Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

NED VƖƖM KIBARE

Mam paam n tʋma ne neb sẽn tũ Wẽnnaam sõma

Mam paam n tʋma ne neb sẽn tũ Wẽnnaam sõma

M BAABA yʋʋr la a James Sinclair, tɩ m ma la a Jessie. Yʋʋmd 1935 wã sẽnese, b yik n kẽnga Brõnks sẽn be Niuyork tẽngã. Rao a ye la b bãng be, t’a yʋʋr la a Willie Sneddon. Yẽ me ra yita Ekos wa m baaba rãmba. B sẽn seg taab pipi wã, b pa sõs n kaoos la b sɩng n gomd b zagsã rãmb yell ye. M doga yʋʋm a wãn poore.

M ma yeela a Willie tɩ sẽn wa n ket bilf tɩ dũni gill pipi zabrã sɩnge, yẽ ba wã ne a kẽem bi-ribl n da be batayo pʋgẽ n yõgd zĩm mogrã pʋgẽ, tɩ batayo wã tɩ sɩɩs bõmb tɩ pusgi, tɩ b kell n bõre. A Willie yeela m ma yaa: “Fo ba wã bee bug-tẽnga!” * Rẽ n yɩ pipi b sẽn na n sõng m ma t’a bãng bũmb Biiblã sẽn sɩd yete.

A Willie Sneddon ne a pag a Liz

A Willie gomdã sãama m ma sũuri, bala a ra kɩsa sɩd t’a baaba yɩɩ nin-sõngo. La a Willie soka m ma yaa: “M sã n yeel foo t’a Zeezi kẽnga bug-tẽnga, kõn sigs f sũurã bilf sɩda?” Tẽega m ma pʋʋsg a ye b sẽn da wilg-b wẽnd-doogẽ wã. Pʋʋsgã pʋgẽ, b yetame t’a Zeezi siga bug-tẽnga, n lebg n vʋʋg rasem a tãab daarã. Kɩtame t’a sok a meng yaa: ‘Bug-tẽngã sã n yaa nin-wẽnsã sɩbgr zĩiga, bõe yĩng t’a Zeezi kẽng be?’ Kell n sɩnga ne rẽ tɩ m ma bao n na n bãng sɩdã. A sɩnga tigissã kẽnd Brõnks tiging a ye pʋgẽ. A reega lisg yʋʋmd 1940.

Maam ne m ma, la ne m baaba

Wakat kãng tɩ b ra pa wae n sagend roagdbã tɩ b zãms b kambã Biiblã ye. M sẽn wa n ket n paoodẽ wã, sibr la hat fãa, m ma kẽnda tigissã la a yit n moond koɛɛgã, tɩ m baaba get mam yelle. A ra wɩngda ne koɛɛgã moonego, n da zãmsd neb wʋsg Biiblã. Wakat ning menga, a tigimda Biibl karen-biis a wãn n kell n zãms-ba, bala b zagsã ra pẽe taaba. Vakãas-rãmbã sasa, mam da yãagd-a lame n yit koe-moonegã. Sõnga maam tɩ m bãng bũmb wʋsg Biiblã pʋgẽ, la m sẽn tõe n tall-a to-to n zãms nebã.

Togs sɩdã, m sẽn wa n paoodẽ wã, m da tũuda a Zeova m we n tũ-a bala. La m lebga koe-moond m sẽn wa n tar yʋʋm 12. Rẽ tɛka, m da moonda koɛɛgã n pa vaandẽ ye. M sẽn wa n tar yʋʋm 16 la m dɩk m meng n kõ a Zeova, n deeg lisg tigis-kãseng sẽn zĩnd Torõnto, Kanada. Yɩɩ yʋʋmd 1954 sẽoog kiuug rasem 24.

