Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Koj Puas Nrhiav Kev Los Cob Qhia Lwm Tus?

Koj Puas Nrhiav Kev Los Cob Qhia Lwm Tus?

“Tej lus uas kuv qhuab qhia nej zoo heev, tsis txhob muab kuv tej lus pov tseg.”​—PAJ LUG 4:2.

ZAJ NKAUJ: 45, 44

1, 2. Vim li cas peb yuav tsum cob kom lwm tus txawj tuav haujlwm?

YEXUS kub siab lug tshaj tawm txog lub Nceeg Vaj rau txhua qhov. Nws kuj lauj sijhawm ntau heev los cob qhia nws cov thwjtim thiab. Nws cob kom lawv txawj qhia thiab paub saib xyuas Vajtswv cov tibneeg. Thaum kawg cov thwjtim thiaj paub saib xyuas Vajtswv cov tibneeg zoo li tus tswv yug yaj saib xyuas pab yaj. (Mathai 10:5-7) Fili kuj rau siab ntso tshaj tawm txoj xov zoo thiab. Txawm nws muaj haujlwm ntau heev los, nws tseem lauj sijhawm los cob qhia nws cov ntxhais kom lawv txawj tshaj tawm thiab. (Tubtxib Tes Haujlwm 21:8, 9) Niaj hnub no peb yuav tsum cob qhia lwm leej lwm tus ib yam li ntawd. Yog vim li cas?

2 Thoob ntiajteb muaj coob tus los tshiab uas tseem tsis tau ua kevcai raus dej. Peb yuav tau cob qhia cov no. Qhia kom lawv lauj sijhawm los nyeem thiab kawm phau Vajlugkub. Cob kom lawv txawj tshaj tawm txoj xov zoo. Tsis tas li ntawd xwb, yuav tau cob cov kwvtij uas nyuam qhuav ua kevcai raus dej kom paub tuav haujlwm. Yav tom hauv ntej lawv thiaj ua tau cov tub leg num thiab cov txwj laus hauv lub koom txoos. Txhua tus hauv lub koom txoos yeej pab tau cov uas los tshiab.​—Paj Lug 4:2.

COB KOM LAWV TXAWJ TSHAWB NRHIAV VAJLUGKUB

3, 4. (1) Raws li Povlauj qhia, yog peb kawm Vajtswv Txojlus yuav pab tau peb ua peb tes haujlwm li cas? (2) Peb yuav tsum ua li cas peb thiaj pab tau cov uas peb qhia Vajlugkub rau?

3 Ua cas ho tseem ceeb rau peb nyeem thiab kawm phau Vajlugkub? Tus tubtxib Povlauj tau qhia cov kwvtij nkauj muam hauv Khaulauxi tias: “Peb thov kom nej yuav muaj txhua yam tswvyim . . . thiaj paub tag nrho Vajtswv lub siab nyiam li cas, xwv nej thiaj ua lub neej raws li uas tsim nyog ua rau [Yehauvas], thiab txaus nws lub siab txhua yam, yog tawg paj txi txiv rau txhua yam haujlwm zoo thiab paub Vajtswv zuj zus.” (Khaulauxi 1:9, 10) Raws li Povlauj qhia ntawd, yog cov kwvtij nkauj muam Khaulauxi kawm Vajtswv Txojlus ces lawv yuav paub ua raws li “Vajtswv lub siab nyiam.” Lawv kuj yuav paub ua “txhua yam haujlwm zoo,” xws li tshaj tawm txoj xov zoo. Txhua tus Khixatia uas xav ua haum Vajtswv siab, yuav tsum teem sijhawm los nyeem thiab kawm Vajlugkub tsis tseg. Thaum peb mus qhia Vajlugkub rau lwm tus, peb yuav tsum qhia kom lawv nyeem Vajlugkub txhua txhua hnub thiab ua tib zoo tshawb nrhiav tej uas lawv tau nyeem.

