Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Yehauvas Puas Yog Koj Lub Chaw Cawm Siav?

Yehauvas Puas Yog Koj Lub Chaw Cawm Siav?

‘Yehauvas txhiv cov qhev txojsia, cov uas los cawm siav rau hauv nws tsis muaj ib tug raug txim li.’​—NTAWV NKAUJ 34:22.

ZAJ NKAUJ: 49, 32

1. Thaum Vajtswv cov tub qhe ncaj ncees ua yuam kev, lawv xav li cas xwb?

TUS tubtxib Povlauj hais tias: “Ua li cas kuv yuav nyuaj siab ua luaj li?” (Loos 7:24) Vajtswv cov tub qhe ncaj ncees kuj xav ib yam li Povlauj thiab. Vim li cas? Vim peb txhua tus yog neeg txhaum. Peb xav ua haum Vajtswv siab npaum li cas los ua tsis tau zoo tiav log. Thaum peb ua yuam kev peb thiaj tu siab heev. Cov Khixatia ib txhia xav tias lawv ua txhaum loj dhau lawm, Yehauvas yeej yuav tsis zam lawv lub txim li.

2. (1) Thaum Vajtswv cov tub qhe ua txhaum, Ntawv Nkauj 34:22 pab tau lawv li cas? (2) Hauv zaj no peb yuav kawm txog dabtsi? (Saib lub ntsiab me “ Puas Yog Ua Duab Los Yog Ua Qauv?”)

2 Phau Vajlugkub txhawb kom peb cia li muab Yehauvas ua peb lub chaw cawm siav. Yog peb los cuag nws peb yuav tsis raug txim. (Nyeem Ntawv Nkauj 34:22.) Peb yuav muab Yehauvas ua lub chaw cawm siav li cas? Yog peb xav kom Yehauvas khuvleej thiab zam peb lub txim, peb yuav tau ua li cas? Hauv zaj no peb yuav kawm txog tej moos cawm siav hauv tebchaws Yixayee seb yuav teb 2 lo lus nug saum no li cas. Yehauvas yog tus muab Mauxe Txoj Kevcai rau haiv neeg Yixayee coj. Nws hais tias yuav tsum rhawv kom muaj tej moos cawm siav. Tej moos no kav cov Yixayee los txog hnub Pheethekhoxate xyoo 33. Tej moos cawm siav qhia tias Yehauvas xav li cas txog kev txhaum, cov ua txhaum, thiab cov uas ntxeev dua siab tshiab. Tiamsis ua ntej ntawd, cia peb kawm seb vim li cas Yehauvas thiaj hais kom cov Yixayee rhawv tej moos cawm siav thiab tej moos ntawd zoo li cas.

“TU TEJ MOOS CAWM SIAV”

3. Cov Yixayee yuav tsum ua li cas rau tus neeg tua neeg?

3 Thaum muaj neeg tua neeg, Yehauvas suav tias lub txim loj heev. Yog ib tug Yixayee txhob txwm tua tibneeg, Vajtswv txoj kevcai hais tias cia tus txheeb ze ua tus “rob caub tua tus ntawd ntag.” (Xwm Txheej Taug Kev 35:19) Tus uas tua neeg yuav tsum muab nws txojsia pauj tus uas nws tua tuag. Yog tsis muab nws tua ces yuav ua rau lub tebchaws qias tsis huv lawm. Yehauvas sam hwm tias: “Nej tsis txhob ua rau lub tebchaws uas nej nyob qias puas tsuas,” uas yog tua neeg npog nroj ntsuab.​—Xwm Txheej Taug Kev 35:33, 34.

4. Yuav tsum ua li cas yog cov Yixayee ib tug tua raug ib tug?

4 Ua li, yog ib tug tua raug lwm tus ne? Txawm tsis yog nws txhob txwm tua los yeej txhaum rau qhov nws txo luag txojsia lawm. (Chiv Keeb 9:5) Yehauvas hais tias yog muaj li ntawd, yuav tsum khuvleej tus neeg txhaum. Muaj 6 lub moos cawm siav uas tus tua raug lwm tus khiav mus nkaum rau hauv. Yog nws khiav tus rob caub mus nkaum hauv ib lub moos cawm siav twg ces nws yuav dim txojsia. Tiamsis nws yuav tsum nyob hauv mus txog thaum tus pov thawj hlob tuag.​—Xwm Txheej Taug Kev 35:15, 28.

5. Tej moos cawm siav qhia li cas rau peb txog Yehauvas?

5 Yehauvas yog tus npaj kom rhawv muaj tej moos cawm siav. Nws hais rau Yausua tias: “Cia li hais rau cov Yixayee tias, ‘Yuav tsum tu tej moos cawm siav.’” (Yausua 20:1, 2, 7, 8) Tej moos cawm siav no tshwj xeeb heev thiab qhia tias Yehauvas khuvleej tibneeg npaum li cas. Tej moos cawm siav kuj qhia tias tibneeg yuav tsum ua li cas thiaj yog muab Vajtswv ua lawv lub chaw cawm siav.

