Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

“Tʋm-tʋmd” sẽn tũud sɩd la sẽn tar yam

“Tʋm-tʋmd” sẽn tũud sɩd la sẽn tar yam

“Tʋm-tʋmd” sẽn tũud sɩd la sẽn tar yam

“Dẽ, ãnda n yaa tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩda la sẽn tar yam, t’a Zusoaba kõ-a noor t’a ges a zak yelle?”—MATƖE 24:45.

1, 2. Bõe yĩng tɩ tar yõod wʋsg ne-d tɩ d paamd tẽeb rɩɩb wakat fãa rũndã-rũndã?

YƲƲMD 33 Nizã kiuug rasem 11 wã sẽn yɩ talaat raarã wĩnd-kaoore, a Zezi karen-biisã kos-a lame t’a togs bũmb võor sẽn tagem wʋsg ne tõnd rũndã-rũndã. B kos-a-la woto: ‘Bɩ y togs tõnd bãnd ninga sẽn na n wilg yãmb waoongo la dũniyã sɛɛb wakate.’ A Zezi leok-b-la ne bãngr-gomd sẽn yaa kãsenga. A goma gudgr wakat sẽn wat yell tɩ zaba, kom, tẽn-digimdg la bãas na n zĩndi. La rẽ na n yɩɩ “tood sɩngr bala.” Yɛlã wẽnem na n paasame. Ad yel-kãensã gẽegr sɩd kõta rabeem menga!—Matɩe 24:3, 7, 8, 15-22; Luk 21:10, 11.

2 Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1914 tɛkã, a Zezi bãngr-gomdã babs wʋsg zoe n pidsame. “Tood” wʋsg sɩd tara ãdem-biisã. La kiris-neb hakɩkã pa segd n yɛɛs ye. A Zezi ra kãabame t’a na n sõng-b-la ne tẽeb rɩɩbo. Sẽn mik t’a Zezi bee saasẽ masã wã, segl-bʋs la a rɩk sẽn na yɩl tɩ d paam tẽebã rɩɩb tẽngã zugu?

3. Segl-bʋs la a Zezi maan sẽn na yɩl tɩ d paamd “rɩɩb sẽn zems a wakate”?

3 A Zezi leoka sok-kãngã a toore. A sẽn wa n togsd a bãngr-gom-kãsengã, a sokame: “Dẽ, ãnda n yaa tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yam, t’a Zusoaba kõ-a noor t’a ges a zak yelle n moeneg a zaka wa sẽn zemse?” Rẽ poore a yeelame: “Bark bee tʋm-tʋmd kãng zugu a Zusoaba sẽn na n wa n mik t’a maanda woto. Mam yeta yãmb sɩda tɩ yẽ na kõ-a noor t’a yɩ a zaka fãa yel-gɛta.” (Matɩe 24:45-47) Sɩd-sɩda, “tʋm-tʋmd” la b ra na n yãk t’a kõt tẽebã rɩɩbo, “tʋm-tʋmd” sẽn na n tũud sɩd la sẽn tar yam. Rẽ yĩnga tʋm-tʋmd kãngã ra na n yɩɩ nin-yɛnga, bɩ neb b sẽn na n yãk tɩ b led taab yembr-yembre, bɩ yaa bũmb a to? Sẽn mik tɩ tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩdã kõta tẽebã rɩɩbã, tara yõod ne-d tɩ d bao n bãng sok-kãngã leokre.

Tʋm-tʋmdã yaa ned a ye bɩ, bɩ yaa neb sulli?

4. Wãn-wãn la d mi tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ pa tõe n yɩ nin-yɛnga?

4 “Tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã” pa tõe n yɩ nin-yɛng ye. Bõe yĩnga? Bala tʋm-tʋmdã sɩnga tẽebã rɩɩb kũun hal pipi yʋʋm kob-gĩndẽ wã, la a Zezi yeelame t’a na n tʋmame n tãag yʋʋmd 1914 sẽn yaa a Zusoabã waoong wakatã. Rẽ yaa wa nin-yɛng sẽn na n tʋm ne kɩs-sɩd yʋʋm 1 900 pʋgẽ. Ba a Metusela meng pa vɩɩmd n kaoos woto ye.—Sɩngre 5:27.

