Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Ned vɩɩm kibare

A Zeova ninga m yam-yãkrã barka, hal tɩ seke

A Zeova ninga m yam-yãkrã barka, hal tɩ seke

Daar a ye, tõnd yika ne yʋn-sʋka, n kẽn ne mobill n maan sẽn yɩɩd lɛɛre, n kẽng Zoplin. Yaa tẽn-bil sẽn be Misuuri, Etazĩni. Yɩɩ yʋʋmd 1939 wã. D sẽn ta wã, d kẽnga zak-zaka, n soos n sui seb-vãad kʋɩleng fãa tẽngr tao-tao. D sẽn sa wã bala, d zoe n tɩ kẽe d mobillã, n babs neb a taabã zĩig ning d sẽn yãk n na n seg taabã. Rẽ tɩ zĩigã sɩnga yẽegre. La tõe tɩ y sokda y meng n na n bãng bõe yĩng tɩ d yik tɩ beoogã nan pa vẽege, n tɩ rɩgl seb-vãadã la d lebg n zoe. M na n wa togs-y lame.

MAM doga yʋʋmd 1934. Rẽ tɩ m roagdbã sẽn lebg a Zeova Kaset rãmb taa yʋʋm 20. M baaba yʋʋr la a Fred Molohan, tɩ m ma yʋʋr la a Edna. M sũur nooma b sẽn wub-m sõma, n sõng-m tɩ m wa nong a Zeova wã. D zakã ra bee Parsõns. Ra yaa tẽn-bil sẽn be Kãnsas soolmẽ wã. Tõnd tigingã neb fãa la bal ra paama vʋʋsem sõngã zaeebo. Tõnd zakã rãmb ra kẽnda tigissã n pa vaandẽ, la d nong n yit koɛɛgã mooneg wakat fãa. Sibr zaabr fãa, d ra wae n moonda koɛɛgã soayã noy. Rẽ naaga d sẽn boond masã tɩ zãma wã zĩisẽ moonegã. Wakat ninga, yaa yaamse, la d sã n sa, m baaba tallda tõnd tɩ d tɩ mog kɛrɛm galaase.

Tõnd tigingã moonegã zĩig ra labsame. Tẽn-bõoneg n da naage, n paas koob la gʋʋlg zĩisi. D sã n da tɩ taas ka-koaadbã koɛɛgã tɩ b reeg sɛba, naoor wʋsgo, b pa kõt-d ligd ye. B kõt-d-la zẽ-biisi, gɛla, la baa noos menga. Sẽn mik tɩ m baaba ra zoe n yaoo sɛbã ligdã, d sẽn paamd woto wã sõngdame.

D RA MI N YÃKA WAKATE, N GILG N MOON NE YẼESEM

M roagdbã wa n paama fõnograf n tar n moond koɛɛgã. M sẽn da paoodã, m da pa mi fõnografã sẽn maand to-to ye. La m roagdbã sã n da lebg n na n tɩ kaag nebã, wall n zãms-b Biiblã, m sõngd-b lame tɩ b ning saam-biig a Rutherford sõssã tɩ b kelge, hal tɩ m sũur noomẽ.

A Charles Molohan ne a roagdbã sẽn yas b mobillã sẽn da tar alo-alo wã sɛɛga

M baaba wa n baoo alo-alo n ning tõnd mobillã zugu. Sɩd sõnga tõnd koɛɛgã mooneg pʋgẽ. Naoor wʋsgo, d rengd n ninga miziki, tɩ d sã n paam tɩ nebã kelgdẽ bɩ d yaool n ning sõsg sẽn wɛgsd Biiblã goama. Sõsgã poore, d kõta sẽn dat-b n bãng n paasã sɛba.

Daar a ye, m baaba kẽnga Kãnsas tẽn-bil a ye sẽn boond tɩ Seriveill ne mobillã. A kẽnga tẽngã parkẽ nebã sẽn wat n vʋʋsd hat fãa wã, n na n ning sõsg tɩ nebã kelge. La polɩɩs-rãmbã yeel-a lame tɩ sã n pa a na n yii kɩrengã, a pa tar sor n na n maan woto parkã pʋgẽ ye. Rẽ n so tɩ m baaba tall mobillã n tɩ yals sor sẽn yɛg parkã, sẽn na yɩl tɩ sẽn be-b parkẽ wã ket n tõe n wʋm goamã. M sã n da paam n na n naag m baaba la m kẽem a Jerry n moon koɛɛgã woto, noom-m-la wʋsgo.

