Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Ãnd dãmb n yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdbã rũndã-rũndã?

Ãnd dãmb n yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdbã rũndã-rũndã?

Ãnd dãmb n yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdbã rũndã-rũndã?

“Tõnd sẽn paam zʋgd nins sẽn zemsã yita Wẽnnaam nengẽ, sẽn sɩd kɩt tɩ tõnd paam zʋgd nins sẽn zemsã sẽn na yɩl n yɩ kaool paalgã tʋm-tʋmdbã.”—2 KORẼNT DÃMBA 3:5, 6, NW.

1, 2. Zɩɩb bʋg n da zao yʋʋm kob-yendẽ kiris-nebã fãa zutu, la wãn-wãn la yɛlã toeem-yã?

YƲƲM kob-yendẽ Tõnd Wakatã pʋgẽ, zɩɩb sẽn tar yõod n da zao kiris-nebã fãa zutu: yaa koe-noogã moonego. B fãa ra zaeyame, la b ra yaa kaool paalgã tʋm-tʋmdba. Kẽer da tara zɩɩb sẽn paas wala zãmsgã tigingã pʋgẽ. (1 Korẽnt dãmba 12:27-29; Efɛɛz rãmba 4:11) Roagdbã ra tara zɩɩb sẽn zɩs b zagsã pʋsẽ. (Kolos rãmba 3:18-21) La b fãa kẽesda b mens moonegã tʋʋmd sẽn yaa kãseng wʋsgã pʋgẽ. Kiris-neb Gʋlsg Sõamyã pipi gerɛk goam pʋgẽ, zɩɩb kãng ra yaa diakonia, sẽn yaa tʋʋmd bɩ ministɛɛre.—Kolos rãmba 4:17.

2 Tar-n-tarẽ, yɛlã toeemame. Sull n wa n puk tɩ b boond-a tɩ tũudum taoor dãmba. Sul-kãng neba reega moonegã zu-noog n yãmb b mens yĩng bala. (Tʋʋma 20:30) Neb nins sẽn boond b mens tɩ kiris-nebã sʋka, tũudum taoor dãmbã sõor da yaa bilf wʋsgo. Kiris-neb wʋsg sẽn yɩɩd lebga b sẽn boond tɩ tũudmã neba. B zãmsa tũudmã neb tɩ b tara zɩɩbo. Ligdã kũun sẽn na yɩl n zã tũudmã taoor dãmbã ra bee zɩɩb kãens sʋka. La tũudmã neb wʋsg yaa kɛlgdb bal lakae, b pa koe-moondb ye.

3, 4. a) Wãn-wãn la neba lebgd tʋm-tʋmdb dũni kiris-nedemdã pʋgẽ? b) Ãnd la b get wa tʋm-tʋmd dũni kiris-nedemdã pʋgẽ, la bõe yĩng tɩ pa woto a Zeova Kaset rãmbã sʋka?

3 Tũudma taoor dãmb yetame tɩ b yaa tʋm-tʋmdba (gom-bi-kãng yita Latẽ gom-biig sẽn yaa minister pʋgẽ, sẽn yaa diakonos “sõgena” lebgrã). * Sẽn na yɩl n paam ordinasiõ n yɩ tʋm-tʋmdba, b togd n baoo dipolom inivɛrsite bɩ simineer dãmbẽ n paam ordinasiõ. The International Standard Bible Encyclopedia yetame: “ ‘Kõ tõog’ bɩ ‘ordinasiõ’ nong n tɩ loee ne yasr sẽn yaa toor zall b sẽn kõ tʋm-tʋmdb bɩ prɛtr dãmb ne yel-maandɩ tũnugri. Rẽ tɩ lagma ne zu-sobend wʋsg b sẽn kõ a soabã t’a moon Gomdã bɩ a ges sakrma rãmbã yelle, bɩ a yiiba fãa.” Ãnd n kõt tʋm-tʋmdbã ordinasiõ? The New Encyclopædia Britannica yetame: “Egiliiz rãmb nins sẽn kell n tall evɛk rãmbã tʋʋmd b sẽn pa yĩmdã pʋsẽ, tʋm-tʋmd ning sẽn kõt ordinasiõ wã yaa evɛk wakat fãa. Perɛsbiteriẽ rãmbã egiliiz rãmbẽ wã, yaa tũudmã nanambs n kõt ordinasiõ wã.”

