Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Hnav Rawv Tus Neeg Tshiab

Hnav Rawv Tus Neeg Tshiab

“Muab tus neeg tshiab uas tabtom tsim dua tshiab . . . los hnav.”​—KHAULAUXI 3:10.

ZAJ NKAUJ: 43, 27

1, 2. (1) Peb puas muab tau tus neeg tshiab coj los hnav? (2) Raws li Khaulauxi 3:10-14, tus neeg tshiab yuav tsum coj li cas?

PHAU VAJLUGKUB hais txog “tus neeg tshiab” 2 zaug. (Efexau 4:24; Khaulauxi 3:10) Tus neeg tshiab yog tus uas ncaj ncees thiab dawb huv li Vajtswv lub siab nyiam. Peb puas yuav muab tau tus neeg tshiab coj los hnav? Yeej tau xwb, rau qhov Yehauvas tsim tibneeg raws li nws tus yam ntxwv. Yog li ntawd, peb yeej xyaum tau nws tej yeeb yam qhuas lug.​—Chiv Keeb 1:26, 27; Efexau 5:1.

2 Vim peb yog neeg txhaum, muaj tej lub sijhawm peb yuav xav yuam kev. Tsis tas li ntawd xwb, ib puas tsav yam puag ncig peb rub tau peb txojkev xav. Txawm li ntawd los Yehauvas txojkev zam xeeb tseem puav tau peb los ua neeg zoo raws li nws lub siab nyiam. Cia peb rau siab tiag xwv peb thiaj hnav rawv tus neeg tshiab. Hauv zaj no peb yuav kawm seb tus neeg tshiab coj li cas. (Nyeem Khaulauxi 3:10-14.) Peb kuj yuav kawm tias thaum peb mus tshaj tawm peb yuav hnav rawv tus neeg tshiab li cas.

SAWVDAWS KOOM UA IB LUB SIAB

3. Tus neeg tshiab coj li cas?

3 Povlauj qhia tias tus neeg tshiab tsis xaiv ntsej xaiv muag. Nws hais tias: “Qhov no tsis muaj cov Yudai thiab cov Kili, tsis muaj cov uas ua kevcai txiav thiab cov uas tsis ua, tsis muaj lwm haiv neeg thiab neeg Xithia, tsis muaj qhev thiab cov uas tsis ua qhev.” * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Hauv lub koom txoos puas tsim nyog leejtwg xav tias nws zoo dua lwm tus lossis ib haiv neeg tsim txiaj dua ib haiv, thiab yog leejtwg tau meej mom, muaj nyiaj txiag, puas tsim nyog nws saib nws tus kheej siab dua lwm tus? Tsis tsim nyog rau qhov cov Khixatia sawvdaws koom ua ib lub siab.​—Khaulauxi 3:11; Kalatia 3:28.

Yog peb muab tus neeg tshiab coj los hnav peb yuav hwm thiab saib taus lwm tus, tsis hais haiv neeg twg thiab tus muaj tus pluag tibsi

4. (1) Yehauvas cov tub qhe yuav tsum coj li cas? (2) Vim li cas tej lub tebchaws tsis yoojyim rau cov Khixatia koom ib lub siab?

4 Yog peb muab tus neeg tshiab coj los hnav peb yuav hwm thiab saib taus lwm tus, tsis hais haiv neeg twg thiab tus muaj tus pluag tibsi. (Loos 2:11) Tiamsis hauv tej lub tebchaws tsis yoojyim rau peb coj li no. Yav tas los nyob hauv Afika Qab Teb nom tswv tau muab cov pejxeem cais nyias nrog nyias haiv neeg nyob xwb. Tom qab no, txawm nom tswv tsis txwv lawm los coob tus, tsis hais cov paub Yehauvas thiab cov tsis paub, tseem nyob hauv tej zej zos ntawd li qub. Pab Uas Ntaus Thawj thiaj txhawb kom cov kwvtij ua “siab dav.” Pib lub 10 Hli xyoo 2013, lawv thiaj pom zoo cov koom txoos sim ib yam tshiab kom cov kwvtij nkauj muam thiaj hajyam koom tau ib lub siab.​—2 Khaulee 6:13.

