Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Sẽn kʋʋl-bã yell gesg yaa zɩɩb sẽn zao kiris-nebã zutu

Sẽn kʋʋl-bã yell gesg yaa zɩɩb sẽn zao kiris-nebã zutu

Sẽn kʋʋl-bã yell gesg yaa zɩɩb sẽn zao kiris-nebã zutu

“Mam na n kell n yɩɩ woto hal tɩ ta yãmb kʋʋlem wakate. Mam na n zãa yãmb hal tɩ ta y zoob peend wakate.”—EZAI 46:4.

1, 2. Wãn to la tõnd saasẽ Ba wã sẽn get tõnd yell to-to wã yaa toor ne d tẽng zug roagdbã?

ROAGDB nins sẽn nong b kambã wʋsgã geta b yell b peelmẽ, b yãadem la b bi-bɩɩlem wakate. Baa kom-bɩɩsã sã n wa lebg kãsemb n tar b mens zagse, b ba rãmbã la b ma rãmbã ket n geta b yell ne nonglem la b sõngd-ba.

2 Baa ninsaalbã sã n pa tõe n ges b kambã yell wakat fãa, tõnd saasẽ Ba wã yẽ tõe n gesa a sõgen dãmb nins sẽn sakd-a wã yell ne nonglem la a sõng-b wakat fãa. A Zeova sẽn da gomd ne a pĩnd wẽndẽ nin-buiidã a sẽn yãkã, a yeelame: “Mam na n kell n yɩɩ woto hal tɩ ta yãmb kʋʋlem wakate. Mam na n zãa yãmb hal tɩ ta y zoob peend wakate.” (Ezai 46:4) Ad sɩd yaa goam sẽn kengd kiris-neb nins sẽn kʋʋlã raoodo! A Zeova pa basd neb nins sẽn ket n sakd-a wã ye. La a pʋlmame t’a na n sõng-b lame, n teel-b la a wilg-b sor b vɩɩmã fãa pʋgẽ, hal tɩ ta b kʋʋlem wakat menga.—Yɩɩl Sõamyã 48:15.

3. Bõe la d na n vaees sõs-kãngã pʋgẽ?

3 Wãn to la d tõe n dɩk a Zeova sẽn get sẽn kʋʋl-bã yell ne nonglmã togs-n-taare? (Efɛɛz rãmba 5:1, 2) Bɩ d ges kambã, tigingã yel-gɛtb la kiris-nebã yembr-yembr sẽn tõe n ges neb nins sẽn kʋʋl n be tõnd dũni gill saam-biisã sʋkã yell to-to.

Tõnd zɩɩb ne d roagdbã

4. Zɩɩb bʋg la kiris-nebã tar ne b roagdbã?

4 “Waoog f ba la f ma.” (Efɛɛz rãmba 6:2; Yikri 20:12) Ne gom-kãensã sẽn yit Hebre Gʋlsg Sõamyã pʋgẽ võor sẽn yaa nana la sẽn tar yõod wʋsgã, tʋm-tʋmd a Poll tẽegda kambã zɩɩb ning b sẽn tar ne b roagdbã. La wãn to la gom-kãensã pidsd sẽn kʋʋl-bã zutu? Makr sẽn be yamleoog sẽn zĩnd sẽn deng Kirist zãmaanã na n sõng-d lame tɩ d leok sok-kãngã.

5. a) Bõe n wilgd t’a Zozɛf ra pa yĩm a ba wã yelle? b) Waoog d roagdbã rat n yeelame tɩ bõe me, la mak-sõng bʋg la a Zozɛf kõ zĩ-kãng wɛɛngẽ?