4 Yog peb tsis niaj hnub kawm Vajlugkub, peb yuav ua li cas pab tau cov uas peb qhia Vajlugkub rau? Peb yuav tsum nyeem Vajlugkub tsis tu ncua thiab ua zoo xav txog tej peb nyeem ntawd. Yog peb ua li ntawd ces peb yuav paub muab Vajlugkub los teb luag tej lus nug. Tsis tas li ntawd xwb, thaum peb nyeem txog Yexus, Povlauj, thiab lwm tus uas rau siab ua Vajtswv tes haujlwm, lawv lub neej yuav pab tau peb tshaj tawm txoj xov zoo tsis tseg. Thaum peb qhia lwm tus txog tej uas peb tshawb nrhiav tau thiab piav seb tej ntawd pab tau peb li cas, kuj yuav txhawb kom lawv kub siab kawm Vajlugkub xwv thiaj yuav pab tau lawv thiab.

5. Peb yuav cob cov tshiab li cas lawv thiaj xav kawm Vajlugkub ntxiv?

5 Tej zaum koj yuav xav li no, ‘Kuv yuav cob tus kuv qhia Vajlugkub rau li cas kom nws xav kawm Vajlugkub ntxiv?’ Zoo rau koj qhia kom nws paub npaj nws phau ntawv ua ntej neb kawm. Qhia kom nws mus nyeem Cov Lus Qhia Ntxiv hauv phau ntawv Phau Vajlugkub Qhia Txog Dabtsi Tiag? thiab kom nws nyeem cov nqe Vajlugkub. Tsis tas li ntawd xwb, cob kom nws npaj ua ntej nws mus kev sib txoos nws thiaj paub teb. Txhawb kom nws nyeem txhua phau Tsom Faj thiab Awake! Cob kom nws txawj siv Watchtower Library lossis Watchtower LUB VEJ XAIJ TSHAWB NRHIAV VAJLUGKUB nws thiaj paub tshawb nrhiav cov lus teb rau tej lus nug uas nws muaj. Thaum nws paub siv tej twj no los tshawb nrhiav Vajlugkub lawd, nws yuav muaj siab kawm ntxiv.

6. (1) Peb yuav pab tus uas peb qhia li cas xwv nws thiaj muab siab rau kawm Vajlugkub? (2) Yog tus kawm yimhuab kawm Vajlugkub ces nws yimhuab yuav xav li cas?

6 Thaum peb qhia Vajlugkub rau ib tug twg, peb yeej xav kom nws pom tias phau Vajlugkub pab tau nws tiag. Phau Vajlugkub yuav pab kom nws hajyam paub Yehauvas zoo dua qub. Peb tsis yuam kom nws tshawb fawb Vajlugkub tiamsis peb xav kom nws pom tias yog nws ua li ntawd yuav pab tau nws muab siab rau kawm ntxiv. Nws yimhuab kawm ces nws yimhuab yuav xav li tus sau nkauj tau hais no: “Kuv mas qhov uas kuv nyob ze Vajtswv yog qhov zoo. Kuv muab Vajtswv [Yehauvas] ua kuv lub chaw cawm siav.” (Ntawv Nkauj 73:28) Yehauvas lub hwj huam yeej yuav pab tus uas xav txav ze rau Nws.

COB KOM LAWV TXAWJ TSHAJ TAWM TXOJ XOV ZOO

7. Yexus cob nws cov tubtxib li cas? (Saib daim duab ntawm sab 21.)

7 Yexus txawj cob qhia nws cov tubtxib heev. Nws cob lawv li cas? Nws coj lawv nrog nws mus tshaj tawm txoj xov zoo xwv lawv thiaj pom tias nws qhia tibneeg li cas. Nws kuj piav ib qho zuj zus kom lawv paub mus tshaj tawm txoj xov zoo. (Mathai, tshooj 10) [1] (Saib cov lus qhia rau zaj no.) Tsis ntev xwb, lawv twb paub mus tshaj tawm txoj xov zoo rau tibneeg lawm. (Mathai 11:1) Cia peb kawm txog 2 yam uas peb yuav tau qhia cov tshiab thaum mus tshaj tawm txoj xov zoo.

8, 9. (1) Thaum Yexus nrog tibneeg tham, nws hais lus li cas xwb? (2) Peb yuav cob cov tshiab kom lawv paub nrog tibneeg tham li cas?

