Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Pab “Lwm Haiv Neeg” Xyiv Fab Teev Tiam Yehauvas

Pab “Lwm Haiv Neeg” Xyiv Fab Teev Tiam Yehauvas

“[Yehauvas] tsom kwm lwm haiv neeg uas nrog nej nyob.”​—NTAWV NKAUJ 146:9.

ZAJ NKAUJ: 25, 50

1, 2. (1) Peb cov kwvtij nkauj muam tau raug tej kev nyuaj siab twg? (2) Peb yuav kawm txog cov lus nug twg?

MUAJ ib tug kwvtij hu ua Lije [li·ntses] tau hais tias: “Thaum luag pib sib tua hauv tebchaws Burundi [npaw·luv·ntim], kuv tsev neeg tabtom nyob tom lub rooj sib txoos. Peb pom tibneeg sib tua thiab khiav rau ub rau no. Kuv niam kuv txiv thiab peb 11 leeg nus muag thiaj khiav. Peb tsuas nqa tau qho yam nrog peb xwb. Peb ib txhia khiav li 1,600 kilumev (1,000 mais) mam li mus txog lub yeej thoj nam hauv tebchaws Malawi [ma·la·vis]. Tiamsis ib txhia ho khiav ua sab ua sua mus rau lwm qhov lawm.”

2 Thoob ntiajteb muaj tshaj li 65 plhom leej tau khiav ua neeg thoj nam vim kev tsov kev rog lossis kev tsim txom. Tsis tau muaj coob npaum li no ib zaug dua li. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Muaj txhiab txhiab tus kuj yog Yehauvas Cov Timkhawv thiab. Lawv coob tus kuj muaj cov uas tau raug ploj raug tuag thiab. Lawv tso vaj tso tsev tso ib puas tsav yam tseg. Lawv kuj raug tej kev nyuaj siab zoo li cas ntxiv? Yog peb cov kwvtij nkauj muam raug tej xwm txheej zoo li no, peb yuav txhawb lawv li cas lawv thiaj muaj siab teev tiam Yehauvas? (Ntawv Nkauj 100:2) Thaum peb qhia Vajlugkub rau cov neeg thoj nam uas tsis paub Yehauvas, zoo rau peb coj li cas?

UA NEEG THOJ NAM

3. Ua cas Yexus thiab nws cov thwjtim ho ua neeg thoj nam?

3 Thaum ub Vajntxwv Helauj xav muab Yexus tua pov tseg, Yehauvas tus tubtxib saum ntuj thiaj ceeb toom Yauxej. Yauxej tsev neeg thiaj khiav mus nyob tebchaws Iyi ua neeg thoj nam. Lawv tos Helauj tuag, lawv mam rov qab mus rau lawv teb lawv chaw. (Mathai 2:13, 14, 19-21) Ntau xyoo tom qab no, Yexus cov thwjtim los kuj raug kev tawm tsam heev. Lawv thiaj “khiav tawg ua sab ua sua mus thoob plaws lub xeev Yudia thiab lub xeev Xamali.” (Tubtxib Tes Haujlwm 8:1) Yexus paub tias nws cov thwjtim coob tus yuav tau tso lawv vaj lawv tsev tseg, nws thiaj hais tias: “Thaum luag tsim txom nej hauv lub moos twg, cia li khiav mus rau lwm lub moos.” (Mathai 10:23) Ua neeg thoj nam tsiv teb tsaws chaw tsis yog ib yam yoojyim kiag li.

4, 5. (1) Cov uas tsiv teb tsaws chaw raug tej yam twg? (2) Cov uas nyob hauv tej yeej thoj nam ho raug tej teeb meem zoo li cas?

4 Tsis hais thaum tsiv teb tsaws chaw lossis nyob hauv tej yeej thoj nam, muaj ntau yam kev txhawj kev ntshai. Lije tus kwv Gad [nkas] tau hais tias: “Peb taug kev tau tsheej lub lim tiam. Peb pom tibneeg tuag sib tsub sib nias ntawm tej kev. Lub sijhawm ntawd kuv muaj 12 xyoos xwb. Kuv ob txhais kotaw o heev, kuv thiaj hais kom kuv tsev neeg cia li mus ua ntej. Tiamsis kuv txiv tsis kam tso kuv tseg, nws cia li muab kuv tsaws hlo mus. Peb peem ib hnub dhau ib hnub, thov Yehauvas tsis tseg. Peb tso ib puas tsav yam rau Yehauvas ua tus saib xyuas. Tej hnub peb tsuas de tej txiv txhais uas tuaj ntawm tej ntug kev noj xwb.”​—Filipi 4:12, 13.

