Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Modg-y n ges y taabã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã

Modg-y n ges y taabã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã

Modg-y n ges y taabã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã

“Wẽnnaam ka get wa ninsaal sẽn geta ye.”—1 SÃMWƐLL 16:7.

1, 2. Wãn to la a Zeova sẽn da get a Eliaab to-to wã ra yaa toor ne a Sãmwɛlle, la bõe la rẽ tõe n zãms tõndo?

SẼN yɩɩd yʋʋm 1000 sẽn deng Kirist zãmaana, a Zeova tʋma no-rɛɛs a Sãmwɛll t’a tɩ maan bũmb tɩ neb a taabã pa bãng tiir ye. A yeela no-rɛɛsã t’a kẽng rao yʋʋr sẽn boond t’a Zese yiri, n tɩ zae a Zese biribl a yembr t’a yɩ Israɛll rĩma. A Sãmwɛll sẽn yã a Zese pipi biribl a Eliaabã, a tagsame tɩ sɩd yaa yẽ bal la Wẽnnaam sẽn yãkã. La a Zeova yeelame: “Ra ges a rasãnda ne a woglma ye. Bala, mam ka yãk-a ye. Tɩ bõe, Wẽnnaam ka get wa ninsaal sẽn geta ye. Ninsaal geta nin sẽn ne, la Wẽnnaam geta sũuri.” (1 Sãmwɛll 16:6, 7) A Sãmwɛll pa ges a Eliaab wa a Zeova sẽn ges-a to-to wã ye. *

2 Sɩd yaa nana wʋsg ne ninsaalbã tɩ b tudg b sẽn tagsd to-to neb a taabã zutã. Nif gesgẽ, d tõe n tudgame n tags tɩ neb kẽer yaa sõma tɩ b yaool n yaa wẽns b sũyã pʋsẽ. La d leb n tõeeme n tall tags-kɛg neb sẽn tar pʋ-peelem zugu, b zʋgã sẽn pa noom tõndã yĩnga.

3, 4. a) Yell sã n wa puk kiris-neb a yiib sʋka, bõe la ned kam segd n bao n maan ne a sũur fãa? b) Sogs-bʋs la d segd n sok d mense, d sã n tar mo-yõsr kãseng ne d tẽed-n-taaga?

3 Tõnd sã n yɩt tao-tao n kaood neb a taabã bʋʋdo, baa neb nins tõnd sẽn mi sẽn na maan yʋʋma, tõe n wa waa ne zu-loeese. Tõe tɩ y talla mo-yõsr kãseng ne kiris-ned sẽn da yaa y zo-nongre. Y ratame tɩ y mo-yõsrã sa bɩ? Yaa bõe n na n sõng-yã?

4 Bõe yĩng tɩ y pa na n ges y saam-biigã bɩ y saam-bi-poakã ne yam-sõngo? La y maan dẽ tɩ zems ne a Zezi gom-kãensã: “Ned ka tõe n wa mam nengẽ tɩ ka m Ba sẽn tʋma maama n bool-a ye.” (Zã 6:44) Rẽ poor bɩ y sok y menga: ‘Bõe yĩng t’a Zeova tak nin-kãngã n kẽng a Biriblã nengẽ? Zʋg-sõma bʋs la nin-kãngã tara? M sɩngame n ye pa ne bɩ n pa nand zʋg-sõma kãens bɩ? Bõe yĩng t’a ra yɩ mam zo-nongre? Yaa bõe n da kɩt tɩ m yãk nin-kãngã t’a yɩ m zoa?’ Pipi wã, tõe n yɩɩ toog tɩ y tags a zʋg-sõma wã yelle, sẽn tɩ yɩɩd fãa, y sũur sã n sãama ne-a sẽn kaoos bilfu. Baasg zãnga, y segd n maana woto, n kɩt tɩ mo-yõsrã sa yãmb y yiibã sʋka. Sẽn na yɩl n bãng rẽ sẽn tõe n maan to-to, bɩ d ges rap a yiib nebã sẽn mi n ne b kongrã n yɩɩdã zʋg sõma. Yaa no-rɛɛs a Zonas la tʋm-tʋmd a Pɩɛɛre.

