Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Yehauvas Yuav Saib Xyuas Koj

Yehauvas Yuav Saib Xyuas Koj

“Thaum nws raug mob pw saum lub txaj [Yehauvas] tuav nws.”NTAWV NKAUJ 41:3.

ZAJ NKAUJ: 23138

1, 2. (1) Yav thaum ub, Vajtswv kho tibneeg li cas? (2) Niaj hnub no ib txhia xav paub li cas?

PEB txhua tus yeej ntsib kev mob kev nkeeg los lawm. Tej zaum koj muaj ib tug mob hnyav heev, lossis koj ib tug phoojywg mob loj heev. Thaum muaj li ntawd, peb yeej xav kom muaj ib tug kho tau peb tus mob zoo. Phau Vajlugkub qhia txog ib co neeg uas xav zoo mob kawg li. Ahaj thiab Yexenpee nkawd tus tub Ahaxiya yog ib tug ntawd. Nws raug mob vim poob qhov rais, nws thiaj xav paub seb nws puas yuav rov qab zoo. Phau Vajlugkub kuj qhia txog cov Alas tus vajntxwv Npeehada. Nws muaj mob nws thiaj nug Vajtswv tus tub qhe seb nws puas yuav rov qab zoo.2 Vajntxwv 1:2; 8:7, 8.

2 Phau Vajlugkub qhia tias yav thaum ub, Yehauvas ua txujci kho tibneeg thiab nws kuj pub hwjchim rau nws cov tub qhe tsa ib txhia ciaj sawv rov qab los. (1 Vajntxwv 17:17-24; 2 Vajntxwv 4:17-20, 32-35) Niaj hnub no, tibneeg thiaj xav paub seb Vajtswv puas tseem ua txujci kho mob li ntawd lawm.

3, 4. Yehauvas thiab Yexus muaj hwjchim ua dabtsi?

3 Yehauvas muaj hwjchim ua tau txhua yam. Nyob rau Aplahas tiam, Yehauvas rau txim kom Falau muaj “mob phem” heev. Nyob rau Mauxe tiam, Yehauvas rau txim kom Mili-as mob ruas. (Chiv Keeb 12:17; Xwm Txheej Taug Kev 12:9, 10; 2 Xamuyee 24:15) Thaum cov Yixayee tsis muab siab npuab Yehauvas, Nws rau txim kom lawv muaj ‘mob thiab muaj ntau yam kev txom nyem.’ (Kevcai 28:58-61) Tiamsis Yehauvas kuj siv nws lub hwjchim pab tibneeg thiab. Yav thaum ub, nws tiv thaiv nws haiv neeg kom txhob muaj mob muaj nkeeg. (Khiav Dim 23:25; Kevcai 7:15) Thaum nws tus tub qhe Yauj muaj mob loj heev, Yauj xav tuag xwb. Tiamsis Yehauvas kho nws tus mob zoo hlo.Yauj 2:7; 3:11-13; 42:10, 16.

4 Yog li ntawd, peb paub tias Yehauvas muaj hwjchim kho tibneeg zoo mob. Yexus kuj muaj hwjchim kho thiab. Thaum Yexus nyob hauv ntiajteb nws kho tau cov neeg mob ruas, thiab cov neeg qaug dab peg. Nws kuj kho cov dig muag rov pom kev thiab cov tuag tes tuag taw mus taus kev. (Nyeem Mathai 4:23, 24; Yauhas 9:1-7) Tej txujci ntawd ua pov thawj tias hauv lub qab ntuj tshiab Yexus tseem yuav ua ntau yam txujci zoo kawg nkaus. Thaum ntawd yuav tsis muaj leejtwg hais tias, “Kuv mob lawm.”Yaxaya 33:24.

5. Hauv zaj no peb yuav teb cov lus nug twg?

5 Tiamsis yog peb lam tau ib tug mob hnyav heev, Yehauvas thiab Yexus puas ua txujci kho peb tamsim no? Peb yuav tsum xav txog dabtsi ua ntej peb yuav xaiv ib txojkev kho mob twg? Cia peb kawm txog cov lus nug no.

THAUM MUAJ MOB TSO SIAB RAU YEHAUVAS

6. Phau Vajlugkub hais li cas txog tej txujci uas cov Khixatia ua thawj 100 xyoo?

6 Nyob thawj 100 xyoo, Yehauvas pub nws lub hwj huam dawb huv los xaiv cov Khixatia. Nws pub hwjchim rau lawv ib txhia ua txujci phimhwj. (Tubtxib Tes Haujlwm 3:2-7; 9:36-42) Lawv kho tau mob thiab hais tau lwm yam lus. (1 Khaulee 12:4-11) Tiamsis Yehauvas hais tias yav tom qab no, tej txujci ntawd yuav ploj mus. (1 Khaulee 13:8) Yog li ntawd, niaj hnub no Vajtswv tsis ua txujci kho sawvdaws tej mob li thaum ub lawm.