5 Lije tsev neeg nyob hauv cov yeej thoj nam uas lub koom haum ntiajteb UN (United Nations) saib xyuas tau ntau lub xyoos. Txawm lawv nyob hauv tej yeej thoj nam ntawd los, lawv tseem raug ntau yam teeb meem thiab. Tamsim no Lije yog ib tug kwvtij uas saib xyuas thaj tsam. Nws piav txog lub caij lawv nyob hauv cov yeej thoj nam li no: “Feem coob tsis muaj haujlwm ua. Lawv tsuas nyob taug xaiv, haus dej haus cawv, twv nyiaj twv txiaj, ua tub sab tub nyiag, thiab ua nkauj ua nraug xwb.” Cov Timkhawv hauv tej yeej ntawd yuav tsum tau hau ntsoov ua Yehauvas tes haujlwm lawv thiaj tsis qaug rau tej kev phem ntawd. (Henplais 6:11, 12; 10:24, 25) Lawv yuav tsum ua zoo luj lawv lub sijhawm thiaj pab tau lawv tuav kev ntseeg ruaj nreeg. Coob tus thiaj rau npe tho kev. Lawv kuj xav txog lub caij uas Yehauvas tau coj cov Yixayee tawm hauv tebchaws moj sab qhua mus nyob hauv lub tebchaws uas nws tau cog tseg. Lawv xav li no lawv thiaj cia siab tias muaj ib hnub twg lawv yuav tau tawm hauv tej yeej thoj nam mus thiab.​—2 Khaulee 4:18.

HLUB COV NEEG THOJ NAM

6, 7. (1) “Vajtswv txojkev hlub” pab kom peb cov kwvtij nkauj muam txawj sib hlub li cas? (2) Piav seb peb cov kwvtij tau sib hlub sib pab li cas.

6 “Vajtswv txojkev hlub” pab kom peb paub hlub peb cov kwvtij nkauj muam. Peb hajyam sib hlub sib pab thaum peb cov kwvtij raug kev nyuaj siab. (Nyeem 1 Yauhas 3:17, 18.) Puag thaum ub muaj kev tshaib kev nqhis hauv lub xeev Yudia. Ib lub koom txoos thiaj xa nyiaj mus pab cov Khixatia hauv lub xeev ntawd. (Tubtxib Tes Haujlwm 11:28, 29) Povlauj thiab Petus kuj txhawb kom cov Khixatia zoo siab hlo tos txais lawv cov kwvtij nkauj muam uas tuaj xyuas lawv. (Loos 12:13; 1 Petus 4:9) Yog tias cov Khixatia yuav tsum coj li ntawd ces yeej tsim nyog peb tos txais peb cov kwvtij uas ua neeg thoj nam vim lawv lub tebchaws muaj kev tsov kev rog los yog kev tsim txom. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.)​—Nyeem Paj Lug 3:27.

7 Tau ob peb lub xyoos dhau los no, muaj kev kub ntxhov hauv tebchaws Ukraine [yus·khees] sab hnub tuaj. Peb cov kwvtij txhiab txhiab tus tau tso lawv vaj lawv tsev tseg mus nyob rau lwm qhov. Ib txhia kuj raug ploj raug tuag lawm thiab. Peb cov kwvtij uas nyob rau lwm qhov hauv tebchaws Ukraine thiab cov uas nyob hauv tebchaws Lav Xias (Russia) tau tos txais coob tus mus nrog lawv nyob. Txawm peb cov kwvtij khiav txog twg los, lawv yeej tsis txhawb ib roog nom tswv twg li. Lawv “tsis yog neeg ntiajteb” li phau Vajlugkub tau hais, tiamsis lawv kub siab tshaj tawm “txoj xov zoo” tsis tseg.​—Yauhas 15:19; Tubtxib Tes Haujlwm 8:4.

TXHAWB COV NEEG THOJ NAM TXOJKEV NTSEEG

8, 9. (1) Txawm tias muaj tseem fwv pab los tseem nyuaj li cas rau cov neeg tsiv teb tsaws chaw? (2) Vim li cas peb yuav tsum ua siab ntev pab cov uas tuaj tshiab?

