Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Teel-y Wẽnnaam zãmsgã kãn-kãe

Teel-y Wẽnnaam zãmsgã kãn-kãe

Teel-y Wẽnnaam zãmsgã kãn-kãe

“Teeg Zusoaba [a Zeova, NW ] ne f sũur fãa la f ra teeg f meng bãngr ye. Fo sẽn maand bũmb ninga fãa, bɩ f tẽeg Zusoaba yelle, la b na n demsa fo sorã.”—YELBŨNA 3:5, 6.

1. Wãn-wãn la ninsaal bãngrã bui tõnd n yɩɩd pĩndã?

RŨNDÃ-RŨNDÃ, sẽn zems zʋrno rãmb 9 000 buud toor-toor n be dũniyã gill zug daar fãa. Yʋʋmd fãa, seb-paal buud 200 000 la b maand Etazĩni a yen-yen bala. Sã n yaa ne vaees-n-gɛsg a yembre, sẽn sɩng ne yʋʋmd 1998 tʋʋlg kiuugã, ra yaa sẽn zems ordinatɛɛr seb-nens milyõ 275 n da be Ẽntɛrnetã zugu. B yeelame tɩ sõor kãngã fɩɩgda ne seb-vã-nens milyõ 20 kiuug fãa. Nebã tõe n paama kɩbay bũmb fãa zug meng hal n yɩɩd pĩndã. Baa ne yel-kãngã sẽn tar nens sẽn yaa sõma wã, kɩbay sẽn yaa wʋsg tɩ loog noor woto waa ne zu-loeese.

2. Zu-loe-bʋs la kɩbay wʋsg sẽn loog noorã paoong tõe n wa ne?

2 Nebã lebga kɩbayã yembse, n baood ne yamleoog n tʋll kɩba-paalsã tɩ pa sɛkd-ba, n yaool n basd bũmb nins sẽn tar yõod n yɩɩdã. Kẽer paamda kɩbay bɛgs-bɛgs sẽn tɩ loe ne bãngrã nens võor-wʋmb sẽn yaa toogo, n wa tẽed masã tɩ b yaa mitba. B tikda bãngr sẽn tar koak zugu, n tõe n wa rɩk sard kãsems sẽn tõe n wa ne zu-loees bãmb mens bɩ neb a taab zutu. Sẽn paase, kɩbay sẽn yaa ziri bɩ sẽn pa takɩ wã belem yaa yell n kõ-b wakat fãa. Naoor wʋsgo, manesem sẽn be bas-m-yam kae b sẽn na n tũnug ne n bãng tɩ kɩbayã ka tɛkã sã n yaa sɩd takɩ la b kɩlsame tɩ zems ye.

3. Keoog-bʋs sẽn tɩ loe ne ninsaal bãngrã baoob n be Biiblã pʋgẽ?

3 Hal sẽn kaoose, ninsaal datame n bãng a sẽn pa mi võore. Rĩm a Salomo wakatẽ wã menga, b ra sak n deegame tɩ sãam sẽk n bao kɩbay sẽn ka yõod bɩ sẽn yaa wẽngã ra wata ne yɛla. A yeelame: “Gũus f meng ne bõn-kãense. Sɛb gʋlsg yaa wʋsgo, la a ka tar tɛk ye. La [b] zãmsg wʋsg yɛɛda neba.” (Koɛɛg Soaba 12:12) Yʋʋm kob-gĩn loogr poore, tʋm-tʋmd a Poll gʋlsa a Tɩmote woto: “Tall bũmb ninga b sẽn ning fo nugẽ wã, la f lak ne gom-wẽnse la gom-yaalse la no-koɛɛma. Neb kẽer yetame tɩ b tara bãngre la a yaool n ka sɩd ye, la woto bãmb bʋdgame n bas tẽebo.” (1 Tɩmote 6:20, 21) N-yẽe, rũndã-rũndã, kiris-nebã segd n laka b mens ne tags-wẽns tɩ ra wa wʋm-b zaalem ye.