4 Woto yĩnga, dũni kiris-nedemdã egiliiz rãmbẽ, b maaname tɩ pa ned yaar n tõe n yɩ tʋm-tʋmd ye. La pa woto a Zeova Kaset rãmbã sʋk ye. Bõe yĩnga? Bala ra pa woto la b ra maand yʋʋm kob-yendẽ kiris-neb tigingã pʋgẽ ye.

Ãnd dãmb n sɩd yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdba?

5. Sã n yaa ne Biiblã, ãnd dãmb n be neb nins sẽn sõgend wala tʋm-tʋmdbã sʋka?

5 Sã n yaa ne Biiblã, a Zeova balemdba fãa, sẽn be-b saasẽ bɩ tẽng zugã yaa tʋm-tʋmdba. Malɛgsã tʋm n sõnga a Zezi. (Matɩe 4:11; 26:53; Luk 22:43) Malɛgsã me “yaa tʋm-tʋmdb Wẽnnaam sẽn tʋm tɩ b sõng neb nins sẽn na n paam fãagra.” (Hebre dãmba 1:14; Matɩe 18:10) A Zezi ra yaa tʋm-tʋmda. A yeelame: “Ninsaal Biriblã sẽn wa [wã], pa sẽn na yɩl tɩ b sõgen-a [ye], la yaa sẽn na yɩl n sõgen.” (Matɩe 20:28, NW; Rom dãmba 15:8) Woto yĩnga, a Zezi karen-biisã sẽn da segd n “tũ a nao wã neerã” kɩtame tɩ pa lingr tɩ bãmb me segd n yɩ tʋm-tʋmdb ye.—1 Pɩɛɛr 2:21, NW.

6. Wãn-wãn la a Zezi wilg t’a karen-biisã segd n yɩɩ tʋm-tʋmdba?

6 Nand t’a Zezi rʋ saasẽ bala, a yeela a karen-biisã: “Bɩ y kẽng n maan neba buud fãa tɩ b yɩ mam karem-biisi n lis bãmb ne Ba la Biiga la Sɩɩg Sõng yʋʋre. La zãms bãmb tɩ b sak bũmb nins fãa mam sẽn da togs yãmbã.” (Matɩe 28:19, 20) A Zezi karen-biisã ra segd n yɩɩ neb sẽn maand karen-biisi, bɩ tʋm-tʋmdba. Karen-bi-paals nins b sẽn maana ra segd n zãmsa bũmb nins fãa a Zezi sẽn kõ noor tɩ b maana tũubu, tɩ noor ning sẽn yet tɩ b tɩ maan karen-biisã be sʋka. Rap la pagba, kãsemb ne kamba, sẽn ya a Zezi Kirist karen-biis hakɩkã ra na n yɩɩ tʋm-tʋmdba.—Zoɛll 3:1, 2.

7, 8. a) Verse bʋs n wilgd tɩ kiris-neb hakɩkã fãa yaa tʋm-tʋmdba? b) Sʋgs-bʋs n wat ordinasiõ wã kũun wɛɛngẽ?