D ges a Zonas ne pʋ-peelem

5. B kõo a Zonas tʋʋm-bʋgo, la a manesem yɩɩ wãn to?

5 A Zonas yɩɩ no-rɛɛs Israɛll rɩtg soolma pʋgẽ, a Zoas biribl a Zeroboam a yiib-n-soabã naam wakate. (2 Rĩm dãmba 14:23-25) Daar a yembre, a Zeova yeela a Zonas t’a yi Israɛll n kẽng Niniiv sẽn yaa Asiri soolem sẽn tar pãngã na-tẽnga. Tʋʋm-bʋg la Wẽnnaam kõ-a? A ra segd n keooga Niniiv nebã tɩ b galʋ-tẽn-kãsengã na n paama sãoongo. (Zonas 1:1, 2) A Zonas zãgsa Wẽnnaam noorã n zoe. A rɩka koom koglg sẽn digd Tarsis sẽn zãr wʋsg ne Niniivã.—Zonas 1:3.

6. Bõe yĩng t’a Zeova yãk a Zonas t’a kẽng Niniivi?

6 Bõe n wat yãmb yamẽ, y sã n wa tagsd a Zonas yelle? Yãmb tagsdame t’a yɩɩ no-rɛɛs sẽn yaa kɩɩsd bɩ? Y sã n tags a yell zugẽ-zugẽ bala, y tõe n wa tẽe woto. La a Zonas sã n da yaa kɩɩsda, Wẽnnaam na n sak n yãk–a lame sɩda? Yaa vẽeneg t’a kõn maan woto ye. A Zonas ra segd n tara zʋg-sõma kẽere. Bɩ y ges tʋʋm nins a sẽn tʋm a no-reesemdã pʋgẽ wã.

7. Yel-bʋs pʋsẽ la a Zonas ra maand a Zeova raabã Israɛlle, la tõnd sẽn mi rẽ wã kɩtdame tɩ d tags bõe a zug masã?

7 A Zonas sẽn da wa n yaa no-rɛɛs Israɛllã a sɩd tʋma a tʋʋmdã ne kɩs-sɩda, baa tẽngã neb wʋsg sẽn da pa kelgd-a wã. No-rɛɛs a Amos sẽn vɩɩmd a Zonas wakatã wilgame tɩ rẽ wẽnde Israɛll nebã ra yaa neb sẽn nong laog la yõ-noogre. * B ra maanda bõn-wẽns Israɛlle, la tẽngã neb toor da kae ye. (Amos 3:13-15; 4:4; 6:4-6) La beoog sẽn vẽeg fãa, a Zonas ra moonda nebã n pa vaandẽ ye. Y sã n yaa koe-noogã moonda, y miime tɩ yaa toog wʋsg tɩ y gom ne neb sẽn tagsd tɩ b seka b mens la sẽn maand yam-kaalgo. Rẽnd baa ne d sẽn sak n deeg t’a Zonas talla pãn-komslmã, bɩ d ra yĩm a kɩs-sɩdã la a sũ-marã, a sẽn da wa n moond Israɛll nebã sẽn ka tẽebã ye.

8. Yel-tood bʋs la a Zonas ra na n seg Niniivi?

8 La b sẽn tʋm-a t’a kẽng n tɩ moon Niniivã n yɩ toog n yɩɩd menga. Sẽn na yɩl n ta galʋ-tẽn-kãngã, a Zonas ra segd n toga sor n kẽn nao n nams n maan sẽn zems kiuugu, tɩ tẽngã zãrem ta kɩlometr 800. No-rɛɛsã ra segd n taa be n moon Asiiri nebã sẽn da yaa nin-toosã. Asiiri nebã sã n da zab n tõog b bɛɛbã, b ra namsd-b-la ne toom sẽn pa tõe n bãng n bilgi. B ra wukda b mens ne b wẽnemã menga. Pa lingr la b sẽn bool Niniiv tɩ “tẽng ninga neb sẽn yaa nin-kʋʋdba” ye!—Nahũm 3:1, 7.