Sẽn deng yʋʋmd 1940, d ra mi n yãka wakat takɩ n kẽnd zĩis nins nebã sẽn pa tol n dat n kelg koɛɛgã, n tɩ maan bũmb sẽn na n sõng tɩ b wʋm koe-noogã. Wa m sẽn bilg sɩngrẽ wã, d ra mi n yikame tɩ beoogã nan pa vẽege, n tɩ soos n sui sɛb la seb-vãad nebã kʋɩlensã tẽngre. Rẽ poore, d segda taab tẽngã noore, n ges polɩɩs-rãmbã sã n pa paam nina n yõke.

D ra maanda bũmb a to me sẽn be yamleoogo, n taasd Rĩungã koɛɛgã. D ra mi n boba pãnkart-rãmba, n kẽn n gilg tẽngã. M tẽrame tɩ vugri, d tẽed-n-taas n wa tõnd tẽngẽ wã n maan a buudu, la tɩ b pãnkart-rãmbã zugu, b ra gʋlsame tɩ: “Tũudmã yaa bẽdg la zãmb-n-dɩ.” Yaa tõnd zakẽ wã la b tigim taaba, n yi n kẽn sẽn yɩɩd kɩlo la pʋɩ-sʋka, la b lebg n wa. Zu-noogo, ned baa a ye pa bao n na n gɩdg-b ye. Neb wʋsg pʋd n baoome n na n bãng n paase.

TIGIS-KÃSEMS M SẼN KẼNG M YÃADMẼ

Tõnd zakã rãmb ra wae n kẽnda Tɛgzas n maand tigis-kãsemsã. M baaba ra tʋmda ne sosiete ning sẽn get tẽrã bãng yellã. Kɩtame tɩ d sã n na n kẽng tigis-kãsemsã, wall n tɩ ges d neba, d ra kẽeda tẽrã zaalem. M ma kẽem-bi-ribl a Fred Wismar ne a pag a Eulalie ra bee Tãmpl tẽngã, Tɛgzas soolmẽ wã. A tõntõ Fred bãnga sɩdã yʋʋmd 1900 wã poor bilfu, a bi-bɩɩlem wakate, n deeg lisgu. A togsa m ma la a ma-biis a taabã a sẽn bãng bũmb ninsã. Tɛgzas saam-biisã wʋsg ra mi-a-la sõma, bala a yɩɩ tigims sull yel-gɛta. Ra yaa nin-bʋgsgo, la ned sẽn tar yẽesem la sũ-noog Wẽnnaam tũudmã pʋgẽ. A zĩigẽ ra noomame. A mak-sõngã sɩd nafa maam m yãadmẽ wã.

Yʋʋmd 1941 wã, tõnd zakã rãmb kẽe tẽrã n kẽng Sẽluwi, Misuuri soolmẽ wã, n tɩ maan tigis-kãsenga. Tigsgã sasa, b wa n kɩtame tɩ kambã tɩ zĩnd ɛstaraadã taoore, n kelg saam-biig a Rutherford sõsg a ye. Sõsgã gom-zug yaa: “Rĩmã kamba.” A sõsgã baasgẽ, yẽ ne saam-biis sẽn da sõngd-a pʋɩɩ kambã sɛba. Ra yaa sebr sẽn nan yi paalem. A gom-zugã yaa Kambã. D ra taa kamb tus 15 la zaka, la d fãa paamame.

Yʋʋmd 1943 tʋʋl-nif kiuugã, d kẽnga tigis-kãseng sẽn zĩnd Kofivill, Kãnsas soolmẽ wã. Gom-zugã ra yaa: “Yik-y n fo-y kalle.” B togsa tigsgã sasa tɩ b na n sɩnga Wẽnnaam tʋʋmdã lekoll tiging fãa pʋgẽ. B wilgame me tɩ b yiisa sebr lekollã yĩnga. Sebrã ra tara zãmsg bugs 52 karen-biisã sẽn tog n tũ. Yʋʋm-kãng bala, m wɛgsa m pipi sõsg lekollã sasa. Mam sẽn deeg lisg tigis-kãng sasa wã kɩtame me tɩ m pa tõe n yĩm ye. Yɩɩ maam ne saam-biis a wãna. Koob zĩig n da pẽ tigis-kãsengã zĩiga, tɩ bãk be be. Yaa be la b lis tõndo. Koomã ra maasame.