7 Wa sẽn zems ne rẽ, yʋʋmd 33 T.W. Pãntekotã, a Zezi karen-biis nins fãa sẽn da be be wã, roap la pagb naag n togsda “Wẽnnaam tʋʋm-kãsemsa.” (Tʋʋma 2:1-11) Sẽn paase, tʋm-tʋmd a Poll gʋlsame: “Yaa ne sũur la ned tẽeda n paamd tɩrlem, la a yaa ne noor la a kɩt kaseto [zãma sʋk, NW] n paamd fãagre.” (Rom dãmba 10:10) A Poll pa taas gom-kãensã tũudum taoor dãmb sul-kɩdg ye, la yaa “Wẽnnaam nin-nongdsa fãa b sẽn bool tɩ yɩ Wẽnnaam meng neba n be Roma.” (Rom dãmba 1:1, 7) Woto me, ‘Wẽnnaam neba sẽn be Efɛɛza, la neb nins sẽn tũud Kirist Zezi ne sɩdã’ ra segd n ‘wĩda laafɩ Koe-noog togsg ratem tɩ yɩ b neooda.’ (Efɛɛz rãmba 1:1; 6:15) La neb nins fãa sẽn wʋm lɛtr ning b sẽn taas Hebre dãmbã ra segd n ‘gãda b saagrã togsg zãma sʋkã kãn-kãe n da yuus ye.’—Hebre dãmba 10:23, NW.

8 La wakat bʋg la ned lebgd tʋm-tʋmda? Bɩ yaa wakat bʋg la a paamd ordinasiõ? La yaa ãnd n kõt-a ordinasiõ wã?

Paam tõog n yɩ tʋm-tʋmdã yaa wakat bʋgo?

9. Wakat bʋg la b kõ a Zezi ordinasiõ, la yaa ãnd n maan dẽ?

9 Sã n yaa ne wakat ning ned sẽn paamd ordinasiõ, la ned ning sẽn kõt ordinasiõ wã wɛɛngẽ, bɩ d ges a Zezi Kirist makrã. A pa paam sebr sẽn wilgd t’a paama ordinasiõ bɩ semineerẽ dipolom sẽn kõt kaset t’a ra yaa tʋm-tʋmd ye, la ra pa ninsaal n kõ-a ordinasiõ ye. Sã n yaa woto, bõe yĩng tɩ d tõe n yeel t’a ra yaa tʋm-tʋmda? Ya a Ezai goamã vʋʋsem sõng sẽn vẽneg t’a gʋlsã sẽn pids a zugã yĩnga: “A Zeova vʋʋsmã bee mam zugu, bala a zaea maam tɩ m moon koe-noogo.” (Luk 4:17-19, NW; Ezai 61:1, NW) Gom-kãensã wilgdame tɩ sãmbg ka be tɩ b tʋma a Zezi t’a togs koe-noogo. Ãnd n tʋm-a? A Zeova sẽn zae-a ne a vʋʋsem sõngã tʋʋmdã yĩngã yĩnga, ra yaa vẽeneg tɩ yaa Wẽnnaam a Zeova n kõ a Zezi ordinasiõ. Wakat bʋg la rẽ zĩnd-yã? A Zezi sẽn da wa n deeg lisgã, a Zeova vʋʋsem sõngã sɩd waa a zugu. (Luk 3:21, 22) Woto yĩnga, ra ya a lisgẽ wã la a paam ordinasiõ.

10. Ãnd n kɩtd tɩ tʋm-tʋmd sẽn yaa kiris-ned lebg ned sẽn “paam zʋgd nins sẽn zemsã”?

10 Yaa wãn to yẽ ne a Zezi karen-biisã yʋʋm kob-yendẽ wã? Bãmb me ra ya a Zeova n kõ-b tõog tɩ b yaa tʋm-tʋmdba. A Poll yeelame: “Tõnd sẽn paam zʋgd nins sẽn zemsã yita Wẽnnaam nengẽ, sẽn sɩd kɩt tɩ tõnd paam zʋgd nins sẽn zemsã sẽn na yɩl n yɩ kaool paalgã tʋm-tʋmdbã.” (2 Korẽnt dãmba 3:5, 6, NW) Wãn-wãn la a Zeova kɩtd t’a balemdbã paam zʋgd nins sẽn zemsã sẽn na yɩl n yɩ tʋm-tʋmdba? Ges-y a Tɩmote makrã. A Poll bool-a lame tɩ “Wẽnnaam tʋm-tʋmd Kirist Koe-nooga pʋgẽ.”—1 Tesalonik rãmba 3:2.

