Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Yãmb sẽn tẽed bũmb ninsã tika bõe zugu?

Yãmb sẽn tẽed bũmb ninsã tika bõe zugu?

Yãmb sẽn tẽed bũmb ninsã tika bõe zugu?

B wilgame tɩ tẽ yaa “f sẽn na n sak tɩ bũmb yaa sɩda, a yaa halaale, bɩ sẽn sɩd be.” Nasiõzĩni Déclaration universelle des droits de l’homme kõta ned fãa “sor t’a tags wa a sẽn date, t’a yãk tɩ zems a sũur-kaseto, la a yãk a tũudum.” Dʋrwa kãng kõt-f-la sor me tɩ “f toeem tũudum bɩ tẽebo,” f sã n data.

LA BÕE yĩng tɩ ned na n dat n toeem a tũudum bɩ a tẽebo? “Mam tara m tẽebo, la woto sek-m lame,” woto la nebã nong n tagsdẽ. Neb wʋsg tagsdame tɩ baa tẽeb sẽn pa sɩd pa maand ned ba a yembr wẽng ye. Wala makre, ned sẽn tẽed tɩ tẽngã yaa paklga, tõe t’a pa maand a meng bɩ neb a taabã wẽng ye. “D pa segd n maan tak-tɩ-m-tak ne neb nins tagsg sẽn yaa toor ne tõndã ye.” Woto la neb kẽer yeta. La yaa wakat fãa la tags-kãngã yaa yam bũmb bɩ? Logtor na sak a logto-taag tagsg sẽn yaa toore, sã n mik tɩ yẽ soabã ket n tẽedame t’a tõe n tɩ sɩɩsa kũum n yi be bal n tɩ sɩɩs bãad dãmbã logtor yirã?

Tũudmã wɛɛngẽ me, tẽeb ziri wã maana wẽng hal kẽengo. Tags-y yel-beed nins sẽn tʋma yelle, tũudmã nanambs sẽn “tus kiris-neb sẽn yaa yẽesem sẽn loog rãmb tɩ b kʋ neb n pa tol n zoe nimbãaneg baa bilf” pĩnd wẽndẽ (Moyẽnaaz) tũudum zabã sasa wã. La tags-y rũndã-rũndã “kiris-neb” sẽn bob bug-raad n tɩ maan tẽng-n-biis ne taab zabr sẽn pa kaoos pʋgẽ wã yelle. “B maana wa pĩnd (Moyẽnaaz) zab-zabdbã sẽn da tar neb b sẽn boond tɩ nin-sõmsã yʋy b bug-raadã zutu, la b ra tar a Vɛrs Maryam sõng mamsg b bug-raadã seesẽ wã.” Yẽesem sẽn loog rãmb kãensa fãa ra tẽedame tɩ b sẽn da maandã yaa tɩrga. La vẽenega, yel-kãensã pʋsẽ la tũudum zab a taabẽ, bũmb n da yaa kɛgr wʋsgo.

Bõe yĩng tɩ zũnd-zãndã la zabã be wʋsgo? Biiblã leokdame n yetẽ tɩ ya a Sʋɩtãan Munaafɩɩk sẽn “belgd dũniyã fãa wã” yĩnga. (Wilgri 12:9; 2 Korẽnt dãmba 4:4; 11:3) Tʋm-tʋmd a Poll yeelame tɩ d gũus tɩ zu-bʋko, neb wʋsg sẽn yet tɩ b yaa wẽn-tũudb “sẽn na n sãama,” a Sʋɩtãan sẽn tudgi, n da na n maan ‘bõn-bãn buud fãa la bãn ne bõn-yɛɛsds n belg nebã.’ A Poll yeelame tɩ nin-kãensã “kɩɩsame n ka nong sɩda tɩ bãmb tõe n paam fãagr ye,” tɩ woto yĩng tɩ b kɩt tɩ “b tẽ ziri.” (2 Tesalonik rãmba 2:9-12) Yãmb na n yɩɩ wãn n tags tɩ zɩlem-beed tẽeb pa tar yell wʋsgo? Pʋd n yaa bõe yĩng n kɩt tɩ yãmb tẽed y sẽn tẽedã?

B wub-b lame tɩ b tẽ bɩ?