8 Nrog tibneeg tham. Yexus nyiam nrog tibneeg tham txog Vajtswv lub Nceeg Vaj heev. Ntau zaus nws ntsib tus twg, nws kuj nrog tus ntawd tham. Nws hais lus luag ntxhi rau lawv. Muaj ib zaug nws nrog ib tug pojniam Xamali uas tuaj ce dej ze lub moos Xikha tham. (Yauhas 4:5-30) Yexus kuj nrog Mathai Levi uas yog ib tug neeg sau se tham thiab hais kom nws los ua Yexus ib tug thwjtim. Mathai txawm zoo siab hlo raws Yexus qab. Tom qab ntawd, Mathai caw Yexus thiab coob tus los noj ib pluag mov hauv nws tsev. Lub sijhawm ntawd, Yexus kuj nrog sawvdaws tham thiab.​—Mathai 9:9; Luka 5:27-39.

9 Yexus kuj nrog leejtwg tham thiab? Muaj ib zaug Yexus nrog ib tug hu ua Nathana-ee tham. Nathana-ee saib tsis taus cov neeg Naxale. Txawm li ntawd los, Yexus hais lus luag ntxhi rau nws xwb. Vim Yexus ua zoo rau Nathana-ee, nws thiaj pom tias Yexus uas yog ib tug neeg Naxale kuj tsis phem thiab. Qhov no ua rau nws xav mloog Yexus qhia ntxiv. (Yauhas 1:46-51) Yexus tus qauv no qhia tias yog peb hais lus luag ntxhi rau lwm tus, lawv yuav xav mloog tej uas peb qhia thiab. [2] (Saib cov lus qhia rau zaj no.) Peb yuav tsum cob kom cov tshiab txawj nrog lwm tus tham li no, xwv tibneeg thiaj xav mloog lawv qhia. Qhov no yuav pab tau cov tshiab muaj siab tshaj tawm ntxiv.

10-12. (1) Yexus qhia cov uas xav paub txoj txov zoo li cas? (2) Peb yuav pab cov tshaj tawm tshiab kom lawv txawj qhia Vajlugkub li cas?

10 Qhia cov uas xav mloog txoj xov zoo. Yexus tsuas muaj 3 xyoos tawm los qhia txoj xov zoo xwb. Txawm li ntawd los, nws yeej siv sijhawm los qhia cov uas xav paub. Nws lauj sijhawm los nrog lawv nyob ua ke thiab nws qhia ntau tsav ntau yam rau lawv. Muaj ib zaug Yexus qhia ib pab neeg coob coob ntawm ntug dej. Yexus nce mus rau hauv Petus lub nkoj, nws mam li qhia lawv. Tom qab ntawd, Yexus tseem siv sijhawm los ua ib qho txujci qhia Petus thiab. Nws ua txujci li cas? Petus twb puav ntses ib hmo kaj ntug tsis tau ib tug li, tiamsis Yexus tseem hais kom Petus rov mus puav ib lwm ntxiv. Petus thiaj ua li Yexus hais, nws puav tau ntses ntau kawg li! Yexus hais rau Petus tias: “Txij no mus koj yuav ua tus uas mus npo neeg.” Tamsim ntawd Petus thiab cov uas nrog nws ua ke txawm nquam nkoj los rau tim ntug thiab “tso txhua yam tseg raws Yexus qab mus.”​—Luka 5:1-11.

11 Muaj ib tug hu ua Nikhaudemau uas xav paub ntxiv txog tej uas Yexus qhia. Tiamsis nws ntshai tsam luag pom ces ho hais nws vim nws yog ib tug ntawm pab Xaheree. Nws thiaj mus cuag Yexus twjywm thaum tsaus ntuj. Yexus ua li cas xwb? Nws zoo siab hlo siv sijhawm los piav qhov tseeb rau Nikhaudemau. (Yauhas 3:1, 2) Yexus yeej ib txwm zoo siab hlo lauj sijhawm los qhia qhov tseeb rau lwm tus thiab txhawb lawv txojkev ntseeg. Peb puas xyaum Yexus es zoo siab hlo mus xyuas tibneeg rau lub sijhawm uas lawv xyeej? Peb puas ua siab ntev pab kom lawv to taub phau Vajlugkub?

