Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

ZÃMSGÃ YĨNGA 37

D sulg d mens n sak a Zeova!

D sulg d mens n sak a Zeova!

‘D pa segd n sulg d mens n sak Ba ning sẽn dog tõnd ne vʋʋsem sõngã maasmã nana n yɩɩda?’—EBRE. 12:9.

YƖƖLL a 9 A Zeova yaa tõnd Rĩma

D SẼN NA N Yà Wà*

1. Bõe yĩng tɩ d segd n sulgd d mens n sakd a Zeova?

TÕND segd n sulgda d mens n sakd * a Zeova, bala, a yaa d Naanda. Sẽn yaa yẽ n naan bũmb fãa wã, a tara sor n na n lugl noy a bõn-naandsã sẽn segd n tũ. (Vẽn. 4:11) La bũmb a to me sẽn be yamleoog n kɩt tɩ d segd n sakd-a. Yaa a naamã sõmblmã sẽn ka to wã. Hal pĩnd n tãag masã, neb n paam n yɩ nanambse, n dɩ naam b taabã zutu. D sã n mak bãmb naamã ne a Zeova sẽn dɩt a naamã to-to wã, d nee vẽeneg t’a Zeova yamã, a nonglmã, a sugrã, la a nimbãan-zoeerã buud kae ye.—Yik. 34:6; Rom. 16:27; 1 Zã 4:8.

2. Sã n yaa ne Ebre-rãmb 12:9-11 wã, bõe ne bõe n kɩt tɩ d segd n sulgd d mens n sakd a Zeova?

2 A Zeova ratame tɩ d sakd-a, a sẽn yaa d Ba sẽn nong-dã yĩnga, la pa d sẽn zoet d na n wa sãam a sũurã yĩng bal ye. Lɛtr ning a Poll sẽn gʋls n tool Ebre rãmbã pʋgẽ, a wilgame tɩ tõnd ‘segd n sulga d mens n sak Ba wã,’ bala a sẽn zãmsd tõndã yaa “tõnd nafr yĩnga.”—Karm-y Ebre-rãmb 12:9-11.

3. a) Bõe n wilgd tɩ ned sulgda a meng n sakd a Zeova? b) Bõe la d na n yã sõs-kãngã pʋgẽ?

3 D sã n sakd a Zeova bũmb fãa pʋgẽ wa d sẽn tõe, tɩ sẽn yaa sõma bɩ wẽngã wɛɛngẽ bɩ d modgd n pa teegd d meng tagsgo, rẽ la d sulgd d mens n sakd-a. (Yel. 3:5) Ned sã n wa bãng a Zeova zʋgdã sẽn yaa sõma zãngã neere, a getame t’a sakr pa toog ye. Bõe yĩnga? Bala a Zeova sẽn maand fãa pʋgẽ, a zʋgdã sẽn yaa sõma wã pukdame t’a soab neẽ. (Yɩɩn. 145:9) D sã n bãngd a Zeova n paasdẽ, d na n nong-a lame me n yɩɩd pĩndã. D sã n nong a Zeova sõma, d pa le baood tɩ b sõdg noy ka tɛka, n wilg sẽn tog la sẽn pa tog ye. D na n maoodame tɩ sẽn be d yamẽ wã la d sũurẽ wã yɩ sõma wa a sẽn datã, la d zãag d meng ne wẽnga. (Yɩɩn. 97:10) La sasa ninga, yɩl n sak a Zeova pa nana ye. Bõe yĩnga? D na n leoka rẽ, la d ges mak-sõng ning guvɛrneer a Neemi, rĩm a Davɩɩde, la a Zeezi ma a Maari sẽn kõ sakrã wɛɛngẽ, la yam ning kãsem-dãmbã, ba-rãmbã la ma-rãmbã sẽn tõe n dɩke.

BÕE YĨNG T’A ZEOVA SAKR MI N PA NANA?

4-5. Sẽn zems ne Rom dãmb 7:21-23, bõe yĩng tɩ mi n yaa toog tɩ d sulg d mens n sak a Zeova?