Tõe tɩ b wuba yãmb tɩ y sak y zakã neb tẽebo. Tõe n yɩɩ bõn-sõngo. Wẽnnaam datame tɩ roagdbã zãms b kambã. (Tõodo 6:4-9; 11:18-21) Wala makre, bi-bɩɩg a Tɩmote sẽn kelg a ma wã la a yaab poakã naf-a-la wʋsgo. (2 Tɩmote 1:5; 3:14, 15) Gʋlsg Sõamyã yetame tɩ d waoog d roagdbã sẽn tẽed bũmb ningã. (Yelbũna 1:8; Efɛɛz rãmba 6:1) La yãmb Naandã ratame tɩ y tẽ, yãmb roagdbã sẽn tẽedã yĩng bal bɩ? Sɩda, tõnd sã n sak yɛl pĩnd zãmaan dãmbã sẽn tẽ bɩ b sẽn maan n pa tags tɩ bɩ, tõe n yɩɩ yelle.—Yɩɩl Sõamyã 78:8; Amos 2:4.

B wuba Samari poak t’a sak a buudã neb tẽebo. Pʋg-kãng la sẽn seg a Zezi Kiristã. (Zã 4:20) A Zezi pa gɩdg-a t’a ra yãk a sẽn da rat n tẽ bũmb ningã ye, la a yeel-a-la woto n paase: “Yãmb Samari rãmba waoogda yãmb sẽn ka mi.” Sɩda, pʋg-kãngã tũudmã tẽeb wʋsg ra pa sɩd ye. La a Zezi yeel-a lame t’a ra segd n toeema tẽebo, a sã n dat t’a balengã ta Wẽnnaam yam, sẽn dat n yeel tɩ ‘ne a sɩɩg la ne sɩda.’ Yẽ ne neb nins sẽn da yaa wa yẽ wã ra pa segd n gãd tẽeb ning b sẽn sɩd ra nong wʋsgã ye. Ayo, b ra segd n “saka tẽeb kãnga” b sẽn tũnug ne a Zezi Kirist n pukã.—Zã 4:21-24, 39-41; Tʋʋma 6:7.

B zãmsa yãmb tɩ y tẽ mitb tẽeb bɩ?

Karen-saam dãmb la mitb wʋsg sẽn tar bãngr yɛl takɩ pʋsẽ zemsa ne waoogr kãsenga. La makr wʋsg n wilgd tɩ karen-saam dãmb yʋy sẽn yi n da tudg fasɩ. D rɩk makr ne bãngrã sɛb a yiib Gerɛs filozof a Aristot sẽn gʋlsã wɛɛngẽ. Pĩnd yɛl mit a Bertrand Russell yeelame tɩ “seb-kãensã b yiibã fãa zãmsg sakr yaa toogo, sã n yaa ne rũndã-rũndã bãngrã.” Baa rũndã-rũndã mitb baasd n togsa yɛl sẽn pa sɩd lɛ-lɛ ye. Yʋʋmd 1895 wã, Ãngeletɛɛr bãngd a Lord Kelvin yeela ne bas-m-yam tɩ “Bũmb zɩslem sẽn yɩɩd pemsem pa tõe n yɩk yĩngr ye.” Woto yĩnga, ned sẽn tar yam pa tẽed zond-yaar tɩ bũmb yaa sɩda, karen-saamb sẽn yaa bãngd sẽn togs-a wã yĩng bal ye.—Yɩɩl Sõamyã 146:3.

Yaa d maan gũusg woto me, sã n wa yaa tũudmã zãmsgo. Tʋm-tʋmd a Poll da paama zãmsg sõma a tũudmã karen-saam dãmb nengẽ, la a ra “wɩnga ne [a] ba rãmba minund hal tɩ looge.” La a sẽn da tar yẽesem ne a yaab rãmbã tẽebã waa ne zu-loees n kõ-a. Rẽ tus-a lame t’a ‘nams Wẽnnaam tẽedba wʋsg-wʋsg hali n sãam bãmba.’ (Galat dãmba 1:13, 14; Zã 16:2, 3) Sẽn yaa wẽng n yɩɩda, kaoosame t’a Poll ket n ‘zãgsd n baood toog n paasd toogo,’ (Sebr Sõngo) a sẽn da zãgsd bũmb nins sẽn da tusd-a t’a tẽ a Zezi Kiristã yĩnga. Waa n yɩɩ tɩlae ne a Zezi mengã t’a kẽes a toog t’a Poll na n yaool n dems a tẽebã.—Tʋʋma 9:1-6; 26:14.

Yaa kɩba-kɩtbã n tall pãng yãmb tẽebã zug bɩ?

Tõe tɩ kɩba kɩtbã talla pãng wʋsg ne yãmb sẽn tẽedã zugu. Neb wʋsg sũy yaa noogo, b sẽn so b mens n na n togs b sẽn dat kɩbayã pʋsẽ wã, tɩ kɩtdẽ tɩ b tõe n paam kɩbay sẽn tõe n tall yõodã. Baasg zãnga, pãens wʋsg rãmb n tõe n so kɩba kõtbã naoor wʋsgo. Naoor wʋsgo, b sẽn togsd la b wilgd bũmb ningã yaa kɩba-golems sẽn toeemd yãmb tagsgã tɩ lebg wẽnga.

