Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

Wleawudai Todin Nado Nọ Aihọn Yọyọ lọ Mẹ

Wleawudai Todin Nado Nọ Aihọn Yọyọ lọ Mẹ

‘Dọna yé nado nọ wà dagbe, na yé nido sọgan tẹdo ogbẹ̀ nujọnu tọn lọ go gligli.’—1 TIM. 6:18, 19.

OHÀN LẸ: 125, 40

1, 2. (a) Dona yinukundomọ tẹlẹ wẹ a to nukundo hugan nado mọyi to Paladisi mẹ to aigba ji? (Pọ́n yẹdide he tin to bẹjẹeji hosọ ehe tọn.) (b) Dona gbigbọmẹ tọn tẹlẹ wẹ na wá aimẹ to aihọn yọyọ lọ mẹ?

“OGBẸ̀ NUJỌNU TỌN LỌ.” Na suhugan mítọn, hogbe ehelẹ nọ hẹn mí flin todido lọ nado nọgbẹ̀ kakadoi to Paladisi mẹ to aigba ji. Na nugbo tọn, apọsteli Paulu dohia dọ kanṣiṣa tin to “ogbẹ̀ madopodo” po “ogbẹ̀ nujọnu tọn lọ” po ṣẹnṣẹn. (Hia 1 Timoti 6:12, 19.) Mí to nukundo ogbẹ̀ de he ma tindo opodo podọ ehe na hẹn pekọ po ayajẹ tẹgbẹ tọn po wá na mí. Mí ma sọgan yọ́n numọtolanmẹ he mí na tindo to gigọ́ mẹ to whenue mí na nọ fọ́n po agbasalilo dagbe po to azán lẹpo gbè, bo na nọ tindo ayajẹ po pekọ po. (Isa. 35:5, 6) Pọ́n lehe e na yin awuvivinu nado tin topọ hẹ mẹyiwanna mítọn lẹ, họntọn lẹ, po mẹhe yin finfọnsọnku lẹ po do sọ! (Joh. 5:28, 29; Owalọ 24:15) Mí nasọ tindo dotẹnmẹ hundote nado plọnazọ́n dogọ gando lẹnunnuyọnẹn, hànjiji po nuhiho po, họ̀gbigbá po awuwiwlena yẹdide ohọ̀ tọn lẹ po go, kavi gando nudevo lẹ go.

2 Dile etlẹ yindọ mí to nukundo onú dagbedagbe mọnkọtọn lẹ po jejejininọ po, dona gbigbọmẹ tọn lẹ wẹ na tin to otẹn tintan mẹ to aihọn yọyọ lọ mẹ. Lehe homẹ mítọn na hùn nado yọnẹn dọ yinkọ Jehovah tọn ko yin kinklandowiwe bọ nupojipetọ-yinyin etọn ko yin whẹsuna do sọ! (Mat. 6:9, 10) Mí na gọ́ na ayajẹ taun to whenue mí na mọdọ lẹndai dowhenu tọn Jehovah tọn gando gbẹtọvi lẹ po aigba lọ po go to hẹndi mọyi. Humọ, pọ́n lehe e na bọawu nado dọnsẹpọ Jehovah pẹkipẹki dile mí na to yinyin hinhẹn jẹ pipé kọ̀n bo na wá lẹzun mẹpipe do sọ!—Ps. 73:28; Jak. 4:8.

3. Etẹwẹ mí dona to awuwledaina bẹsọn din?

3 Mílọsu sọgan duvivi dona ehelẹ tọn, na Jesu na mí jide dọ “onú lẹpo wẹ yọnbasi na Jiwheyẹwhe.” (Mat. 19:25, 26) Ṣigba, eyin mí to nukundo nado nọgbẹ̀ to aihọn yọyọ enẹ mẹ podọ nado nọgbẹ̀ zọnmii to Gandudu Owhe Fọtọ́n Klisti tọn godo, mí dona dovivẹnu todin nado “tẹdo” ogbẹ̀ madopodo go gligli. Mí dona nọgbẹ̀ po nukundido lọ po dọ aihọn ylankan ehe na wá opodo, podọ mí dona ze afọdide he sọgbe lẹ bẹsọn din nado wleawudai nado sọgan nọ aihọn yọyọ lọ mẹ. Nawẹ mí sọgan wà ehe gbọn dile etlẹ yindọ mí gbẹ́ tin to titonu ylankan ehe mẹ?