8 Thaum muaj xwm txheej, ib co tsuas khiav mus nyob lwm qhov hauv lawv lub tebchaws xwb. Tiamsis muaj coob tus tau khiav mus nyob rau lwm lub tebchaws. Txawm tias muaj tseem fwv pab los yeej tseem nyuaj heev rau cov neeg tsiv teb tsaws chaw. Tej zaum cov neeg ua thoj nam tsis swm tej zaub mov hauv lub tebchaws tshiab. Tej zaum lub tebchaws ntawd huab cua txawv heev, lawv tsis pom qab yuav nyob li cas. Kuj nyuaj heev thaum lawv tsis paub siv tej ub tej no hauv lub tebchaws tshiab ntawd thiab.

9 Muaj tej lub tebchaws kuj tsa koom haum los pab cov neeg thoj nam uas tuaj tshiab. Tiamsis feem ntau tej koom haum ntawd tsuas pab ob peb lub hlis xwb. Tom qab ntawd, cov uas tuaj tshiab yuav tau mus nrhiav lawv noj lawv haus. Xav seb qhov ntawd nyuaj npaum li cas. Cov uas tuaj tshiab yuav tau kawm lub tebchaws ntawd tej lus thiab tej kev coj noj coj ua. Cov hluas yuav tau mus kawm ntawv. Cov ua niam ua txiv los yuav tau kawm lub tebchaws ntawd tej kevcai qhuab ntuas metub menyuam. Tsis tas li ntawd xwb, lawv yuav tau kawm lub tebchaws ntawd tej kevcai lij choj seb yuav them nuj nqes thiab them se li cas. Tej no tsis yoojyim kiag li, puas yog? Ua li, koj puas kam ua siab ntev pab koj cov kwvtij nkauj muam uas ua neeg thoj nam tuaj nyob hauv koj lub tebchaws?​—Filipi 2:3, 4.

10. Peb yuav txhawb cov neeg thoj nam txojkev ntseeg li cas? (Saib daim duab ntawm sab 3.)

10 Muaj tej zaug nom tswv kuj ua nyuaj heev rau peb cov kwvtij uas ua thoj nam. Tej thaud nom tswv txhob txwm tsis pub kom lawv mus cuag tau Yehauvas Cov Timkhawv. Yog peb cov kwvtij tsis kam tso kev sib txoos tseg mus ua haujlwm ces nom tswv ua txuj hais tias lawv tsis pub peb cov kwvtij nyob hauv lub tebchaws ntawd. Tej no ua rau cov kwvtij ntshai heev, ib txhia thiaj yeem tso kev sib txoos tseg mus ua haujlwm lawm. Yog li ntawd, thaum muaj cov kwvtij nkauj muam uas ua thoj nam tuaj txog koj lub tebchaws, cia li mus ntsib lawv. Peb yuav tau vuag lawv, lawv thiaj pom tias peb hlub lawv. Peb txojkev hlub yuav txhawb tau lawv txojkev ntseeg.​—Paj Lug 12:25; 17:17.

NQES TES PAB COV NEEG THOJ NAM

11. (1) Peb yuav nqes tes pab cov uas ua neeg thoj nam li cas? (2) Cov kwvtij thoj nam yuav tsum xav li cas txog tej uas cov kwvtij muab pub lawv?

11 Peb yuav nqes tes pab cov kwvtij uas ua neeg thoj nam li cas? Thaum chiv thawj tej zaum peb yuav tau pab zaub pab mov, pab khaubncaws, thiab pab lwm yam uas lawv cheem tsum. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Txawm peb pub tej yam me me zoo li txoj kas las vav xwb los, twb pab tau lawv lawm ntau. Cov kwvtij thoj nam yuav tsum xav li cas txog tej uas cov kwvtij muab pub lawv? Lawv yuav tsum zoo siab rau tej uas lawv cov kwvtij pub tau rau lawv. Tsis zoo rau lawv tas zog taij ub taij no. Ua li no, lawv cov kwvtij thiaj zoo siab nqes tes pab lawv. Ntev mus ntev tuaj, cov uas ua neeg thoj nam yuav tau xyaum nrhiav noj nrhiav haus thiab saib xyuas lawv tus kheej. Yog lawv xyaum li ntawd, lawv yuav nrog lawv cov kwvtij sib raug zoo rau qhov lawv tsis vam khom ib tug twg tas zog. (2 Thexalaunika 3:7-10) Cia peb sawvdaws nqes tes pab peb cov kwvtij nkauj muam uas khiav los nyob hauv peb tebchaws.