11, 12. Wãn-wãn la a Tɩmote bɩ n lebg tʋm-tʋmda?

11 Goam nins sẽn pʋgdã b sẽn taas a Tɩmote wã sõngda tõnd tɩ d bãng a sẽn lebg tʋm-tʋmd to-to wã: “Kell n sak bũmb nins fo sẽn da zãms la f bãng tɩ yaa sɩdã, la fo mii sẽn da zãmsa foomã. Hal fo yãadem wakat tɩ ta masã fo bãnga Gʋlsg Sõamyã sẽn tõe n vẽneg foom tɩ f paam fãagre, fo sẽn tẽed Kirist Zezi wã yĩnga.” (2 Tɩmote 3:14, 15) A Tɩmote tẽebã yẽbgr yaa Gʋlsg Sõamyã bãngre. Yaa tẽeb kãng n da na n tus-a t’a moon zãma sʋka. B sẽn da baooda fãa ra yaa yẽ sẽn na n karem-b a toor bal bɩ? Ayo. A Tɩmote ra rata sõngr sẽn na yɩl n paam bãngr sẽn yaa takɩ la a wʋm a sẽn da karemd bũmb ningã võor ne tẽeb nini. (Kolos rãmba 1:9, NW) Woto, b ra ‘kɩtame t’a Tɩmote sak n tẽ.’ A sẽn bãng Gʋlsg Sõamyã ‘hal a yãadem wakatã,’ rẽnd a pipi karen-saam dãmbã ra segd n ya a ma wã la a yaab poakã, bala yaa vẽeneg t’a ba wã ra pa tẽed ye.—2 Tɩmote 1:5.

12 La a Tɩmote sẽn lebg tʋm-tʋmdã, b ra baoodame t’a maan sẽn yɩɩd woto. Yaa vẽeneg t’a sẽn maan tũud-n-taar ne kiris-neb sẽn be tigims nins sẽn be yambẽ wã kenga a tẽebã. Wãn-wãn la d mi rẽ? Bala a Poll sẽn yã bi-bɩɩg a Tɩmote pipi wã, a ra “tara yʋ-noog ba-biis nins sẽn be Listr ne Ikonioma sʋka.” (Tʋʋma 16:2) Sẽn paase, rẽ wẽnde, saam-biis kẽer n gʋls tigimsã lɛta sẽn na yɩl n keng-b tẽebo. La yel-gɛtbã ges-b lame, sẽn na yɩl n keng b raoodo. Segl-kãensã sõnga kiris-neb wa a Tɩmote tɩ b bɩ tẽebã wɛɛngẽ.—Tʋʋma 15:22-32; 1 Pɩɛɛr 1:1.

13. Wakat bʋg la b kõ a Tɩmote ordinasiõ t’a yɩ tʋm-tʋmda, la bõe yĩng tɩ y na n yeel t’a tẽebã bɩʋʋng pa tek zĩ-kãngã?

13 Noor ning a Zezi sẽn kõ tɩ be Matɩe 28:19, 20 pʋgẽ wã yĩnga, d tõe n kɩsa sɩd t’a Tɩmote tẽebã tus-a lame me t’a rɩk a Zezi togs-n-taar la a reeg lisgu. (Matɩe 3:15-17; Hebre dãmba 10:5-9) Woto ra yaa bãnd sẽn wilgd t’a Tɩmote rɩka a sɩɩga fãa n kõ Wẽnnaam. A Tɩmote sẽn deeg lisgã, a lebga tʋm-tʋmda. Rẽ tɛka, a vɩɩmã, a pãngã, la bũmb ning fãa a sẽn da tara a rɩk n kõo Wẽnnaam. Woto ra yaa bũmb sẽn be a “baleng tʋʋmdã” pʋgẽ. La rẽ poore, a Tɩmote pa tek zĩ-kãng bal n kal a nus n zĩẽ ye. A kẽnga taoor n bɩ tẽebã wɛɛngẽ, n lebg kiris-neb tʋm-tʋmd sẽn bɩ. Sẽn yɩ woto wã ya a Tɩmote sẽn maan tũud-n-taar ne kiris-neb sẽn bɩ wala a Pollã, a meng Biibl zãmsgã la a yẽesmã moonegã tʋʋmdẽ wã yĩnga.—1 Tɩmote 4:14; 2 Tɩmote 2:2; Hebre dãmba 6:1, NW.