LEHE MÍ NA WLEAWU DO

4. Basi zẹẹmẹ lehe mí sọgan wleawudai nado nọ aihọn yọyọ lọ mẹ do tọn.

4 Nawẹ mí sọgan wleawudai todin nado nọgbẹ̀ to aihọn yọyọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ gbọn? Mí ni dọ dọ mí to tito basi nado yì nọ otò devo mẹ. Nawẹ mí na wleawu nado pehẹ diọdo he e na biọ lẹ gbọn? Mí sọgan jẹ ogbè he yè nọ do to otò lọ mẹ plọn ji. E nasọ yin alenu nado plọnnu gando aṣa yetọn lẹ go. Mí sọgan dù núdùdù yetọn delẹ pọ́n. Mí na jẹ nuyiwa ji taidi dọ mí ko tin to otò lọ mẹ wẹ nkọ. To popolẹpo mẹ, aliho he mẹ mí to nukundo nado nọgbẹ̀ te to whenue mí na jẹ dọ́n niyẹn. Mọdopolọ, mí sọgan wleawudai nado nọ aihọn yọyọ lọ mẹ, eyin bẹsọn din, mí nọ nọgbẹ̀ jẹ obá de mẹ to aliho he mẹ mí to nukundo nado nọgbẹ̀ te to whenẹnu. Mì gbọ mí ni gbadopọnna apajlẹ he bọdego lẹ gando whẹho ehe go.

5, 6. Eyin mí plọn nado nọ setonuna tito yẹwhehọluduta tọn lẹ, nawẹ enẹ na gọalọna mí nado wleawudai nado nọgbẹ̀ to aihọn yọyọ lọ mẹ gbọn?

5 To aihọn yọyọ lọ mẹ, gbẹtọvi lẹ na nọgodona nupojipetọ-yinyin Jiwheyẹwhe tọn to gigọ́ mẹ. Lehe aihọn lọ na gbọnvona aihọn he tin to anademẹ Satani tọn glọ ehe do sọ, fie gbẹtọ lẹ nọ dugán do yenọzo ji te! Mẹdelẹ nọ jlo vẹkuvẹku nado jẹ yedekannu kavi nọ tẹdo nujlomẹ yetọn he ma sọgbe hẹ lẹnpọn dagbe lẹ go, ṣigba etẹwẹ yin kọdetọn lọ? Na gbẹtọvi lẹ gboawupo nado hodo anademẹ Jiwheyẹwhe tọn wutu, ehe ko hẹn awufiẹsa, yajiji, po nugbajẹmẹji po wá. (Jel. 10:23) Lehe mí to nukundo ojlẹ lọ whenue gbẹtọvi lẹpo na litaina nupojipetọ-yinyin owanyinọ Jehovah tọn do sọ!

6 Awuvivinu wẹ e na yin nado nọ anademẹ Jehovah tọn glọ to aihọn yọyọ lọ mẹ dile mí na to azọ́nwa nado hẹn aigba lọ yọnwhanpẹ, nado plọnnu mẹhe na fọnsọnku lẹ, podọ nado wà nuhe yin ojlo Jehovah tọn na gbẹtọvi lẹ. Ṣigba, nawẹ mí na yinuwa gbọn to whenue mí na mọ anademẹ yí nado wà azọ́n de he mí ma yiwanna? Be mí na setonuna anademẹ enẹ bo na wà nuhe go mí pé nado hẹn azọ́ndenamẹ mítọn di, podọ nado mọ ayajẹ to e mẹ ya? Suhugan mítọn wẹ na yigbe dọ mọwẹ! To whelọnu lo, be mí nọ setonuna anademẹ yẹwhehọluduta tọn lẹ to egbehe ya? Eyin mí to mọwà, e dohia dọ mí to awuwledai nado nọgbẹ̀ kakadoi to gandudu Jehovah tọn glọ.

7, 8. (a) Naegbọn mí dona wleawuna gbigbọ gbekọndopọ tọn? (b) Diọdo tẹlẹ wẹ wá aimẹ gando azọ́ndenamẹ Klistiani delẹ tọn go? (c) Jidide tẹwẹ mí sọgan tindo gando gbẹninọ to aigba ji to aihọn yọyọ lọ mẹ go?