4 Bũmb a ye sẽn kɩt tɩ mi n yaa toog tɩ d sulg d mens n sak a Zeova, yaa d fãa sẽn dog ne yel-wẽndã, n yaa koangdbã. Kɩtame tɩ d mi n dat n kɩɩs Wẽnnaam. A Ãdem ne a Awa sẽn kɩɩs Wẽnnaam n dɩ tɩɩgã bil a sẽn da yeel tɩ b ra rɩ wã tɛka, bãmb n lugl b toorẽ noy sẽn yaa sõma bɩ sẽn yaa wẽngã wɛɛngẽ. (Sɩng. 3:22) Rũndã-rũndã, sã n yaa ne sẽn yaa wẽng bɩ sõma wã wɛɛngẽ, ãdem-biis wʋsg raab ket n yaa b maan b toog kae ne a Zeova sẽn yetã, la b lugl b toorẽ noy.

5 Tõnd pa wa nin-kãens ye. D mii a Zeova, n nong-a. Baa ne rẽ, yɩl n sak-a bũmb fãa pʋgẽ mi n yaa toogo. Tʋm-tʋmd a Poll maoo ne yel-kãngã. (Karm-y Rom dãmb 7:21-23.) Wa a Polle, tõnd me ratame n maan sẽn yaa tɩrg a Zeova nifẽ. La wakat fãa, yaa tɩlɛ tɩ d mao, n da sak wẽngã tʋlsem ye.

6-7. Bõe me n kɩt tɩ mi n yaa toog tɩ d sulg d mens n sak a Zeova? Togs-y kibare.

6 Ninsaal rɩkda b sẽn wub-a zĩig ningã neb minimdã la b manesmã. Rẽ me kɩtame t’a Zeova sakr mi n yaa toogo. Neb wʋsg tara tagsa sẽn pa zems ne a Zeova raabã. Kɩtame tɩ d sã n dat n yɩ toore, yaa tɩlɛ tɩ d ket n maood wakat fãa. Ad makr a ye:

7 Tẽns wʋsgo, b pirsda kom-bɩɩsã tɩ b bao ligd wʋsgo. A buud paama saam-bi-poak yʋʋr sẽn boond t’a Marya. * Nand t’a bãng a Zeova, a ra paam n kẽnga inivɛrsite bedr a ye sẽn be b tẽngẽ wã. A Marya roagdbã makame n na n pirs-a t’a bao tʋʋmd sẽn yaood sõma, la sẽn na n kɩt tɩ neb a taabã waoogd-a. Yaa woto la yẽ me ra rata. La a sẽn wa n zãms Biiblã, n bãng a Zeova la a nong-a wã, a toeema a bõn-datɩ wã. Ne rẽ fãa, ad a sẽn yeele: “Wakat ninga, m mi n paama segb n tõe n kẽes m meng afɛɛr ning pʋgẽ n wʋk ligd wʋsgo, la m neeme tɩ na n kɩtame tɩ m pa le tõe n tʋm a Zeova tʋʋmã sõma ye. B sẽn wub maam to-to wã kɩtame tɩ hal ne rũndã, yɩl n zãgs a buudã pa nana ye. Yaa tɩlɛ tɩ m kos a Zeova t’a sõng-ma, tɩ m da wa sak tʋʋmd sẽn na n kɩt tɩ m pa le tõe n tũ-a sõma ye.”—Mat. 6:24.

8. Bõe yell la d na n gom masã?

8 Wa d sẽn yã wã, tõnd sã n sulgd d mens n sakd a Zeova, nafda tõnd mengã. La neb nins sẽn tar taoor-sobendã, wala makre, kãsem-dãmbã, ba-rãmbã, la ma-rãmbã sã n sulgd b mens n sakd a Zeova, b paamdame tɩ nafd neb a taabã me. D ges Biiblã kibay a wãn sẽn tõe n sõng sẽn tar-b taoor-sobendã, tɩ b bãng b sẽn segd n tall manesem ning t’a Zeova sũur yɩ noog ne-ba.