M TƖ TƲMDA BETƐLLẼ WÃ

Tõnd tigingã neb kẽer n da tʋmd Betɛllẽ wã, tɩ sãnda me ra yɩ Betɛllẽ tʋm-tʋmdba. M da rata ne m sũur fãa n dɩk b togs-n-taare. B sẽn da wɛgsd sõssã sõma to-to, la b bilgd Biiblã goamã võor to-to wã ra noom-m lame. Lekollẽ wã, karen-saam-dãmbã ra ratame tɩ m kẽng inivɛrsite, la mam da ratame n tɩ tʋm Betɛllẽ wã. Torõnto tigis-kãsengã sasa, m gʋlsa sebr n kos n na n lebg Betɛllẽ tʋm-tʋmda. Tigis-kãseng ning sẽn zĩnd Yãnki Stediyom, Niuyork tẽngẽ wã me, n le gʋlsame n kose. Pa kaoos la b bool maam tɩ m wa sɩng tʋʋm Burkilin Betɛllẽ wã yʋʋmd 1955 bõn-bɩʋʋng kiuug rasem 19 wã. Rẽ tɩ m tara yʋʋm 17. M sẽn sɩng tʋʋm tɩ zaamẽ, b kɩtame tɩ m na n tɩ tʋmd zĩig ning b sẽn naagd seb-vãadã taab n sẽ wã. Zĩigã bee 117 Adams Street sorã noore. Rasem a wãn poor bala, b kɩtame tɩ m wẽnd masĩn ning sẽn tigsd seb-vãadã bãmb pis-tã la a yiib-yiibu, tɩ masĩn a to wa naag-b taab n sẽ wã.

M sẽn wa n tar yʋʋm 17, n nan sɩng tʋʋm Burkilin Betɛllẽ wã

Sẽn zems kiuug poore, b kɩtame tɩ m tɩ tʋmd biru ning sẽn get periodik-rãmbã toolg yellã, bala m da mii masĩn tall n gʋlse. Wakat kãng tɩ ned sã n dat tɩ b toond-a Gũusg Gasgã ne Réveillez-vous ! wã, saam-biisã ra gʋlsda a soabã yʋʋr la a adɛrs ɛstẽnsill zug n bĩngi. Kiis a wãn poore, m da tɩ tʋmda sɛbã toolg zĩigẽ. A Klaus Jensen sẽn da yaa sɛbã toolg yel-gɛtã soka maam m sã n na n sak n yãagda saam-biig ning sẽn wʋkd sɛbã ne kamyõ n kẽnd batayo-rãmbã yalsg zĩigẽ, n tɩ tool tɩ kẽng dũniyã zĩig fãa wã. Periodik-rãmb me la d ra segd n tɩ tool lapostẽ wã tɩ kẽng Etazĩni tigims toor-toorã pʋgẽ. Saam-biig a Jensen yeelame t’a tagsdame tɩ tʋʋmd a woto na n sõng-m lame tɩ m paam keelem bilfu. Rẽ tɩ mam zɩslem zemsa kilo 57 bala. M da yaa bãaneg wʋsgo. Tʋʋmdã sɩd kɩtame tɩ m yĩnsã keelem paase. Saam-biig a Jensen bãnga sẽn tog ne-ma!

Yaa biru ning sẽn get periodik-rãmbã toolg yellã n da gʋlsd tigimsã komand-dãmb me. Kɩtame tɩ m bãng buud-goam nins pʋgẽ b sẽn yiisd periodik-rãmbã Burkilin Betɛllẽ wã. M da zɩ n wʋm tɩ b gomd buud-gom-kãensã yell ye. La m sũur da nooma m sẽn mi tɩ b yiisda periodik-rãmb tusa buud-gom-kãens pʋgẽ, n toond hal zĩ-zãrgã. Rẽ tɩ m da pa mi meng tɩ m na n wa paam n kẽnga zĩis kẽer b sẽn gomd buud-gom-kãens ye.

Maam ne a Robert Wallen ne a Charles Molohan la a Don Adams

Yʋʋmd 1961 wã tɛka, b kɩtame tɩ m tɩ tʋmd biru ning sẽn get ligdã yellã. Yaa saam-biig a Grant Suiter n da yaa biru-kãng yel-gɛta. M tʋma be yʋʋm a wãna. La daar a ye, b boola maam saam-biig a Nathan Knorr biruẽ wã. Wakat kãng tɩ yẽ n da yaa siglgã taoor lʋɩta. M sẽn kẽngã, a yeela maam tɩ saam-biig a ye sẽn tʋmd ne yẽ n tog n kẽng Rĩungã tʋʋmd lekolle, n tɩ maan kiuugu, la tɩ rẽ poore, saam-biigã na n tɩ tʋma biru ningẽ b sẽn get koe-moonegã yellã. Maam la b yãk tɩ m na n ledg-a n tʋm ne saam-biig a Don Adams masã. Mikame tɩ yʋʋmd 1955 wã, mam sẽn gʋls sebr n kos n na n wa tʋm Betɛllẽ wã, yaa a Don Adams n deeg sebrã. Saam-biig a Robert Wallen ne a Charles Molohan ra zoe n tʋmda ne a Don Adams. Tõnd d naasã tʋma ne taab sẽn yɩɩd yʋʋm 50. M sũur nooma m sẽn paam n tʋm ne nin-kãensã sẽn tũud Wẽnnaam ne b sũy fãa wã.—Yɩɩn. 133:1.