7. Ntawv Nkauj 41:3 txhawb tau peb lub zog li cas?

7 Yog koj muaj mob Yehauvas yuav nplig koj ib yam li nws tau nplig nws cov tub qhe thaum ub. Vajntxwv Davi hais tias: “Tus uas mob siab cov neeg pluag kuj nyob kaj siab lug, [Yehauvas] cawm tus ntawd rau hnub uas raug ceeblaj. [Yehauvas] tsom kwm nws thiab tuav nws txojsia nyob.” (Ntawv Nkauj 41:1, 2) Davi cov lus txhais li cas? Puas yog Yehauvas yuav tuav nws txojsia kom nws tsis txhob tuag li? Tsis yog. Davi piav ntxiv tias: “Thaum nws raug mob pw saum lub txaj [Yehauvas] tuav nws.” (Ntawv Nkauj 41:3) Raws li Davi hais ntawd, Yehauvas yeej nco ntsoov nws cov tub qhe, thiab pom lawv tej kev txom nyem. Nws yuav pab kom lawv ua siab loj thiab yuav pub tswvyim rau lawv. Tsis tas li ntawd xwb, Yehauvas tsim tibneeg tej roj ntsha txawj kho lawv cev nqaij daim tawv kom rov zoo li qub. Twb yog li ntawd, ib txhia thiaj txawj zoo zuj zus lawm.

8. Raws li Ntawv Nkauj 41:4, Davi thov kom Yehauvas pab nws li cas?

8 Hauv Ntawv Nkauj 41, Davi hais txog lub sijhawm uas nws mob hnyav heev, qaug zog kawg li. Tej zaum nws mob rau lub caij uas nws tus tub Axaloo tabtom txeeb nws chaw ua vajntxwv. Davi tsis muaj zog tiv Axaloo li lawm. Nws paub tias nws tsev neeg muaj ntau yam kev ntxhov siab rau qhov nws tau nrog Npasenpa ua txhaum. (2 Xamuyee 12:7-14) Davi thiaj thov Vajtswv li no: “Au [Yehauvas], thov koj hlub kuv, thov kho kuv, vim yog kuv tau ua txhaum rau koj.” (Ntawv Nkauj 41:4) Davi paub tias Yehauvas twb zam nws lub txim lawm. Lub caij uas nws mob ntawd nws yeej tso siab plhuav rau Yehauvas xwb. Davi puas vam tias Yehauvas yuav ua txujci kho nws?

9. (1) Yehauvas tau pab Vajntxwv Hexekhiya li cas? (2) Davi xav kom Yehauvas pab nws li cas?

9 Muaj tej lub sijhawm Yehauvas kuj kho nws cov tibneeg zoo. Thaum Vajntxwv Hexekhiya mob hnyav heev, Yehauvas kho nws zoo. Hexekhiya thiaj muaj sia nyob 15 xyoos ntxiv. (2 Vajntxwv 20:1-6) Tiamsis Davi puas tos kom Yehauvas ua txujci kho nws? Nws tsis tos. Davi paub tias Yehauvas ib txwm tsom kwm tus uas “mob siab cov neeg pluag.” Yog li ntawd, nws tso siab tias Yehauvas yuav tsis tso nws tseg. Davi thov kom Yehauvas nplig nws thiab saib xyuas nws rau lub caij uas nws muaj mob ntawd. Nws thov Yehauvas pab kom nws rov qab nquag tuaj. Yog peb muaj mob, peb thov Yehauvas li ntawd los tau thiab.Ntawv Nkauj 103:3.

10. (1) Ua li cas rau Rhaufima thiab Epafaudita? (2) Peb kawm tau dabtsi los ntawm cov qauv no?

10 Nyob thawj 100 xyoo, Povlauj thiab cov Khixatia ib txhia txawj ua txujci kho mob thiab. Tiamsis tsis yog Yehauvas pub hwjchim kho txhua tus Khixatia zoo huvsi. (Nyeem Tubtxib Tes Haujlwm 14:8-10.) Muaj ib tug hu ua Pulia, nws txiv ua npaws thiab raws plab heev. Povlauj thiaj “thov Vajtswv thiab muab tes npuab rau saum nws kho nws zoo.” (Tubtxib Tes Haujlwm 28:8) Puas yog Povlauj kho txhua leej txhua tus? Tsis yog. Nws muaj ib tug kwvluag hu ua Rhaufima nrog nws mus tshaj tawm txoj xov zoo. (Tubtxib Tes Haujlwm 20:3-5, 22; 21:29) Thaum Rhaufima mob Povlauj tsis kho nws. Rhaufima thiaj mus so hauv lub moos Miletha kom nws zoo tso. (2 Timaute 4:20) Povlauj muaj dua ib tug kwvluag hu ua Epafaudita uas mob hnyav heev. Tiamsis phau Vajlugkub tsis qhia tias Povlauj kho nws zoo.Filipi 2:25-27, 30.