Peb yuav pab peb cov kwvtij nkauj muam uas yog neeg thoj nam li cas? (Saib nqe 11-13)

12, 13. (1) Peb yuav pab cov neeg thoj nam li cas? (2) Piav seb lwm tus tau pab cov neeg thoj nam li cas.

12 Txawm peb tsis muaj pes tsawg los, peb yeej pab tau cov uas ua neeg thoj nam. Nco ntsoov tias lawv cheem tsum peb lub sijhawm thiab peb txojkev hlub heev tshaj lwm yam huvsi. Peb yuav pab lawv li cas? Peb yuav tsum xub pab lawv txojkev ntseeg. Txhawb kom lawv nrog lub koom txoos, lawv thiaj swm cov kwvtij nkauj muam. Yog lawv tsis muaj tsheb los, pab thauj lawv mus kev sib txoos. Kuj zoo rau peb nrog lawv mus qhia Vajlugkub ua ke thiab pab kom lawv paub yoog cov neeg hauv koj koog. Tsis tas li ntawd xwb, pab kom lawv paub nrhiav noj nrhiav haus. Tej zaum peb yuav pab tswvyim rau lawv mus yuav tshuab xaws khaubncaws lossis lwm yam twj, lawv thiaj muaj kev los khwv noj khwv haus los yug lawv tus kheej. Kuj zoo rau peb lauj sijhawm los qhia lawv caij tsheb npav lossis mus yuav zaub mov tom khw thiab.

13 Muaj ib co txwj laus tau pab 4 tug kwvtij hluas uas khiav los rau hauv lawv lub koom txoos. Cov txwj laus ntawd tau qhia kom cov tub hluas txawj tsav tsheb, txawj ntaus ntawv, thiab txawj nrhiav haujlwm. Cov txwj laus kuj cob qhia kom lawv muab Yehauvas tes haujlwm tso ua ntej. (Kalatia 6:10) Tsis ntev xwb, 4 tug tub hluas ntawd txawm rau npe tho kev. Vim cov hluas ntawd muaj siab ua Yehauvas tes haujlwm thiab vim muaj cov txwj laus txhawb, lawv thiaj tsis qaug rau Xatas lub qab ntuj no.

14. (1) Cov neeg thoj nam yuav tsum ceev faj txog dabtsi? (2) Piav txog Kwvtij Lije tus qauv.

14 Hauv lub qab ntuj no tibneeg ntshaw ntau tsav ntau yam. Cov neeg thoj nam yuav tsum ceev faj xwv thiaj tsis qaug rau kev nrhiav noj nrhiav haus. Lawv yuav tsum muab lawv txojkev sib raug zoo nrog Yehauvas saib hlob dua txhua yam huvsi. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Kwvtij Lije thiab nws cov nus muag hais tias lawv tseem nco ntsoov tej uas lawv txiv tau qhia lawv thaum lawv tabtom khiav rog kom lawv thiaj tso siab rau Yehauvas. Lawv hais tias: “Lub caij uas peb khiav, peb txiv muab tej uas tsis tseem ceeb uas peb nqa pov tseg ib qho zuj zus. Thaum kawg tsuas tshuav lub hnab qhuav lawm xwb. Nws thiaj muab lub hnab rau peb saib thiab hais tias, ‘Saib maj, peb twb tsis cheem tsum dabtsi ne!’”​—Nyeem 1 Timaute 6:8.

PAB YAM TSEEM CEEB DUA NTAIS

15. Peb yuav txhawb cov neeg thoj nam txojkev ntseeg li cas?

15 Puas yog peb tsuas pab zaub mov thiab khaubncaws rau cov neeg thoj nam xwb? Tsis yog. Peb yuav tsum muab Vajlugkub los txhawb thiab nplig lawv. (Mathai 4:4) Kuj zoo rau cov txwj laus pab lawv nrhiav cov kwvtij nkauj muam uas paub lawv yam lus thiab nrhiav tej ntaub ntawv Vajlugkub uas txhais ua lawv yam lus. Vim li cas? Vim cov neeg thoj nam tso kwv tso tij, tso neej tso tsav, tso vaj tso tsev huvsi tseg los nyob peb lub tebchaws. Yeej ua rau lawv kho siab heev vim lawv nco lawv tej qub zej qub zos. Lub koom txoos yuav tsum tos txais lawv, lawv thiaj pom tias Yehauvas hlub tshua lawv. Yog lawv tsis pom txojkev hlub ntawd ces tej zaum lawv yuav mus poo cov neeg tsis teev tiam Yehauvas uas yog lawv haiv neeg. (1 Khaulee 15:33) Yog peb hlub lawv thiab tos txais lawv hauv lub koom txoos ces twb yog peb nrog Yehauvas tiv thaiv “lwm haiv neeg.”​—Ntawv Nkauj 146:9.