M DA RAT N TƖ TƲMA BETƐLLẼ WÃ

M karma lise wã n sa yʋʋmd 1951 wã, n da segd masã n yãk m sẽn na n maan m vɩɩmã pʋgẽ. A Jerry ra tʋma Betɛllẽ wã, tɩ ma-me ra rat ne m sũur fãa n tɩ tʋm be. Rẽ n so tɩ m gʋls sebr n kose. Pa kaoos la b bool maam Burkilin Betɛllẽ wã ye. M sɩnga tʋʋm yʋʋmd 1952 tʋʋlg kiuugã rasem 10. Yaa yam-yãkr sẽn sɩd sõng-m tɩ m paam n tʋm Wẽnnaam tʋʋmdã ne m sũur fãa.

M da saagdame tɩ m na n paam n tɩ tʋma zĩig ning b sẽn ẽnpirimd periodik-rãmbã la sɛb a taabã. La m pa tol n paam n tɩ tʋm be ye. B reng n kɩtame tɩ m da sõngd ne rɩɩbã pʋɩɩbo. Rẽ poore, b wa n kɩtame tɩ m tɩ tʋmd rɩɩbã seglg zĩigẽ. M da nonga be tʋʋmã, m paam n zãmsa bũmb wʋsg me. B ra welga sẽn tʋmd-b seglgã zĩigẽ wã sull-sulli, tɩ d tʋmd n deesd taaba. Kɩtame tɩ m sã n wa pa tʋmdẽ, m wae n kẽngda Betɛllã sɛbã bĩngr zĩigẽ n tɩ karem la m maan vaeesgo. Sõnga maam sõma tɩ m bɩɩs m tẽebã, tɩ paas maam ne a Zeova zoodã. Kɩtame me tɩ m da maneg n dat ne m sũur fãa n tʋm Betɛllẽ wã n kaoos wa m sẽn tõe tɛka. Yʋʋmd 1949 la a Jerry bas Betɛllã tʋʋma, n kẽ kãadem ne a Patricia. B zakã ra pa zãr ne Betɛllã ye. B ra wae n sõngda maam la b kengd m raoodo, sẽn yɩɩd fãa, m sẽn wa n sɩng Betɛllẽ tʋʋmã paalmã.

M sẽn sɩng tʋʋm Betɛllẽ wã poor bilfu, b wa n dat n yãka saam-biis Betɛllẽ wã tɩ b naag Betɛllẽ tʋm-tʋmdb nins b sẽn da zoe n yãk tɩ b mi n tɩ wɛgs zãma taoor sõssã. B ra mi n tʋmda saam-bi-kãens tɩ b kẽnd tigims sẽn be kilo 320 zĩigẽ ne Burkilini, n tɩ wɛgs sõsg la b kell n moon koɛɛgã ne tigingã neba. B yãka maam tɩ m na n naage. M wa n sɩnga zĩ-kãens kẽnde. M sẽn na n wɛgs zamã taoor sõsg pipi wã, rabeemã nams-m-la wʋsgo. Wakat kãng tɩ ra kaoosda lɛɛre. Yaa tẽrã la m da nong n kẽed n kẽngdẽ. M ket n tẽrame tɩ yʋʋmd 1954, m kẽe tẽrã hat daar a ye n na n leb Niuyorke, n da tog n ta Betɛllẽ wã ne zaabre. La seb-kẽeng n wa n sɩng fugbu, tɩ neezã tar kiigr bala. Kɩtame tɩ tẽrã sãame, hal tɩ tõnd sẽn wa n na n tõog n ta Niuyorkã tɩ yaa yibeoog wakat a 5. M kẽe metro wã n ta Burkilini. M sẽn ta Betɛllẽ wã, m kell n sãaga seglgã zĩigẽ. Tʋʋmã sɩngr lɛɛr ra looga bilfu, m da yaame me, bala yʋngã tõre, m pa gũs ye. La m sẽn da paam n maand woto n kengd tigimsã, la m bãngd m tẽed-n-taas a taabã ra kõt-m-la sũ-noogo, tɩ m da pa bʋʋd m namsgã ye.

