Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Kell-y n yals kãn-kãe, n zoe vɩɩmã zoees n tõoge

Kell-y n yals kãn-kãe, n zoe vɩɩmã zoees n tõoge

Kell-y n yals kãn-kãe, n zoe vɩɩmã zoees n tõoge

YÃMB sã n segd n tog sor mogr zug tɩ sebg fugd wʋsgo, koom koglg bʋg buud la y rat n yɩɩda? Y na n data koom koglg sẽn ka pãng bɩ, bɩ koom koglg kaab sẽn yaa sõma? Yaa vẽeneg tɩ y na n yãka sẽn ya a sõma wã soabã, bala a tõe n duga kooma zug baa ne ko-pɛma sẽn tar pãngã tɩ bũmb pa maan ye.

Tõnd me sẽn be zãmaan kãngã sẽn gudg n tar yɛl ka tɛkã pʋgẽ wã, d segda zu-loees sẽn kõt yɩɩre. Wala makre, dũni kãngã tagsa la a manesem paalsã sẽn kɩɩsd taabã pʋgẽ, wakat ninga kom-bɩɩsã tõeeme n pa mi b sẽn teesdẽ ye. Neb sẽn sɩng b kiris-ned vɩɩmã sẽn pa kaoos pʋgẽ tõe n ket n tara yam-yuusgu. Baa neb nins sẽn yals kãn-kãe ne kɩs-sɩd Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ n maan yʋʋm wʋsgã tõeeme n segd makre, b sẽn da gẽegd bũmb ninsã sẽn nan pa pids zãngã yĩnga.

Rẽ pa sɩng masã ye. A Zeova sõgen dãmb sẽn yɩ kɩs-sɩd rãmb wala a Moiizi, a Zoob la a Davɩɩd me ra maana yɩɩr wakat-wakate. (Sõdbo 11:14, 15; Zoob 3:1-4; Yɩɩl Sõamyã 55:5) La ne rẽ fãa, b yaool n da sakda a Zeova sõma b vɩɩmã pʋgẽ. B mak-sõngã kɩtdame tɩ tõnd me yals kãn-kãe, la a Sʋɩtãan ratame tɩ d bʋdg n bas n da ye zoe vɩɩm sẽn pa satã zoees ye. (Luk 22:31) Rẽ, wãn to la d tõe n yals “kãn-kãe tẽeb pʋgẽ”? (1 Pɩɛɛr 5:9) La wãn to la d tõe n keng d tẽed-n-taasã tẽebo?

A Zeova ratame tɩ d yals kãn-kãe

Tõnd sã n ket n sakd a Zeova, a na n sõngd-d-la wakat fãa tɩ d ket n yas kãn-kãe. Yɩɩl gʋlsd a Davɩɩd sega zu-loees wʋsgo, la a talla tẽeb ne Wẽnnaam n da tõe n yɩɩl woto: “[A Zeova] zẽka mam n yiis sãoong bok pʋgẽ, bãmb yiisa maam zĩ-yoogẽ bɛgd sẽn be a pʋgẽ. Bãmb kɩtame tɩ mam nao wã yals pĩig zugu, tɩ mam kẽna yɩ kãn-kãe.”—Yɩɩl Sõamyã 40:3.

A Zeova kõta tõnd pãng tɩ d zab “tẽeb zabr sõama,” sẽn na yɩl tɩ d tõog n “gãd vɩɩm sẽn ka sɛtã.” (1 Tɩmote 6:12) A leb n kõta tõnd zab-teed nins sẽn zemsã sẽn na yɩl tɩ d yals kãn-kãe, la d tõog tẽebã zabr pʋgẽ. Tʋm-tʋmd a Poll sagla a kiris-nin-taasã tɩ b “paam daood Zusoaba tũudum pʋgẽ n deeg bãmb pãn-kãsengã,” la b ‘bob Wẽnnaam zab teeda fãa, tɩ bãmb tõe n tõog Sʋɩtãana sɩlem fãa.’ (Efɛɛz rãmba 6:10-17) La yaa bõe n tõe n vigs tõndo? La wãn to la d tõe n kɩɩs pãn-tusd-kãens sẽn yaa wẽnsã?