16. Peb yuav nplig cov neeg thoj nam siab li cas?

16 Thaum Yexus thiab nws niam nws txiv ua neeg thoj nam rau hauv Iyi teb, lawv tsis zoo thim rov mus lawv qub teb qub chaw vim tus vajntxwv uas xav muab Yexus tua tseem nyob. Niaj hnub no cov neeg thoj nam ib txhia kuj thim tsis tau rov mus lawv qub teb qub chaw thiab, vim tebchaws tseem kub ntxhov. Lwm cov ho tsis kam thim vim yuav ua rau lawv xav txog tej kev tsim txom uas lawv tau raug. Lije hais tias coob tus pom lawv pojniam menyuam raug tua thiab raug luag txhom ua phem, lawv thiaj tsis kam coj lawv cov menyuam rov mus nyob lawv qub zej qub zos. Peb yuav pab cov kwvtij uas raug tej no li cas? Cia peb ua raws li nqe Vajlugkub no: “Ib leeg xam pom ib leeg, sib hlub, muaj lub siab khuvleej thiab ua siab mos siab muag.” (1 Petus 3:8) Cov neeg thoj nam uas raug luag tsim txom hnyav, ib txhia yuav xav ua twm zeej xwb. Tej zaum lawv txaj muag tham txog lawv lub neej, thiab tsis xav kom lawv cov menyuam paub txog tej uas lawv tau raug. Yuav kom koj paub txhawb lawv, muab xav li no: ‘Yog kuv raug ib yam li lawv, kuv puas xav kom luag ua siab ntev rau kuv?’​—Mathai 7:12.

THAUM QHIA COV NEEG THOJ NAM UAS TSIS PAUB YEHAUVAS

17. Thaum peb tshaj tawm txoj xov zoo rau cov neeg thoj nam pab tau lawv li cas?

17 Niaj hnub no cov neeg thoj nam feem coob yog tsiv tawm cov tebchaws uas nom tswv txwv tsis pub qhia Vajlugkub. Thaum lawv khiav mus txog lub tebchaws tshiab, lawv mam li hnov txoj xov zoo txog lub Nceeg Vaj. Zoo siab kawg li uas muaj cov Timkhawv mus pab qhia txhiab txhiab tus neeg thoj nam los paub txog Yehauvas. (Mathai 13:19, 23) Cov neeg thoj nam “ris lub nra hnyav” heev. Thaum lawv tuaj txog cov kev sib txoos, lawv mam li tau so los siav. Coob tus thiaj hais tias: “Vajtswv nrog nraim nej tiag tiag li.”​—Mathai 11:28-30; 1 Khaulee 14:25.

18, 19. Thaum peb mus qhia cov neeg thoj nam, peb yuav tau xyuam xim li cas?

18 Thaum peb mus qhia cov neeg thoj nam uas tsis paub Yehauvas, cia peb ua neeg “ntse” es xyuam xim. (Mathai 10:16; Paj Lug 22:3) Thaum lawv tham txog tej uas lawv tau raug, peb yuav tsum ua siab ntev mloog. Tiamsis yog lawv tham txog kev nom kev tswv, ceev faj txhob txhawb ib tog twg. Nco ntsoov tias ceg Npe-ee qhia kom peb tshaj tawm li cas ces peb tsuas tshaj tawm li ntawd xwb. Thiab nom tswv tso cai rau peb qhia cov neeg thoj nam li cas ces peb yuav tsum ua raws li lawv hais. Txhob hla lawv tej lus es mus qhia ywj siab, nyob tsam ho tsim tau teeb meem rau peb thiab lwm tus. Tsis tas li ntawd xwb, cov neeg thoj nam lawv muaj lawv kev coj noj coj ua thiab lawv coj lawv ib txojkev ntseeg. Peb yuav tsum saib taus lawv. Tej zaum yuav muaj tej haiv neeg uas coj kevcai nruj heev ntsig txog pojniam tej tsoos. Yog peb mus qhia rau cov uas coj tej kevcai zoo li ntawd, peb yuav tsum hnav tej tsoos uas qhia tias peb saib taus lawv.