5. Wilg-y bũmb ning sẽn kɩt tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ pa kiris-nebã fãa yembr-yembrã.

5 Sã n yaa woto, ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ makda kiris-ned fãa bɩ? Yaa sɩd tɩ kiris-neba fãa segd n tũu sɩdã la b tall yam. La a Zezi sẽn wa n gomd ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ yellã, yaa vẽeneg tɩ bũmb sẽn yɩɩd woto n da be a yamẽ. Wãn-wãn la d mi rẽ? Ya a sẽn yeel tɩ tʋm-tʋmd kãng ‘Zusoabã sã n wa’ a na n kõ-a-la noor t’a ‘yɩ a zaka fãa yel-gɛta’ yĩnga. Wãn-wãn la kiris-neba fãa yembr-yembr tõe n yɩ Zusoabã zak “fãa” yel-gɛta? Yãoã yaa bũmb sẽn pa tõe!

6. Wãn-wãn la Israɛll buudã ra segd n yɩ Wẽnnaam “tʋm-tʋmda”?

6 Dẽnd zemsame tɩ d tẽ tɩ yaa kiris-neb sull la a Zezi sẽn bool tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã.’ Rẽ yĩnga tʋm-tʋmdã sɩd tõe n yɩɩ neb sull bɩ? N-ye. Yʋʋmd kobs yopoe sẽn deng Kirist zãmaanã, a Zeova ra goma Israɛll soolmã neb fãa yell n yeel tɩ b ya a “kaset rãmba,” la a “tʋm-tʋmd a sẽn yãke.” (Ezai 43:10, NW ) A Moiiz Tõogã yiib yʋʋmd 1513 sẽn deng Kirist zãmaanã tɛk n tɩ ta yʋʋmd 33 Pãntekotã raare, Israɛll buudã neb ned kam fãa ra yaa tʋm-tʋmd kãng sullã neda. Israɛll nebã wʋsg ra pa get tẽngã neb rɩlgr tẽebã wɛɛngẽ yell ye. A Zeova kɩtame tɩ rĩm dãmba, bʋ-kaoodba, no-rɛɛsdba, maan-kʋʋdb la Levi buudã neb ges tʋʋm-kãens yelle. Baasg zãnga, Israɛll tẽngã neb fãa ra segd n teela a Zeova naam sẽn ka to wã, la b pẽg-a bu-zẽmsã sʋka. Israɛll buudã ned fãa ra segd n yɩɩ a Zeova Kaset soaba.—Tõodo 26:19; Ezai 43:21; Malaki 2:7; Rom dãmba 3:1, 2.

B riga “tʋm-tʋmd” a ye

7. Bõe n kɩt tɩ tẽn-kʋdem wẽndẽ Israɛllã wa ye pa Wẽnnaam ‘tʋm-tʋmda’?

7 Sẽn mik tɩ Israɛll yɩɩ Wẽnnaam “tʋm-tʋmd” yʋʋm wʋsg sẽn loogã, rẽ yĩnga yaa yẽ yell la a Zezi sẽn da gomdã bɩ? Ayo. Bala zu-bʋko, Israɛll pa kell n tall wẽn-sakr la a gũus ye. A Poll kʋmsa yɛlã sẽn yɩ to-to, a sẽn wa n lebs n dɩk goam nins a Zeova sẽn taas Israɛll buudã woto wã: “Wẽnnaam yʋʋr paama tʋʋsg bu-zẽms sʋk yãmb yĩnga.” (Rom dãmba 2:24) Pĩnd wẽndẽ Israɛllã kɩɩsgã wẽnem sɩd wa n taa a zug tẽn-sʋka, b sẽn zãgs a Zezi wã, la rẽ kɩtame t’a Zeova bas-ba.—Matɩe 21:42, 43.

