu he lẹpo do, ewọ bo nasọ nọte kakadoi.” (Daniẹli 2:44) To whenuena “ojlẹ dide akọta lẹ tọn” wá vivọnu to 1914, Jiwheyẹwhe ze Ahọluduta olọn mẹ tọn dai to Klisti glọ. (Luku 21:24; Osọhia 12:1-5) Gbọn huhlọn sọn olọn mẹ wá dali “zannu” Ahọluduta Mẹssia tọn tọn yin sinsánsẹ to whenẹnu sọn “osó” nupojipetọ-yinyin wẹkẹ mẹ tọn Jiwheyẹwhe tọn go. To Amagẹdọni zannu enẹ na jẹ boṣiọ lọ ji bosọ lì i pọ́dọ́pọ́dọ́. Taidi osó ahọluduta tọn de he to nuyiwa do ‘aigba lọ blebu ji,’ Ahọluduta Mẹssia tọn na nọte kakadoi.—Daniẹli 2:35, 45; Osọhia 16:14, 16. c

11. Wunmẹdidiọ Jesu tọn yin dohia jẹnukọn etẹ tọn, podọ nuyiwadomẹji tẹwẹ numimọ enẹ tindo do Pita ji?

11 Po gandudu Ahọluduta tọn etọn po to ayiha mẹ, Jesu dọna devi etọn lẹ dọmọ: “Mẹdelẹ tin to yé mẹhe nọte to ofi lẹ mẹ, he ma na dọ́ okú pọ́n to alọdepope mẹ, kaka yé na do mọ Ovi gbẹtọ tọn ja to ahọludu etọn mẹ.” (Matiu 16:28) Azán ṣidopo to godo mẹ, Jesu plan Pita, Jakobu, po Johanu po yì ofi yiaga osó de tọn ji fihe ewọ yin wunmẹdiọna to yé nukọn te. Dile aslọ sisẹ́ de ṣinyọ́n apọsteli lẹ, Jiwheyẹwhe lá dọmọ: “Ehe wẹ Ovi yiwanna ṣie, mẹhe mẹ yẹn yin homẹhunnọ te tlala; mì nọ se etọn.” (Matiu 17:1-9; Malku 9:1-9) Numọdohlannukọn gigo Ahọluduta Klisti tọn nankọtọn die! Abajọ Pita dlẹnalọdo numimọ dabla mọnkọtọn bosọ dọmọ: “Míwlẹ sọ tindo ohó dọdai tọn he diun hú enẹ ga.”—2 Pita 1:16-19. d

12. Naegbọn ojlẹ ehe do yin titengbe nado do yise mítọn to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ hia?

12 E họnwun dọ “ohó dọdai tọn” lọ ma bẹ dọdai Owe-wiwe Heblu tọn lẹ gando Mẹssia lọ go kẹdẹ hẹn gba ṣigba sọ bẹ hodidọ Jesu tọn dọ ewọ na wá “to huhlọn po gigo daho po mẹ” hẹn ga. (Matiu 24:30) Wunmẹdidiọ lọ hẹn ohó dọdai tọn gando wiwá gigonọ Klisti tọn to huhlọn Ahọluduta tọn mẹ go lodo. To madẹnmẹ, osọhia etọn to gigo mẹ na zẹẹmẹdo vasudo na mẹhe matindo yise lẹ podọ dona lẹ na mẹhe to yise yizan lẹ. (2 Tẹsalonikanu lẹ 1:6-10) Hẹndi dọdai Biblu tọn dohia dọ ‘azán godo tọn’ wẹ ehelẹ yin. (2 Timoti 3:1-5, 16, 17; Matiu 24:3-14) Taidi Whẹdida-Hẹnṣẹtọ Daho Jehovah tọn, Mikaẹli, heyin Jesu Klisti, tin to aṣeji nado hẹn opodo wá na titonu ylankan ehe to “nukunbibia daho” lọ whenu. (Matiu 24:21; Daniẹli 12:1) Na taun tọn, ehe to whelọnu lo yin ojlẹ lọ nado dohia dọ mí tindo yise to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ.

