Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Pab “Lwm Haiv Neeg” Cov Menyuam

Pab “Lwm Haiv Neeg” Cov Menyuam

“Tsis muaj ib yam dabtsi ua rau kuv zoo siab npaum li qhov uas kuv hnov tias kuv cov menyuam xyaum raws li txojkev tseeb.”​—3 YAUHAS 4.

ZAJ NKAUJ: 41, 11

1, 2. (1) Cov menyuam uas tsev neeg tau khiav mus nyob lwm tebchaws ho pom li cas? (2) Hauv zaj no peb yuav teb 2 lo lus nug twg?

MUAJ ib tug tub hluas hu ua Joshua [ntso·suam] uas nws tsev neeg tau khiav mus nyob lwm lub tebchaws. Nws hais tias: “Thaum kuv tseem me, kuv yeej hais kuv niam kuv txiv yam lus tom tsev thiab hauv lub koom txoos. Tiamsis thaum kuv mus kawm ntawv lawd, kuv pib kawm cov lus hauv lub tebchaws uas peb nyob. Ua cas ob peb lub xyoos xwb, kuv cia li tsis paub kuv niam kuv txiv yam lus li lawm. Kuv tsis nkag siab cov kev sib txoos thiab tsis paub kuv niam kuv txiv haiv neeg tej kev coj noj coj ua li lawm.” Muaj coob tus kuj xav ib yam li Joshua hais no thiab.

2 Niaj hnub no muaj tshaj li 240 plhom leej tau tsiv teb tsaws chaw mus xyaw lwm haiv neeg. Yog koj tsev neeg tau khiav tebchaws li ntawd, koj yuav cob qhia koj cov menyuam li cas lawv thiaj paub Yehauvas thiab “xyaum raws li txojkev tseeb”? (3 Yauhas 4) Lwm tus ho pab tau koj tsev neeg li cas thiab? Cia peb kawm qhov no.

COV NIAM TXIV YUAV TAU TSO TUS QAUV ZOO

3, 4. (1) Cov niam txiv yuav tso tus qauv zoo li cas rau menyuam xyaum? (2) Thaum menyuam hlob tuaj, puas yog cov niam txiv yuav tos menyuam yug xwb?

3 Nej cov ua niam ua txiv, yog nej xav kom nej cov menyuam nrog Yehauvas sib raug zoo thiab tau txojsia mus ib txhis, nej yuav tau tso tus qauv zoo rau lawv xyaum. Yog koj “xub nrhiav Vajtswv lub tebchaws [Nceeg Vaj]” ces koj cov menyuam yuav ua li ntawd thiab. Lawv yuav vam khom Yehauvas ua tus pab thiab tsom kwm lawv. (Mathai 6:33, 34) Muab Yehauvas tes haujlwm tso ua ntej, tsis txhob mus vuag kev noj kev haus xwb. Zoo rau tsev neeg ua lub neej yoojyim thiab txhob luab nuj luab nqe. Tsis yog peb tsuas nrhiav nyiaj txiag lossis nrhiav koob nrhiav npe kom “neeg qhuas,” tiamsis peb yuav tsum nrhiav tej “nyiaj txiag saum ntuj ceeb tsheej” uas yog nrhiav kev los ua haum Yehauvas siab.​—Nyeem Malakau 10:21, 22; Yauhas 12:43.

4 Nco ntsoov lauj sijhawm los nrog koj cov menyuam ua ke. Tsis tas li ntawd xwb, thaum koj cov menyuam muab Yehauvas tes haujlwm tso ua ntej txhua yam ces qhia lawv tias koj txaus siab heev rau lawv. Hauv lub qab ntuj no, ntau haiv neeg qhia tias peb ua qoob ua loo los npaj tshaib, tu tub tu kiv los npaj laus. Tiamsis phau Vajlugkub ho qhia li no: “Tsis tsim nyog menyuam yuav npaj cia rau niam txiv tiamsis niam txiv npaj cia rau menyuam.”​—2 Khaulee 12:14.