8. Wakat bʋg la b yãk “tʋm-tʋmd” tɩ na n ledg Israɛlle, la yel-bʋs pʋsẽ la b yãk-a?

8 Israɛll sẽn yɩ “tʋm-tʋmd” sẽn pa sak Wẽnnaamã pa rat n yeel tɩ neb nins sẽn balemd Wẽnnaam ne kɩs-sɩdã pa na n tol n ye paam tẽeb rɩɩb ye. Yʋʋmd 33 Pãntekotã raar sẽn yɩ a Zezi vʋʋgrã rasem 50 poorã, Wẽnnaam pʋdga a vʋʋsem sõngã karen-biis 120 Zerizalɛm yĩngr doog pʋgẽ. Wakat kãnga, bu-paalg n doge. Wa sẽn zemse, bu-kãng nebã moona a rogma b sẽn yi ne raood baraar n sɩng “Wẽnnaam tʋʋm-kãsemsa” yell goam Zerizalɛm nin-buiidã taoorã. (Tʋʋma 2:11) Dẽnd bu-paalg kãngã sẽn yaa tẽebã wɛɛngẽ buudã n lebg “tʋm-tʋmd” ning sẽn na n moon a Zeova ziirã buud a taabã la a kõ tẽebã rɩɩb wakat sẽn zems pʋgẽ wã. (1 Pɩɛɛr 2:9) B wa n bool-a-la wa sẽn zems tɩ “Israɛll sẽn yaa Wẽnnaam dẽnda.”—Galat dãmba 6:16.

9. a) Ãnd rãmb la ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’? b) Ãnd rãmb la “zaka” nebã?

9 “Israɛll sẽn yaa Wẽnnaam dẽnda” ned fãa yaa kiris-ned sẽn dɩk a meng n kõ n deeg lisg n paam vʋʋsem sõngã zaeebo, n tar saagr n na n tɩ vɩɩmd saasẽ. Woto yĩnga, sẽn sɩng ne yʋʋmd 33 wã n wa tõk masã, yaa tẽebã wɛɛngẽ bu-kãngã sull neb fãa sẽn paam vʋʋsem sõngã zaeeb n ket n be tẽng zugã la b sẽn boond tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã,’ wala Israɛll ned fãa me sẽn da yaa tʋm-tʋmdã sull ned sẽn sɩng ne yʋʋmd 1513 sẽn deng Kirist zãmaanã tɛk n tãag yʋʋmd 33 Pãntekotã raarã. La “zaka” neb nins tʋm-tʋmdã sẽn kõt tẽebã rɩɩbã yaa ãnd rãmba? Pipi yʋʋm kob-gĩndẽ wã, kiris-ned fãa ra saagdame n na n tɩ vɩɩmd saasẽ. Rẽ yĩnga, zakã nebã ra leb n yaa kiris-neb nins sẽn paam vʋʋsem sõngã zaeebã yembr-yembre, la pa b fãa sẽn lagem taab wala sull ye. Bãmb fãa, baa ne neb nins sẽn da tar zu-sobend tigingã pʋgẽ wã ra rata tẽebã rɩɩb tʋm-tʋmdã sẽn kõtã.—1 Korẽnt dãmba 12:12, 19-27; Hebre dãmba 5:11-13; 2 Pɩɛɛr 3:15, 16.

‘Ned kam fãa ne a tʋʋmde’

10, 11. Wãn-wãn la d mi tɩ tʋm-tʋmdã sull neb fãa tʋʋmd pa yembre?

10 Baa ne sẽn yaa “Israɛll sẽn yaa Wẽnnaam dẽndã” sull sẽn yaa tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã la b sẽn bobl tʋʋmdã, bãmb ned kam fãa leb n tara zɩɩbo. A Zezi goam nins sẽn be Mark 13:34 pʋgẽ wã n wilgd rẽ vẽenega. A yeelame: ‘A na n yɩɩ wa rao sẽn tog sore n bas a yir ne a tʋm-tʋmdba n wilg ned kam fãa a tʋʋmde n yeel gũuda t’a gũ.’ Woto yĩnga, tʋm-tʋmdã sull ned kam fãa paama tʋʋmde, sẽn dat n yeel t’a segd n tʋmame tɩ Kirist paoongã sẽn be tẽngã zugã fɩɩge. A pidsda a tʋʋmdã wa sẽn zems ne a tõog la a yɛlã sẽn yaa to-to.—Matɩe 25:14, 15.

11 Sẽn paase, tʋm-tʋmd a Pɩɛɛr yeela a wakatẽ kiris-neb nins sẽn zaeyã tɩ b ‘ned kam fãa rɩk Wẽnnaam barka kũuna yẽ sẽn deegã n yɩ tʋm-tʋmd sẽn yaa sõama n sõng a taab wa sẽn zems Wẽnnaam kũun toɛy-toɛyã.’ (1 Pɩɛɛr 4:10) Dẽnd kiris-nin-kãensã sẽn zaeyã ned kam fãa ra segd n dɩka bark kũun ning a sẽn deeg Wẽnnaam nengẽ wã n tʋm n sõng a taabã. Sẽn paase, a Pɩɛɛr goamã wilgdame tɩ kiris-nebã fãa ra pa na n tall tõogo, zu-sobend bɩ zu-noog tʋʋmd a yembr ye. La tʋm-tʋmdã sull ned kam fãa ra na n sõng n tʋmame tɩ tẽebã wɛɛngẽ buudã neb sõor fɩɩge. Wãn to?