NWS YUAV TSUM “PIAV NWS ZAJ XWM TXHEEJ RAU COV KEV TXWJ LAUS”

6, 7. (1) Cov kev txwj laus txiav txim li cas rau ib tug uas tua raug tibneeg? (Saib daim duab ntawm sab 9.) (2) Vim li cas tus tua raug tibneeg yuav tsum mus cuag cov kev txwj laus?

6 Yog ib tug Yixayee tua raug lwm tus, nws yuav tsum khiav mus rau ib lub moos cawm siav thiab “piav nws zaj xwm” rau cov kev txwj laus uas sawv ntawm rooj loog. Cov kev txwj laus yuav tsum tos txais nws mus rau hauv lub moos. (Yausua 20:4) Tom qab ntawd, lawv yuav tsum xa nws rov mus cuag cov laus neeg hauv lub moos uas nws khiav tuaj. (Nyeem Xwm Txheej Taug Kev 35:24, 25.) Yog cov laus neeg pom tias tsis yog nws txhob txwm tua tiag, lawv mam xa nws rov mus nyob hauv lub moos cawm siav.

7 Vim li cas nws yuav tsum khiav mus cuag cov kev txwj laus? Rau qhov lawv yog cov uas tu kom tebchaws Yixayee dawb huv, thiab lawv yuav pab nws pom tias Yehauvas khuvleej nws tiag. Ib tug neeg tshawb fawb Vajlugkub sau txog tej moos cawm siav tias yog tus ntawd tsis mus cuag cov kev txwj laus, nws yuav raug tua pov tseg los muaj thiab. Yog nws tsis ua li Vajtswv hais ces nws yuav tau ris nws lub txim tuag. Yog li ntawd, nws yuav tsum nrhiav kev pab thiab mloog cov kev txwj laus hais thiaj cawm tau nws txojsia. Yog nws tsis khiav mus rau ib lub moos cawm siav twg li ces tus rob caub muaj cai muab nws tua.

8, 9. Yog ib tug Khixatia tau ua txhaum loj, vim li cas nws yuav tsum mus cuag cov txwj laus?

8 Niaj hnub no, yog ib tug Khixatia ua txhaum loj nws yuav tsum ua li cas nws thiaj rov tau nrog Yehauvas sib raug zoo? Nws yuav tsum mus cuag cov txwj laus, lawv thiaj pab tau nws. Vim li cas tseem ceeb ua luaj rau nws ua li no? Vim tias (1) Yehauvas yog tus tsa cov txwj laus kom tu plaub rau tus ua txhaum loj. (Yakaunpau 5:14-16) (2) Cov txwj laus yuav pab kom tus uas ntxeev dua siab tshiab rov tau nrog Vajtswv sib raug zoo thiab txhob rov mus ua txhaum dua. (Kalatia 6:1; Henplais 12:11) Thiab (3) cov txwj laus yog cov uas Yehauvas tau tsa los cob qhia thiab txhawb tus ua txhaum xwv nws lub siab thiaj tsis rov nkaug nws. Yehauvas hais tias cov txwj laus “yog lub chaw uas roos cua daj cua dub.” (Yaxaya 32:1, 2) Vajtswv txib cov txwj laus ua tes haujlwm no vim nws khuvleej peb heev.

9 Vajtswv cov tub qhe coob tus pom tias thaum lawv nrog cov txwj laus tham yeej pab tau lawv tiag, lawv kaj siab lawm ntau. Muaj ib tug kwvtij hu ua Daniyee hais tias nws tau ua txhaum loj tiamsis tau ntau lub hlis nws tsis mus cuag cov txwj laus li. Nws hais tias: “Kuv xav tias twb tau ntev lawm, cov txwj laus pab tsis tau dabtsi.” Tiamsis nws pheej txhawj tsam muaj neeg ho paub txog. Thaum nws thov Vajtswv los nws tas zog thov kom Vajtswv zam txim rau nws. Thaum kawg nws thiaj txiav txim siab mus cuag cov txwj laus. Nws hais tias: “Kuv tsis xav mus ntsib lawv li. Tiamsis tom qab kuv mus nrog lawv tham tas, cuag li lawv txo kiag kuv lub nra lawm.” Daniyee thiaj muaj lub siab dawb paug thov Vajtswv, nws lub siab tsis nkaug nws thiab nimno nws tau los ua ib tug tub leg num lawm.