YAM NING KÃSEM-DÃMBÃ SẼN TÕE N DƖK A NEEMI KIBARÃ PƲGẼ

Wa a Neemi sẽn sõng n lebs n me Zerizalɛm lalgã, Rĩungã roog sã n baood manegre, kãsem-dãmbã me naagd n tʋmame (Ges-y sull a 9-11) *

9. Wilg-y yɛl a wãn a Neemi sẽn da segd n welge.

9 A Zeova kõo kãsem-dãmbã tʋʋmd sẽn tar yõod wʋsgo. A yeelame tɩ b ges a nin-buiidã yelle. (1 Pɩy. 5:2) Kãsem-dãmbã sã n bʋgs a Neemi sẽn tall manesem ning ne Wẽnnaam nin-buiidã, b tõe n dɩka yam. A sẽn da yaa Zida guvɛrneerã, a taoor-sobendã ra pa bilf ye. (Nee. 1:11; 2:7, 8; 5:14) Ad yɛl a wãn sẽn yɩ zu-loees a Neemi sẽn da segd n welge: A wʋmame tɩ bũmb kẽer sẽn pa waoogd a Zeova la zʋɩf-rãmbã maand wẽnd-doogẽ wã. Sẽn paase, b ra pa le kõt kũun n sõngd Levi nebã wa tõogã sẽn da wilgã, b ra pa le tũud vʋʋsg daarã tõogã me ye. Rap kẽer me ra rɩgsa bu-zẽms n maan b pagba. Ra yaa tɩlɛ tɩ Guvɛrneer a Neemi welg yel-kãensã.—Nee. 13:4-30.

10. Manesem bʋg la a Neemi tall-yã?

10 A Neemi pa tũnug ne a sẽn paam n yaa taoor-soabã, n modg Wẽnnaam nin-buiidã tɩ b tũ yẽ meng noy ye. A pʋd n baoo Wẽnnaam sor-wilgr ne a sũur fãa, n da pelgd a pʋg n pʋʋsd-a la a zãmsd nin-buiidã a tõogã. (Nee. 1:4-10; 13:1-3) A Neemi sika a meng me n naag a saam-biisã n tʋme. A sõng-b lame meng tɩ b lebs n me Zerizalɛm lalsã.—Nee. 4:9.

11. Wa 1 Tesalonik rãmb 2:7, 8 wã sẽn yetã, kãsem-dãmbã manesem segd n yɩɩ wãn ne tigingã nebã?

11 Rũndã-rũndã, tõe tɩ pa yɛl nins a Neemi sẽn da segd n welgã buud la kãsem-dãmbã segd n welg ye. La bũmb wʋsg pʋgẽ, b tõe n dɩka a togs-n-taare. Wala makre, b tʋmda wʋsg b tẽed-n-taasã sõngr yĩnga. La b pa basd tɩ b taoor-sobendã kɩt tɩ b tagsdẽ tɩ b sãoo b taabã ye. B pʋd n geta b tẽed-n-taasã yell ne bʋgsem. (Karm-y 1 Tesalonik rãmb 2:7, 8.) B sẽn yaa sik-m-mens rãmba, la b nong nebã ne b sũy fãa wã, b pa gãs-gãs ne-b ye. A Ãnder yaa kãsem-soab sẽn tar minim. A yeelame: “M gũus n gesame tɩ kãsem-soab sã n yaa nin-bʋgsgo, la a yaa ned sẽn nong neba, naoor wʋsgo, a goamã kẽeda saam-biisã la saam-bi-pogsã sũyã. Zʋg-sõma a woto kɩtdame tɩ tigingã neb sakd n tũud kãsem-dãmbã goamã.” A Toni me yaa kãsem-soab hal sẽn kaoose. Ad a sẽn yeele: “M maoodame n tũud Filip rãmb 2:3 saglgã, n ningd m yamẽ tɩ neb a taabã yɩɩda maam. Woto sõngdame tɩ m pa modgd m taabã ye.”

12. Bõe yĩng tɩ kãsem-dãmbã segd n yɩ sik-m-mens rãmba?

12 Segdame tɩ kãsem-dãmbã yɩ sik-m-mens rãmb wa a Zeova. A Zeova yaa yĩngr la tẽng Naaba, la ne rẽ fãa, a “sulgd n geta” saasã la dũniyã, n ‘yiisd ka-pãng soab tomẽ.’ (Yɩɩn. 18:36; 113:6, 7) Sɩd me, a Zeova kisa wilg-m-meng soab la tɩta-neda.—Yel. 16:5.