THAUM NIAM TXIV THIAB MENYUAM NYIAS HAIS NYIAS IB YAM LUS

5. Ua cas tseem ceeb ua luaj rau cov niam txiv muab Yehauvas Txojlus qhia tas qhia thiab rau lawv cov menyuam?

5 Phau Vajlugkub twb qhia tseg lawm tias tibneeg yuav los “ntawm txhua lub tebchaws thiab txhua haiv neeg” los rau hauv Yehauvas lub koom haum. (Xekhaliya 8:23) Tiamsis yog koj cov menyuam tsis paub koj yam lus zoo ces yuav tsis yoojyim qhia kom lawv los paub Yehauvas. Txawm nyuaj heev los nco ntsoov tias peb cov menyuam yog cov uas peb yuav tau xub vuag ua ntej. Peb xav kom lawv “paub” Yehauvas thiab tau txojsia mus ib txhis. (Yauhas 17:3) Koj yuav tau “ua tib zoo qhia” Vajtswv Txojlus rau koj cov menyuam. Qhia tas qhia thiab, lawv thiaj paub Yehauvas zoo.​—Nyeem Kevcai 6:6, 7.

6. Yog menyuam paub ob peb yam lus yuav pab tau lawv li cas? (Saib daim duab ntawm sab 9.)

6 Thaum koj cov menyuam mus kawm ntawv thiab mus xyaw lwm haiv neeg, lawv yeej yuav kawm tau yam lus hauv lub tebchaws uas nej nyob. Tiamsis yog koj niaj hnub nrog lawv hais lus ces lawv yuav paub koj yam lus thiab. Yog koj cov menyuam paub hais koj yam lus zoo ces thaum lawv muaj kev ntxhov siab lawv yuav qhia siab rau koj dua. Tsis tas li ntawd xwb, tej metub menyuam uas txawj ob peb yam lus kawm ub kawm no tau sai dua thiab txawj xav dua. Yog lawv paub ob peb yam lus ces lawv yuav ua tau ntau yam haujlwm ntxiv rau Yehauvas. Ib tug ntxhais hluas hu ua Carolina [ka·lau·li·na] uas leej niam leej txiv tuaj txawv tebchaws tuaj tau hais tias: “Cov koom txoos uas hais lwm yam lus lomzem heev. Thiab haib kawg li uas peb tsev neeg tseem tau mus pab ib lub koom txoos uas xav tau kev pab.”

7. Yog tej metub menyuam tsis paub niam txiv cov lus lawd, cov niam txiv yuav tau ua li cas?

7 Tiamsis muaj tej yim pom tias thaum lawv cov menyuam pib kawm cov lus hauv lub tebchaws tshiab, cov menyuam tsis xav kawm lawv haiv neeg yam lus thiab tej kev coj noj coj ua ntxiv lawm. Ntev mus ntev tuaj cov menyuam tsis paub nrog lawv niam lawv txiv txuas lus lawm. Nej cov ua niam ua txiv puas tau pom li ntawd thiab? Ua li, yog koj cov menyuam tsis paub koj yam lus lawd, koj puas kam kawm cov lus hauv lub tebchaws uas nej nyob? Yeej tsis yoojyim kawm ib hom lus tshiab. Yuav tsum ua siab ntev thiab txo hwjchim thiaj kawm tau. Yog koj paub koj cov menyuam yam lus ces koj yuav nrog tau lawv sib txuas lus, koj yuav paub nrog lawv tso dag tso luag, paub nrog lawv cov xibhwb tom tsev kawm ntawv tham. Kuj yuav yoojyim rau koj qhia Vajtswv Txojlus rau lawv. Muab ua piv txwv tias ib tug menyuam cia li tsis hnov lus lawd. Leej niam leej txiv yeej yuav kawm piav tes kom tau nrog nkawd tus menyuam txuas lus, puas yog? Ib yam li ntawd, yog koj tus menyuam tsuas paub lwm haiv neeg tej lus xwb ces yeej meem kawm cov lus ntawd, koj thiaj nrog tau nws sib txuas lus. *​—Saib cov lus hauv qab taw qhia.