19 Peb yeej xav pab cov uas raug kev txom nyem thiab pab cov uas tsis paub Yehauvas. Thaum peb ua li ntawd ces twb yog peb xyaum coj li tus yawg Xamali uas Yexus tau qhia txog. (Luka 10:33-37) Yam uas yuav pab tau tibneeg tshaj yog txoj xov zoo. Ib tug txwj laus uas twb pab cov neeg thoj nam coob tus lawm hais tias thaum peb xub ntsib lawv peb yuav tsum qhia lawv tias peb yog Yehauvas Cov Timkhawv. Piav tias tsis yog peb tuaj pab nyiaj txiag lossis zaub mov, tiamsis peb xav kom lawv paub txog tej uas phau Vajlugkub cog tseg rau yav tom hauv ntej.

THAUM KAWG PEB YUAV XYIV FAB HEEV

20, 21. (1) Yog peb hlub cov neeg thoj nam, thaum kawg yuav zoo li cas? (2) Peb yuav kawm txog dabtsi rau zaj tom ntej?

20 Yog peb hlub “lwm haiv neeg” yuav pab tau lawv heev. Tau muaj ib tug muam uas nws tsev neeg khiav tawm hauv tebchaws Eritrea [e·le·rhi·ya] mus. Nws 4 tug menyuam khiav tau 8 hnub, hla tebchaws moj sab qhua, mam li mus txog tebchaws Sudan [xu·dees]. Thaum nws cov menyuam mus txog, nws hais tias: “Cov kwvtij hauv lub tebchaws ntawd hlub kuv cov menyuam ib yam li yog lawv cov menyuam. Cov kwvtij pub zaub mov rau lawv noj, khaubncaws rau lawv hnav, thiab vaj tse rau lawv nyob. Cov kwvtij kuj pab thauj lawv mus ub mus no thiab. Cov kwvtij ua li ntawd vim peb teev tiam tib tug Vajtswv. Tsuas yog Yehauvas Cov Timkhawv thiaj coj li no xwb!”​—Nyeem Yauhas 13:35.

21 Cov menyuam uas nrog lawv niam lawv txiv tsiv teb tsaws chaw ne? Hauv zaj tom ntej, peb yuav kawm seb peb yuav ua li cas thiaj pab tau tej yim uas tuaj tshiab zoo siab xyiv fab teev tiam Yehauvas.

^ nqe 2 Hauv zaj no, peb yuav kawm txog cov neeg thoj nam uas tau tsiv teb tsaws chaw vim lawv lub tebchaws muaj kev tsov kev rog, kev tsim txom, lossis lwm yam xwm txheej xws li cua daj cua dub lossis av qeeg. Vim muaj tej xwm zoo li ntawd, lawv thiaj khiav mus nyob lwm qhov hauv lawv lub tebchaws lossis khiav mus nyob lwm lub tebchaws.

^ nqe 6 Mus saib zaj hu ua “Nco Ntsoov Tos Txais Qhua” hauv Phau Tsom Faj lub 10 Hli xyoo 2016, sab 3 txog 8.

^ nqe 11 Thaum ib tug neeg thoj nam tuaj txog ib lub tebchaws twg, cov txwj laus yuav tau ua raws li phau ntawv Askiv Organized to Do Jehovah’s Will, tshooj 8, nqe 30 tau hais. Yog cov txwj laus xav tiv tauj tus neeg thoj nam lub qub koom txoos, cov txwj laus siv tau jw.org los sau ntawv mus rau cov txwj laus ceg Npe-ee. Thaum lawv tsis tau teb tuaj, zoo rau cov txwj laus ua zoo nug tus neeg thoj nam txog nws lub koom txoos thiab nug seb nws puas mus tshaj tawm txoj xov zoo xwv thiaj paub seb nws txojkev ntseeg zoo li cas.

^ nqe 14 Mus saib zaj hu ua “No One Can Serve Two Masters” thiab zaj “Be of Good Courage​—Jehovah Is Your Helper!” hauv Phau Tsom Faj Askiv lub 4 Hlis tim 15, 2014, sab 17 txog 26.