Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Ãdem-biisã zu-loees na n wa saame bɩ?

Ãdem-biisã zu-loees na n wa saame bɩ?

Ãdem-biisã zu-loees na n wa saame bɩ?

“DŨNIYÃ pʋgẽ, ned a yembr neb a naas sʋk vɩɩ naong pʋgẽ, neb milyaar la zak vɩɩ ne sẽn zems wakɩr koabg la pis-tã daar fãa, neb milyaar ka mi kareng ye, neb milyaar la zak ka tar ko-yũudum sẽn yaa yɩlemd ye, tɩ neb milyaar gãe kom daar fãa.” Yaa woto la koɛɛg sẽn yit Irlãnd yeta.

Ad wã yaa goam sẽn sãamd sũuri, sẽn ningd ninsaal taal a sẽn ka tõe n welg ãdem-biisã zu-loees wakat fãa yĩngã! La neb nins yell b sẽn gom koe-kãngã pʋgẽ wã wʋsg sẽn yaa pagb la kamb sẽn ka tar b sẽn maandga, la zu-loe-kãensã sẽn leb n yaa yel-beed meng n yɩɩda. Rẽ yĩnga, ka bũmb sẽn sãamd sũur wʋsgo, tɩ masã menga yʋʋm kob-gĩnd 21 wã pʋgẽ, tɩ d neẽ tɩ “daar fãa b kɩɩsda neb ka tɛk” dʋrwa rãmb woto sɩda?—La situation des enfants dans le monde 2000.

“Dũni paalg zamaan yɛng pʋgẽ”

Siglg ning sẽn get-a kambã yellã (Fonds des Nations unies pour l’enfance) wilga a bas-yard tɩ “sũ-sãang ning nams-kãensã . . . sẽn wa ne ninsaalbã zutã tõe n paama yiisgu.” Sigl-kãng yeelame tɩ neb milyaar kãensã sẽn be yel-beed nins pʋsẽ masã wã yaa “yɛl b sẽn tõe gɩdge, bɩ sẽn tõe n toeeme.” A tol n yiisa gomd n kos “neba fãa tɩ b maan dũni paalg zamaan yɛng pʋgẽ.” Siglgã saagdame tɩ dũni kãng pʋgẽ ãdem-biisã fãa na n “paama b mens ne naong la welsgo, ne nen-kɛglem tʋʋm la bãase.”

Neb nins sẽn tar tagsa a woto wã paamda raood n tõe n yeel woto, b sẽn ne tɩ masã, neb n maand yɩɩr b taab yĩng n tʋmd wʋsg sẽn na yɩl n boog yel-beed nins “zabã la gudgrã sẽn pʋgd taab n wõnd ka satẽ wã” sẽn wat ne wã. Wala makre, yʋʋm 15 wã sẽn loogã pʋgẽ, siglg a ye (Enfants de Tchernobyl) “sõngame n boog kamb kobs sẽn bẽed kãnsɛɛr namsgo, tɩ bã-kãng yaa nikleɛɛr pems-wẽngã sẽn da wa ne wã.” (The Irish Examiner, yʋʋmd 2000, tʋʋl-nif kiuug rasem a 4 soabã) B yaa bɛd tɩ b yaa bõoneg me, sõngr siglsã sɩd yolsda neb ka tɛkã zaba la sabaab rãmb sẽn kẽesd zu-loees pʋsẽ wã vɩɩm.

Ne rẽ fãa, neb nins sẽn tʋmd sõngrã sigls pʋsẽ wã ka belgd b mens ye. B miimi tɩ zu-loeesã nebã sẽn paamdã “piuuga zĩig fãa n paase la b vigla sõma n yɩɩd b sẽn da yaa to-to yʋʋm piig sẽn looge.” A David Begg sẽn yaa Irlãnd sõngr siglg (Irish charity Concern) taoor soab yeelame tɩ saagã sẽn da ni wʋsg n wa ne ko-limbã Mozãmbikã, “tʋm-tʋmdbã, sõangdbã la kõatbã sõnga sõma.” La a paasa woto: “Tõnd d yembr ka tõe n mao ne sabaab kãensã sẽn wat zĩigã fãa wã n tõog ye.” Sõngr a woto b sẽn kõt Afirikã wɛɛngẽ, ne pʋ-peelem a sak n deega woto: “Yɛl a wãna sẽn kɩtd tɩ d tar saagrã yaa wa fɩtl dãmb bugum sẽn wit kɩɩ-kɩɩ.” Neb wʋsg na n sakame t’a sẽn yeelã sɩd kʋmsda yellã sẽn yaa to-to zĩig fãa wã bal kɛpɩ.

Rẽ yĩnga d tõe n saagame n wa sɩd yã “dũni paalg zamaan yɛng pʋgẽ wã” b sẽn gũudã bɩ? Baa ne sõngrã b sẽn kõt n yolsd nebã rũndã-rũndã wã sẽn sɩd zems ne pẽgrã, yaa vẽeneg tɩ yaa bũmb sẽn yaa sõma tɩ d gom saagr a to, sẽn yaa laafɩ dũni paalg sẽn yaa tɩrg yelle. Wala sõsg ning sẽn pʋgdã sẽn na n wilgã, Biiblã wilgda saag-kãnga.

[Fotã soaadbã]

Seb-neng a 3, kambã: UN/DPI Photo by James Bu