5 Maana sẽn yɩɩd yʋʋm 20 t’a Zozɛf ne a ba a Zakoob sẽn kʋʋlã pa yã taab ye. Baasg zãnga, a Zozɛf ra ket n nonga a ba a Zakoobe. Sɩda, a Zozɛf sẽn vẽneg a meng n wilg a ba-biisã, a sokame: “M ba ket n vɩɩme bɩ?” (Sɩngre 43:7, 27; 45:3) Sasa kãngã tɩ kom n da namsd Kanaã soolmã. Woto, a Zozɛf tʋmame tɩ b tɩ yeel a ba wã tɩ: “Bɩ y wa mam nengẽ n da kaoos ye. Yãmb na n zĩnda Gosɛn tẽnga n pẽneg maam. . . . La yaa maam n na n dɩlg yãmb be.” (Sɩngre 45:9-11; 47:12) N-ye, waoog roagdb nins sẽn kʋʋlã baoodame me tɩ d kogl-b la d ges b yell laogã wɛɛngẽ, b sã n pa tõe n ges b mens yell b toore. (1 Sãmwɛll 22:1-4; Zã 19:25-27) A Zozɛf saka zɩɩb kãng ne sũ-noogo.

6. Wãn to la a Zozɛf wilg a nonglem hakɩk ne a ba wã, la wãn to la d tõe n dɩk a togs-n-taare?

6 Ne a Zeova barka, a Zozɛf lebga Ezipt soolma neb nins sẽn tar arzɛk la naam n yɩɩdã ned a ye. (Sɩngre 41:40) La a pa ges tɩ yẽ mengã ra yaa nin-kãseng tɩ loog bɩ t’a ra pa tar sẽk n na n waoog a ba wã sẽn da tar yʋʋm 130 wã ye. A sẽn bãng t’a Zakoob (bɩ a Israɛll) da kolgdame wã, “a Zozɛf kɩtame tɩ b segl yẽ voatiir tɩ yẽ kẽng n tɩ seg a ba a Israɛll Gosɛn tẽnga. La a Zozɛf sẽn yã a ba wã, a mobga a yubla n yãb n kaoose.” (Sɩngre 46:28, 29) A sẽn deeg a ba wã woto wã pa waoogr sẽn zems ne tẽngã minung bal ye. A Zozɛf ra nonga a ba wã sẽn kʋʋlã wʋsgo, la a ra pa zoet yãnd n na n wilg a nonglmã ye. Tõnd sã n tar roagdb sẽn kʋʋle, tõnd me wilgda d nonglem wʋsg ne-b bɩ?

7. Bõe yĩng t’a Zakoob ra rat tɩ b tɩ mum-a Kanaã?

7 A Zakoob kell n saka a Zeova hal n tɩ ta a yõor tɛka. (Hebre dãmba 11:21) A Zakoob sẽn da tar tẽeb ne Wẽnnaam kãabsã yĩnga, a kosame tɩ b tɩ mum-a Kanaã. A Zozɛf waooga a ba wã n sak n maan wa a sẽn kosã, baa ne rẽ sẽn tũ ne ligd la modgr wʋsgã.—Sɩngre 47:29-31; 50:7-14.

8. a) Sẽn tɩ yɩɩd fãa, bõe n kɩt tɩ tõnd get d roagdb nins sẽn kʋʋlã yelle? b) Bõe la ned a ye sẽn be Wẽnnaam tʋʋmdẽ wã wakat fãa maan n ges a roagdbã sẽn kʋʋlã yelle? (Ges-y zĩ-gũbr ning sẽn be seb-neng 15 pʋgẽ wã.)

8 Bõe n kɩt t’a Zozɛf ges a ba wã yelle? Yaa sɩd t’a Zozɛf ra nonga a ba wã sẽn da rog-a wã, la a ra rat n lebs-a-la a sẽn da zã-a wã yĩngã, la sãmbg sẽn ka be, a Zozɛf ra tʋllame me n ta a Zeova yam. Segd n yɩɩ woto ne tõnd me. A Poll gʋlsame: “La a sã n yaa pʋg-kõor sẽn tar kamb bɩ yagense, sẽn yɩɩda, bɩ kamba maan b yir dãmba wa neb sẽn sakd Wẽnnaam n lebs bãmb ba rãmba ne b ma rãmba b sẽn da dɩlg bãmb bũmb ninsã; tɩ bõe, yõwã tata Wẽnnaam yam.” (1 Tɩmote 5:4) Sɩda, tõnd sẽn nong a Zeova wã la wẽn-zoeerã na n kɩtame tɩ d ges d roagdb nins sẽn kʋʋlã yelle, baa rẽ sẽn na n yɩ toog to-to fãa. *

Yel-gɛtbã sẽn wilgd tɩ sẽn kʋʋl-bã yell pak-b lame to-to

9. Ãnd dãmb la a Zeova yãk tɩ b gũ bãgrã, kiris-neb nins sẽn kʋʋlã sẽn naage?

