Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Saib Koj Tes Haujlwm Rau Yehauvas Muaj Nqes!

Saib Koj Tes Haujlwm Rau Yehauvas Muaj Nqes!

“Peb koom nrog Vajtswv ua haujlwm.”1 KHAULEE 3:9.

1. Yehauvas puas nyiam ua haujlwm, thiab Nws tau txib kom nws cov tub qhe ua dabtsi?

YEHAUVAS yeej zoo siab ua nws tes haujlwm. (Ntawv Nkauj 135:6; Yauhas 5:17) Nws xav kom cov tubtxib saum ntuj thiab neeg ntiajteb zoo siab ua lawv tes haujlwm thiab. Yehauvas thiaj pub lawv nyias muaj nyias ib teg haujlwm zoo los ua. Thaum Yehauvas tsim nws tus Tub hlob, nws txib kom tus Tub ntawd pab nws tsim ib puas tsav yam. (Nyeem Yauhas 1:2, 3, 10.) Twb yog Yexus nrog nws Txiv ua haujlwm li no saum ntuj, phau Vajlugkub thiaj muab Yexus piv rau “tus Kws ua tsev.”Paj Lug 8:30.

2. Cov tubtxib saum ntuj ua haujlwm dabtsi?

2 Thaum peb nyeem phau Chiv Keeb txog phau Qhia Tshwm, pom tias Yehauvas yeej ib txwm muab haujlwm rau nws cov tubtxib saum ntuj ua. Thaum Adas thiab Eva nkawd poob kev txhaum thiab raug ntiab tawm hauv lub vaj Edee, Vajtswv “tsa cov Khelunpee nyob ntawm lub vaj Edee sab hnub tuaj thiab tsa ib rab ntaj nplaim taws uas txawj tig rau txhua fab zov txojkev uas nkag rau ntawm tsob ntoo uas pub txojsia.” (Chiv Keeb 3:24) Phau Qhia Tshwm ho hais tias Yehauvas “txib nws tus tubtxib saum ntuj tuaj qhia tej uas yuav muaj tshwm los sai sai no rau nws cov tub qhe.”Qhia Tshwm 22:6.

 TXIB NOOB NEEJ UA HAUJLWM

3. Thaum Yexus los hauv ntiajteb no, nws xyaum nws Txiv li cas?

3 Thaum Yexus los hauv ntiajteb no nws zoo siab hlo ua Yehauvas tes haujlwm. Ib yam li nws Txiv, Yexus kuj txib kom nws cov thwjtim ua ib teg haujlwm tseem ceeb heev. Nws txhawb kom lawv kub siab lug ua haujlwm li no: “Kuv hais tseeb rau nej tias tus uas tso siab rau kuv yuav ua tej haujlwm uas kuv ua no thiab. Thiab nws tseem yuav ua tej haujlwm loj dua tej no vim kuv yuav mus cuag leej Txiv.” (Yauhas 14:12) Yexus xav kom lawv maj nroos ua tes haujlwm ntawd, nws thiaj hais li no: “Peb yuav tsum ua tus uas txib kuv los tes haujlwm rau thaum tseem nruab hnub. Qhov tsaus ntuj uas tsis muaj leejtwg ua tau haujlwm tabtom los.”Yauhas 9:4.

4-6. (1) Qhov uas Nau-a thiab Mauxe mloog Yehauvas lus puas pab tau peb niaj hnub no? (2) Tes haujlwm uas Vajtswv pub rau tibneeg ua qhuas leejtwg thiab yuav pab tau leejtwg?

4 Ntau puas xyoo ua ntej Yexus los hauv ntiajteb no, Yehauvas tau muab ib txoj haujlwm zoo heev rau tibneeg ua. Txawm tias Adas thiab Eva tso nkawd txoj haujlwm tseg lawm los, muaj coob tus tau coj raws li Vajtswv sam hwm. (Chiv Keeb 1:28) Yehauvas tau qhia kom Nau-a ua ib lub nkoj los cawm nws tsev neeg thaum dej dag nyab ntiajteb. Nau-a ua txhua yam raws li Vajtswv kom nws ua. Twb yog muaj Nau-a mloog Vajtswv lus, thiaj tsuv tau noob los txog niaj hnub no.Chiv Keeb 6:14-16, 22; 2 Petus 2:5.

5 Yehauvas kuj txib kom Mauxe ua ib lub tsev ntaub sib ntsib, thiab kom nws tsa pov thawj los saib xyuas nws haiv neeg. Mauxe ua txhua yam raws li Yehauvas hais. (Khiav Dim 39:32; 40:12-16) Mauxe tus qauv tseem pab peb los txog niaj hnub nimno. Pab li cas? Povlauj qhia tias lub tsev ntaub uas Mauxe lawv ua thiab cov pov thawj uas lawv tsa ntawd, piv txog tej yam zoo uas yuav los yav tom ntej.Henplais 9:1-5, 9.

