Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

1924: Yʋʋm koabg la woto

1924: Yʋʋm koabg la woto

YƲƲMD 1924 yʋʋm-vẽkr kiuug Bulletin a wã pʋgẽ, b yeelame yaa: “Yʋʋmdã sẽn sɩngdã, zemsame tɩ ned ning fãa sẽn deeg lisg n lebg kiris-ned bao n bãng a sẽn na n maan to-to n maneg n tʋm a Zeova tʋʋmã n paase.” Yʋʋmdã pʋgẽ, Biiblã Zãmsdb tũu sagl-kãng bũmb a yiib wɛɛngẽ. B talla raoodo, la b moon koɛɛgã ne manesem-paala.

B TŨNUGA NE RADIO N MOON KOƐƐGÃ

Yaa na maan yʋʋmd masã la Betɛllã tʋm-tʋmdb met WBBR radio wã rot Ɛstetɛn Ayilãnd sẽn be Niuyork soolmẽ wã. B manega zĩigã n me ro-bedr tʋm-tʋmdbã yĩnga, la roog a to radio wã tʋʋm-teed yĩnga. Saam-biisã sẽn me n sa wã, b sɩnga bũmb nins fãa sẽn yaa tɩlɛ sẽn na yɩl tɩ b tõog n sɩng radio wã tʋʋmã siglgu. La bũmb wʋsg maaneg n pa yɩ nana ne-ba.

Saam-biisã yãame tɩ yɩl n dʋʋs radio wã ãntɛnnã pa nana ye. Ãntɛnnã woglem ra yaa metr 91, tɩ b segd n yagl-a raad a yiib sʋka. Raoog fãa woglem yaa metr 61. B maka pipi n pa tõog ye. B sẽn kell n teeg a Zeova wã, b wa n tõogame. A Calvin Prosser sẽn naag n tʋmã yeelame: “D sã n da tõog pipi wã, d ra tõe n wuka d mens n yeel yaa: ‘Ges-y tõnd sẽn tõog n maanã!’” Saam-biisã sak n deegame tɩ tũu ne a Zeova sõngr la b sẽn tõogã. La zu-loees a taab n da kete.

B sẽn lugund WBBR ãntɛnn a ye

Radio wã ra yaa bõn-paall ne nebã, tɩ yɩl n paam a teedã n da ra yaa toogo. La saam-biisã paama tʋʋm-teoog ned a ye sẽn da tare, n da. B pa ra mikoro ye. B tʋma ne telefõn mikoro. Wao-fugdg kiuugã daar a ye yʋngo, saam-biisã yãka yam n na n mak tʋʋm-teedã n ges b sã n tʋmda sõma. Sẽn na yɩl n paam bũmb n ning tɩ nebã kelge, b yɩɩla Rĩungã yɩɩla. Saam-biig a Ernest Lowe sẽn naag neb nins sẽn da yɩɩndã togsa bũmb sẽn maan daar-n-kãng tɩ yɩ laado. A yeelame tɩ b sẽn wa n yɩɩndẽ wã, Bʋ-kaood a Rutherford bool-b-la ne telefõnne. b A ra bee Burkilin sẽn be kɩlo 25 zĩigẽ wã n kelgd b yɩɩlã radioẽ wã.

Saam-biig a Rutherford yeelame yaa: “Bas-y woto la y ra sãam nebã tʋb ye. Yãmb yɩɩnda wa yũus n yãbde.” Yãnd yõka saam-biisã, tɩ b yɩ tao-tao n kiis masinã. La b bãngame tɩ radio wã tʋʋm-teed yaa sõma, la tɩ b tõe n sɩnga tʋʋm masã.

Yʋʋmd 1924 wao-fugdg kiuug rasem 24 daarã la b pak radio wã. Daar-n-kãnga, saam-biig a Rutherford yeelame tɩ b na n talla radio wã n tʋm tʋʋmd ning Kiristã sẽn yaa Rĩmã sẽn kõ-bã. A paasame tɩ radio wã yaa sẽn na n sõng nebã tɩ b wʋm Biiblã goam võor sõma, la b bãng d sẽn vɩ wakat ningã.