A Charles Molohan ne neb a taab sẽn be radio WBBR roogẽ wã, n segend n na n sõs tɩ nebã kelge

M sẽn sɩng Betɛllẽ tʋʋmã, maana yʋʋm a wãn tɩ m da naagd saam-biis semen fãa tɩ d sõsd siglgã radio pʋgẽ, n maand Biibl zãmsg buudu. Rẽ tɩ radio wã roog ra bee roog ningẽ b sẽn boond tɩ 124 Columbia Heights etaas a yiib-n-soabã. Saam-biig a Alexander Macmillan sẽn zĩnd Betɛllẽ wã n kaoos yʋʋm wʋsgã ra wae n naagda sõssã sasa. D ra nong n boond-a lame bal tɩ saam-biig a Mac. A sẽn tõog toog baa ne zu-loees buud toor-toore, n da ket n wɩngd ne Betɛllẽ tʋʋmã ra yaa mak-sõng n kõ tõnd a kom-bɩɩsã.

Seb-vãoog sẽn da sõngd nebã tɩ b bãng radio WBBR

Yʋʋmd 1958 wã, b kɩtame tɩ m toeem tʋʋmde. Maam n da sõngd Gileyaad lekollã karen-biisã tɩ b paamd sɛb nins sẽn yaa tɩlɛ b so-toakã yĩngã, la m ges b so-toakã me yelle. Yaa karen-biis a wãn bal n da kẽed sɩlgã, bala a ligdã ra yaa toog wʋsg wakat kãngã. Sẽn da tog n kẽng-b Afirik la Aazi wã fãa la bal ra kẽeda batayo. Sɩlgã ligd sẽn wa n sigã, misioneer-dãmbã fãa la bal ra kẽeda sɩlgã n kẽnd b sẽn tʋm-b tẽng ningã.

A Charles Molohan sẽn tigimd Gileyaad lekollã karen-biis dipolom-dãmba

M TOGA SOAY TIGIS-KÃSEMS YĨNGA

Yʋʋmd 1960, mam tʋʋmdã paasame. Maam n da segd n ges tɩ d paam sɩls n luwaase, tɩ sẽn na n kẽng-b tẽns toɛy-toɛy tigis-kãsems Erop soolmẽ wã paam n kẽ n kẽnge. Mam meng wa n tũ-b lame n kẽng tigis-kãseng a ye sẽn zĩnd Hãmburge, Alemayn soolmẽ wã. Tigsgã poore, maam ne saam-biis a tãab sẽn tʋmd Betɛllẽ wã luwaasa mobill n yi Alemayn n kẽng Itali, n tɩ ges Rom Betɛllã. D yii be n kẽng Fãrense, n yɛg tãms nins b sẽn boond tɩ Pirene wã n kell n kẽ Ɛspayn. Rẽ tɩ b ra gɩdga tõnd tũudmã beenẽ. D paam n kõo d tẽed-n-taasã sẽn be Barselonã siglgã sɛba. D maneg n maaname tɩ yaa wa yaa kado-rãmba. D sẽn paam n yã d tẽed-n-taasã yɩ-d-la noog hal kẽengo! D yii be n kẽng Amstɛrdam, n tɩ kẽ sɩlg n leb Niuyorke.

Yʋʋmd 1962, b kɩtame tɩ m na n tʋm tʋmd a to n paase. Tẽns toɛy-toɛy tigis-kãsems n da tog n zĩnd dũniyã gill zug yʋʋmd 1963, tɩ b kɩt tɩ mam na n ges d tẽed-n-taas nins b sẽn yãk tɩ b na n kẽngã so-toakã yelle. Tigis-kãsengã gom-zug yɩɩ: “Wakat sẽn kõn sa koe-noogo.” Yaa d tẽed-n-taas 583 la b yãk tɩ b na n kẽng Erope, Aazi, Pasifiksiidi, tɩ rẽ poor tɩ b kẽng Honolulu la Hawayi, n baas ne Pasadena sẽn be Kaliforni wã. B ra tog n kẽnga Libã ne Zordani me, n tɩ gilg n ges tẽns nins yell b sẽn gomd Biiblã pʋgẽ wã. Maam ne m tʋmd-n-taasã segla b so-toakã, n ges tɩ b paam biye-rãmba, lotɛll-dãmba, la sɛb nins fãa sẽn yaa tɩlɛ sẽn na yɩl tɩ b tõog n kẽng zĩis nins b sẽn da rebdã.