PEB YUAV NTSEEG LEEJTWG?

11, 12. (1) Tej zaum Luka tau pab Povlauj li cas? (2) Ua cas Luka thiaj txawj kho mob?

11 Luka yog ib tug kws tshuaj. Nws tau nrog Povlauj ncig mus tshaj tawm txoj xov zoo. (Tubtxib Tes Haujlwm 16:10-12; 20:5, 6; Khaulauxi 4:14) Tej zaum thaum lawv mus tshaj tawm ua ke, Luka twb yog tus kws tshuaj uas pab lawv ntag. (Kalatia 4:13) Luka pab tau lawv raws li Yexus cov lus no: “Cov neeg uas tsis muaj mob tsis cheem tsum Kws tshuaj, tsuas yog cov muaj mob thiaj cheem tsum xwb.”Luka 5:31.

12 Tsis yog Luka lam tau lam qhia tshuaj rau tibneeg siv xwb. Nws yeej kawm tiav ua ib tug kws tshuaj tiag. Peb paub li ntawd rau qhov thaum nws sau phau ntawv Luka thiab Tubtxib Tes Haujlwm, nws siv cov lus uas tej kws kho mob siv. Tsis tas li ntawd xwb, Luka sau ntau zaj txog qhov uas Yexus kho cov neeg muaj mob. Phau Vajlugkub tsis qhia tias Luka kawm ua kws tshuaj qhovtwg. Tiamsis phau Vajlugkub qhia tias Luka xa xov mus rau lub koom txoos hauv Khaulauxi. Tej zaum Luka kawm ua kws tshuaj hauv lub moos Laudikia uas nyob ze Khaulauxi.

13. Ua ntej peb yuav ntseeg lwm tus cov lus lossis qhia tshuaj rau lwm tus, peb yuav tsum nco ntsoov li cas?

13 Niaj hnub no, peb cov kwvtij nkauj muam tsis muaj ib tug ua tau txujci kho mob. Tiamsis vim lawv hlub peb, tej zaum lawv yuav qhia tshuaj rau peb. Ntau zaus tej uas lawv qhia ntawd tsis tsim teeb meem dabtsi rau peb. Thaum ub Povlauj kuj hais kom Timaute haus mentsis cawv txiv hmab, thiaj pab tau nws lub plab. Tej zaum Timaute mob plab vim haus tau dej tsis huv. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) (Nyeem 1 Timaute 5:23.) Tiamsis tej zaum muaj tej tug kwvtij yaum kom peb saj lawv cov tshuaj, tsis hais tshuaj lub lossis tshuaj cag hmab cag ntoo. Tej zaum lawv hais kom caiv zaub caiv mov peb thiaj zoo mob. Lawv piav tias twb pab tau lawv ces yuav pab tau peb thiab. Nco ntsoov tias txawm pab tau luag los, tsis yog yuav pab tau txhua tus. Txawm tias muaj coob leej siv cov tshuaj ntawd los, peb yuav tsum ceev faj nyob tsam tsis haum peb lub cev.Nyeem Paj Lug 27:12.

SIV TSWVYIM

14, 15. (1) Peb yuav tsum ceev faj cov neeg zoo li cas? (2) Peb kawm tau li cas los ntawm Paj Lug 14:15?

14 Peb yeej xav noj qab nyob zoo kom peb kaj siab ua neej thiab muaj txojsia nyob ntev ua Yehauvas tes haujlwm. Tiamsis peb yog neeg txhaum, yog li ntawd peb yuav zam tsis dhau kev mob kev nkeeg. Muaj ntau yam kev kho mob. Peb nyias yuav tsum txiav txim nyias, seb yuav txais txojkev kho mob zoo li cas. Tu siab heev thaum tej koom haum thiab tej tub lag tub luam dag tias lawv kho tau tibneeg tej kev mob. Lawv ua txuj ntxias li ntawd kom muag tau nyiaj xwb. Lawv dag tias lawv twb pab tau coob leej zoo lawm. Thaum peb muaj mob loj lawd, tej zaum peb yuav ntseeg lawv tej lus thiab. Tiamsis nco ntsoov Vajtswv Txojlus hais tias: “Tus neeg tsis thoob tsib ntseeg txhua yam, tiamsis tus uas paub qabhau ua tib zoo saib nws taug txojkev twg.”Paj Lug 14:15.