Gũus-y ne bũmb nins sẽn tõe n vigs-yã

Tara yõod tɩ d tẽeg yel-kãngã sẽn tar yõod wʋsgã: Tõnd sẽn yãkd yam n na n maaan bũmb ninsã tõe n paasa tõnd kiris-nedemdã pãng bɩ a koms-a. Kom-bɩɩsã segd n yãka yam sẽn tɩ loe ne yɛl wala nug-tʋʋmã, karem-bɛdã la kãadmã. Tõe n wa yaa tɩlae ne kãsembã tɩ b yãk yam n yik n toeem zĩig bɩ b bao tʋʋm n paase. D yãkda yam daar fãa sẽn tɩ loe ne d sẽn na n tʋm to-to ne d sẽkã la yɛl wʋsgo. Bõe n na n sõng tõnd tɩ d yãk yam tɩ zems sẽn na n kɩt tɩ d sẽn yaa Wẽnnaam sõgen dãmbã bɩ d yals kãn-kãe? Kiris-nin-poak sẽn kaoos tẽebã pʋgẽ yeela woto: “M sã n yãkd yam n na n maan bũmbu, m kota a Zeova t’a sõng-ma. M tagsdame tɩ tara yõod tɩ m sak la m tũ sagls nins b sẽn kõ Biiblã pʋgẽ wã, kiris-neb tigissẽ wã, kãsem dãmbã sagls la sagls nins sẽn be sɛb nins b sẽn tik Biiblã zug n yiisã pʋsẽ.”

D sã n wa yãkd yam, yaa sõma tɩ d sok d mense: ‘Yʋʋm a nu bɩ piig poore, m sũur na n yɩɩ noog ne yam-yãkr nins mam sẽn maand rũndã wã, bɩ m na n wa maanda m bãngẽ? Mam maoodame tɩ m sẽn yãkd yam n na n maan bũmb ninsã sõng n bɩɩs m tẽebã la b ra wa vigs-a bɩ?’—Filip rãmba 3:16.

Neb kẽer sẽn deeg lisg lʋɩɩ kʋɩɩbg pʋgẽ bɩ kellẽ-la bilf tɩ b kɩɩs Wẽnnaam tõodã tɩ rẽ vigs-b b vɩɩmã pʋgẽ. Kẽer la b yiis tigingã pʋgẽ, b sẽn maan yel-wẽn n kell n pa tek yam n kos sugrã yĩnga. B maoome tɩ b ye lebg n deeg-ba, la pa kaoos la b ye yiis-b yel-wẽn-kãng buud yĩng ye. Yaa b sẽn pa pʋʋs n kos Wẽnnaam sõngr sẽn na yɩl n ‘kisg sẽn yaa wẽnga la b gãd sẽn yaa sõama kãn-kãeyã’ yĩng bɩ? (Rom dãmba 12:9; Yɩɩl Sõamyã 97:10) Tõnd fãa ratame n ket n ‘tũud so-tɩrse.’ (Hebre dãmba 12:13) Woto yĩng bɩ d ges sagls a wãn sẽn tõe n sõng-d tɩ d kell n yals kãn-kãe tẽebã pʋgẽ.

Yals-y kãn-kãe kiris-neb tʋʋmdã maasem yĩnga

Manesem a yembr sẽn na n sõng-d tɩ d zoe vɩɩmã zoees n da ya, yaa d sẽn na n tʋmd wʋsg Rĩungã mooneg pʋgẽ. N-ye, koe-noogã mooneg sẽn yaa kiris-nebã tʋʋmdã sõngda tõnd wʋsg tɩ d sũyã la d yamã tik Wẽnnaam daabã maanego, la kẽoorã sẽn yaa vɩɩm sẽn pa satã zugu. Rẽ wɛɛngẽ a Poll sagla Korẽnt kiris-nebã tɩ: “Woto yĩnga, m ba-bi-nongdse, bɩ yãmb tall tẽeb kãn-kãe n da vigs ye, la wakat fãa bɩ y maan Zusoaba tʋʋmd wʋsgo, tɩ yãmb miimi tɩ yãmb sẽn tʋmd Zusoaba tʋʋmda ka na n yɩ zaalem ye.” (1 Korẽnt dãmba 15:58) “Kãn-kãe” rat n yeelame tɩ ‘vigl sõma.’ “Da vigs” tõe n dat n yeelame tɩ ‘ra bas f meng tɩ bũmb luk-f ye.’ Rẽnd d sã n tar tʋʋm wʋsg koe-moonegã pʋgẽ, tõe n vigl-d-la d kiris-ned vɩɩmã pʋgẽ. D sã n sõngd neb a taabã tɩ b bãngd a Zeova, kɩtdame tɩ d vɩɩmã tar võore, la sẽn paase, kõt-d-la sũ-noogo.—Tʋʋma 20:35.