Pipi Betɛll m sẽn tɩ gese. Yɩɩ Venezuela, yʋʋmd 1970

Yʋʋmd 1970 wã tɛka, b kɩtame tɩ m da gilgd n get Betɛll kẽer yelle. Yʋʋmd wall yʋʋm a yiib fãa, m da maanda woto semen a wãn pʋgẽ. M sã n ta, m kaagda Betɛllã zak-rãmb la misioneer-dãmbã, n keng b raood Wẽnnaam tũudmã wɛɛngẽ, la m ges Betɛllã tʋʋm rapoor-dãmbã. Mam sega misioneer-dãmb sẽn yɩ Gileyaad lekollã karen-biis a pakrã paalem, n ket zĩis nins b sẽn tʋm-b lekollã poorã. Sɩd yɩɩ sũ-noog tɛkẽ! Tʋʋm-kãng pʋgẽ, yaa sẽn yɩɩd tẽns 90 pʋgẽ la m paam n kẽnge, hal tɩ m sũur da noom ne rẽ.

M sũur noom m sẽn paam n tɩ kaag saam-biis tẽns 90 la zak pʋgẽ wã

MAM PAAMA ZOA SẼN PA TOL N BAS-MA

Betɛllã tʋm-tʋmdbã ra bee Niuyork tẽngã tigims toor-toorã pʋgẽ Mam ra bee Brõnks tiging a ye pʋgẽ. Brõnks pipi tigingã koe-moondb sõor fɩɩgame, hal tɩ b welg tɩ lebg tigims a yiibu. B toeemã pipi tigingã yʋʋr n boondẽ tɩ Apɛɛr Brõnks tigingã. Be la mam da be.

Yʋʋmd 1965 wã sẽnese, zak a ye neb sẽn yaa a Zeova Kaset rãmb n yik n wa tõnd tigingã mooneg zĩigẽ. Ra yaa Letoni neba. B bãnga sɩdã b sẽn wa n be Brõnks nug-goabgã. B bi-pugl-kãsengã yʋʋr la a Livija. A sẽn karem kolɛɛsã n sa wã, a lebga wakat fãa so-pakda. Kiis a wãn poore, a yik n kẽnga Masasusɛt n na n tɩ sõng ne koe-moonegã, bala beenẽ koe-moondbã ra pa waoog ye. Mam sɩngame n gʋlsd-a lɛta, n togsd-a tõnd tigingã kibare, tɩ yẽ me gʋlsd maam n togsd a koe-moonegã Boston tẽngẽ wã sẽn womd biis to-to.

Maam ne a Livija

Yʋʋm a wãn poore, a Livija lebga zall so-pakda. A ra rata ne a sũur fãa n tʋm a Zeova tʋʋmdã a pãng tɛka. Rẽ n so t’a gʋls sebr n kos n na n lebg Betɛllẽ tʋm-tʋmda. Yʋʋmd 1971 la b bool-a Betɛllẽ wã. Wõnda yaa a Zeova nugu! Tõnd kẽe kãadem yʋʋmd 1973 zĩ-likr kiuugã rasem 27. D paamame tɩ saam-biig a Knorr wɛgs tõnd yi-kãadmã sõsgã. Yel-bũn 18:22 yeelame tɩ ned sã n paam pʋg-sõngo, ‘yẽnda paama kũun a Zeova nengẽ.’ Maam ne a Livija sẽn paam n be Betɛllẽ wã ne taabã yɩɩda yʋʋm 40. Sɩd yaa bark menga. Hal ne rũndã, tõnd ket n bee Brõnks tiging a ye pʋgẽ.