14. Rũndã-rũndã, wãn-wãn la ned sẽn “be yam sõng pʋgẽ vɩɩm sẽn-kõn-sa wã yĩngã” bɩt n wa lebg tʋm-tʋmda?

14 Rũndã-rũndã, yaa woto me ne neb nins b sẽn kõt ordinasiõ tɩ b tʋm kiris-neb tʋʋmdã. B sõngda ned ning sẽn “be yam-sõng pʋgẽ vɩɩm sẽn-kõn-sa wã yĩngã” t’a zãms n bãng Wẽnnaam la a raabã, ne Biiblã zãmsg maasem. (Tʋʋma 13:48, NW) Nedã zãmsda Biiblã noy tũub a vɩɩmã pʋgẽ, la Wẽnnaam pʋʋsg sõma. (Yɩɩl Sõamyã 1:1-3; Yelbũna 2:1-9; 1 Tesalonik rãmba 5:17, 18) A maanda tũud-n-taar ne tẽedb a taabã la a rɩt segls nins “kɩs-sɩd la gũusd yambã” sẽn dɩkda nafa. (Matɩe 24:45-47, NW; Yelbũna 13:20; Hebre dãmba 10:23-25) Woto, a bɩtame, n deegd zãmsg b sẽn sigli.

15. Bõe n maande, ned sã n deeg lisgu? (Ges tẽngr notã me.)

15 Sẽn na n baase, ned sẽn zãmsd Biiblã sẽn tall nonglem ne Wẽnnaam a Zeova la tẽeb sẽn yaa kãseng ne yao-n-dɛɛkã wat n dat n dɩka a mengã zãng n kõ a yĩngr Ba wã. (Zã 14:1) Yaa pʋʋsg yẽ mengã sẽn maand pʋgẽ la a rɩkd a mengã n kõ woto, tɩ rẽ poor bɩ a reeg lisgu, tɩ wilg zãma wã taoor t’a rɩka a meng n kõ. A lisgã n yaa bũmb ning sẽn wilgd t’a paama ordinasiõ, bala yaa sasa kãng la b sak n deeg-a zãng wa sõgen sẽn dɩk a meng n kõ, sẽn yaa Wẽnnaam diakonos. A segd n welga a meng ne dũniyã. (Zã 17:16; Zak 4:4) A wilga a mengã fãa wa ‘maan-vɩɩg sẽn yaa sõma la sẽn zems Wẽnnaam yam.’ A maanda woto zãng-zãng n pa kell ye. (Rom dãmba 12:1) * A yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmda, n dɩkd Kirist togs-n-taare.

Kiris-neb tʋʋmdã yaa bõe?

16. A Tɩmote sẽn da yaa tʋm-tʋmdã, a zɩɩb kẽer da yaa bʋse?

16 Ra yaa bõe ne bõe me n da be a Tɩmote tʋʋmdã pʋgẽ? A sẽn da ya a Poll tũud-n-taagã, a ra tara tʋʋm takɩ so-togsã wɛɛngẽ. La a Tɩmote sẽn lebg kẽem soabã, a tʋma wʋsg n zãms a kiris-nin-taasã la a keng b tẽebo. La a tʋʋmdã yãoog yɩɩ koe-noogã mooneg la karen-biisã maaneg wa a Zezi la a Polle. (Matɩe 4:23; 1 Korẽnt dãmba 3:5) A Poll yeela a Tɩmote woto: “Bɩ f gũus f meng ne bũmb fãa, la f sak namsgo; maan koe-moaand tʋʋmde, la f maan f tʋʋmd neere.” (Yaa tõnd n ningd italikã.)—2 Tɩmote 4:5.