13. Bõe yĩng tɩ kãsem-soab segd n yɩ ned sẽn “tõe a zɩlemde”?

13 Kãsem-soab sẽn sulgd a meng n sakd a Zeova segd n yɩɩ ned sẽn “tõe a zɩlemde.” Sã n pa rẽ, ned sã n paoog-a, a tõe n goma a soab gom-kãse. (Zak 1:26; Gal. 5:14, 15) A Ãndere, rao ning yell d sẽn da gomã yeelame: “Wakat ninga, m sã n getẽ tɩ saam-biig bɩ saam-bi-poak paoog-m lame, m mi n dat n goma a soab gom-kãse. La m bʋgsa pĩnd wẽndẽ wẽn-tũudb kibay zugu, tɩ sõng-m tɩ m bãng tɩ tara yõod wʋsg tɩ d yɩ sik-m-mens rãmba.” Kãsem-dãmbã sẽn gomd ne tigingã neb to-to wã sã n wilgdẽ tɩ b nonga neba, la tɩ b bʋkda b mens ne neb a taabã, la hal baa ne kãsem-dãmb a taabã, yaa kaset tɩ b sulgda b mens n sakd a Zeova.—Kol. 4:6.

YAM NING BA-RÃMBÃ SẼN TÕE N DƖK RĨM A DAVƖƖD KIBARÃ PƲGẼ

14. Taoor-sobend bʋg la a Zeova kõ ba-rãmbã, la bõe la a rat tɩ b maane?

14 Yaa a Zeova n yãk ba-rãmbã tɩ b yaa zak-soben-dãmba. A ratame tɩ b ges tɩ kambã paam zãmsg la kiblgu. (1 Kor. 11:3; Efɛ. 6:4) La ba-rãmbã taoor-sobendã tara koaka. A Zeova na n bʋʋ ne-ba, b taoor-sobendã wɛɛngẽ. Bala, yaa yẽ maasem yĩng la zak fãa be-yã. (Efɛ. 3:14, 15) Ba-rãmbã sẽn tar manesem ning b zak-sobendã pʋgẽ wã sã n tat a Zeova yam, wilgdame tɩ b sulgda b mens n sakd-a. B tõe n dɩka yam rĩm a Davɩɩd kibarã pʋgẽ.

Ba-rãmb nins sẽn yaa kiris-nebã sã n pʋʋsdẽ, segd n yɩɩ vẽeneg tɩ b yaa sik-m-mens rãmba (Ges-y sull 15-16) *

15. Bõe yĩng tɩ d yetẽ tɩ ba-rãmbã tõe n dɩka yam rĩm a Davɩɩd kibarã pʋgẽ?

15 A Davɩɩd ra pa zak-soab bal ye. A Zeova ra yãk-a lame me t’a yaa Israyɛll nebã fãa taoor-soaba. Sɩd me, a Davɩɩd yɩɩ rĩm, hal t’a naamã ra pa bilf ye. Wakat kẽere, a pʋda a naamã, n maan sẽn pa segde. (2 Sãm. 11:14, 15) La ne rẽ fãa, a yɩɩ ned sẽn da sulgd a meng n sakd a Zeova. Bõe n wilgd rẽ? A saka kiblgu. A pʋʋsa a Zeova n togs-a sẽn da be a sũurẽ wã fãa. (Yɩɩn. 51:3-6) Sẽn paase, a sika a meng n sak neb sagls sẽn yaa sõma, hal baa pagb saglse. (1 Sãm. 19:11, 12; 25:32, 33) A Davɩɩd sã n da konge, a rɩkda yam a kongrã pʋgẽ, la a kell n lʋɩɩs a Zeova tũubã taoore.

16. Yam-bʋg la ba-rãmbã tõe n dɩk a Davɩɩd kibarã pʋgẽ?

16 Yam-bʋg la ba-rãmbã tõe n dɩk a Davɩɩd kibarã pʋgẽ? Waoogame! Wala makre, da tũnug-y ne taoor-sobendã a Zeova sẽn kõ yãmbã n maan sẽn pa segd ye. Y sã n tudg bɩ y sak n deege. Neb a taabã sã n kõ-y saglg sẽn tik Biiblã zug bɩ y sake. Rẽ, y zakã neb na n nee y sik-m-mengã, n waoogd-y rẽ yĩnga. Y sã n wa naag y zakã rãmb n pʋʋsdẽ, togs-y-yã a Zeova sẽn be y sũurẽ wã fãa, tɩ b ne vẽeneg tɩ y teeg-a-la zãnga. La sẽn yɩɩda, lʋɩɩsd-y-yã a Zeova tũubã taoore. (Tõo. 6:6-9) Mak-sõng ning y sẽn kõt y zakã nebã yaa wa kũun yõod sẽn pa tõe n bãng n bilgi.