4. Ne manesem bʋg la d tõe n wilg tɩ d tara bas-yard ne a Zeova la a zãmsgã?

4 A Zeova nin-buiidã me maanda neer n tũud Yelbũna 3:5, 6 goamã: “Teeg Zusoaba [a Zeova, NW ] ne f sũur fãa la f ra teeg f meng bãngr ye. Fo sẽn maand bũmb ninga fãa, bɩ f tẽeg Zusoaba yelle, la b na n demsa fo sorã.” Teeg a Zeova rat n yeelame me tɩ d zãgs tagsa nins sẽn kɩɩsd Wẽnnaam Gomdã, b yita tõnd meng tagsgẽ tɩ yaa ned a to tagsgẽ me. Sẽn na yɩl n kogl tõnd tẽebã, tara yõod wʋsg tɩ d tʋm n minim ne yam-welgr tõog ning d sẽn tarã, sẽn na yɩl n tõog n bãng kɩba-wẽnsã n gil-ba. (Hebre dãmba 5:14, NW ) Bɩ d sõs zĩis kẽer kɩba-kãens sẽn yitẽ wã zutu.

Dũni a Sʋɩtãan sẽn tõoge

5. Tagsa sẽn sãamd neb yita zĩ-bʋgo, la ãnd n yaa sabab ne rẽ?

5 Dũni kãngã tara tagsa wʋsg sẽn sãamd neba. (1 Korẽnt dãmba 3:19) A Zezi Kirist pʋʋsa Wẽnnaam woto a karen-biisã wɛɛngẽ: “Mam ka kot yãmb tɩ y yiis bãmb dũniyã pʋgẽ ye, m kotame tɩ y gũ-b tɩ wẽng soaba ra tõog-b ye.” (Zã 17:15) A Zezi sẽn kos tɩ b kogl a karen-biisã ne “wẽng soaba,” a sak n deegame t’a Sʋɩtãan tara pãn-tusdg dũniyã zugu. Tõnd sẽn yaa kiris-nebã pa kogend tõnd nana-nana ne dũni kãngã pãn-tusd-wẽnsã ye. A Zã gʋlsame: “Tõnd miime tɩ tõnd yaa Wẽnnaam kamba, la dũniyã fãa bee wẽng soaba nugẽ.” (1 Zã 5:19) Sẽn yɩɩd fãa, yaoolem dayã bab-kãngã pʋgẽ, yaa d bãng t’a Sʋɩtãan la a zĩn dãmbã na n pidsa dũniyã ne kɩba-wẽnse.

6. Wãn-wãn la reemã tõe n diglim ned sũur-kaseto?

6 D segdame me n gũ tɩ kɩba-wẽns kãens kẽer wõneg wa b pa tar yell ye. (2 Korẽnt dãmba 11:14) Wala makre, ges-y reemã sẽn naag ne televiziõ wã sẽn wilgd bũmb ninsã, sĩnema wã, mizikã la sɛbã. Neb wʋsg sak n deegame tɩ zĩis wʋsg sẽn tar paasg pʋgẽ, reem buud sãnda wilgda minim wẽns wala yoobã, nen-kɛglmã la dorgã yũub n dat tɩ neba sak-ba. Reem buud sẽn yaa wẽng sã n pɩʋʋg pipi, a tõe n sãama kɛlgdbã sũyã. La f sã n get-a n yɩlemdẽ f sũur-kasetã tõe n wa riglmame. D pa segd abada n ges tɩ reem sẽn tar tags-wẽns yaa bũmb sẽn sakd bɩ sẽn ka yell ye.—Yɩɩl Sõamyã 119:37.