A Pauline sẽn yaa kiris-ned sẽn yɩ misioneer la sẽn yɩ so-pakd wakat fãa koe-noogã mooneg pʋgẽ sẽn yɩɩd yʋʋm 30 wã yeelame: “Koe-moonegã yaa koglg n kõ maam, bala m sẽn kõt kasetã neb a taabã kɩtame tɩ m tar bas-m-yam tɩ m tara sɩdã.” Kiris-neb tʋʋm a taab maaneg wakat fãa wala tigissã kẽngr balengã yĩnga, la meng Biibl zãmsg sẽn maand neerã me kõta bas-m-yam kãng buudu.

Saam-biir nonglmã kɩtdame tɩ d yals kãn-kãe

D sẽn be dũni gill sɩd balemdbã siglg pʋgẽ wã tõe n kõ-d-la pãng wʋsg tɩ d yals kãn-kãe. Ad sɩd yaa bark n kõ-d tɩ d lagem ne dũni gill saam-biis sẽn tar nonglem woto! (1 Pɩɛɛr 2:17) La d tõe n sõnga d tẽed-n-taasã tɩ b yals kãn-kãe.

Ges-y nin-tɩrg a Zoob tʋʋma sẽn yɩ sõngr ne a taabã. Yɩɩ tɩlae ne a Elifaaz meng sẽn pa yɩ bɛlsd hakɩkã t’a sak n deeg woto: “Ned sã n da rat n lʋɩ, yaa foom n sõngd-a t’a yiki. Ned pãng sã n da sɛ, yaa foom n da sõngd-a t’a paam pãnga.” (Zoob 4:4) Tõnd yẽ manesem yaa wãn to rẽ wɛɛngẽ? Tõnd fãa segdame n sõng d tẽebã pʋgẽ saam-biis la saam-bi-pogsã tɩ b ket n kẽngd taoor Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ ne sũ-mare. D sã n be be ne-ba, d segd n tũu sagl-kãngã: “Keng-y nus nins sẽn ka pãngã la y keng rũm nins sẽn keoosdã.” (Ezai 35:3) Woto, bõe yĩng tɩ y pa na n yãk bõn-datl n keng kiris-ned a yembr bɩ bãmb b yiib raoodo, y sẽn seg-b fãa? (Hebre dãmba 10:24, 25) Pẽgr la mi-beoog goam sẽn kengd raoodo, b sẽn ket n maood n na n ta a Zeova yamã sɩd tõe n sõng-b lame tɩ b kell n yals kãn-kãe n zoe vɩɩmã zoees n tõoge.

Kiris-neb kãsem dãmbã tõe n maana yɛl wʋsg n keng nin-paalsã raoodo. B tõe n kõo sagls sẽn sõngd-ba, la sagls sẽn yaa sõma sẽn yit Gʋlsg Sõamyã pʋgẽ, la b tʋm ne-b koe-moonegã pʋgẽ. Tʋm-tʋmd a Poll ra tũnugda ne sor a sẽn paam fãa n kengd neb a taabã raoodo. A ra yãgdame n dat n yã kiris-nebã sẽn da be Romã sẽn na yɩl n keng b tẽebã. (Rom dãmba 1:11) A ra geta saam-bi-nongdsã sẽn be Filipã wala a ‘sũ-noog la a maanfo,’ la a sagl-b lame tɩ b “yals kãn-kãe woto ne Zusoabã.” (Filip rãmba 4:1) A Poll sẽn wʋm zu-loees nins sẽn paam a saam-biisã sẽn da be Tesalonikã, a tʋma a Tɩmote t’a tɩ ‘sõng bãmb tɩ b kɩ yẽga tɩ ned ba a ye da vigs namsg kãens yĩng ye.’—1 Tesalonik rãmba 3:1-3.