12 Thaum cov tshiab nrog peb mus tshaj tawm, peb kuj pab txhawb kom lawv rov mus xyuas cov uas xav kawm ntxiv. Lossis thaum peb rov mus xyuas lwm tus lossis mus kawm Vajlugkub nrog ib tug twg, peb kuj caw cov tshiab nrog peb mus thiab. Peb ua li no kom cov tshiab thiaj paub qhia lwm tus, lawv thiaj pom tias zoo siab npaum li cas thaum ib tug twg kawm paub txog Yehauvas zuj zus. Qhov no yuav pab kom lawv ua siab ntev mus tshaj tawm txawm tibneeg tsis tshua nyob tsev. Kuj txhawb lawv lub zog kom lawv muaj siab rov mus qhia lwm tus txog phau Vajlugkub.​—Kalatia 5:22; mus saib lub ntsiab me “ Nws Tsis Tso Tseg Li.”

COB KOM LAWV NQES TES PAB LAWV COV KWVTIJ

13, 14. (1) Cov qauv hauv phau Vajlugkub pab tau koj li cas? (2) Peb yuav cob qhia cov tshaj tawm tshiab thiab cov hluas li cas, xwv lawv thiaj paub hlub lawv cov kwvtij nkauj muam?

13 Yehauvas xav kom nws cov tub qhe ib leeg hlub ib leeg thiab ib leeg pab ib leeg li tej kwvtij niam txiv ib plab yug. (Nyeem Luka 22:24-27; 1 Petus 1:22.) Phau Vajlugkub qhia txog cov uas tau ua li ntawd. Yexus tau muab nws lub dag lub zog los pab tibneeg. Nws tseem muab nws txojsia los txhiv peb thiab. (Mathai 20:28) Daukha kuj “ua zoo rau luag thiab pab cov txom nyem.” (Tubtxib Tes Haujlwm 9:36, 39) Maivliag los kuj “siv zog ua haujlwm” pab nws cov kwvtij viv ncaus hauv lub nroog Loos thiab. (Loos 16:6) Yuav ua li cas cov tshiab thiaj pom tias tseem ceeb rau lawv nqes tes pab lawv cov kwvtij nkauj muam?

Cob qhia cov tshiab lawv thiaj paub hlub thiab paub nqes tes pab lawv cov kwvtij nkauj muam (Saib nqe 13, 14)

14 Peb kuj coj cov tshiab nrog peb mus xyuas cov laus lossis cov muaj mob muaj nkeeg. Thaum zoo coj ces cov niam txiv kuj coj lawv cov metub menyuam nrog lawv mus xyuas cov ntawd thiab. Thaum cov laus ua tsis taus noj lossis cheem tsum kev pab hauv vaj hauv tsev, cov txwj laus kuj coj cov hluas lossis cov tshiab nrog lawv mus pab cov zoo li ntawd. Thaum cov hluas thiab cov tshiab pom tias cov kwvtij nkauj muam sib pab npaum li cas, ces lawv yuav txawj sib pab ib yam li ntawd thiab. Muaj ib tug txwj laus uas niaj zaus mus qhia Vajlugkub tom ntug zos. Thaum nws mus nws kuj mus xyuas cov kwvtij uas nyob ze ntawd thiab. Ntau zaus nws kuj coj ib tug kwvtij hluas nrog nws mus. Thaum kawg tus kwvtij hluas ntawd thiaj pom tias tseem ceeb npaum li cas rau nws nrhiav kev los pab cov kwvtij nkauj muam sawvdaws.​—Loos 12:10.

15. Vim li cas zoo rau cov txwj laus cob kom cov kwvtij txawj qhia hauv lub koom txoos?

15 Yehauvas xav kom cov kwvtij tuav tes haujlwm qhuab qhia hauv lub koom txoos. Yog li ntawd, cov kwvtij yuav tau xyaum lawv thiaj txawj cev lus qhuab qhia. Yog tias koj yog ib tug txwj laus, zoo rau koj siv sijhawm los mloog cov tub leg num thaum lawv xyaum lawv zaj lus qhuab qhia. Cob kom lawv hajyam txawj qhuab qhia ntxiv. (Nehemi 8:8) [3]​—Saib cov lus qhia rau zaj no.

16, 17. (1) Povlauj cob qhia Timaute li cas? (2) Cov txwj laus yuav cob cov kwvtij los tuav haujlwm hauv lub koom txoos li cas?

