Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Biiblã: B ra nong-a, b ra kis-a

Biiblã: B ra nong-a, b ra kis-a

Biiblã: B ra nong-a, b ra kis-a

“M tʋllẽ lame tɩ b lebg sebr sõngã buud-goamã fãa pʋsẽ,” woto la a Didier Érasme sẽn yaa Holãnd bãngd b sẽn da pẽgd sõma yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã yeel-yã.

A ÉRASME sẽn tʋll bũmb ning ne a sũur fãa yaa tɩ ned fãa tõog n karem Gʋlsg Sõamyã la a wʋm a võore. La Biiblã bɛɛb kɩɩsa tagsg a woto ne nen-kɛglem. Sɩda, Erope, rẽ wẽnde ned sã n bao n na n bãng sẽn be Biiblã pʋgẽ, baa yaa bilf bala, ra yaa yelle. Ãngeletɛɛre, noor la depite rãmbã yãk-yã, sẽn da kõt noor tɩ “ned ning fãa sẽn karem Gʋlsg Sõamyã ne Ãngilind bɩ b reeg a zĩigã, a sẽn so wã fãa, a arzɛkã la a vɩɩmã . . . la tɩ b sã n kell n zãgse, bɩ n yɩlem b sã n kõ-b sugr poore, b segd n deng n luul-b-la b sẽn zãmb rĩmã yĩnga, tɩ rẽ poore, bɩ b yõog-b bugum b sẽn kɩɩs Wẽnnaam yĩnga.”

Erop pʋgẽ wã menga, Katolik Weoog-toaagã (Inquisition Catholique) bao n na n kʋʋ tũudum wil nins sẽn “kɩɩsã,” wala Fãrens Vodoa rãmbã, la b welg-b toor n namse, b sẽn da minim n moond n tikd “evãnzill dãmbã la epitr dãmbã la gʋlsg sõamyã sɛb a taabã zutã yĩnga, . . . bala moonegã la gʋlsg sõamyã wilgr [da yaa] bũmb b sẽn da gɩdg zãng fasɩ tɩ nin-zaalsã ra maan ye.” Rap la pagb ka tɛk la b nams la b kʋ ne manesem sẽn pa tõe bilgi, b nonglmã ne Biiblã yĩnga. B sã n da lebs n dɩk Soaalã Pʋʋsg goam la Noy Piigã la b zãms-b b kambã, pa gũusi toog sẽn yaa kãseng n yɩɩdã n da paamd-ba.

Wẽnnaam Gomdã nonglem kãngã buud ra ket n bee Ãngeletɛɛr neb wʋsg sẽn tog sor mogr zug n na n tɩ reeg Amerik Rɩtg babgã sũyẽ. Amerik sɩngrẽ wã, “karengã la tũudmã ra loee wʋsg ne taaba, n wa ne buud minim sẽn yẽbg Biiblã bãngr zug fasɩ,” woto la sebr ning sẽn yaa Histoire de la vie privée — De la renaissance aux lumières yeta. Sɩda, tũudum zãmsg b sẽn yiis sebr zug Boston yʋʋmd 1767 wã ra sagendame: “Karm-y gʋlsg sõamyã neere. Yibeoog la zaabr fãa y segd n karma Biiblã saka.”

Sã n yaa ne Barna Research Group sẽn be Ventura Kaliforni soolmã, sẽn yɩɩd Amerik nebã 90 koabg zug tara Biibl dãmb a tãabo, b sã n pʋɩ tɩ zemse. La vaeesg b sẽn maan sẽn pa kaoos wilgdame tɩ baa ne b sẽn ket n waoogd Biiblã sõma be wã, “rɩk sẽk n karm-a, n zãms-a la b tũ-a wã. . . . yaa bũmb sẽn looge.” Neb wʋsg sẽn yɩɩd mii sẽn be a pʋgẽ wã zugẽ-zugẽ bala. Zʋrnall gʋlsd a yembr togsa woto: “B ye pa nong n tagsd wʋsg tɩ [Biiblã] ket n tõe n talla yõod masã zu-loeesã zut ye.”

Dũniyã tagsg toeengo

Nebã nong n tagsdame tɩ ninsaalbã bãngr la b lagem-n-tʋmã bal tõe n kɩtame tɩ d vɩɩmã manege. B geta Biiblã wala sɛb wʋsg a taabã bala, sẽn tɩ loe ne tũudum tagsa la yɛl neb sẽn vɩɩmde, la pa wala sebr sẽn tar yɛl sẽn sɩd zĩndi, sẽn yaa sɩd ye.

Woto, wãn-wãn la neb wʋsg sẽn yɩɩd maand ne vɩɩmã zu-loees sẽn tar gĩdb n paasdẽ wã? B tʋmda tẽeb vɩʋʋg pʋgẽ, n pa tar vɩɩm manesem la tũudum sor-wilgr ye. B lebgda wala batayo rãmb sẽn pa tar wẽnemdga, “ninsaalb zãmsg buud fãa, . . . la neba belgr la b sɩlem sẽn pengd n lebsd poorẽ la taoore, wa sobg sẽn dɩkd bũmbã.”—Efɛɛz rãmba 4:14, The Twentieth Century New Testament.

Rẽ, d segd n sʋkame: Biiblã yaa wa tũudum sɛb a taabã bal bɩ? Bɩ a sɩd yaa Wẽnnaam Gomde, sẽn tar zãmsg sẽn sɩd zems la sẽn tar yõod wʋsgo? (2 Tɩmote 3:16, 17) Biiblã zemsa ne tõnd vaeesg bɩ? Sõsg ning sẽn pʋgdã na n leoka sʋgs-kãensã.

[Foto, seb-neng a 3]

A Dedier Érasme

[Fotã sẽn yitẽ]

A yita sebr ning sẽn yaa Deutsche Kulturgeschichte

[Foto, seb-neng a 4]

B welga Vodoa rãmbã toor n namse, b sẽn da moond Gʋlsg Sõamyã yĩnga

[Fotã sẽn yitẽ]

Stichting Atlas van Stolk, Rotterdam