Goabgã: Saam-biig a Rutherford sẽn be goamã roog a ye pʋgẽ

Rɩtgã: Radio wã tʋʋm-teedo

Neb wʋsg kelga radio wã daar-n-kãnga. B tʋma ne WBBR radio wã yʋʋm 33 pʋgẽ, n da ningd d siglgã bũmb toor-toor tɩ nebã kelgdẽ.

B PUKA TŨUDMÃ TAOOR DÃMB BÃONG NE RAOODO

Yʋʋmd 1924 sẽoog kiuugã pʋgẽ, Biiblã Zãmsdb tigma taab Kolõmbis sẽn be Ohio wã n maan tigis-kãsenga. Saam-biis n yi dũniyã ween-vɩɩsã fãa n wa. B kelga sõssã ne Arabiimdu, Ãngilindi, Farende, Alema, Gɛrke, Hõngrowa, Italiyẽ, Lituaniyẽ, Polonẽ, Risi, Ɛskãndinavi buud-goam pʋsẽ, la ne Ikreniyẽ. B ninga tigis-kãsengã sõss kẽer radioẽ wã tɩ nebã kelge. Saam-biisã kosa Ohio zʋrnall a ye tɩ b gʋlsd n gomd tigis-kãsengã sõss yell daar fãa.

Tigis-kãseng ning sẽn zĩnd yʋʋmd 1924 Kolõmbis sẽn be Ohio wã

Sẽoog kiuug rasem 24 sẽn yɩ lamus daarã, Biiblã Zãmsdb tus a nu n yi n moon koɛɛgã. B kõo nebã sɛb sẽn ta bãmb tus pis-tã, la b sɩng Biibl zãmsg ne neb tusa. Gũusg Gasgã goma daar-n-kãng yelle, n yeel tɩ yaa tigis-kãsengã daar ning sẽn yɩ noog n yɩɩdã.

Bõn-kãseng a to me n maan sẽoog kiuug rasem 25 wã sẽn yɩ arzũm daarã. Saam-biig a Rutherford sõsg a ye sasa, a karma sebr sẽn pukd tũudmã taoor dãmb bãong ne raoodo. A yeelame tɩ politikã taoor dãmba, tũudmã taoor dãmb la lɛɛbdb kẽer kɩtame tɩ nebã pa tõe n bãng sɩdã Wẽnnaam Rĩungã zugu, tɩ yaool n yaa Rĩun-kãng la Wẽnnaam na n tũnug ne n ning ninsaalbã barka. A yeelame me tɩ nin-kãens tudgame, bala b teenda Sosiete dɛ nasiõ wã n yetẽ tɩ yaa ne sigl-kãng maasem la Wẽnnaam Rĩungã na n pids a raabã tẽng zug ka. Biiblã Zãmsdb ra segd n talla raoodo, n tõog n taas nin-buiidã koe-kãnga.

Gũusg Gasgã goma tigis-kãsengã sẽn naf Biiblã Zãmsdbã to-to wã yell n yeel yaa: “Zu-soabã tãb-biis sul-bilã sẽn tigim taab Kolõmbis tigis-kãsengã sasa wã lebg n kuila ne tẽeb sẽn tar pãng la ne raoodo, n na n moon koɛɛgã baa bɛɛbã sẽn na n maaneg fãa.” A Leo Claus sẽn zĩnd tigis-kãsengẽ wã yeelame yaa: “Tigis-kãsengã poore, d ra yãgdame n na n taas nebã koɛɛg ning sẽn pukd tũudmã taoor dãmb bãongã d moonegã zĩisẽ.”

