Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Txojkev Hlub Uas Ua Rau Sawvdaws Nyob Ruaj Khov

Txojkev Hlub Uas Ua Rau Sawvdaws Nyob Ruaj Khov

“Txojkev hlub ua rau nyob ruaj khov.”​—1 KHAULEE 8:1.

ZAJ NKAUJ: 25, 52

1. Hmo kawg nkaus uas Yexus nrog nws cov thwjtim nyob, nws tham txog dabtsi?

HMO kawg nkaus ua ntej Yexus tuag, nws nrog nws cov thwjtim nyob, nws hais txog kev hlub li 30 zaus. Nws hais kom lawv “ib leeg yuav tsum hlub ib leeg.” (Yauhas 15:12, 17) Yog lawv sib hlub li no ces lwm tus yuav pom tias lawv yog Khetos cov thwjtim. (Yauhas 13:34, 35) Txojkev hlub uas Yexus qhia ntawd tsis yog hais ntawm lub ncauj xwb, tiamsis yog peb pom lwm tus cheem tsum kev pab dabtsi, peb yuav tsum nqes tes hlo pab thiab yuav tsum xam pom lawv ua ntej. Vim li no Yexus thiaj hais tias: “Tsis muaj txojkev hlub loj dhau txoj no lawm, yog qhov uas ib tug tso txojsia this nws cov kwvluag. Yog nej ua tej uas kuv kom nej ua, nej kuj yog kuv li kwvluag.”​—Yauhas 15:13, 14.

2. (1) Lwm tus pom Vajtswv cov tibneeg coj li cas? (2) Hauv zaj no peb yuav tham txog cov lus nug twg?

2 Niaj hnub no neeg yeej pom tseeb tias Yehauvas cov tibneeg muaj kev sib hlub sib koom siab heev. (1 Yauhas 3:10, 11) Txawm peb yog haiv neeg twg, xub neeg twg, hais yam lus twg, tuaj lub tebchaws twg tuaj, lossis loj hlob li cas los, peb ib leeg yeej hlub ib leeg tiag tiag. Thoob ntiajteb Yehauvas cov tibneeg yeej sib hlub li ntawd. Ua li cas niaj hnub no peb yuav tsum yimhuab sib hlub? Yehauvas thiab Yexus nkawd txojkev hlub txhawb tau peb li cas? Peb txojkev hlub ho nplig tau thiab txhawb tau lwm tus li cas?​—1 Khaulee 8:1.

VIM LI CAS NIAJ HNUB NO YUAV TSUM YIMHUAB SIB HLUB

3. Vim peb nyob rau “lub sijhawm txom nyem nyuaj siab,” thiaj ua rau ib txhia xav li cas?

3 Peb nyob rau “lub sijhawm txom nyem nyuaj siab kawg.” Vim li no neeg lub neej thiaj “muaj haujlwm khwv thiab kev ceeblaj” puv npo. (2 Timaute 3:1-5; Ntawv Nkauj 90:10) Coob leej ntau tus raug ntau yam kev txom nyem nyuaj siab uas ua rau lawv cia li tsis xav ua neej nyob ntxiv lawm. Ib xyoos twg muaj tshaj li 800,000 tus tau txov lawv txojsia, muab suav los 40 chib twg muaj 1 tug. Txawm peb cov kwvtij los, ib txhia kuj xav tias lub neej no txom nyem nyuaj siab dhau lawm ces ntshe tuag zoo dua. Yog li ntawd, lawv thiaj tau txov lawv txojsia lawm.