7. Ninsaal bãng-bʋg buud n tõe n sãam tõnd bas-yardã ne Biiblã?

7 Ges-y zĩig a to tagsa sẽn tõe n maan wẽnga: Tagsa ka tɛk siãntifik la bãng-bɛdã rãmb sẽn kɩɩsd Biiblã sɩdã sẽn wat ne wã. (Mak-y ne Zak 3:15.) Naoor wʋsgo, tags-kãens pukda zʋrno rãmb la sɛb ka tɛk zãma wã sẽn nong n karemdẽ wã pʋsẽ, la b tõe n sãama ned bas-yard ne Biiblã. Neb kẽer wukda b mens n faagd Wẽnnaam Gomdã zu-sobend ne sãmb-sãmb sẽn ka saabo. Yel-kãngã buud da bee tʋm-tʋmdbã wẽndẽ, wala tʋm-tʋmd a Poll gom-kãensã sẽn wilgd vẽenegã: “Bɩ y gũus neere tɩ ned da sãam yãmb ne ninsaalb bãngre [filozofi, NW ] la b belgre sẽn ka yõodo, sẽn yaa ninsaalba minund sẽn yaa dũniyã rẽnda la ka Kirist rẽnda ye.”—Kolos rãmba 2:8.

Sɩdã bɛɛba

8, 9. Wãn-wãn la sɩdã kɩɩsg pukd rũndã-rũndã?

8 La sɩdã kɩɩsdb tõe n waa ne yell a to tõnd tẽebã zugu. Tʋm-tʋmd a Poll reng n togsame tɩ sɩdã kɩɩsg ra na n zĩnda kiris-neb ne yʋʋrã sʋka. (Tʋʋma 20:29, 30; 2 Tesalonik rãmba 2:3, NW ) Tʋm-tʋmdbã kũum poore, sɩdã kɩɩsg sẽn yaa kãseng n yɩ sabab tɩ dũni kiris-nedemdã puki, n pids gom-kãensã. Rũndã-rũndã, sɩdã kɩɩsg sẽn yaa kãseng pa be Wẽnnaam nin-buiidã sʋk ye. La neb bilf n yi tõnd sʋkã, la bãmb sʋkã kẽer dɩka sard kãn-kãe n dat n sãam a Zeova Kaset rãmbã yʋʋr n yelg zɩlem-beed la kɩba-golemse. Neb kẽer tʋmda ne sul a taab n sigl sẽn na yɩl n kɩɩs baleng hakɩkã. B sẽn maand woto wã, b bee pipi sɩdã kɩɩsd a Sʋɩtãan poorẽ.

9 Sɩdã kɩɩsdb kẽer tũnugda ne koe-taasg teedã buud toor-toorã n paasdẽ, tɩ Ẽntɛrnetã be sʋka, sẽn na yɩl n yelg zɩlem-beed a Zeova Kaset rãmbã wɛɛngẽ. Rẽ kɩtame tɩ pʋ-peelem dãmbã sã n baood n na n bãng tõnd tẽebã, b tõe n wa karma sɩdã kɩɩsdb gom-yelgdem. Kaset rãmb kẽer meng kelgame bɩ b karma tags-wẽns kãens n pa bãng ye. Sẽn paase, wakat-wakate, sɩdã kɩɩsdb pukda televiziõ n gomda, bɩ b gomd radio n wã. Manesem bʋg la sõma d sẽn segd n tall woto fãa taoore?