7 Gbọnvona dọ mí sọgan wleawudai nado nọ aihọn yọyọ lọ mẹ gbọn godoninọna tito he Jehovah zedai to egbehe lẹ dali, mí sọgan sọ dovivẹnu nado nọ tindo pekọ po gbigbọ gbekọndopọ tọn po bẹsọn din. Eyin mí nọ kọngbedopọ hẹ mẹhe to anadenanu to egbehe lẹ, vlavo gbọn pekọ po ayajẹ po tintindo to azọ́ndenamẹ devo he mí mọyi lẹ mẹ dali, e yọnbasi dọ mí na do jẹhẹnu enẹlẹ hia to aihọn yọyọ lọ mẹ ga. (Hia Heblu lẹ 13:17.) To Aigba Pagbe tọn lọ ji, aigba lẹ yin mimá na Islaelivi lẹ taidi ogú gbọn ovò dide dali. (Sọh. 26:52-56; Jọṣ. 14:1, 2) Na nugbo tọn, mí ma yọ́n fie sọgan yin didena dopodopo mítọn nado nọ to titonu yọyọ lọ mẹ. Ṣigba eyin mí plọn nado nọ kọngbedopọ, mí na tindo pekọ po ayajẹ daho po dile mí to ojlo Jehovah tọn wà to fidepope he mí na nọ to aigba ji to ojlẹ enẹ mẹ.

8 Lẹblanulọkẹyi wẹ e yin nado nọgbẹ̀ to gandudu Ahọluduta lọ tọn glọ, enẹwutu e jẹ dọ mí ni dovivẹnu nado kọngbedopọ hẹ titobasinanu Jehovah tọn bo nọ penukundo azọ́ndenamẹ yẹwhehọluduta tọn lẹ go. Nugbo wẹ dọ azọ́ndenamẹ mítọn sọgan wá diọ. Di apajlẹ, hagbẹ whẹndo Bẹtẹli États-Unis tọn delẹ ko mọ azọ́ndenamẹ devo yí nado yì sẹ̀n to aigba-denamẹ lẹ ji, podọ yé to vivi dona susu tọn dù todin to adà sinsẹ̀nzọn whenu-gigọ́ tọn devo lẹ mẹ. Na mẹhowhe kavi whẹwhinwhẹ́n devo lẹ wutu, mẹdelẹ he yin nugopọntọ tomẹyitọ dai ko yin azọ́ndena nado sẹ̀n taidi gbehosọnalitọ titengbe. Eyin mí nọ tindo pekọ, bo nọ hodẹ̀ nado biọ alọgọ Jiwheyẹwhe tọn, bosọ nọ wà nuhe go mí pé lẹpo to sinsẹ̀nzọn etọn mẹ, mí na tindo ayajẹ bo nasọ mọ dona susu yí etlẹ yin to azán godo tọn he vẹawu taun ehelẹ mẹ. (Hia Howhinwhẹn lẹ 10:22.) Etẹwẹ dogbọn todido sọgodo tọn mítọn lẹ dali? Mí sọgan ko tindo fide to ayiha mẹ he mí na jlo nado nọ to aihọn yọyọ lọ mẹ, ṣigba yè sọgan wá biọ to mí si nado yì nọ fidevo. Mahopọnna fidepope he mí na sẹ̀n te to whenẹnu po nuhe mí na wà po, mí sọgan deji dọ mí na tindo pekọ bo nasọ nọ dopẹ́, podọ mí na gọ́ na ayajẹ.—Nẹh. 8:10.

9, 10. (a) Ninọmẹ tẹlẹ mẹ wẹ e na biọ dọ mí ni do homẹfa hia te to aihọn yọyọ lọ mẹ? (b) Nawẹ mí sọgan dohia dọ mí nọ fahomẹ gbọn?

9 To aihọn yọyọ lọ mẹ, e sọgan biọ dọ mí ni yí homẹfa zan to ojlẹ delẹ mẹ. Di apajlẹ, mí sọgan sè dọ mẹdelẹ ko fọnsọnku bọ hẹnnumẹ po họntọn yetọn lẹ po to aglinjẹ. Ṣigba, e sọgan biọ dọ mí ni nọte jẹ whenue mẹyiwanna mítọn lẹ lọsu na fọ́n. Eyin e wá jọ domọ, be mí na fahomẹ bo jaya hẹ mẹdevo lẹ ya? (Lom. 12:15) Eyin mí plọn nado nọ yí homẹfa do nọtepọn hẹndi opagbe Jehovah tọn lẹ tọn todin, enẹ na gọalọna mí nado do homẹfa hia to whelọnu.Yẹwh. 7:8.