NWS YUAV TSUM “KHIAV MUS RAU COV MOOS NTAWD IB LUB”

10. Tus uas tua raug tibneeg yuav tsum ua li cas thiaj tau kev khuvleej?

10 Yog tus uas tua raug tibneeg xav tau kev khuvleej, nws yuav tsum khiav mus kom txog ib lub moos cawm siav, thiab nyob twjywm qhov ntawd mus txog thaum tus pov thawj hlob tuag. (Nyeem Yausua 20:4.) Nws tawm tsis tau mus lwm qhov. Tej zaum yuav tsis yoojyim rau nws vim nws yuav tsum tso vaj tse, liaj teb tseg tibsi. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) (Xwm Txheej Taug Kev 35:25) Tiamsis tej uas nws tso tseg ntawd yeej pauv tsis tau nws txojsia. Yog nws tawm mus lwm qhov ces qhia tias nws tsis khuvxim nws txojsia thiab tus uas tuag lawd txojsia.

11. Tus Khixatia uas ntxeev dua siab tshiab yuav tsum ua li cas thiaj qhia tias nws saib Vajtswv txojkev khuvleej rau nqe?

11 Niaj hnub no yog leejtwg ua txhaum, nws yuav tsum ua dabtsi Vajtswv thiaj zam txim rau nws? Nws yuav tsum tso tej kev txhaum ntawd tseg thiab khiav deb ntawm txhua yam uas yuav rub tau nws mus ua txhaum. Tus tubtxib Povlauj sau tias cov Khixatia hauv Khaulee uas ntxeev dua siab tshiab tau ua li cas. Nws hais tias: “Qhov uas ntxhov siab raws li Vajtswv pom zoo no ua rau nej kub siab lug npaum li cas, thiab ua kom nej kub siab daws nej zaj thiab ua kom nej chim siab thiab ras dheev thiab ua rau nej nco txog kuv heev thiab ua kom nej mob siab.” (2 Khaulee 7:10, 11) Yog peb “ntxhov siab raws li Vajtswv pom zoo” peb yuav tso tau tej kev txhaum tseg thiab saib Yehauvas txojkev khuvleej rau nqe.

12. Ib tug Khixatia yuav tsum tso dabtsi tseg Yehauvas thiaj khuvleej nws?

12 Yog ib tug Khixatia xav tau Yehauvas txojkev khuvleej nws yuav tsum ua li cas? Nws yuav tsum tuaj yeem tso txhua yam uas rub tau nws mus ua txhaum. (Mathai 18:8, 9) Ua li, yog tej kwvluag txw koj ua tej yam tsis haum Yehauvas siab, koj puas tuaj yeem tso lawv tseg? Yog nyuaj rau koj tswj koj tus kheej kom txhob haus dej haus cawv ntau dhau, koj puas zam hlo tej kev lomzem uas muaj dej caw? Yog koj muaj ib nplooj siab ntshaw kev plees kev yi koj puas yeem tso tej yam uas ua rau koj xav phem, xws li tej yeeb yaj kiab, tej vej xaij, lossis lwm yam kev lomzem tseg? Peb yeej tsis xav kom Yehauvas tso peb tseg. Yog li ntawd, zoo dua rau peb tso txhua yam kev phem tseg peb thiaj tau Yehauvas “txojkev hlub ib txhis.”​—Yaxaya 54:7, 8.

“TEJ MOOS NO YUAV UA LUB CHAW RAU NEJ CAWM SIAV”

13. Vim li cas tus uas tua raug tibneeg tseem ua taus neej kaj siab lug hauv lub moos cawm siav?

13 Thaum tus uas tua raug tibneeg mus txog lub moos cawm siav, nws tsis tas txhawj ntshai lawm. Yehauvas hais tias: “Tej moos no yuav ua lub chaw rau nej cawm siav.” (Yausua 20:2, 3) Yehauvas yeej tsis muab nws tshaj plaub hais tas hais thiab ntev niaj ntau xyoo. Tus rob caub kuj caum tsis tau nws mus rau hauv lub moos thiab. Yog nws nyob twjywm hauv lub moos cawm siav, Yehauvas yuav tiv thaiv nws. Lub moos ntawd tsis zoo li lub qhov taub. Yog nws xav ua haujlwm, xav pab lwm tus, thiab xav pe hawm Yehauvas los yeej tau. Nws yeej ua tau lub neej kaj siab lug nyob tso siab plhuav hauv lub moos cawm siav!