10. Yam manesem bʋg la d segd n tall sɩdã kɩɩsg gom-yelgdem taoore?

10 Tʋm-tʋmd a Zã kõo kiris-nebã noor tɩ b ra reeg sɩdã kɩɩsdb b yiy ye. A gʋlsame: “Ned sã n wa yãmb nengẽ n ka sakd zãmsg kãnga, bɩ y ra reeg yẽnda yãmb yiri la y ra pʋʋs yẽnda ne kãab sõama ye. Tɩ bõe, ned ninga sẽn pʋʋs yẽnda ne kãab sõama, a lagemda ne yẽnda a tʋʋm wẽnsa pʋgẽ.” (2 Zã 10, 11) D sã n lak d mens zãng ne kɩɩsdb kãensã, na n kogl-d-la ne b tags-wẽnsã. D sã n ges bɩ d kelg sɩdã kɩɩsdb zãmsg n tũnug ne rũndã-rũndã koe-taasgã teed buud toor-toorã, yaa yembr ne tõnd sẽn na n deeg bãmb mensã d yiri. Bɩ d ra tol n bas tɩ sɩlenkãeenã belg tõnd n kẽes manesem wẽng wʋsg a woto pʋgẽ ye!—Yelbũna 22:3.

Tigingã pʋgẽ

11, 12. a) Yʋʋm kob-yendẽ tigingã pʋgẽ, zĩ-bʋg la tags-wẽns ra yita? b) Wãn-wãn la kiris-neb kẽer pa teel Wẽnnaam zãmsgã sõma-sõma?

11 La ges-y zĩig a to tags-wẽns sẽn tõe n yi n wa. Kiris-ned tõeeme n pa rat n zãms ziri tagsa ye, la a tõe n dɩka minung n gomd n pa rengd n tags tɩ bɩ ye. (Yelbũna 12:18) D sẽn yaa pa zems zãng rãmbã yĩnga, wakat-wakate, tõnd fãa kongda ne d zɩlemdã. (Yelbũna 10:19; Zak 3:8) Vẽenega, tʋm-tʋmd a Poll wakatã, kẽer n da be tigingã pʋgẽ n pa tõog b zɩlma, la sẽn kẽes b mens no-koeem zaal sẽn tɩ loe ne gom-biis pʋgẽ. (1 Tɩmote 2:8, NW ) Neb n zĩnd n da gãd b mens tagsa wã kãn-kãe hal tɩ kɩt tɩ b zãag zĩig n kɩɩs a Poll zu-sobendã. (2 Korẽnt dãmba 10:10-12) Yam kãngã buud baasa ne mo-yõsr zaalem bala.

12 Wakat ninga, mo-yõs kãensa baas n waa ne “no-koɛɛm sẽn pa nana yel-yaals zutu,” n sãamd tigingã bãane. (1 Tɩmote 6:5, NW; Galat dãmba 5:15) A Poll gʋlsa neb nins sẽn wa ne no-koeem kãensã wɛɛngẽ woto: “Ned sã n zãmsd neba koɛɛg sẽn ka sɩda n ka sakd tõnd Zusoab a Zezi Kirist koɛɛga sẽn yaa sɩda la karong sẽn wilgd Wẽnnaam sakrã, yẽ yaa tɩtaam soaba, la a ka mi baa fɩ ye, la yẽ nonga gom-yaalse la no-koɛɛm wʋsg sẽn wat ne sũ-kiiri la zabre la kãnegre la tags-wẽnse.”—1 Tɩmote 6:3, 4.

13. Yʋʋm kob-yendẽ wã, kiris-neb wʋsg sẽn yɩɩd manesem yɩɩ wãn-wãna?

13 Zu-noogo, tʋm-tʋmdbã wakatẽ, kiris-nebã wʋsg sẽn yɩɩd ra yaa kɩs-sɩd dãmba, la sẽn da pak-b n yɩɩd yaa Wẽnnaam Rĩungã koe-noog mooneg tʋʋmde. B ra tʋmda wʋsg n get “kɩɩbs ne pʋg-kõapa bãmb toog pʋgẽ” yelle, la b ‘gũusd ne dũniyã wẽngã,’ n pa sãamd b sẽk no-koeem zaal sẽn tɩ loe ne gom-biis zut ye. (Zak 1:27) B laka b mens ne “tũud-n-ta-wẽns” sẽn be kiris-neb tigingã pʋgẽ menga, sẽn na yɩl n kogl b tẽebã.—1 Korẽnt dãmba 15:33; 2 Tɩmote 2:20, 21.