10 Mí sọgan sọ wleawudai nado nọ aihọn yọyọ lọ mẹ eyin mí nọ do homẹfa hia gando nugbo he yin hinhẹn họnwun lẹ go. Be mí nọ plọnnu sisosiso bo nọ fahomẹ dile nukunnumọjẹnumẹ mítọn gando nugbo Biblu tọn lẹ go to wunhọ́n vudevude to egbehe ya? Eyin mí nọ wàmọ, e yọnbasi dọ e na bọawuna mí nado do homẹfa hia to aihọn yọyọ lọ mẹ to whedepopenu he Jehovah na hẹn nubiọtomẹsi etọn lẹ zun yinyọnẹn na gbẹtọvi lẹ.—Howh. 4:18; Joh. 16:12.

11. Etẹwẹ Jehovah to pinplọn mí to egbehe gando nuyiwa hẹ ode awetọ go, podọ ale tẹwẹ enẹ na hẹnwa na mí to aihọn yọyọ lọ mẹ?

11 Jẹhẹnu he mí nasọ wleawuna nado nọgbẹ̀ to aihọn yọyọ lọ mẹ wẹ jonamẹ. To Gandudu Owhe Fọtọ́n Klisti tọn whenu, e sọgan yí whenu pẹẹde to dodonọ lẹ po mawadodonọ lẹ po si nado lẹzun mẹpipe. (Owalọ 24:15) Be mí na penugo nado nọ yinuwa hẹ ode awetọ po owanyi po to ojlẹ enẹ mẹ ya? Eyin mí plọn todin nado nọ jonamẹ sọn ojlo mẹ wá bo nọ dapana wiwọ́, e na bọawuna mí nado wàmọ to aihọn yọyọ lọ mẹ.—Hia Kọlọsinu lẹ 3:12-14.

12. Basi zẹẹmẹ kanṣiṣa he tin to nukundido sọgodo tọn mítọn po aliho he mẹ mí to gbẹnọ te to egbehe po ṣẹnṣẹn tọn.

12 Gbẹninọ to aihọn yọyọ lọ mẹ ma dohia dọ mí na nọ mọ nuhe jlo mí lẹ to whedepopenu he mí jlo yé gba. Kakatimọ, gbẹninọ to finẹ na biọ dọ mí ni nọ yọ́n pinpẹn nutọn bo nọ tindo pekọ to ninọmẹ depope mẹ dile mí to taliaina nupojipetọ-yinyin owanyinọ Jehovah tọn bo to alemọyi sọn e mẹ. E nasọ biọ dọ mí ni nọ do jẹhẹnu he Jehovah to pinplọn mí nado wleawuna to egbehe lẹ hia. Eyin mí plọn nado nọgbẹ̀ todin to aliho he mẹ mí to nukundo nado nọgbẹ̀ te to ojlẹ lọ mẹ, e dohia dọ mí to awuwlena jẹhẹnu he mí na dohia kakadoi lẹ. Podọ mí to yise dohia dọ “aigba fininọ he ja” lọ na wá dandan. (Heb. 2:5; 11:1) Humọ, mí to didohia dọ mí tindo ojlo vẹkuvẹku nado mọ lehe dodowiwa na tin to aigba ji to whenẹnu do. Na nugbo tọn, mí to awuwledai nado nọgbẹ̀ kakadoi to aihọn yọyọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ.

