Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Kuv Yuav Ua Raws Li Koj Txojkev Tseeb

Kuv Yuav Ua Raws Li Koj Txojkev Tseeb

“Au [Yehauvas], thov koj qhia koj txojkev rau kuv xwv kuv thiaj ua tau raws li koj txojkev tseeb.”​—NTAWV NKAUJ 86:11.

ZAJ NKAUJ: 31, 60

1-3. (1) Peb yuav tsum saib qhov tseeb zoo li cas? (Saib thawj daim duab hauv zaj no.) (2) Zaj no, peb yuav tham txog dabtsi?

NIAJ hnub nimno, thaum tibneeg yuav khoom, lawv kheev muab coj rov mus thim. Yog lawv yuav hauv Is Taws Nej ces lawv hajyam nquag thim. Tej zaum lawv thim vim lawv tsis nyiam npaum li lawv xav lossis vim yam khoom ntawd puas ib qho lawm. Vim li no lawv thiaj muab pauv dua ib yam tshiab lossis thim nyiaj rov qab.

2 Thaum peb “yuav qhov tseeb” lossis kawm tau qhov tseeb lawd, peb yuav tsum tsis txhob “muab muag” lossis muab thim li tej khoom peb yuav. (Nyeem Paj Lug 23:23; 1 Timaute 2:4) Zaj tas los, peb kawm tias peb tau muab peb lub sijhawm uas peb siv mus ua lwm yam los yuav qhov tseeb. Tej zaum peb tau muab peb txoj haujlwm uas them nyiaj zoo tso tseg. Thiab peb txojkev sib raug zoo nrog lwm tus los tej zaum tsis zoo li qub lawm. Peb tau hloov peb tej kev xav thiab tej peb ua. Peb kuj tau muab tej kev lig kevcai uas tsis haum Yehauvas siab tso tseg. Peb ntseeg ruaj nreeg tias tej peb muab tso tseg no yeej tsis muaj nqes npaum li tej koob hmoov uas peb tau txais vim peb paub qhov tseeb.

3 Yexus hais ib zaj lus piv txwv txog ib tug tub lag tub luam mus nrhiav tej qe qwj uas zoo heev. Thaum nws nrhiav tau ib lub muaj nqes heev, nws txawm muab txhua yam nws muaj muag mus yuav. Lub qe qwj ntawd piv txog qhov tseeb txog Vajtswv lub Nceeg Vaj. Yexus muab ua piv txwv li no los qhia tias qhov tseeb muaj nqes heev. (Mathai 13:45, 46) Thaum peb nyuam qhuav kawm tau qhov tseeb txog Vajtswv lub Nceeg Vaj thiab txhua yam zoo hauv phau Vajlugkub, peb yeej zoo siab hlo muab tej uas yuav tab kaum peb tso tseg huvsi. Yog peb saib qhov tseeb rau nqe ces peb yuav tsis “muab muag” ib zaug li. Tiamsis tu siab heev uas Vajtswv cov tibneeg ib txhia saib qhov tseeb tsis muaj nqes lawm thiab tseem muab muag los kuj muaj. Peb yeej tsis xav ua li ntawd ib zaug li! Peb yuav tau ua li phau Vajlugkub hais es “xyaum raws li txojkev tseeb.” (Nyeem 3 Yauhas 2-4.) Yuav kom peb ua tau li ntawd, peb yuav tau muab qhov tseeb tso ua ntej thiab muab siv ua peb lub neej. Tiamsis vim li cas ib txhia ho yuav muab qhov tseeb “muag” lossis tso tseg? Yuav ua li cas peb thiaj txiav txim siab tuag nthi los “xyaum raws li txojkev tseeb”?

VIM LI CAS IB TXHIA THIAJ MUAB QHOV TSEEB “MUAG”?