5, 6. (1) Nyob hauv Afika Qab Teb cov kwvtij tau npaj li cas, Vajtswv cov tibneeg thiaj yimhuab koom siab? (Saib daim duab ntawm sab 21.) (2) Tau muaj li cas xwb?

5 Cov kwvtij npaj kom ib lub lim tiam twg, 2 lub koom txoos los sib txoos ua ke. Cov kwvtij nkauj muam uas yog lwm haiv neeg thiaj tau ua ke mus tshaj tawm, thiab ib leeg mus xyuas ib leeg tom vaj tom tsev. Ntau pua lub koom txoos txawm ua raws nkaus li cov kwvtij hais. Coob tus xa xov mus rau ceg Npe-ee tias qhov uas lawv npaj no zoo kawg li. Cov uas tsis ntseeg Yehauvas kuj qhuas cov Timkhawv thiab. Muaj ib tug xibhwb hais tias: “Kuv tsis yog ib tug Timkhawv, tiamsis kuv pom tias nej koom tau ib lub siab tshaj tawm txoj xov zoo thiab nej yeej tsis xaiv ntsej muag li.” Ua li, cov kwvtij nkauj muam ho xav li cas xwb?

6 Muaj ib tug muam uas hais lus Hauxa (Xhosa) hu ua Nauma (Noma) hais tias nws txom nyem heev, ntshe yuav txaj muag caw cov Timkhawv hais lus Askiv mus saib nws tsev. Tiamsis tom qab nws nrog lawv mus tshaj tawm thiab mus xyuas lawv tej vaj tse, nws mam hais tias: “Lawv zoo ib yam li peb thiab xwb!” Thaum cov kwvtij nkauj muam hais lus Askiv nrog lub koom txoos Hauxa mus tshaj tawm, Nauma thiaj tsis txaj muag caw lawv mus xyuas nws lawm. Thaum lawv mus txog tom nws tsev, ib tug txwj laus dawb zaum ntua ib lub pob tawb yas qes qes xwb, Nauma xav tsis thoob li. Niaj hnub no cov koom txoos hauv Afika Qab Teb tseem xyaum qees, cov kwvtij nkauj muam thiaj yimhuab sib koom siab thiab muaj kev sib cog phoojywg.

SIB HMOV SIB TSHUA IB LEEG UA ZOO RAU IB LEEG

7. Vim li cas peb yuav tsum muaj lub siab hlub tshua luag lwm tus?

7 Yehauvas cov tibneeg muaj ntau yam kev nyuaj siab vim peb tseem nyob hauv Xatas lub qab ntuj phem. Coob tus poob haujlwm, muaj mob muaj nkeeg, raug kev tawm tsam, raug cua daj cua dub nplawm, raug tub sab lws thiab lwm yam kev ntxhov siab. Peb txhua tus yuav tsum muaj lub siab hlub tshua lwm tus, peb ib leeg thiaj txhawb tau ib leeg lub zog. Yog peb hmov tshua peb cov kwvtij peb yuav ua zoo rau lawv. (Efexau 4:32) Yog peb ua li no, peb yuav muab tau tus neeg tshiab coj los hnav. Peb yuav xyaum tau Vajtswv thiab nplig tau lwm tus.​—2 Khaulee 1:3, 4.

8. Piav seb vim li cas peb yuav tsum hlub tshua thiab ua zoo rau txhua tus hauv lub koom txoos?

8 Nyob hauv peb lub koom txoos puas muaj neeg txawv tebchaws lossis cov uas xav tau kev pab tuaj koom thiab? Peb yuav tsum tos txais lawv thiab nrog lawv ntaus phoojywg. Yog peb tos txais lawv li ntawd, lawv yuav ncawg peb thiab xav nyob hauv lub koom txoos. (1 Khaulee 12:22, 25) Tau muaj li ntawd rau ib tug txivneej hu ua Danika-ee (Dannykarl). Nws tsiv tebchaws Fis Liv Pis mus rau tebchaws Nyiv Pooj. Thaum nws mus ua haujlwm luag ua dub muag txig rau nws xwb, tiamsis thaum nws mus koom Yehauvas Cov Timkhawv tej kev sib txoos lawv ho coj li cas? Nws hais tias: “Lawv txhua tus yog Nyiv Pooj tiamsis lawv tos txais kuv luag ntxhi, ib yam li kwvtij txheeb.” Cov kwvtij ua zoo heev rau nws, thiaj ua rau nws los paub Yehauvas. Thaum kawg nws tau ua kevcai raus dej thiab nimno nws yog ib tug txwj laus lawm. Cov txwj laus hauv lub koom txoos zoo siab heev rau nws thiab nws tus pojniam. Lawv hais tias: “Nkawd ob niam txiv tho kev thiab coj tau lub neej yoojyim heev. Nkawd yeej muab lub Nceeg Vaj tso ua ntej.”​—Luka 12:31.