DOAFỌNA YANWLE GBIGBỌMẸ TỌN LẸ

Nọ tindo mahẹ nujọnu tọn to lizọnyizọn lọ mẹ

13. Nuwiwa tẹlẹ wẹ na tin to otẹn tintan mẹ na mí to aihọn yọyọ lọ mẹ?

13 Lẹnnupọndo aliho devo he mẹ mí na wleawudaina ogbẹ̀ nujọnu tọn he to nukọn ja lọ te ji. Dile etlẹ yindọ mí to nukundo nado mọ núdùdù susugege po dandannu devo lẹ po to aihọn yọyọ lọ mẹ, pekọ hinhẹnwa na nuhudo gbigbọmẹ tọn mítọn lẹ wẹ na hẹn ayajẹ wá na mí hugan. (Mat. 5:3) Nuwiwa gbigbọmẹ tọn lẹ wẹ na tin to otẹn tintan mẹ na mí, podọ mí na nọ dohia dọ mí tindo ayajẹ nujọnu tọn to Jehovah sinsẹ̀n mẹ. (Ps. 37:4) Eyin mí nọ ze onú gbigbọmẹ tọn lẹ do otẹn tintan mẹ todin, enẹ na dohia dọ mí to awuwledaina ogbẹ̀ nujọnu tọn he ja lọ.—Hia Matiu 6:19-21.

14. Yanwle gbigbọmẹ tọn tẹlẹ wẹ sọgan gọalọna jọja lẹ nado hẹn ogbẹ̀ madopodo lọ do ayiha mẹ?

14 Nawẹ mí sọgan yidogọna ayajẹ mítọn to nuwiwa yẹwhehọluduta tọn lẹ mẹ gbọn? Aliho dopo wẹ nado ze yanwle gbigbọmẹ tọn lẹ dai. Eyin hiẹ yin jọja de bo to ayihamẹlẹnpọn sisosiso nado wà sinsẹ̀nzọn hlan Jehovah, naegbọn a ma na gbadopọnna zinjẹgbonu he dọhodo yanwle sinsẹ̀nzọn whenu-gigọ́ tọn voovo lẹ ji, bo de yanwle dopo? * Hiẹ sọgan dọho hẹ mẹdelẹ he ko yí owhe susu zan to sinsẹ̀nzọn whenu-gigọ́ tọn mẹ. Eyin hiẹ ze lizọnyizọn lọ do otẹn tintan mẹ to gbẹzan towe mẹ, enẹ na dohia dọ a to awuwledai nado wà sinsẹ̀nzọn na Jiwheyẹwhe kakadoi to aihọn yọyọ lọ mẹ, fihe numimọ towe po azọ́nplọnmẹ yẹwhehọluduta tọn he a mọyi lẹ po na yin nuhọakuẹ taun te.

Nọ tindo mahẹ to nuwiwa yẹwhehọluduta tọn lẹ mẹ

15. Yanwle gbigbọmẹ tọn tẹlẹ kọ̀n wẹ wẹnlatọ Ahọluduta lọ tọn lẹ sọgan jẹ?

15 Taidi wẹnlatọ Ahọluduta lọ tọn lẹ, yanwle gbigbọmẹ tọn tẹlẹ wẹ mí sọgan zedonukọnna míde? Mí sọgan ze yanwle dai nado hẹn azọ́nyinyọnẹn mítọn to adà sinsẹ̀nzọn lọ tọn delẹ mẹ pọnte dogọ. Kavi mí sọgan dovivẹnu nado hẹn nukunnumọjẹnumẹ mítọn gando nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ po yọ́n-na-yizan yetọn po go pọnte dogọ. Etẹwẹ dogbọn wehihia po hodidọ gbangba tọn mítọn lẹ po kavi gblọndo lẹ nina to opli lẹ ji hinhẹn pọnte dogọ dali? Matin ayihaawe, hiẹ sọgan lẹnnupọndo yanwle devo lẹ ji. Nujọnu lọ wẹ yindọ: Yanwle gbigbọmẹ tọn lẹ zizedai na zọ́n bọ zohunhun towe na nuwiwa yẹwhehọluduta tọn lẹ na jideji, podọ ehe na gọalọna we nado wleawudai nado nọgbẹ̀ to aihọn yọyọ lọ mẹ.

MÍ KO TO VIVI DONA LẸ TỌN DÙ TODIN!