12. Wãn-wãn la tʋm-tʋmdã sull ned kam fãa, pagbã la rapã, sõng n tʋm n kɩt tɩ tʋm-tʋmdã neb sõor paase?

12 Pipi, bãmb ned kam fãa ra segd n ya a Zeova Kaset soab n moond Rĩungã koe-noogo. (Ezai 43:10-12; Matɩe 24:14) A Zezi saasẽ dʋʋbã ket bilfu, a kõo a karen-biis nins fãa sẽn tar kɩs-sɩdã noore, b pagb la b rap fãa tɩ b yɩ karen-saam dãmba. A yeelame: ‘Bɩ y kẽng n maan neba buud fãa tɩ b yɩ mam karen-biisi n lis bãmb ne Ba la Biiga la Sɩɩg Sõng yʋʋre. La zãms bãmb tɩ b sak bũmb nins fãa mam sẽn da togs yãmbã. La gese, mam bee ne yãmb wakat fãa hal tɩ ta wakat sɛɛbo.’—Matɩe 28:19, 20.

13. Kiris-neb nins fãa sẽn zaeyã ra tara zu-no-bʋgo?

13 B sã n da yã karen-bi-paalse, b ra segd n zãms-b-la sõma tɩ b sak bũmb nins fãa Kirist sẽn baood t’a karen-biisã tũ wã. Kaoosg zugẽ, kiris-neb n wa n paam tõog n tõe n zãms neb a taaba. B ra kõta neb nins sẽn na n wa lebg tʋm-tʋmdã sull nebã tẽebã rɩɩb tẽns wʋsg pʋsẽ. Ra yaa kiris-nebã fãa sẽn paam vʋʋsem sõng zaeeba, sẽn dat n yeel tɩ pagbã la rapã la b bobl tʋʋmd ning sẽn yaa karen-biisã maanegã. (Tʋʋma 2:17, 18) Ra yaa tʋʋmd b sẽn na n kell n tʋm hal tʋm-tʋmdã sẽn sɩng a tʋʋmdã wakatã tɛk n tɩ ta zãmaan-kãngã saabo.

14. Ãnd rãmb la b ra bobl tigingã neb zãmsgo, la manesem bʋg la kiris-nin-pogs nins sẽn zae n tar kɩs-sɩdã ra tara?

14 Neb nins sẽn deeg lisg paalem sẽn paam vʋʋsem sõng zaeebã ra lebgda tʋm-tʋmdã sull neba. Baa ned ning sẽn da zãms-b sɩngrẽ wã sẽn ya a soab fãa, b ra paamda zãmsg tigingã neb nins sẽn tar zʋg-sõma nins sẽn segdã tɩ b yãk-b tɩ b yaa kãsem dãmbã nengẽ n paase. (1 Tɩmote 3:1-7; Tɩt 1:6-9) Ne rẽ, ra-kãensã ra tara zu-noog n na n sõng n kɩt tɩ buudã neb sõor fɩɩg wʋsgo. Kiris-nin-pogs nins sẽn zae sẽn da yaa wẽn-sakdbã ra pa maand sũur b sẽn bobl kiris-nin-dapã bal tigingã neb zãmsgã ye. (1 Korẽnt dãmba 14:34, 35) B sũy pʋd n da nooma ne modgr ning rapã sẽn da maand tigingã pʋgẽ tɩ nafd-bã, la pagbã ra tara mi-beoog me b sẽn da tõe n paam zu-noog tʋʋm a taabã yĩnga, wala taas neb a taabã koe-noogã. Rũndã-rũndã me saam-bi-pogs nins sẽn zaeyã sẽn tar yẽesmã tara sik-m-meng woto, baa kãsem dãmb nins b sẽn yãk tigingã pʋgẽ wã paama vʋʋsem sõngã zaeeb tɩ b pa paam me.