9, 10. Thaum peb mus tshaj tawm, yog peb hlub tshua tibneeg yuav pab tau lawv li cas? Piav txog cov qauv.

9 Thaum peb tshaj tawm txoj xov zoo txog lub Nceeg Vaj, peb kuj “ua zoo rau txhua tus” thiab. (Kalatia 6:10) Cov Timkhawv coob tus hlub tshua lwm haiv neeg, lawv thiaj mob siab kawm lwm yam lus. (1 Khaulee 9:23) Lawv ua li no thiaj pab tau coob tus. Ib tug muam hu ua Tifani (Tiffany) uas nyob tebchaws Auxitalia tau kawm lus Xivahili (Swahili). Nws mus pab lub koom txoos Xivahili hauv lub nroog Nplixanpee (Brisbane). Txawm tsis yoojyim los, nws hais tias nimno nws hajyam muaj kev zoo siab. Nws hais ntxiv tias: “Yog xav muaj kev lomzem mus qhia Vajlugkub, cia li xyaum ib yam lus tshiab. Txawm yus nyob yus vaj yus tsev xwb los cuag li yus twb mus nyob lwm tebchaws lawm. Kuv pom tias peb yog ib cuab kwvtij tiag tiag li. Peb tsoom kwvtij thoob ntiajteb yeej koom tau ib lub siab.”

Vim li cas cov Khixatia ho xav pab lwm haiv neeg? (Saib nqe 10)

10 Nyob hauv tebchaws Nyiv Pooj muaj ib tsev neeg uas tau kawm lwm yam lus. Tus ntxhais hais tias: “Thaum peb mus tshaj tawm peb pheej ntsib cov neeg Nplaxi. Peb muab phau Vajlugkub Po Tsu Nkau (Portugal) rau lawv nyeem. Thaum lawv nyeem txog tej nqe zoo li Qhia Tshwm 21:3, 4 thiab Ntawv Nkauj 37:10, 11, 29 mas lawv nyiam heev. Tej txhia kuj los kua muag thiab.” Tsev neeg no hlub tshua cov neeg Nplaxi heev, lawv thiaj txiav txim siab kawm lawv cov lus. Tom qab no lawv kuj ua tau ib lub koom txoos lawm thiab. Lawv pab tau cov neeg Nplaxi coob leej los paub Yehauvas. Tus ntxhais hais ntxiv tias: “Yeej siv zog kawg li thiaj kawm tau lus Po Tsu Nkau tiamsis tej koob hmoov uas Yehauvas pub ntau dua tej uas peb thev lawd. Peb ua Yehauvas tsaug kawg li.”​—Nyeem Tubtxib Tes Haujlwm 10:34, 35.

TXO HWJCHIM

11. Vim li cas peb yuav tsum txo hwjchim?

11 Qhov uas peb muab tus neeg tshiab coj los hnav tsis yog peb xav kom neeg qhuas peb tiamsis xav kom lawv qhuas Yehauvas. Nco ntsoov tias vim txojkev khav theeb ib tug tubtxib saum ntuj uas zoo tiav log thiaj tau ua txhaum. (Muab piv rau Exekhee 28:17.) Peb twb yog neeg txhaum, yoojyim heev rau peb muaj lub siab khav theeb. Txawm li ntawd los peb yeej txo tau hwjchim. Yuav ua li cas thiaj txo tau?