Acte d’accusation contre le clergé seb-vãoogã

B gʋlsa koɛɛg ning saam-biig a Rutherford sẽn taas tigis-kãsengã kɛlgdbã n puk tũudmã taoor dãmb bãongã seb-vãoog zugu. Seb-vãoogã gom-zug ra yaa: Acte d’accusation contre le clergé. Zĩ-likr kiuugã pʋgẽ, Biiblã Zãmsdb sɩnga seb-kãng pʋɩɩbo. Koe-moondb n tɩ sik a Frank Johnson Oklahoma sẽn be Etazĩni wã tẽn-bil a ye pʋgẽ. A pʋɩɩ seb-vãoogã zĩig ning b sẽn yãk n kõ-a wã n sa tɩ b sẽn da segd n wa rɩk-a wã ket minit pisi. A ra pa tõe n yaas vɩʋʋgẽ wã n gũ tɩ b wa rɩk-a, bala a sẽn moon koɛɛgã yika neb kẽer sũyã, tɩ b gẽesd-a n na n maan yelle. Saam-biig a Frank Johnson yãka yam n tɩ solg wẽnd-doog sẽn pẽ be pʋgẽ. A kẽeme n mik tɩ ned pa be wẽnd-doogẽ wã, t’a ning seb-vãoogã pastɛɛrã Biibl pʋgẽ, la a rogl seb-vãoog zaoog fãa zugu. Rẽ poore a yɩɩ tao-tao n yi wẽnd-doogẽ wã. Wakatã sẽn ket n nan pa ta wã yĩnga, a kẽnga wẽnd-dot a yiib pʋsẽ me, n tɩ maan woto.

A Frank zoe n waa zĩig ning b sẽn da segd n wa rɩk-a wã. A tɩ solga esãens koosg zĩigẽ, la a gũusd n get neb nins sẽn baood-a wã sã n pa wate. Nin-kãens looga be ne mobilli, la b pa yã-a ye. B sẽn loogã bala, a Frank koe-moon-taasã sẽn da moond zĩig sẽn pa zãr ne be wã waame, n dɩk-a tɩ b looge.

Saam-biisã sʋk nin-yɛng yeelame yaa: “Tõnd sẽn wa n loogdẽ wã, d pɩʋʋga wẽnd-dot a tãabã noore. Wẽnd-doog fãa noore d yãa sẽn ta neb pis-nu sẽn yase. Kẽer da zãada seb-vãoogã n karemdẽ, tɩ sãndã ra zãad n wilgd pastɛɛrã. D maana neer la d sẽn yi be tao-tao wã. La d pʋʋsa d Wẽnnaam a Zeova bark a sẽn kogl-dã yĩnga, la a sẽn sõng-d tɩ d bãng d sẽn na n maan to-to n põs Rĩungã bɛɛbã.”

B MOONA KOƐƐGÃ NE RAOOD TẼNS A TAAB PƲSẼ

A Józef Krett

Biiblã Zãmsdb moona koɛɛgã ne raood tẽns a taab pʋsẽ. Fãrens nug-rɩtg sẽnesã, a Józef Krett moona neb sẽn yi Poloyn n wa tʋmd be koɛɛgã. A ra yãka daar n na n wɛgs sõsg gom-zug sẽn yaa: “Sẽn ki-bã na n vʋʋga ka la bilfu.” B sẽn wa n boond tẽngã neb tɩ b wa kelg sõsgã, tẽngã prɛtrã keooga a wẽnd-doogã neb tɩ b ra kẽng ye. La a keoogrã kɩtame tɩ neb wʋsg wa. Neb tus a nu la zak n wa n kelg sõsgã, baa prɛtrã menga. Saam-biig a Krett yeela prɛtrã t’a wa gom n teel bũmb nins a sẽn tẽedã, t’a zãgse. Sõsgã poore, saam-biig a Krett kõo nebã sɛb nins fãa a sẽn da tarã, bala Wẽnnaam Gomdã ko-yũud sɩd ra tar-b lame.—Amos 8:11.

A Claude Brown

A Claude Brown kẽnga Afirik tẽng ning b sẽn boond rũndã-rũndã tɩ Gãna wã pʋgẽ n tɩ moon koe-noogã. Sõssã a sẽn da wɛgsdã la sɛbã a sẽn da kõtã kɩtame tɩ neb wʋsg bãng sɩdã tẽn-kãng pʋgẽ. A John Blankson sẽn da karemd n dat n lebg farmasiyẽ wã kelga saam-biig a Brown sõsg a yembre. Zĩig pʋgẽ, a bãngame tɩ yaa sɩdã la woto. A John yeelame: “Sɩdã ra kɩtame tɩ m sũurã noom wʋsgo, tɩ m da gomd rẽ yell lekollẽ wã.”

A John Blankson

Daar a yembre, a John kẽnga Ãngilikã-rãmbã wẽnd-doogẽ, n na n tɩ sok prɛtrã sogsg tãablmã wɛɛngẽ. Bala a ra mii vẽeneg tɩ pa tik Biiblã zug ye. Prɛtrã rig-a lame n yeel yaa: “Fo pa kiris-ned ye. Fo yaa Sʋɩtãanã poorẽ soaba. Menem ka!”