YAM NING MA-RÃMBÃ SẼN TÕE N DƖK A MAARI KIBARÃ PƲGẼ

17. Tʋʋm-bʋg la a Zeova kõ ma-rãmbã?

17 A Zeova kõo ma-rãmbã fãa tʋʋmd sẽn tar yõod wʋsg zakã pʋgẽ. A leb n kõ-b-la taoor-sobend bilfu, kambã yell gesgã wɛɛngẽ. (Yel. 6:20) Sɩd me, ma-rãmbã sẽn maand la b sẽn yetã fãa tõe n talla pãng b kambã zutu, b vɩɩmã tõre. (Yel. 22:6) D ges yam ning ma-rãmbã sẽn tõe n dɩk a Zeezi ma a Maari kibarã pʋgẽ.

18-19. Yam-bʋg la ma-rãmbã tõe n dɩk a Maari kibarã pʋgẽ?

18 A Maari ra mii Gʋls-sõamyã neere. A ra waoogda a Zeova sõma, la a leb n da tar zood sõma ne-a. A sakame n na n maan bũmb ning a Zeova sẽn da rat t’a maanã, baa ne sẽn da na n toeem a vɩɩmã.—Luk 1:35-38, 46-55.

Kamb ma sã n yɛ wʋsgo, wall bũmb n yik a sũuri, yɩl n kell n bʋk a meng ne a zakã neba, n wilg-b nonglem tõe n yɩɩ toogo (Ges-y sull 19) *

19 Y sã n yaa kamb ma, bɩ y bãng tɩ bũmb wʋsg pʋgẽ la y tõe n dɩk a Maari togs-n-taare. Wãn-wãna? Pipi, wɩng-y ne Biiblã zãmsg y toorã, la pʋʋsgã, n kell n tall zood sõma ne a Zeova. Yiib-n-soaba, sakd-y n toeemdẽ, sẽn na yɩl n ta a Zeova yam. Wala makre, tõe tɩ yãmb roagdbã sẽn wub yãmbã ra nong n yikda b sũy tao-tao, n tãsd b kambã la b gomd goam sẽn sãamd b sũuri. Tõe meng tɩ rẽ kɩtame tɩ yãmb me wa tagsdẽ tɩ biig wubr yaa woto. Rũndã-rũndã, y bãnga a Zeova noyã, la tõe tɩ ket n yaa toog tɩ y tall sũ-mar ne y kambã, n pa yikd y sũur ne-ba, sẽn yɩɩd fãa, biig sã n kɩɩs yãmb noore, tɩ seg tɩ yãmb me tʋmame n yɛ. (Efɛ. 4:31) Sã n wa yaa woto, sasa kãng meng la y segd n pʋʋs a Zeova t’a sõng-yã. Pag yʋʋr sẽn boond t’a Lidi yeelame: “Wakat ninga, m bi-riblã sã n kɩɩs m noore, yaa tɩlɛ tɩ m nang pãng ne pʋʋsgo, n da wa gom-a ne sũ-yikr ye. M mi n tõe n sɩnga goam, n wa bas n pʋʋs a Zeova m sũurẽ t’a sõng-ma. Pʋʋsgã kɩtdame tɩ m bʋk m sũuri.”—Yɩɩn. 37:5.

20. Kambã wubrã wɛɛngẽ, bõe n yaa zu-loɛɛg ne pagb kẽere, la bõe n tõe n sõng-ba?

20 Kambã wubrã wɛɛngẽ, bũmb a ye me n namsd pagb kẽere. Yaa toog ne-b tɩ b wilg b kambã tɩ b nong-b lame. (Tɩt 2:3, 4) Wakat ninga, yaa bãmb mensã sẽn pa paam tɩ b roagdbã wilg-b tɩ b nong-b lame wã yĩnga. La bãng-y tɩ baa b sã n wuba yãmb woto, pa tɩlɛ tɩ y maan wa y roagdbã ye. Y sã n tar kamba, n dat n sulg y meng n sak a Zeova raabã, na n yɩɩ tɩlɛ tɩ y bao n bãng y sẽn tõe n maan to-to, n wilgd y kambã tɩ y nong-b lame. Tõe tɩ yɩl n toeem y tagsgã la y manesmã rẽ wɛɛngẽ wã pa na n yɩ nana ye. La yaa bũmb sẽn tõe. Rẽ me, y sã n tõog n toeeme, na n nafa yãmb la y zakã neb me.