8. Txawm koj tsis paub yam lus hauv lub tebchaws uas koj nyob los, koj tseem pab tau koj cov menyuam li cas?

8 Yog leej niam leej txiv hais tsis tau hom lus tshiab kom npliag ces yuav nyuaj heev rau lawv qhia “Vajtswv txojlus” rau lawv cov menyuam. (2 Timaute 3:15) Txawm li ntawd los, txhob poob siab. Nej cov ua niam ua txiv tseem pab tau nej cov menyuam los paub Yehauvas. Ib tug txwj laus hu ua Shan [sees] tau hais txog nws niam li no: “Peb niam ib leeg tu peb xwb. Peb niam tsis paub hais peb cov lus. Kuv cov muam peb los, kuj tsis paub nws cov lus thiab. Txawm li ntawd los, thaum peb pom peb niam kub siab kawm Vajlugkub, thov Yehauvas, thiab siv zog qhia Vajlugkub rau peb txhua lub lim tiam, ua rau peb pom tias peb yuav tsum lauj sijhawm los kawm kom peb paub Yehauvas zoo.”

9. Cov niam txiv yuav qhia lawv cov menyuam uas paub 2 yam lus li cas?

9 Muaj dua ib co menyuam uas yuav tau kawm Vajtswv Txojlus ua 2 yam lus huvsi. Vim li cas? Vim lawv hais ib yam lus tom tsev kawm ntawv, tiamsis lawv ho hais lawv niam lawv txiv yam lus hauv vaj hauv tsev. Thaum zoo li ntawd, ib co niam txiv thiaj siv tej ntaub ntawv, tej yeeb yaj kiab, thiab tej suab kaw uas ua 2 yam lus los qhia lawv cov menyuam. Yeej yuav siv sijhawm ntau zog thiaj ua tau tej no, tiamsis yuav pab tau tej metub menyuam paub Yehauvas.

YUAV MUS LUB KOOM TXOOS UAS HAIS YAM LUS TWG?

10. (1) Leejtwg yuav ua tus txiav txim siab tias tsev neeg yuav mus lub koom txoos twg? (2) Yuav ua li cas tus txiv tsev thiaj txiav txim siab tau zoo?

10 Yog tias ib tse neeg khiav mus nyob ib lub tebchaws tshiab lawd, tus txiv tsev yuav tsum txiav txim siab seb lawv yuav mus lub koom txoos uas hais yam lus twg. Ua ntej nws txiav txim siab, nws yuav tau thov Yehauvas thiab ua zoo xav seb yam lus twg yuav pab tau nws tsev neeg dua. Kuj zoo rau nws nrog nws pojniam menyuam tham ua ntej thiab. (1 Khaulee 11:3) Yog tias tsis muaj ib lub koom txoos uas hais lawv yam lus nyob ze ces lawv yuav tau mus koom lub uas hais lub tebchaws ntawd yam lus. (Ntawv Nkauj 146:9) Cia peb kawm seb ua ntej tus txiv tsev txiav txim siab nws yuav tsum xav txog tej twg ntxiv thiab tej hauv paus ntsiab lus twg yuav pab tau nws.

11. Yog menyuam tsis paub hom lus hauv lub koom txoos, yuav zoo li cas?

11 Cov niam txiv yuav tsum xav seb lawv yuav pab li cas lawv cov menyuam thiaj los paub qhov tseeb. Yog lawv mus ib lub koom txoos uas hais yam lus uas cov menyuam paub ces lawv yuav kawm tau ntau dua. Txawm tej menyuam tuaj zaum mloog xwb los, lawv tseem khaws tau ntau tshaj li tej niam txiv xav thiab. Tiamsis yog tej menyuam mus tej kev sib txoos uas lawv tsis to taub ib los li ces yuav nyuaj heev rau lawv. (Nyeem 1 Khaulee 14:9, 11.) Tsis tas li ntawd xwb, muaj tej tug menyuam kuj paub leej niam leej txiv yam lus tiamsis cov lus ntawd tsis raug lawv siab tiag. Txawm lawv txawj teb thiab txawj cev lus qhia los, lawv tsis qhia tawm hauv lub siab tuaj vim tsis yog lawv yam lus. Txawm li cas los, cov niam txiv yuav tsum nco ntsoov tias yog lawv xav kom lawv cov menyuam paub qhov tseeb zoo, lawv yuav tsum qhuab qhia menyuam txhua lub sijhawm, tsis yog coj menyuam mus kev sib txoos nkaus xwb.