12. Yuav ua li cas peb thiaj txo tau hwjchim?

12 Yuav kom peb txo tau hwjchim peb yuav tsum nyeem Vajtswv Txojlus txhua hnub thiab ua tib zoo xav txog tej uas peb nyeem. (Kevcai 17:18-20) Peb kuj ua tib zoo xav txog tej lus uas Yexus qhia thiab nco ntsoov nws tus qauv. (Mathai 20:28) Yexus txo hwjchim heev, nws thiaj txaus siab ntxuav nws cov tubtxib kotaw. (Yauhas 13:12-17) Peb yuav tsum ua dabtsi ntxiv? Thov Yehauvas pub nws lub hwj huam dawb huv pab kom peb txhob xav tias peb zoo dua lwm tus.​—Kalatia 6:3, 4; Filipi 2:3.

Yog peb txo hwjchim peb lub koom txoos yuav muaj kev sib haum xeeb thiab koom tau ib lub siab

13. Yog peb txo hwjchim peb yuav tau tej koob hmoov twg?

13 Nyeem Paj Lug 22:4. Yehauvas sam hwm tias peb yuav tsum txo hwjchim. Yog peb txo hwjchim peb yuav tau txais tej koob hmoov no: Peb lub koom txoos yuav muaj kev sib haum xeeb thiab koom tau ib lub siab. Tsis tas li ntawd xwb, thaum peb txo hwjchim Yehauvas yuav khuvleej peb. Tus tubtxib Petus hais tias: “Nej txhua tus cia li muab qhov uas txo hwjchim . . . los hnav, rau qhov ‘Vajtswv tawm tsam cov uas tsab ua loj, tiamsis nws hlub cov uas txo hwjchim.’”​—1 Petus 5:5.

UA SIAB MOS MUAG THIAB UA SIAB NTEV

14. Leejtwg yog tus siab mos muag thiab ua siab ntev tshaj?

14 Niaj hnub no tibneeg xav tias tus uas ua siab mos muag thiab ua siab ntev, tsis muaj peevxwm. Tiamsis puas muaj tseeb li ntawd tiag? Vajtswv Yehauvas yog tus uas muaj hwjchim loj kawg nkaus. Nws coj li cas xwb? Nws ua siab mos muag thiab siab ntev tshaj txhua leej txhua tus huvsi. (2 Petus 3:9) Thaum Aplahas thiab Lauj nkawd nug Yehauvas, nws ua siab ntev txib nws cov tubtxib saum ntuj pab nkawd. (Chiv Keeb 18:22-33; 19:18-21) Yehauvas kuj ua siab ntev heev rau haiv neeg Yixayee tawv ncauj thiab. Nws tos tshaj li 1,500 xyoo seb lawv puas hloov los ua qhov zoo.​—Exekhee 33:11.

15. Yexus muaj lub siab mos muag thiab ua siab ntev li cas?

15 Phau Vajlugkub hais tias Yexus kuj muaj lub “siab mos siab muag” thiab. (Mathai 11:29) Nws ua siab ntev rau nws cov thwjtim thiab ua tib zoo qhia lawv. Thaum Yexus tshaj txoj xov zoo hauv ntiajteb no nws raug luag thuam los nws tsis cem. Nws ua siab mos siab muag mus txog thaum nws txojsia tu nrho. Thaum nws tabtom dai saum tus ncej ntoo, nws tseem thov kom nws Leej Txiv zam txim rau cov uas tua nws thiab. Nws hais tias: “Thov daws lawv lub txim, vim lawv tsis paub tias lawv ua dabtsi.” (Luka 23:34) Txawm Yexus raug kev sim siab thiab kev tsim txom hnyav npaum li cas los, nws ua siab mos muag thiab ua siab ntev thev.​—Nyeem 1 Petus 2:21-23.

16. Yog peb ua siab mos siab muag thiab ua siab ntev, peb yuav ua tau li cas?

16 Povlauj hais tias: “Ib leeg ua siab ntev rau ib leeg thiab yog leejtwg muaj xaiv muaj lus ib leeg kuj zam ib leeg. [Yehauvas] zam txim rau nej li cas nej yuav tsum zam txim ib yam li ntawd.” (Khaulauxi 3:13) Yog li ntawd, thaum peb ua siab mos siab muag thiab ua siab ntev ces peb yuav zam tau lwm tus lub txim. Yog peb ua li no peb yuav txhawb tau lub koom txoos muaj kev sib haum xeeb.