KET-Y N SULGD-Y Y MENS N SAKD A ZEOVA

21-22. Sẽn zems ne Ezayi 65:13, 14, d sã n sulgd d mens n sakd a Zeova, a nafa wã yaa bõe?

21 Rĩm a Davɩɩd ra mii a Zeova sakrã nafa. Ad a sẽn yeele: “Sẽn-Ka-Saab no-tũudsã yaa tɩrse, la b kõta sũ-noogo, Sẽn-Ka-Saab noyã yaa vẽenem, la a kɩtdame tɩ nin yãt vẽenega. Yãmb no-tũudsã keoogda mam sẽn yaa yãmb tʋmtʋmdã. Ned ning sẽn sakd bãmb paamda yõod wʋsgo.” (Yɩɩn. 19:9, 12) Rũndã-rũndã, d tõe n yãa vẽeneg tɩ neb nins sẽn sulgd b mens n sakd a Zeova wã yaa toor fasɩ ne neb nins sẽn kɩɩsd a noyã. Neb nins sẽn sulgd b mens n sakd a Zeova wã ‘kaasda ne sũ-noogo, tɩ b sũur yaa noogo.’—Karm-y Ezayi 65:13, 14.

22 D tigimsã pʋgẽ, kãsem-dãmbã, ba-rãmbã, la ma-rãmbã sã n sulgd b mens n sakd a Zeova, bãmb mens vɩɩmã yɩta sõma, b zagsã rãmb me na n tara sũ-noogo, tɩ tigingã neb fãa zems-n-taarã tar pãnga. La sẽn yɩɩd fãa, a Zeova sũur na n yɩɩ noogo. (Yel. 27:11) Bũmb kae sẽn tõe n kõ-d sũ-noog n yɩɩd woto ye!

YƖƖLL 123 D sak a Zeova sẽn sigl yɛlã to-to wã

^ sull 5 Sõs-kãnga pʋgẽ, d na n goma bũmb nins sẽn kɩt tɩ d segd n sulg d mens n sak a Zeova wã yelle. D na n gesa mak-sõng ning guvɛrneer a Neemi, rĩm a Davɩɩde, la a Zeezi ma a Maari sẽn kõ rẽ wɛɛngẽ wã, la d ges yam ning tigingã kãsem-dãmbã, ba-rãmbã la ma-rãmbã, rat n yeel tɩ sẽn tar-b taoor-sobendã fãa sẽn tõe n dɩk nin-kãensã manesmã pʋgẽ.

^ sull 1 GOMDÃ VÕORE: B sã n modgd ned t’a sakd a to, a tõe n getame tɩ sakr sulg f meng n sakã pa sõma ye. La Wẽnnaam nin-buiidã nengẽ yaa toor fasɩ. Bãmb n yãk b yam n na n sakd Wẽnnaam. Rẽ n so tɩ b pa get tɩ sulg b mens n sakã yaa wẽng ye.

^ sull 7 D toeema yʋy kẽere.

^ sull 62 FOT-RÃMBÃ BILGRI: Kãsem-soab ne a biig sẽn naag taab n tʋmdẽ, n manegd b Rĩungã roogo, wa a Neemi sẽn da naag a saam-biisã tɩ b lebs n me Zerizalɛm lalgã.

^ sull 64 FOT-RÃMBÃ BILGRI: Rao ne a zak rãmba, tɩ raoã pʋʋsd a Zeova a zakã rãmb fãa yʋʋr yĩnga.

^ sull 66 FOT-RÃMBÃ BILGRI: Biig ne a ma. Biigã tãoo ze-video rãmb na maan lɛɛr dãmba, n yaool n pa sõng ne zakã tʋʋm n baase, la a pa maan a devowaar-dãmbã me n sa ye. Baa ne a ma wã sẽn yi tʋʋm n wa ne yaamsã, a tõoga a sũuri, n bʋk a meng n kibl biigã, n pa tãs-a wall a gom goam sẽn sãamd sũur ye.