M PAAMA NED T’A NA N YÃAGD-MA

Bũmb a to me n kɩt tɩ m pa tõe n yĩm yʋʋmd 1963. Sigr kiuugã rasem 29 wã, m kẽe kãadem ne a Lila Rogers sẽn yit Misuuri wã. A sɩnga tʋʋm Betɛllẽ wã yʋʋmd 1960. Tõnd kãadmã yɩ tɩ semende, d naaga sẽn da tog n gilg-b tẽns toɛy-toɛy tigis-kãsems yĩngã, n kẽng Gɛrɛse, Ezipt la Libã. Tõnd kẽe sɩlg Beerut sen be Libã wã n kẽng Zordani sẽn pa zãrã. A Zeova Kaset rãmbã ra pa tar lohorem n na n tũ b tũudmã wa b sẽn datã beenẽ ye. Tẽngã rãmb ra pa sakd n kõ a Zeova Kaset soab sɛb nins sẽn yaa tɩlɛ wã t’a paam n kẽ tẽngã ye. Rẽ n so tɩ d ra sokd d meng sẽn na n yɩ to-to, d sã n wa ta be. La d sẽn ta wã, d mikame tɩ d tẽed-n-taas kʋʋng n wa a sɩlg yir n na n gũ tõndo. B ra zãada peen-kẽenga, tɩ b gʋls a zug tɩ: “A Zeova Kaset rãmbã, ne y waoongo!” Sɩd linga tõndo. D sẽn paam me n gilg n ges tẽns nins yell Biiblã sẽn gomdã ra noom-d-la wʋsgo! D kẽnga zĩis nins a Abrahaam ne a Izaak la a Zakoob sẽn zĩndẽ wã, a Zeezi ne a tʋm-tʋmdbã sẽn moonẽ wã, la Kirist tũudmã sẽn sɩngẽ hal n wa paam pãng n ta dũniyã tɛk fãa wã.—Tʋʋ. 13:47.

Yʋʋm 55 la woto a Lila sẽn be ne-ma, n teend-m tʋʋm nins fãa b sẽn kõt-mã pʋgẽ. D paam n kẽnga Ɛspayn la Portigall naoor a wãna. Rẽ tɩ b ra gɩdga d tũudmã tẽn-kãens pʋgẽ. D tõog n kenga d tẽed-n-taasã raood sõma, la d kõ-b siglgã sɛba, la bũmb a taab b sẽn da rate. Ɛspayn wã, d tõogame meng n tɩ ges d tẽed-n-taas sẽn da be bãens roog Kadigs tẽngẽ wã. M sũur yɩɩ noog wʋsg m sẽn paam n wɛgs sõsg n keng b raoodã.

Tõnd ne a Jerry Molohan la a Patricia. D da rebda yʋʋmd 1969 tigis-kãsengã gom-zug sẽn yaa: “Laafɩ zĩnd tẽngã zugu”

Yʋʋmd 1963 tɛka, mam da paam n naag n segenda d tẽed-n-taas so-toaka. B ra segd n kẽnga tigis-kãsems sẽn na n tigim tẽns toɛy-toɛy neba. Yɩɩ Aazi, Afiriki, Ostrali, Amerikdisiid ne Ameriksãntralle, Erope, Hawayi, Nuvɛllzelãnde, la Portoriko. Maam ne a Lila paam n kẽnga tigis-kãsems wʋsg d sẽn pa tol n tõe n yĩmi. Wala makre, yʋʋmd 1989 tigis-kãseng ning sẽn zĩnd Varsovi, Poloyn soolmẽ wã. D tẽed-n-taas ka tɛk n yi Risi n wa. Sã n pa woto, b ra zɩ n kẽng tigis-kãseng ye. D paam n yãa saam-biis la saam-bi-pogs sẽn zĩnd bãens roog yʋʋm wʋsg Iniyõ Sovietik soolmẽ wã, b tũudmã yĩnga.