6 Vajtswv lub ntsiab muaj tiav ua ntu zus. Yog li ntawd, tes haujlwm uas Vajtswv muab rau nws cov tub qhe ua yuav hloov zuj zus los txhawb kom lub ntsiab ntawd muaj tiav. Txawm hloov li cas los, lub hom phiaj ntawm tej haujlwm ntawd yog los qhuas Yehauvas thiab pab noob neej. Txhua tes haujlwm uas Yexus ua kuj ib yam li ntawd. (Yauhas 4:34; 17:4) Niaj hnub no, thaum peb zoo siab ua tes haujlwm uas Vajtswv pub rau peb ua, yeej yuav qhuas Yehauvas thiab. (Mathai 5:16; nyeem 1 Khaulee 15:58.) Ua cas thiaj hais tau li ntawd?

SAIB KOJ TES HAUJLWM MUAJ NQES

7, 8. (1) Piav seb cov Khixatia muaj tej haujlwm zoo li cas niaj hnub no. (2) Thaum Yehauvas muab ib txoj haujlwm tshiab rau peb, peb yuav tsum ua li cas?

7 Peb yog neeg txhaum xwb, tiamsis Yehauvas tseem hu peb los koom nrog nws ua haujlwm. (1 Khaulee 3:9) Ib yam li Nau-a thiab Mauxe, cov Khixatia ib txhia tau los pab ua tej tsev rooj sib txoos, Tsev Nceeg Vaj, thiab tsev Npe-ee. Nej cov uas pab kho tsev, tsis hais cov uas kho Tsev Nceeg Vaj hauv zej zos, thiab cov uas tsa tsev rau hauv paus loj nyob Warwick, New York, cia li saib nej tes haujlwm rau nqe! (Saib daim duab ntawm sab 22.) Tes haujlwm uas nej ua muaj nqes heev. Tsuas muaj ib txhia thiaj txawj ua vaj ua tsev li no xwb. Tiamsis peb txhua tus muaj feem mus tshaj tawm txoj xov zoo los qhuas Yehauvas thiab pab tibneeg. (Tubtxib Tes Haujlwm 13:47-49) Vajtswv lub koom haum cob tes haujlwm tshaj tawm txoj xov zoo. Yog li ntawd, muaj tej lub caij uas lub koom haum yuav txib peb ua ib txoj haujlwm tshiab. Peb puas zoo siab ua?

8 Yehauvas cov tub qhe yeej ib txwm xav ua raws li Yehauvas hais. (Nyeem Henplais 13:7, 17.) Thaum peb tau txais ib txoj haujlwm tshiab, tej zaum peb tsis paub yog vim li cas. Txawm li ntawd los peb yeej zoo siab  ua, rau qhov peb paub tias Yehauvas yog tus muab rau peb. Yog peb ua raws li nws hais, haujlwm yuav tiav zoo.

9. Cov txwj laus yuav tsum coj li cas thaum lub koom haum tawm tswvyim tshiab?

9 Thaum cov txwj laus saib xyuas lub koom txoos, lawv yuav tsum ua qauv rau sawvdaws pom tias lawv yeej xav ua raws li Yehauvas hais. (2 Khaulee 1:24; 1 Thexalaunika 5:12, 13) Cov txwj laus yuav tsum nquag ua haujlwm thiab mloog lub koom haum hais. Thaum lub koom haum tawm tswvyim tshiab mus tshaj tawm, cov txwj laus yuav tsum maj nroos xyaum coj raws li ntawd. Lub koom haum tau cob kom peb hu xov tooj mus qhia Vajlugkub, qhia ntawm tej chaw nres nkoj, thiab teeb rooj tshaj tawm txoj xov zoo. Ib txhia yuav xav tias, ua cas lub koom haum ho cob kom peb qhia li no. Tiamsis yog cov txwj laus txhawb kom sawvdaws qhia li no yuav pab tau coob tus. Muab xav rau 4 tug tho kev uas nyob hauv tebchaws Ntsaws Mes Nis. Lawv tau npaj mus tshaj tawm rau hauv tej koog tsev haujlwm, uas tau ntev lawm tsis muaj leejtwg qhia. Kwvtij Michael hais tias nws ntshai heev rau qhov twb tau ntau xyoo lawm, lawv tsis tau mus qhia hauv tej tsev haujlwm li. Tiamsis nws hais tias: “Tej zaum Yehauvas paub tias kuv tshee heev, nws thiaj pab peb. Peb mus qhia ib tag kis ua cas zoo ua luaj li. Peb zoo siab kawg uas peb qhia raws nraim li daim Tes Num tau cob, vim peb tso siab rau Yehauvas ua tus pab peb!” Ua li thaum lub koom haum tawm tswvyim tshiab, koj puas maj nroos xyaum raws li ntawd thiab?