4. Nyob rau Yexus lub caij, vim li cas ib txhia ho muab qhov tseeb tso tseg lawm?

4 Nyob rau Yexus lub caij, ib txhia tau “yuav qhov tseeb” tiamsis tsis ntev xwb lawv “muab muag” lossis tso tseg lawm. Muaj ib zaug Yexus ua txujci pub zaub mov rau ib pab neeg coob coob noj. Tom qab ntawd, lawv kuj raws Yexus qab mus rau sab Hiavtxwv Kalilais tim ub. Thaum txog tid, Yexus txawm hais tau ib yam uas ua rau lawv ceeb tas. Yexus hais tias: “Yog nej tsis tau noj Neeg leej Tub cev nqaij thiab tsis tau haus nws cov ntshav, mas nej yuav tsis tau txojsia.” Txawm lawv tsis to taub los, lawv tsis nug kom Yexus txhais rau lawv. Lawv cia li hais tias: “Tej lus no nyuaj kawg li, leejtwg yuav lees tau?” Thaum kawg, “cov thwjtim ntau leej txawm thim tsis nrog Yexus mus lawm.”​—Yauhas 6:53-66.

5, 6. (1) Vim li cas ib txhia thiaj txhob txwm txav deb ntawm qhov tseeb mus? (2) Ua cas ib txhia ho cia li txav deb zuj zus ntawm qhov tseeb mus lawm?

5 Nyob rau peb lub caij no los, tu siab tias muaj ib txhia muab qhov tseeb tso tseg lawm. Vim li cas? Tej zaud lawv cia tej kev to taub tshiab txog qho nqe Vajlugkub ua rau lawv dawm. Lossis ib tug kwvtij uas nto npe tau hais ib los lossis tau ua ib yam uas ua rau lawv xav yuam kev. Ib txhia tsis nyiam thaum lwm tus siv phau Vajlugkub ntuas lawv lossis lawv tsis haum nrog ib tug hauv lub koom txoos. Kuj muaj dua ib txhia mus mloog tau cov neeg fav xeeb tej lus qhia cuav lossis mloog tau cov uas dag txog peb lawm. Tej no ua rau ib txhia txhob txwm muab Yehauvas thiab lub koom txoos tso tseg. (Henplais 3:12-14) Yuav zoo dua yog tias lawv xyaum tus tubtxib Petus tus qauv es tso siab rau Yexus! Thaum pab neeg coob coob ib txhia tso Yexus tseg, Yexus nug nws cov tubtxib tias lawv puas xav mus thiab. Petus teb hlo tias: “Tus Tswv, peb yuav mus cuag leejtwg? Koj tej lus thiaj pub txojsia ib txhis tsis kawg.”​—Yauhas 6:67-69.

6 Hos ib txhia uas tau muab qhov tseeb tso tseg tej zaum twb tsis paub tias lawv txav deb zuj zus ntawm qhov tseeb mus lawm. Tus uas tau muab qhov tseeb tso tseg zuj zus li no kuj zoo li lub nkoj uas maj mam txav deb zuj zus ntawm ntug dej mus lawm. Phau Vajlugkub thiaj ceeb toom kom peb ceev faj peb thiaj tsis “txav deb zuj zus” ntawm qhov tseeb mus. (Henplais 2:1) Ntau zaus thaum ib tug twg tso qhov tseeb tseg li no tsis yog nws txhob txwm, tiamsis vim nws cia nws txojkev sib raug zoo nrog Yehauvas tsuag zuj zus ces tos nco xwb nws twb tso Yehauvas tseg lawm. Yuav ua li cas peb thiaj tsis zoo li no?

YUAV UA LI CAS PEB THIAJ TSIS MUAB QHOV TSEEB “MUAG”?

7. Dabtsi yuav pab kom peb tsis txhob muab qhov tseeb “muag”?

Tsis yog peb tsuas coj raws li tej nqe Vajlugkub uas peb nyiam xwb

7 Yuav kom peb ua tau raws li txojkev tseeb tsis tseg, peb yuav tau ua raws li txhua yam uas Yehauvas hais kom peb ua. Peb yuav tau muab qhov tseeb ua yam uas tseem ceeb tshaj hauv peb lub neej. Peb yuav tsum ua raws li phau Vajlugkub tej hauv paus ntsiab lus txhua lub sijhawm. Peb yuav tsum thov Yehauvas ib yam li Davi. Nws thov tias: “Thov koj qhia koj txojkev rau kuv xwv kuv thiaj ua tau raws li koj txojkev tseeb.” (Ntawv Nkauj 86:11) Davi txiav txim siab tuag nthi ua raws li qhov tseeb. Peb yuav tsum ua ib yam li ntawd thiab. Tsis yog li ces peb yuav pib xav txog tej uas peb tau muab tso tseg lawm thiab yuav xav rov mus lob tej ntawd dua. Tsis yog peb tsuas coj raws li tej nqe Vajlugkub uas peb nyiam xwb, tiamsis peb yuav tsum ua raws li “qhov tseeb huvsi.” (Yauhas 16:13) Zaj tas los, peb tham txog 5 yam uas peb tau muab tso tseg los kawm qhov tseeb. Zaj no peb yuav kawm seb peb yuav tau ua li cas xwv peb thiaj tsis rov mus rau tej uas peb twb muab tso tseg lawm.​—Mathai 6:19.