15 Tus neeg thoob tsib tsis lam ntseeg txhua yam uas luag hais. Xav seb tus uas qhia tshuaj ntawd puas tau kawm kho mob tiag. Xav txog cov lus nug no: ‘Nws hais tias cov uas siv nws cov tshuaj cag hmab cag ntoo, lossis cov uas caiv zaub caiv mov li nws qhia, twb zoo lawm. Tiamsis puas muaj tseeb li ntawd tiag? Txawm pab tau lawv los, puas yuav pab tau kuv thiab? Kuv puas tau tshawb nrhiav cov tshuaj ntawd? Kuv puas tau nrog tus kws tshuaj uas paub zoo txog kuv tus mob tham?’Kevcai 17:6.

16. Peb yuav tsum siv tswvyim li cas thaum nrhiav kev kho mob?

16 Thaum peb tabtom txiav txim seb yuav txais txojkev kho mob twg, peb yuav tsum siv tswvyim. (Titau 2:12) Peb yuav tsum xyuam xim thaum peb pom tias txojkev kho mob ntawd txawv heev. Nug seb nws kho mus rau seem twg. Lwm cov kws kho mob puas suav tias txojkev kho mob ntawd ntxim tiag? (Paj Lug 22:29) Yog ib tug neeg hais rau peb tias nws nrhiav tau ib co tshuaj uas tej kws tshuaj tsis tau paub txog, nws yuav deb heev tuaj, peb yuav tsum ceev faj. Xav seb puas muaj pov thawj qhia tias cov tshuaj ntawd zoo tiag? Ib txhia yuav ntxias tias muaj tej yam uas muaj zog heev lossis txawv heev nyob rau hauv cov tshuaj. Nco ntsoov tias tej tshuaj muaj zog li ntawd ua tau rau yus tus mob loj tshaj qhov qub. Tsis tas li ntawd xwb, Vajtswv txwv tsis pub peb ua khawv koob yees siv los kho mob.Kevcai 18:10-12; Yaxaya 1:13.

“THOV KOM NOJ QAB NYOB ZOO”

17. Peb txhua leej txhua tus ntshaw dabtsi?

17 Nyob thawj 100 xyoo, pab uas ntaus thawj xa ib tsab ntawv mus rau cov koom txoos txog tej yam uas lawv yuav tsum zam. Lawv xaus lus li no: “Yog nej tseg tau tej no kuj yog nej ua zoo lawm. Thov kom noj qab nyob zoo.” (Tubtxib Tes Haujlwm 15:29) Lawv xaus lus li ntawd qhia tias peb txhua leej txhua tus yeej xav noj qab nyob zoo xwb.

Peb xav kom peb tej mob zoo, tiamsis peb muab peb txojkev pe hawm Yehauvas tso ua ntej hauv peb lub neej (Saib nqe 17)

18, 19. Hauv lub qab ntuj tshiab Yehauvas yuav pab peb li cas?

18 Tiamsis peb yog neeg txhaum xwb, peb tseem muaj mob muaj nkeeg. Thaum peb muaj mob, peb paub tias Yehauvas yuav tsis ua txujci kho peb zoo tamsid. Peb cia siab tias muaj ib hnub yav tom hauv ntej Yehauvas mam li kho peb zoo hlo. Hauv Qhia Tshwm 22:1, 2, Yauhas sau tias cov “dej pub txojsia” thiab “tsob txiv ntoo uas pub txojsia” yuav kho txhua leej txhua tus zoo huvsi. Puas yog tshuaj cag hmab cag ntoo? Tsis yog. Cov dej thiab cov ntoo no yog tej txujci uas Yehauvas thiab Yexus yuav ua kom peb tau txojsia nyob mus ib txhis tsis kawg.Yaxaya 35:5, 6.

19 Peb tos ntsoov lub sijhawm ntawd. Tamsim no peb paub tias Yehauvas yeej hlub peb txhua tus, thiab nws paub tias peb txom nyem npaum li cas. Ib yam li Davi, peb tso siab plhuav tias yog peb muaj mob muaj nkeeg, Yehauvas yuav tsis tso peb tseg. Nws yeej yuav saib xyuas cov uas muab siab npuab nws.Ntawv Nkauj 41:12.

^ nqe 13 Ib phau ntawv tshawb fawb qhia tias cawv txiv hmab tua tau tus mob npaws typhoid, thiab lwm hom kab mob. (The Origins and Ancient History of Wine)