10. Tau ob peb xyoos dhau los no, lub koom haum tau hloov li cas?

10 Tej zaum Npe-ee los kuj txawj hloov thiab. Tau ob peb xyoos dhau los no, lub koom haum tau muab cov ceg Npe-ee me kaw ib txhia lawm. Coob tus thiaj raug txib mus ua haujlwm rau lwm ceg. Ib txhia kuj rov mus ua cov tho kev. Lawv yuav tsum hloov ntau yam tiamsis tom qab no lawv kuj pom tias tej uas Npe-ee hloov no zoo dua tiag. (Laj Lim Tswvyim 7:8) Cov kwvtij no zoo siab heev uas lawv tseem muaj ib feem ua haujlwm nrog Yehauvas cov tibneeg, rau lub caij tshwj xeeb no!

11-13. Thaum lub koom haum hloov tej ceg Npe-ee, cov kwvtij hauv tej ceg ntawd yuav tsum hloov li cas thiab?

 11 Thaum cov ceg Npe-ee ib txhia raug kaw lawm, cov kwvtij uas raug xa mus lwm qhov tseg tus qauv zoo li cas xwb? Ib txhia twb ua haujlwm tau ntau xyoo hauv tej ceg ntawd. Muaj ob niam txiv tau ua haujlwm hauv ib ceg Npe-ee me me. Nkawd raug xa mus rau ceg Npe-ee nyob hauv Mev Teb (Mexico). Hauv ceg Npe-ee tshiab ntawd muaj neeg coob heev, 30 npaug ntawm lub uas nkawd ib txwm nyob. Tus txiv hu ua Rogelio thiaj hais tias: “Nyuaj heev rau wb tso wb tsev neeg thiab wb cov phoojywg tseg.” Muaj dua ib tug kwvtij hu ua Juan uas kuj raug xa mus rau Mev Teb thiab. Nws hais tias cuag li nws yuav tau pib dua lub neej tshiab. Nws hais tias: “Koj yuav tsum zeem phoojywg tshiab, thiab yoog cov tibneeg tej kev xav thiab kev coj noj coj ua.”

12 Hauv sab Yus Luv (Europe) kuj muaj tej ceg Npe-ee uas raug kaw lawm thiab. Cov kwvtij hauv tej ceg ntawd raug xa mus nyob ceg Npe-ee hauv tebchaws Ntsaws Mes Nis. Yeej tsis yoojyim rau lawv mus nyob txawv tebchaws li. Ib txhia nco txog lawv lub tebchaws ua roob ua hav zoo nkauj heev. Muaj dua lwm cov tseem dai siab ncu rau lub Npe-ee me.

13 Cov kwvtij nkauj muam uas raug xa mus nyob txawv tebchaws yuav tsum hloov ntau yam hauv lawv lub neej. Hloov li cas xwb? Lawv mus nyob tej vaj tse uas txawv, ua haujlwm nrog ib co kwvtij tshiab. Ib txhia kuj xyaum ua ib txoj haujlwm tshiab. Lawv mus dua ib lub koom txoos tshiab. Lawv yuav tau tshaj tawm rau ib koog tshiab. Thiab lwm cov kuj tau kawm ib hom lus tshiab. Yeej tsis yoojyim yoog tej no, tiamsis coob tus uas nyob hauv Npe-ee zoo siab hlo hloov lawv lub neej. Cia peb kawm seb yog vim li cas.

14, 15. (1) Cov kwvtij uas raug xa mus lwm qhov xav li cas xwb? (2) Lawv tseg tus qauv zoo li cas rau peb xyaum?

14 Muaj ib tug hu ua Grethel hais li no: “Kuv zoo siab ua raws li cov kwvtij hais rau qhov kuv xav kom Yehauvas paub tias txawm Nws txib kuv mus nyob lub tebchaws twg, nyob lub tsev zoo li cas, thiab tau  tes haujlwm twg los xij, kuv yeej yuav hlub Nws.” Ib tug hu Dayska hais tias: “Kuv nco ntsoov tias twb yog Yehauvas txib kuv mus nyob lwm qhov, kuv thiaj zoo siab mus.” André thiab Gabriela xav tib yam li ntawd, nkawd hais tias: “Wb pom tias wb yuav ua tau Yehauvas tes haujlwm dua yog tias wb txhob xav txog tej uas wb ntshaw xwb.” Cov kwvtij nkauj muam no tso siab tias thaum Yehauvas lub koom haum hloov, peb yuav tsum zoo siab hlo hloov thiab.

Tsis muaj ib txog haujlwm zoo tshaj Yehauvas txoj!