9 A Zakoob yõorã sẽn yɩ wokã sẽn wa n yao saabo, a goma a Zeova yell n yeel t’a yaa sɩd “Wẽnnaam ninga sẽn gũ-a maam hal m dogem daar tɩ ta rũnda wã.” (Sɩngre 48:15) Rũndã-rũndã, a Zeova gũuda a tẽng zug sõgen dãmbã, n tũnugd ne kiris-neb yel-gɛtbã bɩ kãsem dãmbã, tɩ b tʋmd a Biribl a Zezi Kirist sẽn yaa “pe-kɩɩmba Kãsma” sor-wilgr pʋgẽ. (1 Pɩɛɛr 5:2-4) Wãn to la yel-gɛtbã tõe n dɩk a Zeova togs-n-taare, b sã n wa get bãgrã neb nins sẽn kʋʋlã yelle?

10. Bõe la b maan sẽn na yɩl n sõng kiris-neb nins sẽn kʋʋlã laogã wɛɛngẽ? (Ges-y zĩ-gũbgr ning sẽn be seb-neng 17 pʋgẽ wã.)

10 Kiris-neb tigingã luglg poor bilfu, tʋm-tʋmdbã yãka “raop a yopoe . . . sẽn tar kaset sõma la sẽn pid ne Sɩɩg Sõngo la yam” tɩ b ges ‘rɩɩbã pʋɩɩb yell’ pʋg-kõap nins sẽn yaa kiris-neb sẽn dat sõngrã yĩnga. (Tʋʋma 6:1-6) Rẽ poore, a Poll kõo yel-gɛt a Tɩmote noor t’a gʋls pʋg-kõap nins sẽn kʋʋl la sẽn kõt mak-sõngã yʋy neb nins sẽn da zems ne sõngrã. (1 Tɩmote 5:3, 9, 10) Rũndã-rũndã me, sã n yaa tɩlae tigingã yel-gɛtb siginda sõngr kiris-neb nins sẽn kʋʋlã yĩnga. La ges wẽn-sakdb nins sẽn kʋʋlã yell pa tek woto bal ye.

11. Pʋg-kõorã sẽn yaa naong soabã sẽn kõ kũun sẽn paoodã, bõe la a Zezi yeel-yã?

11 A Zezi tẽng zug koe-moonegã saab sẽnese, a zĩnda wẽnd-doogẽ wã “n get kʋʋnga sẽn ningd ligda ligda ningr zĩigẽ wã.” Rẽ, ned a ye n tall manesem sẽn kɩt t’a ges-a. Biiblã yetame: “Pʋg-kõor a ye sẽn yaa naong soab n wa n ning ligd bõoneg a yiibu.” A Zezi boola a karen-biisã n yeel-ba: “Mam yeta yãmb sɩda tɩ pʋg-kõ-kãngã sẽn yaa naong soaba kõ n yɩɩda neba fãa sẽn ning ligd ligda ningr zĩigẽ wã. Tɩ bõe, bãmb fãa ligd sẽn yaa wʋsgã, bãmb yãkame n ningi; la yẽ sẽn ka tarã, a ninga a sẽn tara tɛka, a rɩɩba ligd fãa.” (Mark 12:41-44) Pʋg-kõorã kũun da yaa ligd bilfu, la a Zezi ra mii hal sẽn ta zĩ-bʋg la a saasẽ Ba wã ra nand wẽn-sakr tʋʋmd a woto ned sẽn maan ne a sũurã fãa wã. Pʋg-kõor sẽn yaa naong soabã yʋʋm sẽn da yaa to-to fãa, a Zezi pa paoog a sẽn maana ye.