12. Vim li cas muaj tej txhia menyuam tsis kam kawm lawv niam lawv txiv yam lus?

12 Vim li cas muaj tej txhia menyuam tsis kam kawm lawv niam lawv txiv yam lus? Vim lawv tsis paub lawv niam lawv txiv tej kev coj noj coj ua zoo. Tus tub hluas Joshua uas peb tau kawm txog thiab nws tus muam Esther [e·xa·thaw] hais tias: “Thaum tej menyuam tseem yau lawv kawm lawv niam lawv txiv yam lus, tej kev coj noj coj ua, thiab txojkev ntseeg thooj txhij ua ke.” Yog li ntawd, yog menyuam paub lawv niam lawv txiv tej kev coj noj coj ua ces lawv yuav muaj siab xav kawm lawv niam lawv txiv yam lus thiab txojkev ntseeg. Yog koj cov menyuam tsis kam kawm koj yam lus, koj yuav ua li cas xwb?

13, 14. (1) Ua cas ob niam txiv hauv nqe no ho tsis coj nkawd cov menyuam mus lub koom txoos uas hais nkawd yam lus lawm? (2) Ob niam txiv ntawd tau ua li cas nkawd thiaj tuav kev ntseeg ruaj nreeg?

13 Cov niam txiv Khixatia yuav tsum xav txog lawv cov menyuam ua ntej, tsis yog lawv tus kheej. (1 Khaulee 10:24) Joshua thiab Esther txiv hu ua Samuel [xa·mu·yee]. Nws tau hais tias: “Ua ntej peb khiav mus rau lwm lub koom txoos, kuv pojniam wb ua zoo xav seb yam lus twg yuav txhawb tau wb cov menyuam txojkev ntseeg dua. Wb kuj thov kom Yehauvas pub tswvyim rau wb paub txiav txim siab zoo. Wb pom tias wb cov menyuam tsis to taub lub koom txoos uas hais wb cov lus lawm. Txawm tsis yoojyim rau wb los, wb txiav txim siab mus lub koom txoos uas cov menyuam paub. Peb tsev neeg mus tshaj tawm thiab mus kev sib txoos ua ke tsis tseg tsis tu. Peb kuj caw cov kwvtij hauv lub koom txoos tshiab tuaj nrog peb noj mov thiab mus ua si. Cov menyuam thiaj paub lub koom txoos zoo. Qhov no pab tau lawv txav ze rau Yehauvas. Yog li ntawd, lawv thiaj pom tias Yehauvas tsis yog tus Vajtswv uas lawv teev tiam xwb, tiamsis Nws kuj yog lawv Leej Txiv thiab lawv tus phoojywg. Qhov uas wb cov menyuam paub Yehauvas tseem ceeb dua qhov uas lawv paub wb cov lus.”

14 Samuel hais ntxiv tias: “Kuv pojniam wb kuj nrhiav kev los txhawb wb txojkev ntseeg thiab. Yog li ntawd, wb thiaj mus cov kev sib txoos ua wb yam lus thiab. Yeej sab heev tiamsis wb ua Yehauvas tsaug uas nws tau foom koob hmoov rau tej uas peb ua rau nws. Nimno wb 3 tug menyuam puavleej ua haujlwm puv ntoob rau Yehauvas tibsi.”

COV HLUAS YUAV UA LI CAS?