9. Sob-kẽengã sẽn da wa n dat n kʋ koom koglgã neb sasa wã, zʋg-sõma bʋs la a Zonas wilg-yã?

9 A Zonas sẽn da pa rat n sak a Zeova noorã yĩnga, a rɩka koom koglg n da zoet n zãagd wʋsg ne zĩig ning b sẽn da tʋm-a t’a tɩ moonã. Baasg zãnga, a Zeova pa kong bas-yard ne a no-rɛɛsã bɩ n bao tɩ ned ledg-a ye. A Zeova kɩtame t’a Zonas bãng t’a tʋʋmdã tara yõod wʋsgo. Wẽnnaam kɩtame tɩ sob-kẽeng yik mogrã zugu. Kooma rãmba wʋsg tɩ koom koglg ning sẽn da rɩk a Zonasã lengd wʋsgo. Ka-yell dãmb n da na n ki. Rẽ fãa ya a Zonas yĩnga! (Zonas 1:4) A Zonas manesem yɩɩ wãn to? A sẽn pa rat n yɩ sabab tɩ nebã sẽn be koom koglgã pʋgã ki wã yĩnga, a yeel-b lame: “Rɩk-y maam n lob kooma pʋgẽ tɩ kooma sigi.” (Zonas 1:12) Koom koglgã neb sẽn wa n baas n lob a Zonas mogrẽ wã, a ra pa tar tikr n na n tags t’a Zeova na n fãag-a lame ye. (Zonas 1:15) Ne rẽ fãa a ra sakame n na n ki sẽn na yɩl tɩ koom koglgã neb põse. Yãmb pa ne ka t’a Zonas talla raoodo, sik-m-meng la nonglem sɩda?

10. Bõe n maane, a Zeova sẽn leb n yeel a Zonas t’a tɩ moon a koɛɛgã?

10 Sẽn na n baase, a Zeova fãaga a Zonase. A Zonas manesem kãens kɩtame t’a ye ra pa segd n gom Wẽnnaam yʋʋr yĩng bɩ? Ayo, ne nimbãan-zoeer la ne nonglem, a Zeova ye togsa no-rɛɛsã t’a tɩ moon Niniiv nebã. A Zonas sẽn ta Niniivi, a togsa tẽngã neb ne raood tɩ b wẽngã sẽn yaa kãsengã taa Wẽnnaam taoore, la tɩ b ra na n sãama b galʋ-tẽngã ka la rasem 40. (Zonas 1:2; 3:4) B sẽn wʋm a Zonas koɛɛgã a sẽn togs tɩ yaa vẽenegã, Niniiv nebã teka yam n kos sugri, tɩ Wẽnnaam pa sãam b tẽngã ye.

11. Bõe n wilgd t’a Zonas paama zãmsg sẽn tar yõodo?

11 A Zonas ra ket n pa tar tagsg sẽn zems sõma ye. La a Zeova maaga a meng n tũnug ne makr n sõng a Zonas t’a bãng tɩ yẽ a Zeova nee sẽn zʋʋg ninsaal nif sẽn ne wã. A feesda sũuri. (Zonas 4:5-11) A Zonas mengã sẽn gʋls kɩbarã ne pʋ-peelma wilgdame t’a sɩd paama zãmsg sẽn tar yõod wʋsg yellã pʋgẽ. A sẽn sak n gʋls a meng pãn-komslmã n pa zoe yãndã kõta kaset n paas t’a tara sik-m-menga. Rẽnda f sɩd tall raood n sak n deeg f kongre!

