Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Cov neeg tshawb txujci nrhiav puas tau kev los pab tibneeg nyob ntev?

Nrhiav Kom Tau Txojsia Nyob Ntev

Nrhiav Kom Tau Txojsia Nyob Ntev

“Vajtswv yeej teem caij teem nyoog tseg rau txhua tsav yam lawm. Nws pub peb txawj ntshaw thiab paub txog lub neej yav tom ntej.”​Tej Lus Qhia 3:11.

VIM li cas Vajntxwv Xalumoos ho sau cov lus no? Tej zaum twb yog vim neeg ua neej nyob ib vuag dua xwb, tibneeg thiaj ntshaw lub neej nyob ntev zog. Vim li ntawd, thiaj muaj ntau zaj dabneeg txog cov uas nrhiav kom tau txojsia nyob mus ibtxhis.

Pivtxwv zoo li zaj txog tus vajntxwv Xumas (Sumer) hu ua Kikames (Gilgamesh). Nyias piav nyias ib zaj dabneeg txog nws lub neej. Muaj ib zaj sau hu ua The Epic of Gilgamesh. Zaj no piav tias Kikames rau siab nrhiav seb puas dim tau kev tuag, tiamsis nws nrhiav tsis tau.

Ib tug neeg tshawb txujci yav tas los tabtom tov tshuaj

Puag thaum ub Suav nrhiav tshuaj haus kom nyob mus ibtxhis tsis txawj tuag (lus Askiv hu ua “elixir”). Lawv thiaj muab kua hlau los tov ua tshuaj haus. Ib co huabtais Suav tau muab cov tshuaj no haus thiaj ua rau lawv tuag lawm. Hos nyob rau sab Yus Luv, cov neeg tshawb txujci thaum ub siv kub los ua tshuaj vim tias kub tsis txawj xeb tsis txawj puas. Lawv xav tias yog neeg noj kub ua tshuaj ces lawv yuav tsis txawj tuag.

Niaj hnub no, cov neeg tshawb txujci kawm txog nroj tsuag, tsiaj txhu, thiab tibneeg. Lawv xav paub seb vim li cas tibneeg thiaj txawj laus. Qhov no qhia tias tibneeg yeej tsis xav laus, tsis xav tuag. Yog li ntawd, lawv kawm tau dabtsi xwb?

VAJTSWV “PUB PEB TXAWJ NTSHAW THIAB PAUB TXOG LUB NEEJ YAV TOM NTEJ.”​—TEJ LUS QHIA 3:11

TSHAWB SEB UA CAS NEEG TXAWJ LAUS

Cov neeg tshawb txujci xav paub ua cas neeg thiaj txawj laus txawj tuag. Lawv nrhiav tau tshaj 300 zaj. Tsis ntev tas los no, cov neeg tshawb txujci ua tau kom ib co tsiaj thiab tej keeb (cells) hauv neeg lub cev nyob ntev zog. Vim li no, cov neeg muaj nyiaj muaj txiaj thiaj pub nyiaj rau lawv mus tshawb nrhiav ntxiv seb ua cas neeg thiaj txawj tuag. Ua li lawv nrhiav tau dabtsi xwb?

Ua kom tsis txhob txawj laus. Hauv tibneeg lub cev, muaj ib yam zoo li xov hu ua khaumauxoos (chromosomes) nyob hauv cov keeb. Cov khaumauxoos muaj ob sab tw hu ua telaumes (telomeres). Ib co neeg tshawb txujci hais tias cov telaumes yog feem uas muaj peevxwm pab tau cov keeb nyob kom ntev zog. Tiamsis thaum twg cov keeb faib ces ob sab tw no luv zuj zus. Thaum cov keeb faib tsis tau ntxiv lawm, ces peb lub cev mam li txawj pib laus tuaj.

Xyoo 2009, tus tshawb txujci hu ua Elixanpe Npasnpawm (Elizabeth Blackburn) tau txais koob meej nto npe vim nws nrhiav tau txujci tshiab. Nws thiab cov uas pab nws nrhiav pom tias hauv cov keeb muaj ib co tshuaj uas txwv tau kom cov telaumes tsis txhob luv sai sai. Lawv xav tias qhov no yuav pab neeg nyob kom hluas ntev zog. Tiamsis txog thaum kawg, lawv hais tias cov telaumes pab tsis tau kom neeg nyob ntev.

Kev kho cov keeb. Thaum cov keeb tsis ua haujlwm zoo ces yuav pab tsis tau lub cev lawm. Tej zaum kuj ua rau yus muaj mob los tau. Xws li ib ce kub lug, mob ib ce, lossis muaj mob lwm yam. Tsis ntev tas los no hauv Fab Kis teb, cov neeg tshawb txujci muab tej keeb ntawm cov neeg laus los kho. Tus xibhwb Zoov Mas Lasmethas (Jean-Marc Lemaitre) yog tus saib xyuas tes haujlwm no. Nws hais tias lawv muaj peevxwm ua tau kom cov keeb uas twb laus lawm rov zoo li qub.

NEEG UA PUAS TAU PEB NYOB NTEV ZOG?

Ib co neeg tshawb txujci hais tias txawm yuav nrhiav kev kho kom neeg txhob txawj laus los yeej nrhiav tsis tau. Yeej muaj tseeb, tau 200 xyoo dhau los no, zoo li tibneeg nyob ib nyuag ntev zog lawm. Tiamsis twb yog neeg paub nyiam huv tshaj li yav tas los thiab muaj ntau yam tshuaj tua kab mob. Vim li ntawd, ib co neeg tshawb txujci thiaj ntseeg hais tias tibneeg lub neej ces tsuas ntev li peb pom niaj hnub no lawm xwb.

Tau 3,500 xyoo tas los, Mauxes uas yog ib tug neeg sau phau Vajlugkub, hais tias: “Peb tsuas ua neej nyob txog xya caum xyoo xwb, tus uas khov kawg tsuas nyob txog yim caum xyoo; txawm yog peb ua neej nyob ntev los tsuas muaj kev txomnyem thiab nyuaj siab xwb; peb ua neej nyob tsis ntev, ces peb txojsia txawm yaj ntshis lawm.” (Phau Ntawv Nkauj 90:10) Peb lub neej yeej zoo li Mauxes hais no. Txawm neeg yuav mob siab nrhiav kev pab kom nyob ntev los nrhiav tsis tau.

Yog peb muab neeg txojsia piv rau tej yam hauv lub ntiajteb no mas luv heev. Tej tsiaj muaj ib co nyob ntev li 200 tawm xyoo. Zoo ib yam li tus vaub kib thiab tus piag deg. Kuj muaj tej hom ntoo nyob tshaj 1,000 xyoo. Tej yam zoo li no, ua rau peb xav tias, ‘Lub neej nyob txog 70 lossis 80 xyoo no puas yog tag li no lawm xwb?’