15. Ua cas tus muam Kristina ho tawm mus rau lwm lub koom txoos lawm?

15 Thaum tej menyuam loj lawd, lawv yuav tsum txiav txim siab seb lub koom txoos uas hais yam lus twg yuav pab lawv teev tiam Yehauvas dua. Yog tej menyuam txiav txim siab tawm mus rau lwm lub koom txoos, cov niam txiv yuav tsum tsis txhob xav tias cov menyuam tsis lees lawv es thiaj tawm lawm. Ib tug ntxhais hu ua Kristina [khi·xi·ti·na] hais tias: “Kuv paub kuv niam kuv txiv yam lus tiamsis kuv tsuas paub dog dig xwb. Thaum kuv mus kev sib txoos kuv thiaj tsis nkag siab lawv qhia li. Tiamsis thaum kuv muaj 12 xyoos, kuv mus lub rooj sib txoos 3 hnub ua yam lus uas peb kawm tom tsev kawm ntawv. Ua cas kuv nkag siab qhov tseeb zoo ua luaj li! Tom qab no kuv kuj thov Yehauvas ua yam lus ntawd, kuv mam li pom tias yoojyim heev rau kuv qhia tej yam hauv kuv lub siab rau Yehauvas!” (Tubtxib Tes Haujlwm 2:11, 41) Thaum tus ntxhais no muaj 18 xyoo, nws thiaj nrog nws niam nws txiv tham thiab txiav txim siab mus lub koom txoos uas hais yam lus uas nws paub dua. Nws hais tias: “Thaum kuv kawm txog Yehauvas ua lub tebchaws uas kuv nyob yam lus, ua rau kuv xav ua Yehauvas tes haujlwm ntxiv.” Tsis ntev xwb, Kristina thiaj rau npe ua ib tug tho kev. Qhov no ua rau nws zoo siab kawg li.

16. Ua cas Nadia ho zoo siab uas nws nyob twjywm hauv lub koom txoos uas hais nws niam nws txiv yam lus?

16 Cov hluas, puas yog koj xav tawm mus rau ib lub koom txoos uas hais lub tebchaws uas koj nyob yam lus? Yog koj xav tawm, xav txog cov lus nug no: Lub koom txoos tshiab ntawd puas yuav pab tau kuv txav ze rau Yehauvas? (Yakaunpau 4:8) Puas yog kuv xav mus lub koom txoos ntawd kom kuv niam kuv txiv txhob hais tau kuv xwb? Puas yog kuv tsis muaj siab kawm kuv niam kuv txiv yam lus kuv thiaj xav tawm mus rau lwm lub koom txoos? Peb yuav tsum tshuaj peb lub siab seb peb xav li cas txog tej no. Muaj ib tug muam hu ua Nadia [na·dias] uas nimno ua haujlwm hauv Npe-ee. Nws hais tias thaum nws tseem hluas lawv cov nus muag xav tawm mus rau ib lub koom txoos uas hais cov lus hauv lub tebchaws uas lawv nyob. Tiamsis lawv niam lawv txiv cheem lawv vim yuav pab tsis tau lawv nrog Yehauvas sib raug zoo. Nadia hais tias: “Nimno peb zoo siab uas peb niam peb txiv siv zog pab kom peb nyob twjywm hauv lub koom txoos thiab qhia kom peb paub nkawd yam lus. Qhov no pab tau peb muaj lub neej zoo thiab qheb ntau txojkev rau peb mus pab lwm tus los paub Yehauvas.”

LWM TUS PAB TAU LI CAS?

17. (1) Qhia metub menyuam yog leejtwg tes haujlwm? (2) Cov niam txiv yuav nrhiav kev los pab lawv cov menyuam teev tiam Yehauvas li cas?

17 Qhia metub menyuam yog leejtwg tes haujlwm? Yehauvas sam hwm kom leej niam leej txiv ua tus qhia. Yehauvas tsis xav kom lawv muab xyeeb rau pog rau yawg lossis rau niam tais yawm txiv. (Nyeem Paj Lug 1:8; 31:10, 27, 28.) Tiamsis yog leej niam leej txiv tsis paub cov lus hauv lub tebchaws uas lawv nyob ces tej zaum zoo rau lwm tus pab nkawd xwv thiaj pab tau cov menyuam los teev tiam Yehauvas. Yog leej niam leej txiv thov kev pab los yeej tau. Tsis yog nkawd xyeeb nkawd tes haujlwm cob menyuam tseg tiamsis tsuas yog nkawd nrhiav tswvyim kom paub cob qhia nkawd cov menyuam “hauv tus Tswv tej lus qhuab qhia thiab nws tej lus ntuas” xwb. (Efexau 6:4) Cov niam txiv yuav thov lwm tus pab li cas? Tej zaum lawv yuav nug cov txwj laus pab tswvyim kom lawv txawj qhia rau hmo uas tsev neeg pe hawm Yehauvas ua ke. Lossis nug seb cov menyuam yuav ntaus phoojywg nrog cov twg thiaj zoo.