12. a) Wãn to la d mi t’a Zezi geta nebã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã? b) B sagenda tõnd tɩ d tall tags-bʋg ne neb nins d sẽn moond koe-noogã? (Ges-y zĩ-gũbrã, seb-neng a 9.)

12 Yʋʋm kobs loogr poore, a Zezi Kirist togsa bũmb sẽn yaa sõma a Zonas vɩɩmã zugu, n yeele: “Tɩ bõe, a wa a Zonas sẽn da zĩnd zĩm-kãsengã pʋgẽ dasem a tãab la yʋnd a tãabã, woto me Ninsaal Biiga na n zĩnda yaoogẽ dasem a tãab la yʋnd a tãabo.” (Matɩe 12:40) A Zonas sã n wa vʋʋge a na n bãngame t’a Zezi maka a sẽn zĩnd yaoogẽ wã sasa ne yẽ sẽn da wa n be zĩnfã pʋgẽ n pa maand baa fʋɩyã. D sũy pa noom tɩ d balem Wẽnnaam sẽn pa basd a sõgen dãmbã, baa b sã n tudgã sɩda? Yɩɩl gʋlsdã gʋlsame: “[A Zeova] zoeta b zoɛtba nimbãaneg wa kamb ba sẽn zoet a kamba nimbãanega. Tɩ bõe, bãmb mii bãmb sẽn yãk bũmb ning n naan tõndo, bãmb tẽegdame tɩ tõnd yaa tẽng tom.” (Yɩɩl Sõamyã 103:13, 14) Sɩda, ‘tom’ kãngã, sẽn yaa rũndã-rũndã ninsaalbã me sẽn pa zems zãngã, tõe n maana tʋʋm wʋsg ne Wẽnnaam vʋʋsem sõngã sõngre!

Tagsg sẽn zems a Pɩɛɛr zugu

13. A Pɩɛɛr zʋg-bʋs n tõe n wa d yamẽ, la bõe yĩng t’a Zezi yãk-a t’a yɩ tʋm-tʋmda?

13 Masã bɩ d ges makr a yiib-n-soab koɛɛg-koɛɛga. Yaa tʋm-tʋmd a Pɩɛɛr makrã. B sã n yeel yãmb tɩ y wilg a Pɩɛɛr sẽn ya a soaba, tao-tao y na n tagsame t’a yɩɩ ned sẽn da yaa yãg-yãge, zɩ-kaeedem la tɩtaam soab meng bɩ? Wakat ninga, a Pɩɛɛr sɩd talla manesem kãensã. La a Zezi na sak n yãk a Pɩɛɛr t’a zĩnd tʋm-tʋmdb 12 wã sʋka, a sã n sɩd ra yaa yãg-yãge, zɩ-kaeedem soab bɩ tɩtaam soab bɩ? (Luk 6:12-14) Sɩd-sɩda yaa ayo. Vẽenega, a Zezi pa ges pãn-komslem kãens ye, a gesa a Pɩɛɛr zʋg-sõma wã.

14. a) Tõe tɩ yaa bõe yĩng la a Pɩɛɛr sẽn da nong n yãgd ne goama? b) Bõe yĩng tɩ d segd n tall mi-beoogo, a Pɩɛɛr sẽn sok sogsg naoor wʋsgã?