17, 18. a) Yaa tʋʋm-bʋg pʋgẽ la kiris-nebã kẽesd b mense? b) Moonegã tʋʋmd yõod taa zĩ-bʋg ne kiris-neb tʋm-tʋmda?

17 Yaa woto me ne kiris-neb tʋm-tʋmdbã rũndã-rũndã. B kẽesda b mens zãma sʋk tʋʋmdẽ, koe-moonegã tʋʋmdẽ, n moond neb a taabã tɩ fãagr n be, a Zezi maoongã maasem yĩnga, la b zãmsd sũ-bʋgsem dãmbã tɩ b pʋʋs ne a Zeova yʋʋrã. (Tʋʋma 2:21, NW; 4:10-12; Rom dãmba 10:13, NW) B tikda Biiblã zug n wilgdẽ tɩ yaa Rĩungã la saagr ning bal sẽn be ãdem-biisã sẽn namsda yĩnga. B wilgdame me tɩ masã menga, yɛlã sãoogdame, d sã n tũ Wẽnnaam noyã d vɩɩmã pʋgẽ. (Yɩɩl Sõamyã 15:1-5; Mark 13:10) La kiris-neb tʋm-tʋmd pa moond vɩɩmã zu-loees fãa welgr masã Evãnzill ye. Sẽn yaa lebende, a zãmsda nebã tɩ ‘Wẽnnaam sakr bee yõod ne vɩɩm ninga sẽn be masã wã, la vɩɩm ninga sẽn watã.’—1 Tɩmote 4:8.

18 Yaa sɩda, tʋm-tʋmdb wʋsg sẽn yɩɩd tõe n sõgena ne manesem a taab n paase, tɩ rẽ tõe n yɩ toor ne kiris-neb a taabã rẽnda. Wʋsg tara zags zɩɩbo. (Efɛɛz rãmba 5:21-6:4) Kẽem dãmbã la ministɛɛrã sõgen dãmb tara tʋʋm tigingã pʋgẽ. (1 Tɩmote 3:1, 12, 13; Tɩt 1:5; Hebre dãmba 13:7) Kiris-neb wʋsg sõngd n meta Rĩung Roto. Kẽer paama zu-no-kãseng n tʋmd wa yamleoog tʋm-tʋmdb Sosiete Wats Tawa Betɛll zagsẽ wã a ye. La kiris-neb tʋm-tʋmdba fãa moonda koe-noogã. Pa yãk ye. Yaa f sẽn na n kẽes f meng tʋʋm kãng pʋgẽ n wilgd tɩ f yaa kiris-neb tʋm-tʋmd hakɩka.

Kiris-neb tʋm-tʋmd manesem

19, 20. Manesem bʋg la kiris-neb tʋm-tʋmdbã segd n talle?

19 Dũni kiris-nedemdã tʋm-tʋmdb wʋsg sẽn yɩɩd gũudame tɩ b kõ-b waoogr sẽn yaa toor zalle, la b tara naam yʋy wala “reverã” la “pɛɛr.” La kiris-neb tʋm-tʋmd miime tɩ ya a Zeova a yembr bal n zems ne waoogr sẽn yaa kãseng wʋsgo. (1 Tɩmote 2:9, 10, NW) Kiris-neb tʋm-tʋmd ba a ye pa baood waoogr wʋsg woto, bɩ n dat naam yʋy sẽn yaa toor zall ye. (Matɩe 23:8-12) Kiris-ned miime tɩ diakonia pipi võorã yaa “tʋʋmde.” Biiblã pʋgẽ, wakat ninga, b rɩkda gom-biig ning sẽn tɩ lagem ne-a wã n tɩ loe ne tʋʋm ned sẽn maande, wala ned sẽn sarbd neb rɩɩbo. (Luk 4:39; 17:8; Zã 2:5) Baa ne b sẽn dɩk-a n tɩ loe ne kiris-nebã tʋʋmd to-to wã sẽn be ziir n yɩɩdã, diakonos ket n yaa tʋm-tʋmda.