16 Peb cheem tsum kwvtij coob heev los saib xyuas tej koom txoos. Yog li ntawd, cov txwj laus yuav tau siv sijhawm los cob qhia lawv los tuav haujlwm. Thaum ub Povlauj thiaj cob kom Timaute qhia lwm tus leg haujlwm hauv lub koom txoos. Povlauj hais li no rau Timaute: “Cia li muab tej lus uas koj tau hnov kuv qhia tab meeg ntau tus timkhawv cob rau cov neeg ncaj ncees uas muaj peevxwm qhia tau lwm tus qhia mus.” (2 Timaute 2:1, 2) Povlauj yog ib tug txwj laus thiab ib tug tubtxib. Nws thiaj qhia tau ntau yam rau Timaute kom nws paub tshaj tawm txoj xov zoo thiab paub pab lwm tus hauv lub koom txoos.​—2 Timaute 3:10-12.

17 Povlauj tau siv sijhawm ntau heev nrog Timaute vim nws xav cob kom Timaute paub tuav haujlwm. (Tubtxib Tes Haujlwm 16:1-5) Cov txwj laus yuav tau xyaum Povlauj es coj cov tub leg num uas paub tab nrog lawv mus txhawb cov kwvtij nkauj muam hauv lub koom txoos. Yog cov txwj laus ua li no, ces cov tub leg num yuav txawj qhia lwm tus. Cov tub leg num yuav txawj hlub pab yaj thiab rub lub siab ntev los saib xyuas lub koom txoos. Lawv kuj yuav paub siv Yehauvas lub tswvyim los saib xyuas pawg ntseeg.​—1 Petus 5:2.

TSEEM CEEB RAU PEB COB QHIA LWM TUS

18. Vim li cas peb yuav tsum cob qhia lwm tus los ua Yehauvas tes haujlwm?

18 Nyob tiam kawg no muaj coob leej ntau tus los tshiab rau hauv lub koom txoos. Peb yuav tsum cob qhia kom lawv hajyam txawj tshaj tawm txoj xov zoo. Peb kuj cheem tsum cov kwvtij los saib xyuas lub koom txoos. Yehauvas xav kom nws cov tibneeg txhua tus paub ua nws tes haujlwm huvsi. Nws thiaj cia cov paub tab muaj txoj koob hmoov los qhia cov uas los tshiab. Tsim nyog peb muab siab rau cob qhia lwm tus ib yam li Yexus thiab Povlauj nkawd tau ua. Tseem tshuav haujlwm ntau heev rau peb ua, ua ntej hnub kawg los txog. Cia peb siv zog cob qhia sawvdaws los pab peb ua tes haujlwm no kom tiav.

19. Yog koj cob qhia lwm tus, yuav pab tau lawv li cas?

19 Peb yuav tsum siv sijhawm thiab siv dag siv zog los cob qhia cov tshiab. Yehauvas thiab Yexus yuav muab tswvyim rau peb kom peb txawj cob lwm tus. Thaum peb pom cov uas peb cob qhia “ua haujlwm khwv thiab siv zog ua haujlwm” hauv lub koom txoos yuav ua rau peb zoo siab xyiv fab heev. (1 Timaute 4:10) Cia peb nqes tes cob lwm tus kam tiag. Tsis tas li ntawd xwb, peb yuav tsum rau siab ntso kawm thiab. Cia peb txhua tus xyaum tiag kom peb txojkev ntseeg loj hlob ntxiv thiab kom peb hajyam paub coj tus cwj pwm uas phim ib tug Khixatia, xwv peb thiaj txav ze rau Yehauvas.

^ [1] (nqe 7) Yexus qhia nws cov tubtxib tias lawv yuav tsum (1) tshaj tawm txog lub Nceeg Vaj; (2) tso siab tias Vajtswv yuav pub rau lawv noj lawv hnav; (3) tsis txhob nrog luag sib cav sib ceg; (4) tso siab plhuav rau Vajtswv thaum lawv raug tsim txom; thiab (5) tsis txhob ntshai thaum lawv raug luag hem.

^ [2] (nqe 9) Mus saib daim Tes Num Rau Lub Nceeg Vaj lub 12 Hlis xyoo 2013 sab 1, thiab daim Tes Num Rau Lub Nceeg Vaj lub 5 Hlis xyoo 2014 sab 1. Ob zaj no pab kom peb txawj nrog tibneeg tham.

^ [3] (nqe 15) Phau ntawv Askiv Benefit From Theocratic Ministry School Education, sab 52-61, qhia tias cov kwvtij yuav tsum xyaum li cas lawv thiaj txawj qhia hauv lub koom txoos.