Thaum cov niam txiv thiab cov metub menyuam nrog lub koom txoos ua ke yuav txhawb zog heev (Saib nqe 18, 19)

18, 19. (1) Cov Khixatia pab tau tej metub menyuam hauv lub koom txoos li cas? (2) Txawm muaj lwm tus pab los, cov niam txiv yuav tsum nco ntsoov li cas?

18 Yuav kom pab tau tej metub menyuam, zoo rau cov niam txiv caw lwm tsev neeg tuaj koom lawv rau hmo uas tsev neeg pe hawm Vajtswv ua ke. Tsis tas li ntawd xwb, kuj zoo rau cov hluas mus tshaj tawm nrog cov laus lossis mus ua si ua ke nrog lawv. (Paj Lug 27:17) Kwvtij Shan hais tias: “Kuv nco thaum kuv tseem hluas, muaj ib co kwvtij tau pab cob qhia kuv. Thaum lawv pab kuv npaj kuv tej lus qhuab qhia rau lub koom txoos, pab tau kuv kawg li. Kuv kawm tau ntau yam. Lawv kuj caw kuv nrog lawv mus ua si ua ke mas kuv nyiam kawg li.”

19 Yog koj ho nqes tes pab ib tug menyuam hauv lub koom txoos, nco ntsoov txhob hais lus siab nws niam nws txiv tiamsis pab kom nws hwm nkawd. Peb tsis yog hloov leej niam leej txiv chaw saib xyuas cov menyuam. Tsis tas li ntawd xwb, thaum koj pab ib tug hluas, txhob ua tej yam uas yuav ua rau lwm tus xav yuam kev lossis xav phem txog koj thiab tus hluas ntawd. Txhob cia cov uas nyob hauv lub koom txoos lossis cov uas nyob sab nraud muaj chaw thuam. (1 Petus 2:12) Txawm muaj lwm tus pab los, tes haujlwm cob qhia metub menyuam txog Yehauvas tseem yog leej niam leej txiv tes. Cov niam txiv yuav tau taug qab seb cov uas pab lawv cov menyuam yog pab li cas rau li cas.

20. Cov niam txiv yuav ua li cas lawv cov menyuam thiaj nrog lawv teev tiam Yehauvas?

20 Cov niam txiv, cia li thov Yehauvas pab nej qhia nej cov menyuam thiab ua npaum li nej ua tau los pab lawv. (Nyeem 2 Vaj Keeb Kwm 15:7.) Ua zoo xav seb yam lus twg yuav pab tau koj cov menyuam dua. Txhob ua qhov uas yoojyim rau koj xwb. Nrhiav kev los qhia Vajlugkub rau koj cov menyuam, Vajtswv Txojlus thiaj poob rau hauv lawv lub siab. Koj yeej cia siab tau tias muaj ib hnub lawv yuav nrog koj teev tiam Yehauvas. Thaum koj cov menyuam ua raws li Vajtswv Txojlus thiab xyaum raws li koj tus qauv zoo, koj yuav zoo siab hlo hais ib yam li Yauhas tau hais no: “Tsis muaj ib yam dabtsi ua rau kuv zoo siab npaum li qhov uas kuv hnov tias kuv cov menyuam xyaum raws li txojkev tseeb.”​—3 Yauhas 4.

^ nqe 7 Mus saib zaj hu ua “You Can Learn Another Language!” hauv phau Tsim Dheev! Askiv lub 3 Hlis xyoo 2007, sab 10 txog 12.