14 Wakat kẽere, a Pɩɛɛr goma tʋm-tʋmdb a taabã yʋʋr yĩnga. Kẽer tõe n gesa rẽ wala sik-m-meng kaalem. La sɩd yaa woto bɩ? Neb wʋsg yetame tɩ tõe t’a Pɩɛɛr da kẽema tʋm-tʋmdb a taabã, la a ra kẽem a Zezi menga. Sã n yaa woto, rẽ tõe n kɩtame tɩ d bãng bũmb ning sẽn kɩt t’a Pɩɛɛr da nong n yaa pipi n gomdã. (Matɩe 16:22) La bũmb a to la d pa segd n yĩm. A Pɩɛɛr da yaa tẽeb neda. A sẽn da rat n bãng yɛl wʋsgã kɩtame t’a sok sogsg wʋsgo. Rẽ nafda tõndo. Sẽn na yɩl n leoka a Pɩɛɛre a Zezi togsa yɛl wʋsg sẽn tar yõod tɩ b gʋls Biiblã pʋgẽ n bĩngi. Wala makre, ya a Zezi sẽn da wa n leokd a Pɩɛɛr la a gom ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ yelle. (Luk 12:41-44) La tags-y a Pɩɛɛr sẽn sok woto wã zugu: “Tõnd basa bũmb fãa n tũ yãmba. Woto, yaa bõe la tõnd na n deege?” Yaa rẽ n kɩt t’a Zezi togs kãabg kãngã sẽn kengd pɛlgã: “Ned sã n bas a yiri walla a ba-bi-roapa bɩ a ba-bi-pogse walla a ba bɩ a ma walla a paga bɩ a kamba walla a pʋt mam yʋʋra yĩnga, yẽ na n deegame n yɩɩd a sẽn basa wʋsgo la a na n paama vɩɩm sẽn ka sɛta.”—Matɩe 15:15; 18:21, 22; 19:27-29.

15. Bõe yĩng tɩ d tõe n yeel t’a Pɩɛɛr sɩd da yaa kɩs-sɩd soaba?

15 A Pɩɛɛr ra yaa kɩs-sɩd soab me. Karen-biis wʋsg sẽn da wa n bas a Zezi tũubu, b sẽn da pa wʋm a zãmsg a yembr võorã yĩnga, yɩɩ a Pɩɛɛr n gom tʋm-tʋmdb 12 wã yĩnga, n yeele: “Zusoaba, tõnd na n basa yãmb n kẽng ãnda nengẽ? Yãmb tara vɩɩm sẽn ka sɛt goama.” (Zã 6:66-68) Ad gom-kãensã sɩd noog a Zezi sũuri. Kaoosg poore, kʋʋng sẽn wa n na n yõk b Zusoabã, tʋm-tʋmdbã wʋsg zoeeme. La a Pɩɛɛr yẽ tũu kʋʋngã yɩɩga n kẽ maan-kʋʋd kãsma zakẽ. Yaa raood n kɩt t’a kẽng be, lakae pa rabeem ye. B sẽn da wa n sokd a Zezi sogsã, a Pɩɛɛr naaga Zʋɩf rãmb sull sẽn da woot bugum. Maan-kʋʋd kãsma yamb a yembr bãng-a lame n yeel t’a ra bee ne a Zezi. Yaa sɩda, a Pɩɛɛr zãgsame t’a pa mi a Zusoabã ye, la d ra yĩm tɩ ya a Pɩɛɛr sẽn da tar kɩs-sɩd ne a Zezi n da maand yɩɩr a yĩngã n kɩt tɩ yel-kãngã paam-a, tɩ tʋm-tʋmdb wʋsg pa tall raood n maan wa yẽ ye.—Zã 18:15-27.

16. Bõe yĩng tɩ d sẽn ges a Zonas la a Pɩɛɛr zʋg-sõma wã zemse?

16 A Pɩɛɛr zʋg-sõma wã ra yɩɩda a kongrã zĩig sẽn zãre. Ra yaa woto me ne a Zonase. Wa tõnd sẽn tags a Zonas la a Pɩɛɛr zʋg-sõma wã yell n yɩɩd raasenkamã, yaa woto me la d segd n maan ne d tẽebã pʋgẽ saam-biisã la d saam-bi-pogsã rũndã-rũndã, n modg n ges b zʋg-sõmã wã n yɩɩda. Woto maaneg na n kɩtame tɩ d paam zems-n-taar sẽn yaa sõma n yɩɩd ne-ba. Bõe yĩng tɩ d sɩd segd n maan woto?