20 Woto yĩnga, kiris-neb tʋm-tʋmd ba a ye pa tar bʋʋm n na n zẽk a meng ye. Kiris-neb tʋm-tʋmdb hakɩkã, baa b sã n tar zɩɩb sẽn yaa toor zall tigingã pʋgẽ, b yaa yembs sẽn tar sik-m-menga. A Zezi yeelame: “Ned ninga fãa sẽn dat n yɩ yãmb nin-kãsenga, bɩ a yɩ yãmb sõangda. La ned ninga fãa sẽn dat n yɩ yãmb kãsma bɩ yẽ yɩ yãmb yamba.” (Matɩe 20:26, 27) A Zezi sẽn wa n wilgd a karen-biisã manesem sẽn zems ning b sẽn segd n tallã, a waasa b nao wã, n maan tʋʋmd ning yamb sẽn yaa poorẽ soab n tɩ yɩɩdã sẽn segd n maane. (Zã 13:1-15) Ad sɩd yaa sik-m-meng tʋʋmd tɛkẽ! Woto yĩnga, kiris-neb tʋm-tʋmdbã sõgenda Wẽnnaam a Zeova la a Zezi Kirist ne sik-m-menga. (2 Korẽnt dãmba 6:4; 11:23) B wilgda sik-m-meng n sõgend taaba. La b sã n wa moond koe-noogã, b sõgenda neb a taabã sẽn pa tẽedbã tɩ pa tũ ne rat-m-yembr ye.—Rom dãmba 1:14, 15; Efɛɛz rãmba 3:1-7.

Tõog-y toog tʋʋmdã pʋgẽ

21. Wãn-wãn la a Poll paam keoobo, a sẽn tõog toog tʋʋmdã pʋgẽ wã?

21 Ne a Polle, yɩ kiris-neb tʋm-tʋmdã kɩtame t’a tõog toogo. A yeela Kolos rãmbã t’a namsa wʋsg sẽn na yɩl n moon-b koe-noogã. (Kolos rãmba 1:24, 25) La a sẽn tõog toogã yĩnga, neb wʋsg saka koe-noogã n lebg tʋm-tʋmdba. B ra lebga Wẽnnaam komdibli, la a Zezi Kirist saam-biisi, sẽn tar saagr n na n lebg bõn-naands ninsaal nif sẽn pa ne n zĩnd ne yẽ saasẽ. Ad sɩd yaa tõog-toogã keoor sẽn be ziiri!

22, 23. a) Bõe yĩng tɩ kiris-neb tʋm-tʋmdbã rat tõog-toog rũndã-rũndã? b) Bi-kãsems bʋs n yit kiris-neb tõog toogã pʋgẽ?

22 Tõog-toog yaa tɩlae rũndã-rũndã ne neb nins sẽn sɩd yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdbã. Daar fãa neb wʋsg maooda ne bãasã bɩ kʋʋlmã toodo. Roagdbã tʋmda wʋsgo, tɩ bãmb wʋsg pa tar kẽed-n-taaga, n wubd b kambã. Ne raoodo, kambã yasa kãn-kãe pãn-tusd-wẽns nins sẽn gũbg-b lekollẽ wã taoore. Kiris-neb wʋsg maooda ne zu-loe-kãsems laogã wɛɛngẽ. Tɩ wʋsg reegd namsg b tẽebã yĩnga, bɩ toodo, rũndã-rũndã sẽn yaa ‘yaoolem wakat sẽn tar toodã’ yĩnga! (2 Tɩmote 3:1) N-yẽe, rũndã-rũndã, a Zeova tʋm-tʋmdb milyõ a yoob la balã tõe n yeela wa tʋm-tʋmd a Poll tɩ: “Ne manesem buud fãa, tõnd yetame tɩ d yaa Wẽnnaam tʋm-tʋmdba, ne tõog-toog wʋsgo.” (2 Korẽnt dãmba 6:4, NW) Kiris-neb tʋm-tʋmdbã pa komsd raood n bas ye. Sɩd-sɩda b segd n pẽg-b-la b tõog-toogã yĩnga.