4. Vajtswv cov tubtxib thaum ub leejtwg xav tias ntshe lawv tuag yuav zoo dua?

4 Vajtswv cov tibneeg txheej thaum ub los kuj raug ntau yam teeb meem ua rau ib txhia tsis xav ua neej nyob. Yauj txom nyem nyuaj siab kawg li, nws thiaj hais tias: “Kuv dhuav heev; kuv tsis xav ua neej nyob lawm.” (Yauj 7:16, TMZ; 14:13) Yauna chim heev rau tej xwm txheej uas nws pom, nws thiaj hais tias: “Au [Yehauvas] . . . thov koj muab kuv txojsia rho mus, rau qhov kuv tuag kuj zoo dua li nyob.” (Yauna 4:3) Thaum tus cev Vajtswv lus Eliya tag kev cia siab lawd, nws thov Yehauvas tias: “Txaus kuv lawm lauj! Au [Yehauvas], nimno thov koj rho kuv txojsia mus.” (1 Vajntxwv 19:4) Yehauvas hlub nws cov tubtxib ntawd kawg li, nws xav kom lawv muaj txojsia nyob, tsis xav kom lawv tuag. Yehauvas tsis rau txim rau lawv tiamsis nws pab kom lawv qab siab ua neej thiab muaj siab hlo teev tiam nws mus lawm yav tom hauv ntej.

5. Vim li cas niaj hnub no peb cov kwvtij nkauj muam ho cheem tsum peb txojkev hlub ua luaj?

5 Niaj hnub no peb cov kwvtij nkauj muam coob tus kuj cheem tsum peb txojkev hlub vim lawv raug luag thuam thiab tsim txom. Muaj ib txhia kuj raug luag ua limhiam thiab ntxeev ntxo thaum mus ua haujlwm. Ib txhia ua haujlwm hnyav heev thiab ua ntau txoos teev. Ib txhia kuj muaj tej haujlwm uas mob hlwb heev. Muaj ib txhia ho muaj teeb meem loj hauv lub cuab lub yig. Tej tug kuj muaj tej txij nkawm tsis teev tiam Yehauvas ces pheej niaj hnub muab lawv cem thiab muab lawv thuam. Vim muaj tej kev ntxhov siab zoo li no, thiaj ua rau coob tus qaug zog thiab xav tias lawv tsis muaj nuj nqes dabtsi. Leejtwg thiaj pab tau lawv?

YEHAUVAS TXOJKEV HLUB TXHAWB TAU PEB LUB ZOG

6. Yehauvas txojkev hlub txhawb tau nws cov tibneeg li cas?

6 Yehauvas cog lus rau nws cov tibneeg tias nws hlub lawv kawg li, tsis yog hlub tamsim no xwb tiamsis yuav hlub mus ib txhis tsis kawg. Ntshe cov Yixayee zoo siab kawg li thaum Yehauvas hais rau lawv tias: “Kuv qhov muag saib koj tsim txiaj thiab . . . koj muaj koob meej thiab kuv hlub koj,” thiab “tsis txhob ntshai, vim kuv nrog nraim koj.” (Yaxaya 43:4, 5) Peb paub tias Yehauvas saib peb txhua leej txhua tus rau nqe heev. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Phau Vajlugkub cog lus tias nws yuav “pab tau nej kov yeej. Nws yuav zoo siab kawg li rau nej.”​—Xefaniya 3:16, 17.

7. Yehauvas hlub peb ib yam li leej niam hlub nws tus menyuam mos li cas? (Saib thawj daim duab hauv zaj no.)

7 Yehauvas cog lus tias nws yuav txhawb thiab nplig nws cov tibneeg thaum lawv ntsib teeb meem tsis hais loj thiab me. Yehauvas hais tias: “Nej yuav zoo li tus menyuam mos uas leej niam hlub heev, thiab muab puag rawv noj mis hauv nws lub xubntiag. Kuv yuav nplig nej siab . . . ib yam li niam nplig nws cov menyuam siab.” (Yaxaya 66:12, 13, TMZ) Xav seb tus menyuam mos zoo siab npaum li cas thaum nws niam muab nws puag kiag hauv nws xubntiag lossis nrog nws ua si. Yehauvas hlub koj kawg li, nws tsis xav kom koj ntshai lossis ntaus siab yau. Nco ntsoov tias Yehauvas saib koj rau nqe heev.​—Yelemi 31:3.

8, 9. Yexus txojkev hlub txhawb tau peb lub zog li cas?