Hẹn Yise Go to Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ

13. Etẹwẹ sọgan gọalọna mí nado hẹn owanyi mítọn na Jiwheyẹwhe go bosọ hẹn yise mítọn to ohó etọn mẹ dogbẹ̀?

13 Na jide tọn mí nọ jẹaglin to whenuena mí plọnnu to tintan whenu gando hẹndi ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn tọn go. Ṣigba sọn whenẹnu gbọn be yise mítọn ko depò bọ owanyi mítọn ko miọn wẹ ya? Na mí ni ma taidi Klistiani Efesu tọn lẹ pọ́n gbede blo ‘mẹhe gbẹ́ owanyi tintan whenu tọn yetọn dai.’ (Osọhia 2:1-4) Mahopọnna lehe mí ko sẹ̀n Jehovah dẹnsọ, mí sọgan jiya hẹnbu mọnkọtọn tọn adavo mí ‘zindonukọn nado to ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn po dodowiwa etọn po din’ nado sọgan whlá adọkunnu lẹ do olọn mẹ. (Matiu 6:19-21, 31-33) Biblu hihia sọwhiwhe tọn, mahẹ tintindo to gbesisọmẹ to opli Klistiani tọn lẹ mẹ, podọ nuwiwa zohunhunnọ yẹwhehodidọ Ahọluduta lọ tọn na gọalọna mí nado hẹn owanyi mítọn na Jehovah, na Visunnu etọn, podọ na Owe-wiwe lẹ go. (Psalm 119:105; Malku 13:10; Heblu lẹ 10:24, 25) To alọ devo mẹ, ehe na hẹn yise mítọn to ohó Jiwheyẹwhe tọn mẹ lodo.—Psalm 106:12.

14. Nawẹ Klistiani yiamisisadode lẹ yin ahọsuna na yise yetọn to ohó dọdai Jehovah tọn mẹ gbọn?

14 Kẹdẹdile ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn yin hinhẹndi to ojlẹ he wayi mẹ do, mọwẹ mí sọgan tindo yise to nuhe e dọ dọdai etọn na sọgodo mẹ lẹ do. Di dohia, tintin tofi Klisti tọn to gigo Ahọluduta tọn mẹ yin nugbo todin, podọ Klistiani mẹyiamisisadode he yin nugbonọ kakajẹ okú lẹ ko tindo numimọ hẹndi opagbe dọdai lọ tọn dọmọ: “Ewọ he gbawhàn wẹ yẹn na na atin sinsẹ́n ogbẹ̀ tọn hlan nado dù, ehe tin to paladisi Jiwheyẹwhe tọn mẹ.” (Osọhia 2:7, 10; 1 Tẹsalonikanu lẹ 4:14-17) Jesu na awhàngbatọ ehelẹ lẹblanulọkẹyi lọ ‘nado dù atin sinsẹ́n ogbẹ̀ tọn lọ’ to “paladisi Jiwheyẹwhe tọn” olọn mẹ tọn mẹ. To fọnsọnku yetọn mẹ podọ gbọn Jesu Klisti gblamẹ, yé tindo mahẹ to jọmaku po magble po mẹ heyin nina yé gbọn Jehovah dali, yèdọ “Ahọlu madopodo, makú, mamọ, Jiwheyẹwhe nuyọnẹntọ dopolọ.” (1 Timoti 1:17; 1 Kọlintinu lẹ 15:50-54; 2 Timoti 1:10) Ahọsumẹ daho nankọtọn die na owanyi tẹgbẹ̀ tọn yetọn na Jiwheyẹwhe po yise ma hokọ̀ po to ohó dọdai tọn etọn mẹ!

15. To mẹnu lẹ mẹ wẹ dodonu “aigba yọyọ” lọ tọn yin didoai te, podọ mẹnu lẹ wẹ yin gbẹdohẹmẹtọ yetọn lẹ?

15 To ojlẹ vude godo he mẹyiamisisadode nugbonọ he ko kú lẹ yin finfọnsọnku do “paladisi Jiwheyẹwhe tọn” olọn mẹ tọn mẹ, pipòtọ Islaeli gbigbọmẹ tọn he tin to aigba ji lẹ yin hinhẹn jẹ mẹdekannu sọn “Babilọni Daho lọ” mẹ, yèdọ ahọluigba aihọn tọn heyin sinsẹ̀n lalo tọn. (Osọhia 14:8; Galatianu lẹ 6:16) Dodonu “aigba yọyọ” lọ tọn yin didoai to yé mẹ. (Osọhia 21:1) Gbọnmọ dali “aigba de” yin hinhẹnwa aimẹ, podọ e yin jijlọdote biọ paladisi gbigbọmẹ tọn de mẹ he vùn lẹdo aigba pé to egbehe. (Isaia 66:8) Susugege omẹ taidi lẹngbọ lẹ tọn heyin gbẹdohẹmẹtọ Islaeli gbigbọmẹ tọn lẹ tọn to wiwọ̀ biọ e mẹ todin, “to azán podo gbè.”—Isaia 2:2-4; Zekalia 8:23; Johanu 10:16; Osọhia 7:9.