Zãms-kãngã tũub rũndã-rũndã

17, 18. a) Bõe yĩng tɩ mo-yõsr tõe n wa zĩnd kiris-nebã ne taab sʋka? b) Biiblã sagl-bʋg n tõe n sõng tõnd tɩ d welg d zu-loeesã ne d tẽed-n-taasã?

17 Rapa, pagb la kamb tarem sẽn yaa toor-toore, tɩ b bãngrã yaa toor-toore, n yit buud toor-toor lagma taab n maand a Zeova raabã rũndã-rũndã. (Wilgri 7:9, 10) Ad neb nins sẽn sɩd be kiris-nebã tigingẽ wã zʋg pa taab ye. Tõnd sẽn lagem taab n maand Wẽnnaam daabã yĩnga, mo-yõsr pa tõe n pa puk wakat-wakat ye.—Rom dãmba 12:10; Filip rãmba 2:3.

18 Baa ne tõnd sẽn mi d saam-biisã pãn-komslmã, pa rẽ la d get ye. D maoodame n na n dɩk a Zeova togs-n-taare, wala yɩɩl gʋlsdã sẽn yɩɩl woto a wɛɛngẽ wã: “[Zeova], mam soaala, yãmb sã n tẽeg yel-wẽna n ka base, ãnda n na n yalse?” (Yɩɩl Sõamyã 130:3) D pa na n ges nebã zʋg sẽn tõe n wa ne welgr tõnd sʋkã ye, la d na n “tũu bũmb ninga sẽn wat ne laafɩ, la bũmb nins sẽn sõngd taab tɩ bɩ.” (Rom dãmba 14:19) D maoodame n na n ges nebã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã, n pa get b pãn-komslmã ye, la yaa b zʋg-sõma wã la d geta. D sã n maan woto, sõngda tõnd tɩ d “kõ taab sugri.”—Kolos rãmba 3:13.

19. Wilg-y bũmb toor-toor kiris-ned sẽn tõe n maan n welg mo-yõs kãsemse.

19 Yaa wãn to masã, mo-yõs sã n ket n namsd yãmb y sũurẽ wã? (Yɩɩl Sõamyã 4:5) Woto yaa bũmb sẽn zĩnd yãmb ne y tẽed-n-taag sʋk bɩ? Bõe yĩng tɩ y pa na n bao n welg yellã? (Sɩngre 32:14-16) Pipi, bɩ y pẽneg a Zeova pʋʋsg pʋgẽ, n kos a sõngre. Rẽ poore, bɩ y ning nedã zʋg-sõma y yamẽ, n pẽneg-a ne “sũ-bʋgsem yam sẽn wat ne” wã. (Zak 3:13) Yeel-y-yã tɩ y baooda laafɩ ne-a. Tẽeg-y sagl-kãngã vʋʋsem sõng sẽn vẽneg tɩ b gʋlsã: “Bɩ ned kam fãa wɩng ne kelgre la a maag ne goama la a maag ne sũ-yikri.” (Zak 1:19) B sẽn sagl tɩ d ‘maag ne sũ-yikrã’ rat n yeelame t’a soabã tõe n maaname bɩ a yeel bũmb sẽn tõe n yik yãmb sũuri. Sã n yɩ woto, bɩ y kos a Zeova sõngr n tall yõk-m-menga. (Galat dãmba 5:22, 23) Bas-y tɩ y saam-biigã wilg a sũ-sãangã, la y kelg-a neere. Ra kʋʋg-y-yã-a ye, baa y sã n pa sak bũmb nins fãa a sẽn yetã. Tõe t’a tagsgã yaa kɛgre, la baasg zãnga ya a sẽn tagsd la woto. Mams-y n ning y meng a zĩigẽ n ges yellã. Woto rat n yeelame tɩ y ges y mengã wa saam-biigã sẽn get-y to-to wã.—Yelbũna 18:17.