Cia li tso siab plhuav tias Yehauvas twb zam koj lub txim lawm (Saib nqe 14-16)

14. Cov Khixatia uas ntxeev dua siab tshiab tso siab tau li cas?

14 Niaj hnub no Vajtswv cov tibneeg ib txhia uas twb ntxeev dua siab tshiab lawd, lub siab tseem nkaug lawv tas zog. Lawv xav tias tej zaum Yehauvas tseem nco ntsoov lawv tej kev txhaum. Yog koj xav li ntawd, cia li nco ntsoov tias Yehauvas tsis cib nyeej, txhob cia koj lub siab hem koj. Xav txog Kwvtij Daniyee uas peb kawm tas los no. Tom qab nws mus cuag cov txwj laus nws mam rov muaj lub siab dawb paug pe hawm Vajtswv, nws lub nra sib lawm ntau. Nws hais li no: “Kuv lub siab tsis nkaug kuv lawm. Thaum muab lub nra ntawd txo lawm tsis tas rov muab los ev. Muaj tseeb li Yehauvas tau hais, thaum nws txo peb lub nra, peb yuav tsis pom li lawm.” Thaum tus uas tua raug luag khiav mus nkaum hauv lub moos cawm siav, nws tsis tas ntshai tus rob caub lawm. Niaj hnub no los zoo ib yam li ntawd thiab. Thaum Yehauvas zam peb lub txim peb tsis tas ntshai tsam nws rov fav hais lossis rau txim rau peb ntxiv.​—Nyeem Ntawv Nkauj 103:8-12.

15, 16. Vim Yexus yog peb tus Pov Thawj Hlob thiab tau muab nws txojsia txhiv peb, koj puas tso siab rau Yehauvas txojkev khuvleej?

15 Nimno peb muaj chaw vam dua cov Yixayee thaum ub. Povlauj hais tias nws “nyuaj siab” vim nws ua tsis tau raws li Yehauvas siab nyiam txhua lub sijhawm. Tiamsis nws hais ntxiv tias: “Ua Vajtswv tsaug uas nws yuav tso kuv dim vim yog muaj Yexus Khetos uas yog peb tus Tswv.” (Loos 7:25) Povlauj tso siab plhuav tias twb yog muaj tus nqe txhiv Vajtswv thiaj zam tau nws lub txim. Txawm yav tas los Povlauj tau ua txhaum thiab nws tseem niaj hnub tawm tsam lub siab phem los vim nws ntxeev dua siab tshiab lawm Vajtswv thiaj zam txim rau nws. Niaj hnub no los twb yog muaj Yexus Khetos tus nqe txhiv peb thiaj muaj lub siab kaj, lub siab dawb huv pe hawm Vajtswv. (Henplais 9:13, 14) Yexus yog tus Pov Thawj Hlob “nws thiaj muaj peevxwm cawm tau txhua tus uas los cuag Vajtswv hauv nws kom dim mus ib txhis, vim nws muaj txojsia nyob mus li thiaj thov Vajtswv pab cov neeg ntawd.” (Henplais 7:24, 25) Txheej thaum ub tus pov thawj hlob yog tus uas pab cov Yixayee pom tias Yehauvas twb zam txim rau lawv lawm. Yexus yog peb tus Pov Thawj Hlob. Yog li ntawd, peb yimhuab muaj chaw vam tias peb yuav “tau txais txojkev khuvleej thiab ntsib txojkev hlub uas pab tau rau thaum peb cheem tsum.”​—Henplais 4:15, 16.

16 Yog peb xav muab Yehauvas ua peb lub chaw cawm siav peb yuav tsum tso siab plhuav rau Yexus tus nqe txhiv. Txhob xav tias txhiv tau luag xwb es txhiv tsis tau koj. Tus nqe txhiv yeej cawm tau koj txojsia. (Kalatia 2:20, 21) Vim muaj tus nqe txhiv Yehauvas yeej zam tau koj tej kev txhaum, koj yuav tau txojsia nyob mus ib txhis. Yehauvas yeej npaj tus nqe txhiv los pab koj ntag!

17. Vim li cas koj thiaj xav muab Yehauvas ua koj lub chaw cawm siav?

17 Tej moos cawm siav pab peb pom tias Yehauvas khuvleej tibneeg kawg li. Thiab qhia rau peb tias Vajtswv saib txojsia muaj nqes heev. Tsis tas li ntawd xwb, tej moos cawm siav qhia tias cov txwj laus pab tau peb li cas, thiab qhia tias kev ntxeev dua siab tshiab yog li cas. Peb kuj kawm tau tias thaum Yehauvas zam peb lub txim, nws yeej tsis muab fav los hais dua li lawm. Yog li, koj puas tau muab Yehauvas ua koj lub chaw cawm siav? Tsis muaj lwm lub chaw cawm siav li lawm! (Ntawv Nkauj 91:1, 2) Zaj tom ntej yuav piav ntxiv txog tej moos cawm siav, seb peb yuav xyaum Yehauvas li cas. Nws yog tus uas muaj kev ncaj ncees thiab kev khuvleej tshaj plaws.

^ nqe 10 Cov neeg tshawb fawb txog Yudai kevcai, qhia tias thaum tus uas tua raug lwm tus mus nyob ib lub moos cawm siav twg, nws tsev neeg kuj nrog nws nyob thiab.