A John sẽn kuilã, a gʋlsa lɛtr n tool prɛtrã n yeel-a t’a wa tɩ b seg taab zama zĩigẽ n gom tãablmã yelle. Prɛtrã yeela a John t’a kẽng lekollã karen-saam-dãmbã taoor soab nengẽ. A sẽn kẽngã, a sok-a lame n ges a sã n sɩd gʋlsa lɛtr n tool prɛtrã.

T’a John leok yaa: “N-ye, m gʋlsame.”

Karen-saambã yeela a John t’a gʋls n kos prɛtrã sugri, t’a John gʋls yaa:

“Karen-saambã yeelame tɩ m gʋls n kos yãmb sugri. M segl n saame n na n kos-y sugri, la yaa y sã n sak n deeg tɩ y zãmsda nebã sẽn pa sɩda.”

Linga karen-saambã t’a sok yaa: “Blankson, yaa woto la fo rat n gʋls n tool-a bɩ?”

“N-ye. Yaa woto bal la m tõe n gʋlse.”

“B na n diga foom n yiis lekollã. Fo na n yɩɩ wãn n paoog goosneema wã prɛtre, n yaool n dat n yɩ goosneema wã tʋm-tʋmda?”

“La karen-saamba, . . . yãmb sã n wilg tõnd bũmb tɩ d pa wʋmd a võore, d pa sokd sogsg sɩda?”

“N-ye. Y sokdame.”

“Yɩɩ woto bal la m maan-yã. A ra zãmsda tõnd Biiblã, tɩ m sok-a sokre. A sã n pa tõe n leok sokrã, bõe yĩng tɩ m segd n kos-a sugri?”

B pa rig a Blankson n yiis lekollã ye. A pa gʋls sebr n kos sugr me ye.

BIIBLÃ ZÃMSDB GŨUDA SẼN WATÃ NE YÃGBO

Gũusg Gasgã goma Biiblã Zãmsdb tʋʋmdã sẽn yɩ to-to yʋʋmdã pʋgẽ wã yell n yeel yaa: “Sɩd-sɩda, tõnd me tõe n yeela a Zeova wa a Davɩɩd yaa: ‘Yãmb na n kõo maam pãnga, zabrã yĩnga.’ (Yɩɩn. 18:39) D paama raood kengr wʋsg yʋʋmdã pʋgẽ, bala d yãa Zu-soabã sẽn sõng tõnd to-to wã. A tʋm-tʋmdbã sẽn maand sɩdã moona koɛɛgã ne sũ-noogo.”

Yʋʋmdã sẽn wa n kolgd saabã, saam-biisã yãka yam n na n pak radio a to. B mee radio-kãng Sikago sẽn be Etazĩni wã. B ra boonda radio wã tɩ WORD, rat n yeel tɩ GOMDE, bala b ra tũnugda ne-a n moond Wẽnnaam goamã. So-kãnga, b tũnuga ne tʋʋm-teed sẽn tar pãng wʋsgo, sẽn na yɩl tɩ neb tõog n pa zĩ-zãrsẽ n kelg koɛɛgã, hal baa Kanada rɩtg sẽnesã.

Yʋʋmd 1925 wã pʋgẽ, a Zeova sõnga saam-biisã tɩ b maneg n wʋm Vẽnegr sak 12 goamã võor sõma. Rẽ yɩɩ kug-lakdg neb kẽer yĩnga. La neb wʋsg sũy yɩɩ noogo, b sẽn maneg n wʋm bũmb nins sẽn maan saasẽ wã võorã, la rẽ sẽn nafd Wẽnnaam nin-buiidã sẽn be tẽngã zugã to-to wã.

a Masã b boond-a lame tɩ Kiris-nebã vɩɩm la b tʋʋma: Tigissã na-kẽndr sebre.

b B ra boonda a Joseh Rutherford sẽn da lʋɩt Biiblã Zãmsdb taoor wakat kãngã tɩ Bʋ-kaood a Rutherford me. Nand t’a wa Betɛllẽ wã, a ra tʋmda Misuuri bʋ-kaoor doog a ye pʋgẽ, hal n kao bʋʋd naoor a wãna.