14. D sã n pa gũusi, wãn-wãn la togs taab tagsa tõe n wa lebg no-koɛɛm sẽn yaa wẽnse?

14 Woto me, yɛl nins b sẽn bilg sull 11 pʋgẽ wã pa wɛ a Zeova Kaset rãmbã tigimsẽ rũndã-rũndã ye. La d na maan neer n sak n deeg tɩ no-koɛɛm a woto sẽn pa tar yõod tõe n zĩnda tigingã pʋgẽ. Yaa sɩda, zemsame tɩ d sõs Biiblã kɩbay zutu, bɩ d maan sʋgsg dũni paalgã b sẽn kãabã nens kẽer b sẽn nan pa vẽneg n wilgã wɛɛngẽ. La pa wẽng tɩ d sõs n wilg d sẽn tagsd to-to yɛl sẽn pak tõnd mensã zut ye. Tõe n yɩɩ zug manegr bɩ fut yeelg bɩ reem yãkr wɛɛngẽ. La d sã n lebg pa vigsd soab ne d tagsa wã, n sãamd d sũuri, neb a taabã sã n wa pa sak tõnd tagsgã, tigingã tõeeme n wa baas n welg yel-yaals zutu. Goam sẽn sɩng n pa yell tõe n sɩd wa lebga yell menga.

D kogl d paoongã

15. Hal sẽn ta zĩ-bʋg la ‘zĩn dãmbã zãmsg’ maand tõnd wẽnga, la sagl-bʋg la b kõ Gʋlsg Sõamyã pʋgẽ?

15 Tʋm-tʋmd a Poll keooga woto: “Sɩɩg Sõng yeta vẽeneg tɩ yaoolem wakate kẽer na n basa tẽebo, la b na n saka belgr sɩɩse la zĩn dãmb koeese.” (1 Tɩmote 4:1) N-yẽe, tags-wẽnsã sɩd tõe n waa ne yelle. Rẽnd a Poll bee bʋʋm a sẽn sagl a zo-nongr a Tɩmote woto wã: “M biig a Tɩmote, tall bũmb ninga b sẽn ning fo nugẽ wã, la f lak ne gom-wẽnse la gom-yaalse la no-koɛɛma. Neb kẽer yetame tɩ b tara bãngre la a yaool n ka sɩd ye, la woto bãmb bʋdgame n bas tẽebo.”—1 Tɩmote 6:20, 21.

16, 17. Bõe la Wẽnnaam bobl tõndo, la wãn to la d segd n gũ-a?

16 Rũndã-rũndã, wãn-wãn la d tõe n dɩ keoogr kãngã b sẽn kõ ne nonglmã nafre? B ra bobla a Tɩmote bobelle: yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg a sẽn da segd n ges la a kogle. Ra yaa bõe? A Poll wilgame: “Tall goam sõama nins fo sẽn deeg mam nengẽ wã mamsgo la tẽeb ne nonglem a Kirist Zezi maasem yĩnga. Bɩ fo tall bõn-sõng ninga b sẽn da kõ [bobell, NW ] foomã ne Sɩɩg Sõng pãng ninga sẽn be tõnd pʋsẽ wã.” (2 Tɩmote 1:13, 14) N-yẽe, “gom-sõma” wã, “zãmsg ning sẽn zems ne wẽn-zoeerã” ra bee a Tɩmote bobellã sʋka. (1 Tɩmote 6:3, NW ) Sẽn zems ne gom-kãensã, rũndã-rũndã, kiris-nebã rɩka sard kãn-kãe n na n kogl b tẽebã la sɩdã b sẽn bobl-bã.