8 Phau Vajlugkub qhia li cas ntxiv tias Yehauvas hlub peb? Phau Vajlugkub hais tias: “Vajtswv hlub ntiajteb kawg li nws thiaj pub nws tib leej Tub los kom txhua tus uas ntseeg leej Tub ntawd thiaj tsis puam tsuaj tiamsis yuav tau txojsia ib txhis tsis kawg.” (Yauhas 3:16) Yexus los yeej hlub peb kawg li thiab, nws thiaj zoo siab hlo tuag this peb. Qhov no txhawb tau peb lub zog kawg li, puas yog? Phau Vajlugkub cog lus tias tsis muaj ib txoj “kev ceeblaj, kev txom nyem” twg uas yuav “cais tau [peb] ntawm tus Khetos txojkev hlub.”​—Loos 8:35, 38, 39.

9 Muaj tej thaud peb kuj raug tej teeb meem uas ua rau peb qaug zog, ua rau peb nyuaj siab, lossis ua rau peb tsis qab siab teev tiam Yehauvas. Txawm li ntawd los, yog peb nco ntsoov tias Khetos hlub peb npaum li cas ces yuav txhawb tau peb kom ua tiag thev. (Nyeem 2 Khaulee 5:14, 15.) Yexus txojkev hlub yuav pab tau peb xav ua neej nyob thiab xav teev tiam Yehauvas. Tsis tas li ntawd xwb, kuj yuav pab tau peb ua siab ntev thev thaum peb lub neej mus tsis raws li lub siab xav, thaum peb raug xwm txheej phem, thaum peb raug kev tsim txom, thiab thaum peb muaj kev ntxhov siab.

PEB COV KWVTIJ CHEEM TSUM PEB TXOJKEV HLUB

Kawm Yexus tus qauv thiaj cuab tau koj zog mus txhawb lwm tus (Saib nqe 10, 11)

10, 11. Leejtwg thiaj txhawb tau cov qaug zog? Piav seb.

10 Yehauvas hlub peb kawg nkaus li nws thiaj tsa lub koom txoos los txhawb peb. Thaum peb hlub peb cov kwvtij nkauj muam kuj qhia tias peb hlub Yehauvas. Peb ua txhua yam li peb ua tau los pab kom lawv pom tias lawv muaj nuj nqes thiab Yehauvas hlub lawv heev. (1 Yauhas 4:19-21) Tus tubtxib Povlauj sau tias: “Ib leeg cia li txhawb ib leeg lub zog thiab ib leeg pab ib leeg kom nyob ruaj yam li nej tseem ua ntawd.” (1 Thexalaunika 5:11) Peb txhua tus yuav tau sib txhawb zog, tsis yog tso rau cov txwj laus xwb. Peb txhua tus yuav tau xyaum Yehauvas thiab Yexus nkawd es rau siab ntso nplig peb cov kwvtij nkauj muam.​—Nyeem Loos 15:1, 2.

11 Ib txhia hauv lub koom txoos muaj tus mob nyuaj siab lossis muaj kev ntxhov siab. Cov zoo li no tej thaud yuav tau mus cuag kws kho mob lossis noj tshuaj pab. (Luka 5:31) Txawm cov txwj laus thiab lwm tus hauv lub koom txoos tsis tau mus kawm tiav los pab cov zoo li no los, tej lawv hais yuav pab thiab yuav nplig tau cov uas muaj kev nyuaj siab. Txhua tus hauv lub koom txoos yeej muaj cuab kav “txhawb cov uas siab yau lub zog, pab cov uas qaug zog, thiab ua siab ntev rau txhua tus.” (1 Thexalaunika 5:14) Peb yuav tsum txawj xav, peb thiaj to taub cov uas muaj kev nyuaj siab ntxhov plawv. Peb yuav tau ua siab ntev rau lawv thiab ua zoo xaiv peb cov lus thaum peb nrog lawv tham xwv peb thiaj txhawb tau cov qaug zog. Koj puas txhawb lwm tus lub zog thiab? Yuav ua li cas koj thiaj yimhuab nplig tau thiab txhawb tau lwm tus?