Sẽn paase, sẽn na yɩl n paam neb wʋsgo, kɩba-kɩtbã nong n wilgda yɛlã tɩ b wõnd bõn-sãamse. Bũmb ning togsg sẽn da yaa toog bɩ ningr sẽn da yaa toog sebr zug sẽn na maan yʋʋm a wãn bal sẽn loogã lebga bũmb sẽn wɛ masã. Bilf-bilfu, b tara vɩɩmã noy kɩɩsg n paasdẽ. Nebã tagsg tara goleng n debda. B sɩngame n “boond wẽng tɩ sõama la b boond sõama tɩ wẽnga.”—Ezai 5:20; 1 Korẽnt dãmba 6:9, 10.

D kɩt tɩ d sẽn tẽed bũmb ninsã paam tikr sõma

F sã n tik ninsaalbã tagsg la b zãmsg zugu yaa wa f sẽn me roog bĩisr zugu. (Matɩe 7:26; 1 Korẽnt dãmba 1:19, 20) Rẽ, bõe zug la y tõe n tik y tẽebã ne bas-yardo? Wẽnnaam sẽn kõ yãmb yam tɩ y tõe n vaees dũniyã sẽn gũbg-y la y maan sʋgsg tẽebã yɛl zutã yĩnga, a pa tõe me n kõ bõn-tũnugds sẽn na yɩl tɩ y paam y sʋgsgã leoor sẽn zems sɩda? (1 Zã 5:20) Yaa vẽeneg t’a tõeeme! La wãn to la y tõe n bãng sẽn yaa sɩda, halaal bɩ sẽn sɩd be, balengã wɛɛngẽ? D pa sãmbd la d yeel tɩ yaa Wẽnnaam Gomdã sẽn yaa Biiblã bal n kɩtd tɩ d tõe n maan tikr kãngã ye.—Zã 17:17; 2 Tɩmote 3:16, 17.

La nina tõe n yeelame tɩ: “Yaas-y ka. Pa neb nins sẽn tar Biiblã mengã n wa ne zab-toos la zũnd-zãnd dũniyã zug sɩda?” Yaa sɩd tɩ tũudmã taoor dãmb sẽn yet tɩ b tũuda Biiblã zãmsa nebã tagsa sẽn wat ne zũnd-zãnd la sẽn kɩɩsd taaba. Sẽn yaa woto wã, yaa b sẽn pa tik b tẽebã Biiblã zugã yĩnga. Tʋm-tʋmd a Pɩɛɛr bilg-b-la wala “zãmb bãngdb” la “zãmb karen-saam dãmb” sẽn ‘sãamd neba.’ B tʋʋmã yĩnga, a Pɩɛɛr yeelame tɩ: ‘Neb na n goma sɩda sor wẽnga.’ (2 Pɩɛɛr 2:1, 2) La a Pɩɛɛr gʋlsame: “Tõnd tara Wẽnnaam no-rɛɛsdba goama sẽn tar võor n yɩɩda. Yaa sõama yãmb sã n ges bãmb wa yãmb sẽn get fɩtl sẽn yãgd lik zĩigẽ.”—2 Pɩɛɛr 1:19; Yɩɩl Sõamyã 119:105.

Biiblã yeta tõnd tɩ d ges d tẽebã sã n yaa sɩda, n vaees Biiblã sẽn yet bũmb ninga. (1 Zã 4:1) Seb-kãngã karemdb milyõ rãmb tõe n kõo kaset tɩ b sẽn maan woto wã, b vɩɩmã talla võor la a zems n paase. Bɩ y yɩ wa Beere nebã sẽn tall yam-sõngã. ‘Bao-y Gʋlsg Sõamyã pʋgẽ daar fãa’ n yaool n yãk y sẽn na n tẽ bũmb ningã. (Tʋʋma 17:11) A Zeova Kaset rãmbã sũy na n yɩɩ noog tɩ b sõng-yã. Yaa sɩda, yaa yãmb n yãkd y toorẽ yam ne bũmb ning y sẽn dat n tẽ wã. Baasg zãnga, yaa yam tʋʋmd tɩ y kɩs sɩd tɩ pa ninsaalb yam bɩ b tʋlsem zug la yãmb tẽebã tikẽ ye, la yaa Wẽnnaam Gomdã a sẽn vẽnegã sɩd zugu.—1 Tesalonik rãmba 2:13; 5:21.

[Foto, seb-neng a 6]

Y tõe n tika y tẽebã Biiblã zug ne bas-yardo