8. Yog ib tug Khixatia tsis paub siv sijhawm tej zaum yuav ua rau nws txav deb ntawm Yehauvas mus li cas? (Piav txog tus qauv.)

8 Sijhawm. Yuav kom peb nyob ruaj hauv qhov tseeb, peb yuav tsum ua tib zoo siv peb lub sijhawm kom muaj nuj nqes. Yog peb tsis ceev faj ces peb yuav muab peb lub sijhawm siv mus ua si, mus saib Is Taws Nej, lossis mus saib this vis xwb. Tej zaum ua tej no yeej tsis txhaum, tiamsis yog peb tsis ua zoo ces peb yuav muab lub sijhawm kawm Vajlugkub thiab qhia Vajlugkub mus ua tej ntawd lawm. Emas tau ua li ntawd. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Emas nyiam caij nees puag thaum nws me me los lawm. Nws dim plaws thaum twg ces nws yeej mus caij nees xwb. Tiamsis nws pom tias nws caij nees ntau dhau lawm. Nws thiaj li hloov. Emas kuj xyaum tau tus muam Kablis Vaus (Cory Wells) tus qauv thiab. Thaum ub nws yog ib tug uas caij nees rau neeg saib. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Nimno Emas thiaj muaj sijhawm los teev tiam Yehauvas ntau dua qub. Nws kuj muaj sijhawm nrog nws tsev neeg thiab cov phoojywg uas teev tiam Yehauvas. Qhov no ua rau Emas txav ze rau Vajtswv thiab ua rau nws zoo siab heev vim nws siv sijhawm ua tej yam uas muaj nuj nqes.

9. Peb yuav tau ua li cas peb thiaj tsis muab tej qhov txhia chaw saib tseem ceeb dua?

9 Tej qhov txhia chaw. Yuav kom peb ua tau raws li txojkev tseeb tsis tseg, peb yuav tsum tsis txhob muab tej qhov txhia chaw saib tseem ceeb dhau. Thaum peb kawm tau qhov tseeb, peb pom tias teev tiam Yehauvas yeej muaj nqes dua tej qhov txhia chaw. Peb thiaj zoo siab hlo muab tej qhov txhia chaw tso tseg los yuav qhov tseeb. Tiamsis nimno yog peb pom lwm tus yuav tau tej twj zoo zoo thiab tej koos pis tawj tshiab tshiab, tej zaum yuav ua rau peb xav tau thiab. Yog peb tsis ceev faj, peb yuav tsis txaus siab rau tej peb muaj ces yuav mus vuag tej ntawd. Peb yuav tsis nco qab ua Yehauvas tes haujlwm lawm. Yog peb ua li no ces peb yuav zoo li Dema. Vim nws “nyiam kev ntiajteb” dhau, nws thiaj muab nws tes haujlwm nrog Povlauj tso tseg. (2 Timaute 4:10) Tej zaum Dema nyiam tej qhov txhia chaw dua li nyiam teev tiam Yehauvas. Lossis tej zaum nws tsis kam tso ib yam twg ntxiv tseg los nrog Povlauj. Zaj no pab tau peb li cas? Tej zaum yav tas los peb nyiam tej qhov txhia chaw heev. Yog peb tsis ceev faj, peb yuav rov mus ntshaw tej ntawd dua ces thaum kawg peb yuav tsis nyiam qhov tseeb lawm.