Sọgodo Gbẹtọvi Tọn Yin Didọdai to Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ

16. Etẹlẹ wẹ yin nukundido godonọnamẹtọ nugbonọ mẹyiamisisadode lẹ tọn?

16 Etẹwẹ yin nukundido godonọnamẹtọ nugbonọ mẹyiamisisadode lẹ tọn? Yé lọsu lẹ tindo yise to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ, podọ todido yetọn sinai do Paladisi aigba ji tọn mẹ bibiọ ji. (Luku 23:39-43) To finẹ yé na nù sọn “otọ̀ osin ogbẹ̀ tọn” ogbẹ̀-hẹndote tọn de mẹ bo nasọ mọ azọ̀nhẹngbọ sọn “amà atin lọ tọn” heyin didó do otọ̀ lọ tó lẹ mẹ. (Osọhia 22:1, 2) Eyin hiẹ tindo todido whanpẹnọ mọnkọtọn de, na hiẹ ni zindonukọn nado to owanyi sisosiso dohia na Jehovah podọ yise to ohó dọdai tọn etọn mẹ. Na hiẹ ni tin to mẹhe na tindo numimọ ayajẹ he ma tindo dogbó ogbẹ̀ madopodo to Paladisi aigba ji tọn mẹ lẹ mẹ.

17. Ogbẹ̀ to aigba Paladisi tọn mẹ na bẹ dona tẹlẹ hẹn?

17 Gbẹtọvi mapenọ lẹ ma penugo nado basi zẹẹmẹ ogbẹ̀ tọn to aigba Paladisi tọn he ja lọ ji to gigọ́ mẹ gba, ṣigba ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn na mí wuntuntun do dona lẹ ji he tin to sẹdotẹnmẹ na gbẹtọvi tonusetọ lẹ. To whenuena Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn na dugán matin agbawhlẹntọ de bọ ojlo etọn na yin wiwà to aigba ji dile e te do to olọn mẹ, gbẹtọvi kanylantọ lẹ depope ma na tin—paali, yèdọ kanlin lẹ—ma tlẹ na ‘gbleawunamẹ kavi hẹn husudo depope wá.’ (Isaia 11:9; Matiu 6:9, 10) Homẹmimiọnnọ lẹ wẹ na dugu aigba tọn, podọ “yé na hẹn homẹhun yede to jijọho susu mẹ.” (Psalm 37:11) Gbẹtọ susugege he to huvẹ lẹ ma na tin ba, na “gbado susugege na tin finẹ to osó lẹ ji.” (Psalm 72:16) Dasin awubla tọn ma nasọ kùn ba. Awutu na ko juwayi, podọ etlẹ yin okú ma nasọ tin ba. (Isaia 33:24; Osọhia 21:4) Hiẹ sọgan lẹnnupọndeji dọ—doto lẹ, amasinzọ́nwatọ lẹ, dotowhé lẹ kavi nọtẹn tadunọ tọn lẹ, ṣiọdidi lẹ, depope ma na tin. Nukundido whanpẹnọ nankọtọn lẹ die!

18. (a) Gando etẹ go wẹ Daniẹli yin nina nujikudo? (b) Etẹwẹ na yin “tẹnmimọ” Daniẹli tọn?