23 Sẽn paase, wala sẽn yɩ to-to ne a Pollã, tõog-toogã womda biis sẽn be rasãnde. D sã n tõogd toogo, d kogenda d zems-n-taarã sẽn tar pãngã ne a Zeova wã, la d kɩtdẽ t’a sũur yɩ noogo. (Yelbũna 27:11) Woto, d kengda d mengã tẽeb la d maand karen-biisi, tɩ yalgd kiris-neb saam-biirã. (1 Tɩmote 4:16) A Zeova teela a tʋm-tʋmdbã, la a ning b tʋʋmdã bark yaoolem day kãensã. Rẽ kɩtame tɩ b tigim neb 144 000 yaoolem neba, tɩ neb milyõ rãmb sẽn paas paam saagr sɩd-sɩd n na n paam vɩɩm sẽn pa sat tẽng zug arzãnẽ. (Luk 23:43, NW; Wilgri 14:1) Sɩd-sɩda, kiris-neb tʋʋmdã ya a Zeova ninbãan-zoeerã pukri. (2 Korẽnt dãmba 4:1) Bɩ d fãa ges-a wa bũmb sẽn tar yõod wʋsgo, la d tall mi-beoogo, a biisã sẽn na n kaoos wakat fãa wã yĩnga.—1 Zã 2:17.

[Tẽngr not rãmbã]

^ sull 3 Gerɛk gom-biig ning sẽn yaa diakonos yaa gom-biig ning sẽn yaa “diakr” yẽgre. Diakr yaa nin-kãseng egiliizã pʋgẽ. Egiliiz nins pʋsẽ pagb sẽn tõe n yɩ diakr dãmbã, b tõe n bool-b lame tɩ diakr pogse.

^ sull 15 Ba Rom dãmba 12:1 sã n paka kiris-neb sẽn zaeyã sẽn tɩ yɩɩd fãa, noor ning sẽn be be wã paka “piis a taab[ã]” me. (Zã 10:16) Bãmb ‘lagemda ne a Zeova sẽn na yɩl n sõgen-a la b tall nonglem ne a Zeova yʋʋrã, sẽn na yɩl n lebg a sõgen dãmba.’—Ezai 56:6, NW.

Y tõe n wilga a võor bɩ?

• Zɩɩb bʋg n da zao yʋʋm kob-yendẽ kiris-nebã fãa zutu?

• Yaa wakat bʋg la b kõt ned ordinasiõ t’a yɩ kiris-neb tʋm-tʋmda, la yaa ãnd n maand rẽ?

• Manesem bʋg la kiris-neb tʋm-tʋmd segd n talle?

• Bõe yĩng tɩ kiris-neb tʋm-tʋmd segd n tõog toog zu-loeesã taoore?

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto, seb-neng 15]

Lisgã yaa bãnd tɩ ned rɩka a meng n kõ Wẽnd, la a wilgdame tɩ b yãk-f-la wa tʋm-tʋmda

[Foto, seb-neng 16, 17]

B zãmsa a Tɩmote Wẽnnaam Gomdã hal a yãadem wakate. A lebga tʋm-tʋmd b sẽn kõ ordinasiõ, a sẽn wa n deeg lisgã

[Foto, seb-neng 18]

Kiris-neb tʋm-tʋmdbã ratame n sõgene