10. Peb yuav tsum tsis txhob cia leejtwg txw tau peb?

10 Kev sib raug zoo nrog lwm tus. Yuav kom peb ua tau raws li txojkev tseeb mus li, peb yuav tsum tsis txhob cia cov uas tsis teev tiam Yehauvas txw tau peb mus ua tej yam tsis zoo. Thaum peb kawm qhov tseeb, peb txojkev sib raug zoo nrog peb cov txheeb ze thiab peb cov phoojywg twb hloov lawm ntau. Tej tug kuj tsis xav li cas txog peb txojkev ntseeg tshiab, tiamsis tej zaum ib txhia tawm tsam peb heev. (1 Petus 4:4) Txawm li ntawd los, peb yeej ua zoo rau lawv thiab nrog lawv nyob sib haum xeeb. Tiamsis peb yuav tsum tsis txhob mus nrog lawv ua tej yam uas hla Yehauvas tej kevcai kom lawv nyiam peb xwb. Zoo li peb tau kawm hauv 1 Khaulee 15:33, peb cov phoojywg yuav tsum yog cov uas hlub Yehauvas.

11. Yuav ua li cas peb thiaj zam dhau tej kev xav thiab tej yam uas tsis dawb huv?

11 Tej peb xav thiab ua uas tsis huv. Yuav kom peb ua tau raws li txojkev tseeb, peb yuav tau ua neeg dawb huv raws li Yehauvas siab nyiam. (Yaxaya 35:8; nyeem 1 Petus 1:14-16.) Thaum peb kawm qhov tseeb, peb tau hloov peb lub neej los coj raws li tej kevcai hauv phau Vajlugkub, ib txhia tau hloov ntau yam. Zaum no peb twb huv lawm, tiamsis peb yuav tau ceev faj tsis txhob rov mus ua tej uas tsis huv. Dabtsi yuav pab tau peb tsis txhob rov mus ua tej uas tsis huv? Xav txog yam uas Yehauvas tau pub rau peb kom peb ua tau neeg dawb huv. Nws tau pub nws Leej Tub Yexus Khetos los tuag this peb! (1 Petus 1:18, 19) Yog peb nco ntsoov li no ces yuav pab tau peb ua neeg dawb huv.

12, 13. (1) Vim li cas peb yuav tsum saib tej kev lig kevcai thiab tej koob tsheej ib yam li Yehauvas? (2) Peb yuav kawm dabtsi ntxiv?

12 Tej kev lig kevcai uas tsis haum Vajtswv siab. Tej thaud cov txheeb ze peb, cov peb nrog ua haujlwm, thiab cov peb nrog kawm ntawv yuav kom peb mus nrog lawv ua tej koob tsheej lossis tej kev lig kevcai uas tsis haum Yehauvas siab. Yuav ua li cas peb thiaj sawv tau khov kho? Peb yuav tau nco ntsoov tias yog vim li cas tej ntawd ho tsis haum Yehauvas siab. Peb yuav tau tshawb nrhiav hauv peb tej ntaub ntawv kom peb paub tias tej kevcai ntawd pib li cas. Thaum peb paub tias phau Vajlugkub qhia li cas txog tej ntawd ces peb yuav ua tau tej uas “haum Vajtswv lub siab.” (Efexau 5:10) Yog peb tso siab rau Yehauvas thiab nws Txojlus ces peb yuav tsis ntshai tsam lwm tus ho xav li cas rau peb.​—Paj Lug 29:25.

13 Peb yeej xav ua raws li txojkev tseeb mus ib txhis. Ua li, dabtsi yuav pab kom peb yimhuab xav ua raws li txojkev tseeb? Cia peb kawm txog 3 yam uas yuav pab tau peb.

NYOB RUAJ RAU HAUV QHOV TSEEB

14. (1) Yog peb rau siab ntso kawm Vajlugkub yuav pab tau peb nyob ruaj hauv qhov tseeb li cas? (2) Vim li cas peb thiaj cheem tsum tswvyim, kev qhuab qhia, thiab kev thoob tsib to nrog?

14 Yam 1, rau siab ntso kawm Vajlugkub thiab ua tib zoo xav txog tej uas koj tau kawm. Teem sijhawm kawm koj thiaj ua tau li no. Yog koj yimhuab kawm, koj yuav yimhuab nyiam thiab nyob ruaj rau hauv qhov tseeb. Paj Lug 23:23 qhia peb tias: “Cia li yuav qhov tseeb.” Tiamsis yog peb paub qhov tseeb xwb pab tsis tau peb, peb yuav tsum muab coj los siv ua neej thiaj pab tau. Nqe ntawd thiaj hais ntxiv tias: “Cia li yuav tswvyim thiab tej lus qhuab qhia thiab kev thoob tsib to nrog.” Thaum peb muab tej uas peb kawm ntxiv rau tej uas peb twb paub lawd, peb yuav thoob ntsib to nrog. Thaum peb muab tej uas peb paub coj los siv ua neej, peb yuav muaj tswvyim. Thaum peb cia qhov tseeb hloov peb lub neej, kuj zoo li peb cia qhov tseeb qhuab qhia peb. Peb yuav tsum maj nroos ua raws li tej lus qhuab qhia ntawd. Phau Vajlugkub hais tias tej lus qhuab qhia muaj nqes dua nyiaj.​—Paj Lug 8:10.