12. Piav txog ib tug uas lub koom txoos tau txhawb nws lub zog.

12 Ib tug muam hauv Yus Luv hais tias: “Tej thaud kuv nyuaj nyuaj siab kuv xav tuag xwb, tiamsis muaj cov phoojywg txhawb kuv zog. Kuv lub koom txoos cawm tau kuv txojsia. Cov kwvtij viv ncaus txhawb thiab hlub kuv kawg li. Txawm tsuas muaj ob peb tug paub tias kuv muaj tus mob nyuaj siab no xwb los, sawvdaws yeej tuaj pab kuv tsis tseg. Kuv ncawg ib nkawm niam txiv heev. Kuv saib nkawd zoo ib yam li kuv niam kuv txiv. Nkawd saib xyuas kuv zoo kawg li. Thaum twg kuv cheem tsum nkawd, nkawd yeej tuaj kiag tsis hais nruab hnub hmo ntuj.” Tsis yog txhua leej txhua tus yuav ua tau li ob niam txiv no. Txawm li ntawd los, peb txhua tus yeej muaj cuab kav txhawb tau peb cov kwvtij nkauj muam li peb txhawb tau. *​—Saib cov lus hauv qab taw qhia.

PEB TXOJKEV HLUB TXHAWB LWM TUS LI CAS

13. Peb yuav tau ua li cas thiaj nplig tau lwm tus siab?

13 Ua tib zoo mloog. (Yakaunpau 1:19) Yog peb hlub cov qaug zog ces peb yeej ua siab ntev mloog lawv. Ua tib zoo nug nws koj thiaj paub tias nws nyuaj siab li cas. Thaum koj nrog nws tham, nws yuav pom tias koj mob siab nws tiag. Ua siab ntev cia nws tham rau koj mloog, tsis txhob txiav nws lus. Yog koj ua tib zoo mloog nws ces koj yuav to taub nws zoo dua, thiab nws yuav tso siab rau koj. Thaum nws tso siab rau koj ces nws yuav xav mloog tej uas koj hais dua, koj thiaj pab tau nws. Thaum koj mob siab luag lwm tus tiag tiag, koj yuav nplig tau lawv siab.

14. Ua li cas peb yuav tsum tsis txhob thuam lwm tus?

14 Tsis txhob thuam. Thaum ib tug neeg nyuaj siab xav tias peb thuam nws ces yuav ua rau nws hajyam nyuaj siab tuaj. Thaum ntawd, nws yuav tsis kam peb pab nws. Phau Vajlugkub hais tias: “Tus neeg ncauj sai tej lus mas zoo yam nkaus li rab ntaj chob, tiamsis tus neeg ntse tus nplaig yog tshuaj kho zoo.” (Paj Lug 12:18) Yeej tsis muaj leejtwg uas yuav txhob txwm hais lus saib tsis taus tus neeg nyuaj siab, tiamsis yog peb tsis xav tas mam hais ces tej thaud peb yuav hais tau tej lo uas ua rau nws tu siab. Yuav kom peb pab tau peb tus kwvtij, nws yuav tsum ntseeg tias peb xav pab nws tiag.​—Mathai 7:12.

15. Peb siv tau tej phau ntawv twg los nplig lwm tus?

15 Muab Vajtswv Txojlus los nplig lwm tus. (Nyeem Loos 15:4, 5.) Phau Vajlugkub nplig tau peb siab vim phau Vajlugkub yog Vajtswv phau ntawv. Nws yog tus “Vajtswv uas pub peb muaj lub siab ntev thev taus thiab txhawb peb lub zog.” Peb kuj siv tau Yehauvas Cov Timkhawv Phau Ntawv Tshawb Nrhiav Vajlugkub los pab peb thiab. Phau ntawv no pab peb nrhiav tej nqe Vajlugkub thiab tej phau ntawv uas peb siv tau los txhawb peb cov kwvtij nkauj muam lub zog.