Nọ yọ́n pinpẹn núdùdù gbigbọmẹ tọn lẹ tọn

16. Naegbọn Jehovah sinsẹ̀n do yin aliho gbẹninọ tọn he yọ́n hugan lọ?

16 Be whenu he mí to yiyizan nado wleawudaina aihọn yọyọ Jiwheyẹwhe tọn dohia dọ gbẹzan dagbe de to mí go gbọ to egbehe wẹ ya? Gbede pọ́n! Jehovah sinsẹ̀n wẹ yin aliho gbẹninọ tọn he nọ hẹn ayajẹ wá hugan. Mí ma to ewọ sẹ̀n na mẹde to mí hẹn po huhlọn po nado wàmọ nado sọgan lùn nukunbibia daho lọ tọ́n wutu gba. Aliho he mẹ mí yin didá nado nọgbẹ̀ te niyẹn, yèdọ aliho he nọ hẹn ayajẹ daho hugan wá lọ. To whenue mí to hihodo anademẹ Jehovah tọn bo to vivi owanyi nugbo etọn tọn dù bosọ tindo haṣinṣan de hẹ ẹ, gbẹzan mítọn nọ gọ́ na ayajẹ hugan dai tọn. (Hia Psalm 63:1-3.) Enẹwutu, mí ma dona nọtepọn aihọn yọyọ lọ whẹpo do duvivi dona gbigbọmẹ tọn he sinsẹ̀nzọn wiwà hlan Jehovah po ahun lẹpo po nọ hẹnwa lẹ tọn, na yé tin-to-aimẹ na mí to egbehe! Na nugbo tọn, mẹdelẹ ko to vivi dona enẹlẹ tọn dù sọn owhe susu die, podọ kunnudenu lẹ dohia dọ aliho gbẹninọ tọn ehe wẹ nọ hẹn ayajẹ wá hugan.—Ps. 1:1-3; Isa. 58:13, 14.

Nọ dín anademẹ Owe-wiwe lẹ tọn

17. Otẹn tẹ mẹ wẹ nuhe nọ jlo mí lẹ po nuhe nọ hẹn awuvivi wá na mí lẹ po na tin te to Paladisi mẹ?

17 To aihọn yọyọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ, mí na mọ nuhe nọ jlo mí lẹ po nuhe nọ hẹn awuvivi wá na mí lẹ po. Eyin Jehovah ma jlo dọ mí ni hẹn pekọ wá na nuhe nọ jlo mí lẹ to gigọ́ mẹ, naegbọn ewọ do dá mí bọ mí nọ jlo nado tindo kọdetọn dagbe bo mọ awuvivi to nuwiwa mítọn lẹ mẹ? (Yẹwh. 2:24) To aliho ehe po devo lẹ po mẹ, Jehovah na “[hẹn pekọ wá na] ojlo nutogbẹ̀ lẹpo tọn.” (Ps. 145:16) Ayidedai po gbọjẹyíyí po yin nujọnu, ṣigba ayajẹ he yé nọ hẹnwana mí nọ sù to whenue mí ze haṣinṣan mítọn hẹ Jehovah do otẹn tintan mẹ. Mọdopolọ wẹ nulẹ na yì do to Paladisi mẹ to aigba ji. Nuyọnẹnnu wẹ e na yin dọ mí ni plọn nado nọ ze nuhe nọ jlo mí lẹ do otẹn yetọn mẹ bo nọ ze Ahọluduta lọ do otẹn tintan mẹ to ojlẹ dopolọ mẹ, bosọ nọ ze ayiha do dona gbigbọmẹ tọn he tin to egbehe na omẹ Jehovah tọn lẹ ji!—Mat. 6:33.

18. Nawẹ mí sọgan dohia dọ mí to awuwledai nado nọgbẹ̀ to Paladisi mẹ gbọn?

18 To Paladisi mẹ, mí na tindo ayajẹ he nkọ mí ma ko tindo pọ́n. Mì gbọ mí ni do obá he mẹ mí tindo ojlo na ogbẹ̀ nujọnu tọn lọ jẹ hia gbọn awuwiwledaina ẹn bẹsọn din dali. Mí nisọ wleawuna jẹhẹnu Jiwheyẹwhe tọn nkọ lẹ bo nọ mọ ayajẹ susu gbọn mahẹ zohunhun tọn tintindo to azọ́n yẹwhehodidọ Ahọluduta lọ tọn mẹ dali. Eyin mọ wẹ, mí dona nọ yí homẹhunhun do doafọna yanwle gbigbọmẹ tọn lẹ. Gbọn yise nujọnu tọn tintindo to opagbe Jehovah tọn lẹ mẹ dali, mì gbọ mí ni nọgbẹ̀ po nukundido lọ po nado nọ aihọn yọyọ lọ mẹ!

^ huk. 14 Pọ́n Les jeunes s’interrogent—Réponses pratiques, Bladopọ 2, weda 311-318.