D paamame me n gilg n ges filiyall-dãmb wʋsgo, n keng Betɛllẽ tʋm-tʋmdbã la misioneer-dãmbã raoodo. Yaa tʋʋmd sẽn da kõt-m sũ-noog meng-menga. Kooredisiid la d kẽng yaoolem. Beenẽ, d paam n tɩ gesa d saam-biis 50 sẽn da be bãens roog Suwon tẽngẽ wã. B fãa ra ket n tara raood la sũ-noogo, n da gũud ne b sũur fãa n na n le paam lohorem n moon koɛɛgã. Wẽneg n kẽnga tõnd mengã raood hal sõma!—Rom. 1:11, 12.

FƖƖGRÃ KÕTA SŨ-NOOGO

M maana kaset ne a Zeova sẽn ning a nin-buiidã barka, tɩ b sõorã fɩɩgã. M sẽn na n deeg lisg yʋʋmd 1943 wã tɩ koe-moondbã sõor zemsa tus 100. La rũndã-rũndã, d yaa milyõ a nii la zaka, n moond koɛɛgã tẽns 240. Yaa Gileyaad lekollã karen-biisã sẽn tɩ moond koɛɛgã tẽns toɛy-toɛyã tʋʋm-sõngã n sõng wʋsg tɩ d sõorã ta woto. M sũur nooma m sẽn paam n naag b wʋsg n tʋm tʋʋm kẽere, la m sõng me tɩ b paam n ta tẽng ning b sẽn tʋm-bã.

M sũur yaa noog m sẽn yãk yam hal m bi-bɩɩlmẽ n na n tʋm a Zeova tʋʋmã wʋsgo, n gʋls n kos n na n kẽng Betɛllẽ wã. Rẽ tɛk n tãag masã, a Zeova ning-m-la bark hal tɩ seke. Betɛllẽ tʋʋmã sẽn da kõt-d sũ-noogã toog sẽn kae, na maan yʋʋm 50 la zaka, maam ne a Lila paam n naaga Burkilin tigims wʋsg n moon koɛɛgã, hal tɩ d sũy noomẽ. D paama zo-rãmb meng-meng tigims-kãens pʋsẽ.

M paamame t’a Lila teend-m daar fãa, tɩ m ket n wɩngd ne Betɛllẽ tʋʋmã. Baa ne m sẽn tar yʋʋm 84 masã wã, m sũur noomame, bala m ket n tõe n tʋma sõma. M sõngda ne Betɛllã lɛta yell gesgo.

Maam ne a Lila rũndã-rũndã

D sẽn paam n be a Zeova siglgã pʋgẽ, n ne vẽeneg tɩ welgr n be neb nins sẽn tũud-a wã ne neb nins sẽn pa tũud-a wã sʋkã yaa sũ-noog tɛkẽ. D maneg n wʋmda Malasɩ 3:18 goamã võor sõma. Be, b yeelame yaa: “Yãmb na n leb n yãnda welgr ning sẽn be nin-tɩrg ne nin-wẽng sʋka, la welgr ning sẽn be sẽn sakd-b Wẽnnaam ne sẽn ka sakd-b Wẽnnaamã sʋka.” Beoog sẽn vẽeg fãa, d neeme t’a Sʋɩtãan dũniyã tara sãoong n debda. Nebã sũ-noogã me pa waooge, b pa tẽed manegre. La baa yɛlã sẽn yaa kãn-kãe wã, sẽn tũud-b a Zeova wã yẽ tara sũ-noogo, tɩ b vɩɩmã tar barka, tɩ b kɩs sɩd me tɩ beoog na n yɩɩ neere. D sẽn paam n taasd nebã koe-noogã sɩd yaa zu-zẽkre. (Mat. 24:14) Yaa ne d sũur fãa la d gũud wakat ning Wẽnnaam Rĩungã sẽn na n sãam dũni-kãnga, la a kɩt tɩ tẽngã gill lebg arzãna, tɩ d paam bark buud toor-toorã Wẽnnaam sẽn pʋlmã. Rẽ, sẽn tũud-b a Zeova wã na n vɩɩmda ne laafɩ la sũ-noogo, wakat sẽn kõn sa yĩnga.