17. Vim li cas peb yuav tsum muaj lub siab mos muag thiab ua siab ntev?

17 Yehauvas hais tias peb yuav tsum muaj lub siab mos muag thiab ua siab ntev rau lwm tus. Yog peb xav nyob hauv Vajtswv lub qab ntuj tshiab peb yuav tsum coj li nws hais. (Mathai 5:5; Yakaunpau 1:21) Yog peb ua siab mos muag thiab ua siab ntev peb yuav ua rau Yehauvas tau koob meej, lwm tus kuj yuav los qhuas nws thiab.​—Kalatia 6:1; 2 Timaute 2:24, 25.

“HNAV TXOJKEV HLUB”

18. Yog peb muaj kev hlub peb yuav coj li cas?

18 Peb yuav tsum muaj kev hlub peb thiaj yoog tau tej uas peb tabtom kawm no. Tus tubtxib Yakaunpau ntuas cov kwvtij tias yuav tsum tsis txhob thiaj cov nplua nuj xwb, lawv yuav tsum xam pom cov txom nyem thiab. Lawv ua li no thiaj yog raws li Vajtswv txoj kevcai uas hais tias: “Nej yuav tsum hlub kwvtij zej zog ib yam li nej hlub nej tus kheej.” Yakaunpau hais tias: “Yog nej saib neeg ntsej muag, nej kuj ua txhaum” lawm. (Yakaunpau 2:8, 9) Yog peb muaj kev hlub ces peb yuav tsis xaiv leejtwg ntsej muag tsis hais tus ruam tus ntse, tus muaj tus pluag, haiv neeg twg los xij. Peb yuav tsum hlub tawm hauv lub siab dawb paug tuaj, tsis yog lam ua txuj hlub xwb.

19. Vim li cas tseem ceeb ua luaj rau peb muaj txojkev hlub?

19 Txojkev hlub “ua tau siab ntev, muaj siab khuvleej,” thiab “tsis khav theeb.” (1 Khaulee 13:4) Yog peb ua siab ntev, txo hwjchim, thiab khuvleej luag peb yuav qhia tau txoj xov zoo rau lwm tus. (Mathai 28:19) Tsis tas li ntawd xwb peb yuav muaj kev sib raug zoo nrog peb cov kwvtij nkauj muam txhua tus. Peb lub koom txoos yuav koom tau ib lub siab thiab peb yuav ua rau Yehauvas tau koob meej. Thaum luag tej pom peb muaj kev sib haum xeeb, lawv yuav xav los paub qhov tseeb. Phau Vajlugkub thiaj hais tias tus neeg tshiab “hnav txojkev hlub tsav rau tej no huvsi, txojkev hlub khi tau txhua yam sib koom ua ke.”​—Khaulauxi 3:14.

HLOOV DUA TSHIAB

20. (1) Peb yuav tsum niaj hnub ua 2 yam twg, thiab vim li cas? (2) Peb tos ntsoov hnub twg?

20 Peb yog neeg txhaum xwb, yog li ntawd peb yuav tsum (1) niaj hnub peem tiag kom hle tau tus neeg qub tseg. Peb yuav tsum taij thov Vajtswv pab thiab yuav tsum siv zog hloov dua tshiab peb thiaj txais tau Vajtswv lub Nceeg Vaj los ua peb tug. (Kalatia 5:19-21) Tsis tas li ntawd xwb, (2) peb yuav tsum niaj hnub muab tus neeg tshiab coj los hnav thiaj haum Yehauvas siab. (Efexau 4:23, 24) Vim li cas? Rau qhov peb yog neeg txhaum, tsis yog peb hnav ib zaug xwb ces tau lawm. Peb yuav tsum hnav rawv tus neeg tshiab mus li. Yog li ntawd, cia peb peem tiag mus txog hnub uas txhua leej txhua tus ua haum Yehauvas siab. Hnub ntawd yuav yog ib hnub zoo tshaj plaws li!

^ nqe 3 Lub sijhawm sau phau Vajlugkub luag ntxub thiab suav tias cov neeg Xithia tsis tsim txiaj dabtsi li.