15. Pipi yʋʋm kob-gĩndẽ wã, yɛ me la tẽebã rɩɩb ra yita, la ãnd rãmb n da lʋɩ taoor n pʋɩt-a?

15 Tẽebã rɩɩb b sẽn da kõt pipi yʋʋm kob-gĩndẽ wã ra yita tʋm-tʋmdbã la karen-biis a taab sẽn da lʋɩt taoor tigingã pʋgẽ wã sɛbẽ. B toola sɛb nins b sẽn gʋlsã, sẽn tɩ yɩɩd fãa, b rãmb nins sẽn be sɛb 27 wã Wẽnnaam sẽn vẽneg tɩ b gʋlsã sẽn yaa Gɛrk Gʋlsg Sõamyã pʋgẽ wã tigimsã, la sãmbg sẽn ka be, tigimsã kãsem dãmb ra tikda rẽ zug n zãmsd nebã. Ne manesem kãnga, tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã sull neb ra kõta kiris-neb hakɩkã tẽeb rɩɩb wʋsgo. Pipi yʋʋm kob-gĩndẽ wã, tʋm-tʋmdã sull pidsa a tʋʋmdã.

Tʋm-tʋmdã,’ yʋʋm 1 900 loogr poore

16, 17. Wãn-wãn la tʋm-tʋmdã sull neb pidsd b tʋʋmdã ne kɩs-sɩd hal tɩ ta yʋʋmd 1914?

16 Yaa wãn to rũndã-rũndã? Rẽ yĩnga a Zezi belmã a Rĩungã naam pʋgẽ sẽn sɩng yʋʋmd 1914, a yãa kiris-neb sull sẽn zae sẽn da kõt tẽebã rɩɩb wakat sẽn zems n pa vaandẽ bɩ? N-ye. B ra tõe n bãnga sul-kãng vẽeneg n bak bi-sõama nins a sẽn da womdã maasem yĩnga. (Matɩe 7:20) Sẽn sɩng ne rẽ tɛka, yɛlã wilgame tɩ sɩd yaa sɩda.

17 A Zezi waoongã wakate, a mikame tɩ tʋm-tʋmdã sull neb 5 000 la bal n da modgd ne sɩd ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã moonego. Wakat kãng tɩ b sõorã ra yaa bilfu, la tʋm-tʋmdã talla tʋʋm-teed buud toor-toor n tʋm ne minim n yelg koe-noogã. (Matɩe 9:38) Wala makre, b ra segenda sõss sẽn tik Biiblã zug n yiisd sẽn yɩɩd zʋrno rãmb toɛy-toɛy 2 000 pʋsẽ. Ne manesem kãngã, b tõogame tɩ karemdb tus ka tɛk wʋm sɩd ning sẽn be Wẽnnaam Gomdã pʋgẽ wã wakat yɛnga. B leb n da yiisa filim sẽn kaoosd lɛɛr a nii sẽn wilgd foto rãmb sẽn yaa kulɛɛre. Filim kãng sẽn da yaa bõn-paalg ne nebã kɩtame tɩ b tõog n wilg Biiblã koɛɛg sẽn gomd naanegã sɩngr tɛk n tɩ ta Kirist yʋʋm tusr naamã saabã yellã, sẽn yɩɩd neb milyõ a wɛ dũniyã bab-kãsems a tãab pʋsẽ. B leb n tʋma ne sɛba. Wala makre, yʋʋmd 1914 b yiisa Gũusg Gãsgã zʋrno rãmb 50 000.

18. Wakat bʋg la a Zezi kõ a tʋm-tʋmdã noor t’a yɩ a paoongã fãa yel-gɛta, la bõe yĩnga?

18 Zusoabã sẽn wa wã, a sɩd yãa a tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩdã sẽn dɩlgd a zaka rãmb la a moond koe-noogã ne a sũur fãa. Rẽ kɩtame tɩ b na n paas a zu-sobendã masã. A Zezi yeelame: “Mam yeta yãmb sɩda tɩ yẽ na kõ-a noor t’a yɩ a zaka bɩ a paoongã fãa yel-geta.” (Matɩe 24:47) A Zezi sɩd pidsa a gom-kãensã yʋʋmd 1919 wã, tʋm-tʋmdã sẽn paam makrã zugẽ. La bõe yĩng tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ paam zɩɩb n paase? Yaa Zusoabã paoong sẽn fɩɩgã yĩnga. Yʋʋmd 1914 pʋgẽ wã la b kõ a Zezi naam.