M PAAM N NAAGA KIRISTÃ BA-BIIS N TƲME

Saam-biig a Knorr naag n tʋm sɩd ra bee yamleoogo. Yɩɩ ned sẽn nong tʋʋma, n da tʋmd Wẽnnaam tʋʋmã n pa yatẽ, la a nong misioneer-dãmbã sẽn be dũniyã gill zugã. Misioneer-kãens wʋsg taa b sẽn tʋm-b zĩig ningã n mik t’a Zeova Kaset rãmb nan ka be be ye. Saam-biig a Knorr wa n bẽeda kãnsɛɛre. Yʋʋmd 1976, bãagã ra namsd-a-la hal sõma. F sã n da getẽ, sãamda sũur wʋsgo. A sẽn wa n gãe n pa le tõe n yikã, a kosa maam daar a ye tɩ m karem bũmb t’a kelge. Yaa sɛb b sẽn da rat n ẽnprimi, t’a rat n deng n kelg n gese. A yeela maam tɩ m bool saam-biig a Frederick Franz tɩ yẽ me wa kelge. M wa n bãnga kaoosg zugẽ tɩ saam-biig a Franz ninã sẽn da pa le ne sõma wã, yaa saam-biig a Knorr n da wae n karemd b sẽn dat n ẽnprim bũmb ninsã t’a reng n kelge.

D sẽn tɩ ges Betɛll a ye yʋʋmd 1977. Yɩɩ ne a Daniel Sydlik la a pag a Marina

Saam-biig a Knorr maana kaalem yʋʋmd 1977. La a sẽn kell n sak Wẽnnaam n tãag a kũum, n bee saasẽ masã wã yaa bũmb sẽn bels neb nins sẽn da mi-a la b nong-a wã. (Vẽn. 2:10) A kũumã poore, saam-biig a Franz n lebg siglgã taoor lʋɩta.

Wakat kãng tɩ mam da yaa saam-biig a Milton Henschel sekertɛɛre. A tʋma ne saam-biig a Knorr yʋʋm ka tɛka. Saam-biig a Henschel yeelame tɩ lebga maam n segd n sõngd saam-biig a Franz a tʋʋmdã pʋgẽ, n maand bũmb ning fãa sẽn yaa tɩlɛ wã, la tɩ rẽ n segd n yɩ mam tʋʋmd n tɩ yɩɩda. B sã n da rat n ẽnprim sɛb b sẽn na n yiisi, mam dengd n karmame t’a kelge. A pʋ-tẽrã ra vɩɩme. Sẽn paase, b sã n karemd sebr t’a kelgdẽ, a yamã fãa bee rẽ zugu, hal tɩ bũmb pa tõe n tiis-a nana ye. A tũu a Zeova n tãag a kũum yʋʋmd 1992 yʋʋm-sar kiuugã pʋgẽ, n be saasẽ masã. Mam sẽn da paam n sõngd-a woto wã ra kõt-m-la sũ-noog wʋsgo!

124 Columbia Heights: Mam tʋma be yʋʋm ka tɛka

Mam sẽn tʋmd Betɛllẽ wã zoe n taa yʋʋm 61. Ad raar sɩd pa zaeed ye! M roagdbã tũu a Zeova n tãag b kaalem. M yãgdame n na n le paam n yã-ba, tɩ d naag taab n vɩɩmd dũni sẽn yaa sõma pʋgẽ. (Zã 5:28, 29) M sẽn paam n naag pagb la rap sẽn yaa sɩd rãmba, n tʋm Wẽnnaam nin-buiidã sẽn be dũniyã gill zugã neer yĩngã, yaa zu-zẽkr tɛkẽ. Bũmb pa be dũni-kãngã pʋgẽ m sẽn da tõe n maane, t’a yõod zem woto ye. Maam ne a Livija sɩd tõe n yeelame tɩ d sẽn kẽes d mens zãng a Zeova tʋʋmdã pʋgẽ wã tɛka, ‘sũ-noog ning sẽn yit a Zeova nengẽ wã n kõt tõnd pãnga.’—Nee. 8:10.

Rĩungã koɛɛgã mooneg ket n paamda pãng zĩig zãnga. A Zeova siglgã ned baa a ye pa tõe n yeel tɩ yaa yẽ pãn-tõog yĩng ye. M sẽn paam n tʋm yʋʋm wʋsg ne pagb la rap sẽn maan sɩd ne a Zeova wã kõt-m-la sũ-noogo. M paam n naaga kiris-neb sẽn paam vʋʋsem sõngã zaeeb n tʋme, la b fãa la bal pa le be dũni zug ka ye. M sũur nooma m sẽn paam n naag nin-kãensã sẽn tũ a Zeova ne b sũy fãa wã n tʋm a tʋʋmdã.

^ sull 5 Ebre wã gom-bil ning sẽn yaa seollã, ne gɛrkã gom-bil ning sẽn yaa hadɛsã võor yaa yaoogo. La Biibl-dãmb kẽer pʋgẽ, b lebgame tɩ “bug-tẽnga.”