15. Qhov tseeb tiv thaiv tau peb li txoj siv tiv thaiv tus tub rog li cas?

15 Yam 2, koj yuav tau txiav txim siab coj raws li qhov tseeb txhua hnub. Phau Vajlugkub muab qhov tseeb piv rau txoj siv uas tus tub rog sia ntawm duav. (Efexau 6:14) Nyob rau tiam sau phau Vajlugkub, tus tub rog txoj siv pab tau nws thiab tiv thaiv tau nws thaum mus ua rog. Tus tub rog yuav tsum muab txoj siv sia kom ruaj khov rau ntawm duav. Tsis yog li ces yuav pab tsis tau nws. Qhov tseeb tiv thaiv tau peb li txoj siv tiv thaiv tus tub rog li cas? Yog qhov tseeb nyob rawv hauv peb nruab siab ces yuav tiv thaiv tau peb txojkev xav ces peb yuav paub txiav txim siab zoo. Thaum peb muaj teeb meem loj lossis raug sim, qhov tseeb hauv phau Vajlugkub yuav pab tau peb txiav txim siab ua qhov yog. Tus tub rog yeej nco ntsoov sia nws txoj siv mus ua rog. Ib yam li ntawd, peb yuav tau nco ntsoov coj raws li qhov tseeb txhua hnub. Tus tub rog kuj muab nws rab ntaj khuam rau ntawm nws txoj siv. Peb puas ua tau li ntawd thiab?

16. Yog peb qhia qhov tseeb yuav pab kom peb kub siab lug ua raws li qhov tseeb li cas?

16 Yam 3, qhia qhov tseeb hauv phau Vajlugkub rau lwm tus ntau li ntau tau. Phau Vajlugkub zoo li rab ntaj. Tus tub rog tuav rawv nws rab ntaj li cas peb yuav tau tuav rawv Vajtswv Txojlus ib yam li ntawd. (Efexau 6:17) Peb txhua tus yuav tau xyaum kom peb txawj “qhia Vajtswv txojlus tseeb raug cai.” (2 Timaute 2:15) Thaum peb siv phau Vajlugkub los qhia lwm tus yuav ua rau peb yimhuab nyiam thiab paub qhov tseeb zoo dua. Ces peb yuav kub siab lug ua raws li qhov tseeb.

Qhov tseeb yog ib yam muaj nqes heev uas Yehauvas pub rau peb

17. Ua li cas qhov tseeb thiaj muaj nqes heev rau koj?

17 Qhov tseeb yog ib yam muaj nqes heev uas Yehauvas pub rau peb. Vim peb paub qhov tseeb, peb thiaj muaj kev sib raug zoo nrog peb Leej Txiv saum ntuj. Peb txojkev sib raug zoo nrog Yehauvas yog yam uas muaj nqes tshaj hauv peb lub neej. Yehauvas twb qhia ntau yam rau peb lawm, tiamsis nws tseem yuav qhia ntau yam ntxiv rau peb thiab! Nws cog lus tias nws yuav qhia peb mus tas ib txhis li. Yog li ntawd, cia li tuav rawv qhov tseeb yam li ib lub qe qwj uas muaj nqes heev. Cia li “yuav qhov tseeb tsis txhob muab muag.” Yog koj ua li no ces koj yuav zoo li Davi uas “ua tau raws li [Vajtswv] txojkev tseeb.”​—Ntawv Nkauj 86:11.

^ nqe 8 Tau muab lub npe no hloov lawm.

^ nqe 8 Mus rau Yehauvas Cov Timkhawv Tshooj T.V. ces mus rau INTERVIEWS AND EXPERIENCES > TRUTH TRANSFORMS LIVES.