17 Gũ bobell kãngã baoodame me tɩ d bao yɛl wala Biibl zãmsg sẽn sigl sõma, la d nang pãng pʋʋsg pʋgẽ, la d maand “neba fãa yel-sõmde, la neb nins sẽn yaa tõnd ba-biis a Zezi tẽeba yĩngã n yɩɩda.” (Galat dãmba 6:10; Rom dãmba 12:11-17) A Poll sagla woto n paase: “Bao tɩrlem ne Wẽnnaam sakre la tẽeb ne nonglem la sũmar ne sũ-bʋgsem. Zab tẽeb zabr sõama, la gãd vɩɩm sẽn-ka-sɛtã, vɩɩm ninga Wẽnnaam sẽn bool foo tɩ f paamã, la fo ra kɩsa vɩɩm kãng kaset sõama kaset dãmb wʋsg sʋka.” (1 Tɩmote 6:11, 12) A Poll sẽn tũnug ne goam wala “zab . . . zabr sõama,” la ‘gãdã’ wilgda vẽeneg tɩ d segd n maana bũmb n dɩk sard kãn-kãe n zãgs bũmb nins sẽn maand wẽng tẽebã wɛɛngẽ wã.

Yam-welgr yaa tɩlae

18. Wãn-wãn la d tõe n puk kiris-ned kɩls-tɩ-zemsã d manesmã ne dũniyã zãmsg pʋgẽ?

18 Sɩda, d sã n wa zabd tẽebã zab-sõngo, yam-welgr yaa tɩlae. (Yelbũna 2:11, NW; Filip rãmba 1:9, NW ) Wala makre, yɩtẽ-la yalemd tɩ d kɩɩs zãmsg buud fãa sẽn yit dũniyã pʋgẽ. (Filip rãmba 4:5, NW; Zak 3:17, NW ) Pa ninsaalbã tagsa fãa n kɩɩsd Wẽnnaam Gomdã ye. A Zezi goama wilgame tɩ bãad dãmbã segd n baoo logtor sẽn tar tõog sõngre, la woto yaa dũniyã pʋgẽ tʋʋmde. (Luk 5:31) Baa ne tɩbsgã sõmblem sẽn da pa zãag zĩig a Zezi wakatã, a sak n deegame tɩ logtor sõngr da tõe n talla nafre. Rũndã-rũndã kiris-nebã tara kɩls-tɩ-zems ne dũniyã pʋgẽ zãmsgo, la b zãgsda zãmsg buud fãa sẽn tõe n maan-b wẽng tẽebã wɛɛngẽ.

19, 20. a) Wãn-wãn la kẽem dãmbã tʋmd ne yam-welgre, b sã n wa sõngd neb nins sẽn pa tagsd tɩ bɩ la b goma? b) Wãn-wãn la tigingã maand ne neb nins sẽn ket n zãmsd nebã ziri zãmsgã?

19 Yam-welgrã me tara yõod wʋsg ne kẽem dãmbã, b sã n wa segd n sõng neb nins sẽn pa tagsd tɩ bɩ la b goma. (2 Tɩmote 2:7) Wakat-wakate, tigingã neb tõeeme n kẽ no-koɛɛm sẽn tɩ loe ne yel-yaals la tags-bɛd pʋgẽ. Sẽn na yɩl n kogl tigingã zems-n-taare, kẽem dãmbã segd n yɩɩ tao-tao n welg zu-loe-kãense. Wakat kãng pʋgẽ me, b gũusdame n da wa rɩk yam wẽns n dogl b saam-biisã zutu, la b ra yãg n yeel tɩ b yaa sɩdã kɩɩsdb ye.

20 A Poll bilga yam ning d sẽn segd n talle, sõngr sã n wa yaa tɩlae wã. A yeelame: “M ba-biisi, yãmb sã n wa n mik tɩ ned n beege, bɩ yãmb sẽn sakd Sɩɩg Sõnga sagl yẽnda ne sũ-maasem t’a yɩ tɩrga.” (Galat dãmba 6:1) A sẽn gomd ne kiris-neb nins sẽn maood ne sãmb-sãmbã, a Ziid gʋlsa woto: “Bɩ y zoe neb nins yam sẽn yuusda ninbãanega. Bɩ y zɛɛg neb a taab bugum pʋgẽ n fãag bãmba.” (Ziid 22, 23) Yaa sɩda, b sã n sagl ned naoor wʋsg t’a ket n zãmsd neba ziri zãmsgã, kẽem dãmbã segdame n maan bũmb vẽeneg n kogl tigingã.—1 Tɩmote 1:20; Tɩt 3:10, 11.