19. Bilg-y b sẽn kõt ‘kʋʋn-kãsengã’ neb tẽebã rɩɩb to-to.

19 Paoong bʋg la Zusoabã sẽn deeg naam paalem n kõ a tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩdã noor t’a gesã? Yaa bũmb nins fãa a sẽn so tẽebã wɛɛngẽ tẽnga zugã. Wala makre, yaa yʋʋm 20 Kirist sẽn deeg a naamã yʋʋmd 1914 poor la b bãng ‘kʋʋn-kãsengã’ neb sẽn yaa ‘piis a taabã’ n bake. (Wilgri 7:9; Zã 10:16) Bãmb dãmbã pa paam vʋʋsem sõngã zaeeb n yaa “Israɛll sẽn yaa Wẽnnaam dẽnda” neb ye. B yaa rap la pagb sẽn tar pʋ-peelem n saagd n na n vɩɩmd tẽngã zugu, n nong a Zeova la b rat n tũ-a wa sẽn zae-bã bala. B sɩd yeela ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ yaa: “Bas-y tɩ d tũ yãmb n kẽnge; bala, tõnd wʋmame tɩ Wẽnnaam bee ne yãmba.” (Zakari 8:23) Kiris-nin-kãensã sẽn deeg lisg paalma naagda zakã neb nins sẽn paam vʋʋsem sõng zaeebã n dɩt tẽeb rɩɩb a yembr hal rẽ tɛk n tãag masã. Ad yãoã sɩd yaa bark meng n kõ ‘kʋʋn-kãsengã’ neba!

20. Tʋʋm-bʋg la ‘kʋʋn-kãsengã’ neb tʋm n kɩt tɩ Zusoabã paoong fɩɩge?

20 ‘Kʋʋn-kãsengã’ neb naaga tʋm-tʋmdã sull neb n yaa koe-noogã moondb sẽn tar sũ-noogo. B sẽn moon koɛɛgã, Zusoabã tẽng zug paoongã fɩɩgame, tɩ rẽ kɩt tɩ ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yama’ zɩɩb paase. Neb nins sẽn tʋll n bãng sɩdã sõor sẽn tall paasgã yĩng kɩtame tɩ b ra rat tʋʋm-teed sẽn na yɩl n yiis sɛb sẽn tik Biiblã zugã tɩ seke. Tẽns wʋsg pʋsẽ, a Zeova Kaset rãmbã pagsa b tʋʋmdã biru rãmba. B tʋmda misioneer dãmb “dũniyã tɛk fãa.” (Tʋʋma 1:8) Sẽn zae-bã sẽn da zems bãmb tus a nu yʋʋmd 1914 tɛkã, rũndã-rũndã, sẽn pẽgd-b Wẽnnaamã sõor fɩɩg n yɩɩda milyõ a yoobe, tɩ bãmb sʋkã neb wʋsg yaa ‘kʋʋn-kãsengã’ neba. Hakɩka, Rĩmã naam deegr yʋʋmd 1914 tɛkã, a paoongã sɩd fɩɩga hal wʋsgo!

21. Makr a yiib bʋs la d na n vaees sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ?

21 Woto fãa wilgdame tɩ tʋm-tʋmdã sɩd ‘tũu sɩd la a tall yam.’ A Zezi sẽn gom ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’ yellã poor bala, a rɩka makr a yiib sẽn wilgd kɩs-sɩd la yam tallg yõod vẽenega: Yaa pʋgsadb sẽn yaa yam dãmbã ne yalembã kɩbare, la talã rãmbã kɩbare. (Matɩe 25:1-30) D sɩd tʋll n bãnga yãoã sẽn dat n yɛɛlga! Kɩba-kãensã b yiibã võor yaa bõe ne tõnd rũndã-rũndã? D na n leoka sok-kãngã sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ.

Yãmb tagsda wãn-wãna?

• Ãnd rãmb la ‘tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã’?

• Ãnd rãmb la “zaka” neba?

• Wakat bʋg la b kõ tʋm-tʋmdã noor t’a soog a Zusoabã paoong fãa, la bõe yĩng tɩ yaa sasa kãnga?

• Yʋʋm nins sẽn nan loogã pʋsẽ, ãnd rãmb n sõng n tʋm tɩ Zusoabã paoong fɩɩge, la wãn-wãna?

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto rãmba, seb-neng 24]

Pipi yʋʋm kob-gĩndẽ tʋm-tʋmdã sull neb sɩd tʋma b tʋʋmdã sõma