15 Zoo li peb twb kawm lawm, thaum lub koom haum muab tej lub Npe-ee kaw, ib txhia raug xa tawm mus ua cov tho kev. Tau muaj li ntawd hauv tebchaws Denmark, Norway, thiab Sweden. Cov uas tawm hauv Npe-ee xav li cas xwb? Muaj ob niam txiv hu ua Florian thiab Anja hais li no: “Wb paub tias tes haujlwm tshiab uas wb tau txais yeej tsis yoojyim. Tiamsis txawm wb ua haujlwm qhovtwg los, wb zoo siab tias Yehauvas pom zoo txib wb mus. Yehauvas twb foom koob hmoov nplua mias rau wb lawm!” Zoo rau peb sawvdaws xyaum coj tus cwj pwm ntawd thiab muab Vajtswv lub Nceeg Vaj tso ua ntej hauv peb lub neej. (Yaxaya 6:8) Peb tso siab tias Yehauvas yeej yuav foom koob hmoov rau cov uas saib Yehauvas tes haujlwm rau nqe, txawm lawv yuav ua haujlwm hauv lub tebchaws twg thiab nyob qhovtwg los xij.

ZOO SIAB NROG YEHAUVAS UA HAUJLWM

16. (1) Kalatia 6:4 qhia kom peb ua dabtsi? (2) Tes haujlwm zoo tshaj plaws yog dabtsi?

16 Peb yog neeg txhaum, yog li ntawd peb kheev muab peb tus kheej piv rau lwm tus. Tiamsis Vajtswv Txojlus qhia kom peb rov tshuaj peb tes haujlwm xwb. (Nyeem Kalatia 6:4.) Tsis yog peb txhua leej txhua tus yuav tau ua txwj laus, ua ib tug tho kev, ib tug tubtxib tshaj tawm txawv tebchaws, lossis tau ua haujlwm hauv Npe-ee. Tej haujlwm no zoo kawg li. Tiamsis tsis muaj ib teg haujlwm zoo tshaj qhov uas peb tau nrog Yehauvas ua haujlwm tshaj tawm txoj xov zoo. Yehauvas tau pub tes haujlwm ntawd rau peb txhua tus ua. Cia peb saib tes haujlwm ntawd rau nqe!

17. (1) Lub caij no txhua tus puas ua haujlwm sib npaug zog? (2) Vim li cas zoo rau peb tsis txhob qaug zog?

17 Lub caij no tej zaum peb ua tsis tau haujlwm rau Yehauvas npaum li peb lub siab xav. Tej zaum peb muaj cuab muaj yig, thiab muaj mob muaj nkeeg, lossis muaj lwm yam los tab kaum peb. Tiamsis txhob qaug zog. Txawm peb muaj kev nyuaj siab li cas los peb yeej muaj peev xwm tshaj tawm txog Yehauvas lub npe thiab lub Nceeg Vaj. Tseem ceeb rau peb rau siab ua npaum li peb ua tau rau Yehauvas, thiab thov Vajtswv txhawb cov uas tuav taus haujlwm ntau. Nco ntsoov tias txhua tus uas qhuas Yehauvas lub npe puavleej muaj nqes rau nws!

18. (1) Niaj hnub no peb tau ua tes haujlwm twg? (2) Yav tom hauv ntej peb yuav tau lub neej zoo li cas?

18 Txawm tias peb yog neeg txhaum xwb los, Yehauvas cia peb nrog nws ua haujlwm ua ke. Tes haujlwm no yeej zoo kawg nkaus li! Peb yeej tos ntsoov lub sijhawm uas Vajtswv yuav pub txojsia uas zoo tiag tiag rau peb txhua tus. Tshuav tsis ntev lawm xwb hauv lub ntiajteb tshiab, Yehauvas yuav pub txojsia ntev dhawv mus ib txhis rau peb, thiab peb yuav tau lub neej nyob kaj siab lug.1 Timaute 6:18, 19.

Koj puas saib koj tes haujlwm rau nqe? (Saib nqe 16-18)

19. Yehauvas cog lus tias nws yuav muab tes haujlwm zoo li cas rau peb yav tom hauv ntej?

19 Lub ntiajteb tshiab uas Vajtswv cog tseg yuav los sai sai no. Xav txog cov lus uas Mauxe hais rau haiv neeg Yixayee, thaum lawv tabtom yuav nkag rau hauv tebchaws Khana-as: “Nej tus Vajtswv [Yehauvas] yuav ua rau nej vam meej nplua nuj heev kawg rau txhua yam haujlwm uas nej txhais tes ua.” (Kevcai 30:9) Tom qab Amakedoo, Yehauvas mam li pub lub ntiajteb no rau cov uas nrog nws ua haujlwm. Thaum ntawd, peb yuav tau muab lub ntiajteb no kho ua ib lub vaj kaj siab zoo nkauj heev!