16. Tej yeeb yam twg yuav pab tau peb txhawb lwm tus lub zog?

16 Muaj lub siab khuvleej thiab lub siab mos muag. Yehauvas yog “leej Txiv uas muaj lub siab khuvleej thiab yog Vajtswv uas txhawb siab txhua yam.” (Nyeem 2 Khaulee 1:3-6; Luka 1:78; Loos 15:13) Povlauj tso tau ib tug qauv zoo heev rau cov ntseeg coj vim nws xyaum Yehauvas. Povlauj sau tias: “Thaum peb nrog nej nyob peb ua siab mos siab muag ib yam li leej niam tu nws cov menyuam. Vim peb hlub nej li no lawm, peb yeej npaj txhij tsis yog pub txoj xov zoo rau nej xwb tiamsis pub peb tus kheej rau nej thiab, vim nej yog cov uas peb hlub heev.”(1 Thexalaunika 2:7, 8) Thaum peb paub khuvleej lwm tus li Yehauvas ces Nws yuav siv peb mus nplig peb cov kwvtij lub siab.

17. Yog peb nco ntsoov tias peb cov kwvtij kuj yog neeg txhaum thiab ces peb yuav xav txhawb lawv li cas?

17 Nco ntsoov tias peb cov kwvtij kuj yog neeg txhaum thiab. Koj yuav tsum nco ntsoov tias koj cov kwvtij kuj yog neeg txhaum thiab. Yog koj pheej xav tias lawv yog neeg zoo tiav log xwb, lawv yuav ua tau rau koj tu siab. (Laj Lim Tswvyim 7:21, 22) Yehauvas paub peb zoo heev, nws tsis kom peb ua tej uas peb ua tsis tau. Peb yuav tau xyaum Yehauvas es ib leeg ua siab ntev rau ib leeg. (Efexau 4:2, 32) Peb tsis txhob muab cov kwvtij ib tug piv rau ib tug thiab tsis txhob ua rau lawv xav tias lawv tsis tau haujlwm. Cia peb txhawb lawv lub zog thiab thaum lawv ua tau ib yam zoo cia peb qhuas lawv. Yog peb ua li no yuav pab tau lawv zoo siab xyiv fab teev tiam Yehauvas.​—Kalatia 6:4.

18. Vim li cas peb yuav tau sib hlub sib txhawb?

18 Yehauvas thiab Yexus nkawd saib peb txhua leej txhua tus rau nqe heev. (Kalatia 2:20) Peb hlub peb cov kwvtij nkauj muam kawg li. Peb yuav tau ua zoo rau lawv. Peb yuav tsum “huas qas ntshis ua tej uas ua kom muaj kev sib haum xeeb thiab ua tej uas ua rau ib leeg txhawb ib leeg lub zog.” (Loos 14:19) Peb tos rawv lub neej hauv lub Vaj Kaj Siab uas tsis muaj kev nyuaj siab ntxhov plawv, kev mob kev nkeeg, kev ploj kev tuag, kev txaug kev txhaum, thiab kev tsov kev rog lawm. Sawvdaws yuav nyob ua ke sib haum xeeb, ib tug tsis ua phem rau ib tug. Tsev neeg yuav txawj sib hlub. Yuav tsis muaj ib zaug uas lub neej yuav mus tsis raws li lub siab xav. Thaum dhau 1,000 xyoo lawd, neeg txhua tus yuav zoo tiav tiav. Tom qab ntawd, lawv yuav raug sim zaum kawg, cov uas muab siab npuab Yehauvas yuav tau ua nws cov menyuam hauv ntiajteb thiab yuav tau “nyob ywj pheej thiab nrog Vajtswv cov menyuam tau koob meej.” (Loos 8:21) Cia peb sawvdaws sib hlub sib txhawb thiab ib leeg pab ib leeg kom peb tau mus nyob Vajtswv lub qab ntuj tshiab.

^ nqe 6 Mus saib tshooj 24 hauv phau ntawv Draw Close to Jehovah.

^ nqe 12 Thaum pab ib tug uas xav txov nws txojsia, mus saib phau Tsim Dheev! hu ua “Why Go On? Three Reasons to Keep Living” ntawm cov zaj “Why Go On?” “1 Because Things Change”, “2 Because There Is Help”, “3 Because There Is Hope” (Lub 4 Hlis 2014); zaj “When You Feel Like Giving Up on Life” (Lub 1 Hlis 2012); thiab phau hu ua “Life Is Worth Living” ntawm cov zaj “A Worldwide Problem”, “Why People Give Up on Life”, “You Can Find Help” (Lub 10 Hli tim 22, 2001).