20. D sã n wa welgd mo-yõsre, bõe yĩng tɩ tar yõod tɩ d maag d yĩng n kelg a soabã n yaool n leoke?

20 Sã n yaa yãmb n segd n gom masã, bɩ y togs goam sẽn be yamleoogo. (Kolos rãmba 4:6) Togs-y y saam-biigã y sẽn nand bũmb ning a nengẽ. Kos-y sugr ne bũmb ning fãa y sẽn maan tɩ wa ne mo-yõsrã. Y sã n modg ne sik-m-meng tɩ mo-yõsrã sa, bɩ y pʋʋs a Zeova bark rẽ yĩnga. Sã n pa yɩ woto, bɩ y ket n kot a Zeova sõngr la y kell n maan y sẽn tõe tɛka, n bao laafɩ ne y saam-biigã.—Rom dãmba 12:18.

21. Wãn to la sõs-kãngã sõng yãmb tɩ y ges neb a taabã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã?

21 A Zeova nonga a sõgen dãmba fãa. A sũur nooma ne tõnd fãa sẽn maand a raabã, baa ne d sẽn tar pãn-komslmã. D sã n bãngd a sẽn get d saam-biisã la d saam-bi-pogsã to-to n paasdẽ, d nonglmã ne-b na n paasame. Tõnd nonglmã ne d kiris-nin-taasã sã n maagame, a tõe n ye yãngame. Ad sɩd na n yɩɩ bark meng n kõ-do, d sã n modg wʋsg n ges neb a taaba zʋg-sõma, n ges-b wa a Zeova sẽn get-b to-to wã.

[Tẽngr not rãmbã]

^ sull 1 Wa n lebga vẽeneg t’a Eliaab ra pa tar zʋg-sõma nins sẽn zemsã n na n yɩ Israɛll rĩm ye. Filisti nin-wobg a Goliat sẽn wa n baood Israɛll nebã noor zabr wakatã, a Eliaab ne Israɛll dap a taabã zoee rabeem wʋsgo.—1 Sãmwɛll 17:11, 28-30.

^ sull 7 B sẽn maan zab-bɛd n deeg tẽns la b lebs n deeg tẽngã pĩnd soolem babsã, kɩtame tɩ b reeg yaoodo, t’a Zeroboam yiib-n-soab tõog n paas Israɛll rɩtg soolma arzɛka.—2 Sãmwɛll 8:6; 2 Rĩm dãmba 14:23-28; 2 Kɩbaya 8:3, 4; Amos 6:2.

Wãn to la y na n leoke?

• Wãn to la a Zeova get a sõgen dãmb nins sẽn tar kɩs-sɩdã kongre?

• A Zonas la a Pɩɛɛr zʋg-sõma bʋs la y tõe n tẽege?

• Tags-bʋg la y na n modg ne y sũur fãa n tall y saam-biisã sẽn yaa kiris-nebã zutu?

[Zãmsgã sogsgã]

[Zĩ-gũbri, seb-neng a 9]

Tags-y Wẽnnaam sẽn get neb a taabã to-to wã zugu

Y sã n tagsd Biiblã kɩbar ning sẽn gomd a Zonas yellã zugu, y neeme tɩ y segd n toeema y tagsg ne neb nins y sẽn moond koe-noogã wakat fãa wã bɩ? Pipi wã b tõe n wõnda sek-m-mens rãmb la yam-kaalg rãmb wa Israɛll nebã, bɩ b tõe n kɩɩsda Wẽnnaam koɛɛgã. La wãn to la Wẽnnaam a Zeova get-ba? Baa neb kẽer sẽn yaa nin-kãsems zãmaan kãngã pʋgẽ wã tõe n wa saka a Zeova, wa Niniiv rĩma sẽn tek yam n kos sugr a Zonas moonegã yĩnga.—Zonas 3:6, 7.

[Foto, seb-​neng a 8]

Y geta neb a taabã wa a Zeova sẽn get-b to-to wã bɩ?

[Foto, seb-​neng 10, 11]

A Zezi yãa bõn-sõng a Zonas vɩɩmã pʋgẽ n gom a yelle