18 Etlẹ yin yọdo paa gbẹtọvi lẹ tọn na yin hinhẹn jẹvọ́ dile okú na na dotẹnmẹ fọnsọnku. Dawe dodonọ lọ Job tindo todido mọnkọtọn de. (Job 14:14, 15) Mọwẹ yẹwhegán Daniẹli wà do, na angẹli Jehovah tọn na ẹn jidenamẹ homẹmimiọnnamẹ tọn dọmọ: “Hiẹ to yìyì na dewe kaka ojlẹ lọ na do tin: na hiẹ na gbọjẹ bosọ ṣite to tẹnmimọ towe mẹ, to opodo azán lẹ lọ tọn.” (Daniẹli 12:13) Daniẹli sẹ̀n Jiwheyẹwhe po nugbonọ-yinyin po kakajẹ opodo gbẹzan etọn tọn. Todin ewọ to gbigbọjẹ to okú mẹ, ṣigba e na ‘ṣite’ to “fọnsọnku nugbonọ lẹ tọn” to Gandudu owhe Fọtọ́n Klisti tọn whenu. (Luku 14:14) Etẹwẹ na yin ‘mimá’ Daniẹli tọn? Eyọ́n, to hẹndi Paladisi tọn etọn mẹ, dọdai Ezekiẹli tọn dohia dọ omẹ Jehovah tọn lẹpo na tindo nọtẹn de, yèdọ aigba lọ na yin mimá matin mẹnukuntahopọn podọ to aliho kannukannu tọn mẹ. (Ezekiẹli 47:13–48:35) Enẹwutu Daniẹli na tindo nọtẹn de to Paladisi mẹ, ṣigba mimá etọn to finẹ na bẹ hugan aigba hẹn. E na bẹ nọtẹn etọn to lẹndai Jehovah tọn mẹ hẹn.

19. Etẹwẹ yin bibiọ na ogbẹ̀ to Paladisi aigba tọn ji?

19 Etẹwẹ dogbọn hiẹ po tẹnmimọ towe po dali? Eyin hiẹ tindo yise to Ohó Jiwheyẹwhe tọn, Biblu mẹ, e yọnbasi taun dọ hiẹ tindo ojlo vẹkuvẹku na ogbẹ̀ to Paladisi aigba ji tọn mẹ. Hiẹ tlẹ sọgan lẹnnupọndo dewe ji taidi mẹhe tin to finẹ, bo to vivi dona susu etọn lẹ tọn dù, bo to nukunpedo aigba lọ go, bosọ to kuavọdona oṣiọ lẹ po ayajẹ po. To popolẹpo mẹ, nutindo gbẹtọvi lẹ tọn wẹ Paladisi yin. Jiwheyẹwhe dá gbẹtọ awe tintan lẹ nado nọ nọtẹn mọnkọtọn de mẹ. (Gẹnẹsisi 2:7-9) Podọ e jlo dọ gbẹtọvi tonusetọ lẹ ni nọgbẹ̀ kakadoi to Paladisi mẹ. Be hiẹ na yinuwa to kọndopọmẹ hẹ Owe-wiwe lẹ na hiẹ nido sọgan tin to liva susu lẹ mẹ he na nọgbẹ̀ to aigba Paladisi tọn lọ ji to godo mẹ ya? Hiẹ sọgan tin to finẹ eyin hiẹ tindo owanyi nugbo na Otọ́ olọn mẹ tọn mítọn, Jehovah, po yise akọ́ndonanu tọn po to ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn mẹ.

[Nudọnamẹ Odò Tọn]

a Pọ́n weta 11 Payi Dọdai Daniẹli Tọn Go! po “Osẹ Kandegbàn lẹ” po to Étude Perspicace des Écritures mẹ, heyin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.

b Pọ́n “Toute Écriture est inspirée de Dieu et utile,” weda 343-4, heyin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.

c Pọ́n weta 4 po 9 po owe Payi Dọdai Daniẹli Tọn Go! mẹ.

d Pọ́n hosọ lọ heyin yiylọdọ “Payi Ohó Dọdai Jiwheyẹwhe Tọn Go,” he sọawuhia to Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn 1er avril 2000 mẹ.

Nawẹ Hiẹ Na Na Gblọndo Gbọn?

• Etẹwẹ yin dọdai tintan lọ, podọ mẹnu wẹ yin Okún dopagbe lọ?

• Etẹwẹ yin delẹ to dọdai Mẹssia tọn lẹ mẹ he mọ hẹndi yí to Jesu mẹ?

• Nawẹ Daniẹli 2:44, 45 na yin hinhẹndi gbọn?

• Ohó dọdai Jiwheyẹwhe tọn dlẹnalọdo sọgodo tẹ na gbẹtọvi tonusetọ lẹ?

[Kanbiọ Oplọn Tọn Lẹ]

[Yẹdide to weda 18]

Be hiẹ tindo todido nado nọgbẹ̀ to Paladisi aigba tọn ji ya?