D pids d yamã ne yɛl sẽn zems pẽgre

21, 22. Bõe wɛɛngẽ la d segd n yɩ tũusdba, la ne bõe la d segd n pids d yamã?

21 Kiris-neb tigingã lakda a meng ne gom-wẽns sẽn ‘dɩt wa solenkẽ-kʋdgã.’ (2 Tɩmote 2:16, 17; Tɩt 3:9) Yaa woto, gom-kãens sã n pukda dũniyã “yam” sẽn tudgdã, sɩdã kɩɩsdb gom-yelgdem, bɩ yaa goam b sẽn gom n pa tags tɩ bɩ tigingã neb sʋka. Tʋlg sõma n zãms n bãng bõn-paals tõe n talla nafr menga, la tʋlg n bãng bũmb fãa võor tɩ koak kaẽ wã tõe n kɩtame tɩ d wa reeg tags-wẽnse. Tõnd pa zɩ a Sʋɩtãan daabã ye. (2 Korẽnt dãmba 2:11) Tõnd miime t’a modgda wʋsg n dat n tiis tõnd tɩ d maag Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ.

22 Tõnd sẽn yaa ministr dãmb sẽn yaa sõma wã, bɩ d teel Wẽnnaam zãmsgã sõma-sõma. (1 Tɩmote 4:6) Bɩ d rɩk d sẽkã n tʋm ne yam n tũus kɩbay nins d sẽn yãkd n na n bao n bãngã. Rẽ, gom-yelgdem nins sẽn yit a Sʋɩtãan nengẽ wã pa na n dĩms-d nana-nana ye. N-yẽe, bɩ d ket n get “bũmb nins fãa sẽn yaa sɩda, la bũmb nins fãa sẽn be waoogre, la bũmb nins fãa sẽn yaa tɩrse, la bũmb nins fãa sẽn be pʋ-peelem, la bũmb nins fãa sẽn zems nonglem, la bũmb nins sẽn tar kaset sõama, la bũmb nins sẽn yaa neer zãnga n zems pẽgre, bɩ y tags bãmb yelle [wakat fãa, NW ]. Bɩ y maan bũmb nins yãmb sẽn da zãms la y reeg la y wʋm la yã mam sẽn maanã, la Wẽnnaam sẽn so laafɩ na zĩnd ne yãmba.” Tõnd sã n pids d yamã la d sũyã ne bõn-kãense, laafɩ Wẽnnaamã na zĩnd ne-do.—Filip rãmba 4:8, 9.

Bõe la d zãms-yã?

• Wãn-wãn la dũniyã yam tõe n yɩ yell ne tõnd tẽebã?

• Bõe la d tõe n maan n kogl d mens ne sɩdã kɩɩsg zãmsg sẽn maand wẽngã?

• Gom-bʋs buud la d segd n lak d mens ne tigingã pʋgẽ?

• Wãn-wãn la d wilgd tɩ d tara kiris-ned kɩls-tɩ-zemsã, d sã n wa be rũndã-rũndã kɩbayã sẽn yaa wʋsg tɩ loogã taoore?

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto, seb-neng 21]

Zʋrno rãmb la sɛb wʋsg zãma wã sẽn nong n karemdẽ wã kɩɩsda tõnd kiris-nedemd noya

[Foto, seb-neng 22]

Kiris-nebã tõe n wilga taab b sẽn tagsd to-to, n pa maan ne pa-vigsd ye