12. Wãn to la kãsem dãmbã tõe n wilg tɩ b nanda sõngr ning kiris-neb nins sẽn kʋʋlã sẽn wat ne wã?

12 Wala a Zezi, kiris-neb yel-gɛtbã pa paoogd sẽn kʋʋl-bã sẽn maand bũmb ning sẽn na yɩl n kɩt tɩ sɩd balengã kẽng taoorã ye. Kãsem dãmbã tara bʋʋm n na n pẽg sẽn kʋʋl-bã sẽn moond koe-noogã, sẽn kẽesd b toog tigissẽ wã, b sẽn tar pãn-tusdg sẽn yaa sõma tigingã zugã, la b sẽn yalsd kãn-kãe tẽebã pʋgẽ wã yĩnga. Goam b sẽn togs ne pʋ-peelem tɩ kengd raood tõe n sõnga sẽn kʋʋl-bã tɩ b “maan sũ-noog” Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ, tɩ rẽ kɩtdẽ tɩ b pa makd-b mens ne kiris-neb a taab bɩ ne bãmb mensã sẽn zoe n maan tɩ loogã tɩ wa koms b raood ye.—Galat dãmba 6:4.

13. Wãn to la kãsem dãmbã tõe n dɩ sẽn kʋʋl-bã tõod la b minim nafa?

13 Kãsem dãmbã tõe n wilgame tɩ kiris-neb nins sẽn kʋʋlã sõngr tara yõod wʋsgo, b sẽn na n dɩt b minimã la b tõodã nafa. Wakat-wakate, b tõe n kɩtame tɩ neb nins sẽn kʋʋl la b kõt mak-sõngã maan mak-n-wilg rãmb wall b bool-b n soke. Kãsem soab a yembr togsa woto: “Nebã sɩd kelgda neere, mam sã n bool saam-biig bɩ saam-bi-poak sẽn kʋʋl sẽn wub a kamb sɩdã pʋgẽ n soke.” Tiging a to pʋgẽ, kãsem dãmbã wilgame tɩ saam-bi-poak sẽn yaa so-pakd sẽn tar yʋʋm 71 tõog n sõnga Rĩungã koe-moondb tɩ b moond koe-noogã n pa vaandẽ ye. A leb n sagend-b lame tɩ b maan “bũmb nins sẽn yaa tɩlae” wã, wala Biiblã la daar verse wã karengo, la b bʋgs b sẽn karemd bũmb ningã zugu.

14. Wãn to la kãsem dãmb sull a yembr wilg tɩ b nanda b sʋkã yel-gɛt a ye sẽn kʋʋle?

14 Kãsem dãmbã me tara mi-beoog ne yel-gɛtb a taab nins sẽn yaa nin-kẽembã sõngre. A José sẽn wẽ yʋʋm 70 la a yaa kãsem soab sẽn na maan yʋʋm wʋsgã maana wopeer kãseng sẽn pa kaoos pʋgẽ. Wopeerã sãoogr sẽn na n kaoosã yĩnga, a tagsame t’a sẽn da yaa tigingã yel-gɛt taoor soabã a na n basa tʋʋm-kãngã. A José yeelame: “Kãsem dãmb a taabã manesem linga maam. B pa sak tɩ mam bas ye, la b sokame n na n bãng sõngr ning mam sẽn da rat sẽn na yɩl n ket n pidsd m zɩɩbã.” Kãsem soab yʋʋm sẽn pa ta yẽ sõnga a José t’a tõog n kell n maan yel-gɛt taoor soab tʋʋmdã ne sũ-noogo, la rẽ yɩɩ bark n kõ tigingã. Kãsem soab a to yetame: “Saam-biisã nanda a José kãsem sobendã tʋʋmd wʋsgo. B nong-a lame la b waoogd-a, a minimã la a sẽn kõt mak-sõng tẽebã pʋgẽ wã yĩnga. A yaa bark n kõ tõnd tigingã.”