Tʋm-tʋmdb a Poll la a Pɩɛɛr ra nanda modgr nins b tẽed-n-taasã sẽn maan ne kɩs-sɩdã. (Kolos rãmba 2:5; 1 Tesalonik rãmba 3:7, 8; 2 Pɩɛɛr 1:12) D ra ges d saam-biisã pãn-komslem bal ye, d ges b zʋg-sõma wã la b sẽn tõogd n maood n ket n yas kãn-kãe la b waoogd a Zeova wã.

Tõnd sã n tar yam-wẽng bɩ d yaa nin-sãbsa, d tõe n wa kɩtame tɩ yɩ toog ne neb kẽer tɩ b kell n yals kãn-kãe tẽebã pʋgẽ. Ad sɩd zemsame tɩ d tẽeg tɩ zãmaan-kãngã pʋgẽ, d saam-biisã ‘sũyã sãamame.’ (Matɩe 9:36) Wa sẽn zemse, nin-kãensã baooda belsg la yolsg kiris-neb tigingã pʋgẽ. Woto yĩnga, bɩ tõnd fãa maan d sẽn tõe tɛk n keng d tẽed-n-taasã raood la d sõng-b tɩ b kell n yals kãn-kãe.

Wakat-wakate, neb a taabã tõe n talla manesem sẽn dat n vigs tõndo. Tõnd na n basa sãbgr bɩ manesem sẽn pa zems b sẽn tar ne-do, tɩ rẽ kɩt tɩ tʋʋmd ning d sẽn tʋmd a Zeova yĩngã boog bɩ? Bɩ d ra tol n bas tɩ ned ba a ye kɩt tɩ d tẽebã sẽn yaa kãn-kãeyã miim ye.—2 Pɩɛɛr 3:17.

Wẽnnaam kãabsã kɩtdame tɩ d ra vigs ye

Beoog-daar sẽn be yamleoog wʋsg a Zeova sẽn kãab tɩ wat Rĩungã naam sasa wã kõta tõnd saagr sẽn sõngd-d tɩ d kell n yals kãn-kãe. (Hebre dãmba 6:19) La tõnd sẽn kɩs sɩd tɩ wakat fãa Wẽnnaam pidsda a kãabsã kɩtdame tɩ d rat n ‘gũus d mens la d yals kãn-kãe tẽeb pʋgẽ.’ (1 Korẽnt dãmba 16:13; Hebre dãmba 3:6) Wẽnnaam kãabsã pidsg sẽn wõnd kaoosdame wã tõe n yɩɩ makr n kõ tõnd tẽebã. Woto yĩnga, tara yõod wʋsg tɩ d gũus n da wa bas tɩ ziri zãmsg belg-d tɩ d bas d saagrã ye.—Kolos rãmba 1:23; Hebre dãmba 13:9.

Israɛll nebã sẽn kõ mak-wẽng n pa tall tẽeb ne a Zeova kãabsã tɩ b sãam-bã segd n yɩɩ keoogr ne tõndo. (Yɩɩl Sõamyã 78:37) D ra yɩ wa bãmb ye, d yals kãn-kãe n maan Wẽnnaam daabã ne yãgb yaoolem day kãensã. “Mam vɩɩ daar fãa wala a Zeova ra-kãsengã wata beoogo.” Woto la kãsem soab a ye sẽn kaoos sɩdã pʋgẽ yeel-yã.—Zoɛll 1:15.

N-ye, a Zeova ra-kãsengã kolga wʋsgo. La d sã n ket n pẽ Wẽnnaam, d pa segd n zoe rabeem ye. D sã n gãd a no-tɩrsã sõma-sõma n kell n yals kãn-kãe, d na n tõog n zoee sõma n paam vɩɩm sẽn kõn sa wã.—Yelbũna 11:19; 1 Tɩmote 6:12, 17-19.

[Foto, seb-neng 21]

Yãmb maanda y sẽn tõe fãa n na n sõng kiris-neb a taabã tɩ b kell n yals kãn-kãe bɩ?

[Seb-neng 19 fotã soaadbã]

The Complete Encyclopedia of Illustration/J. G. Heck