Ges taab yellã

15. Bõe yĩng tɩ kiris-nebã fãa segd n ges sẽn kʋʋl-b n be bãmb sʋkã yelle?

15 Pa kiris-neb nins sẽn tar roagdb sẽn kʋʋlã, la tigingã saam-biis nins b sẽn yãk n kõ taoor sobendã bal n segd n ges sẽn kʋʋl-bã yell ye. A Poll maka kiris-neb tigingã ne ninsaal yĩng n gʋlse: “Wẽnnaam maana yĩnga tɩ zemse, bãmb sẽn kõ wil nins sẽn ka tar waoogre wa b taaba waoogre n yɩɩdã; tɩ welgr kõn zĩnd yãmb yĩnga pʋgẽ ye, la tɩ wila fãa na ges taab yell tɩ zemse.” (1 Korẽnt dãmba 12:24, 25) Sẽn na yɩl tɩ bũmb ra keoos kiris-neb tigingã pʋgẽ, ned fãa segd n gesa a tẽed-n-taasã yelle, ne sẽn kʋʋl-bã fãa.—Galat dãmba 6:2.

16. Wãn to la d tõe n wilg tɩ d geta sẽn kʋʋl-bã yell kiris-neb tigissẽ wã?

16 Kiris-neb tigissẽ wã, d tõe n wilgame tɩ d geta sẽn kʋʋl-bã yelle. (Filip rãmba 2:4; Hebre dãmba 10:24, 25) Tõnd rɩkda sẽk n sõsd ne sẽn kʋʋl-bã sasa kãens bɩ? Baa sã n zemsame tɩ d bao n bãng b yĩnsã keelem, d tõe n ‘kõo kũun sẽn yaa tẽebã rẽnda,’ tõe tɩ yaa d sẽn na n togs kɩbar sẽn kengd tẽeb bɩ tagsg sẽn tik Gʋlsg Sõamyã zugu. Sẽn mik tɩ kẽna yaa toog ne bãmb kẽerã, yɩta sõma tɩ tõnd pẽneg-ba, la d ra gũ tɩ bãmb wa tõnd nengẽ ye. B tʋbã sã n pa wʋmd sõma, tõe tɩ d segd n goma maasg-maasg la d gom tɩ yɩ vẽenega. D sã n dat n sɩd ‘paas taab raoodo,’ d segd n kelga ned ning sẽn kʋʋlã sẽn yetã neere.—Rom dãmba 1:11, 12.

17. Wãn to la d tõe n wilg tɩ kiris-neb nins sẽn kʋʋlã sẽn be rotẽ n pa tõe n yi wã yell pak-d lame?

17 La yaa wãn to, kẽer sẽn kʋʋl sã n pa tõe n wa kiris-neb tigissã? Zak 1:27 yetame tɩ yaa tõnd tʋʋmd tɩ d “sõng kɩɩbs ne pʋg-kõapa bãmb toog pʋgẽ.” Gɛrk gom-biig ning b sẽn lebg tɩ “sõnga” võor a yembr rat n yeelame tɩ tʋg n “gese.” (Tʋʋma 15:36) Tõnd sã n tɩ ges sẽn kʋʋl-bã, b sũy sɩd yaa noog wʋsgo! B sẽn da wa n ning “nin-kẽem” a Poll Rom bi-bees roogẽ yʋʋmd 65 sẽnesã, a ra ya a yembre. A ra rata ne a sũur fãa n yã a tʋmd-n-taag a Tɩmote. Rẽ n so t’a gʋls tɩ: “Nang pãng n wa m mengẽ.” (Filemo 9; 2 Tɩmote 1:3, 4; 4:9) Baa ne sẽn kʋʋl-bã sẽn pa be bãens roogẽ sɩd-sɩdã, bãmb kẽer bee roogẽ b yĩnsã sẽn pa noomã yĩnga. Sɩda, tõe tɩ b yetame: ‘M bõos tɩ y maan y sẽn na maaneg n wa ges-m tao-tao.’ Tõnd sakda bool kãensã bɩ?

18. Tõnd sã n tʋgd n get sẽn kʋʋl-bã, a nafa yaa bõe?

18 Da paoog-y nafa nins tigingã ned sẽn kʋʋl kaagr sẽn wat ne wã ye. Kiris-ned yʋʋr sẽn boond t’a Onezifoor sẽn da wa n be Romã, a baoa a Poll neer n yã-a, la rẽ poore, a ‘belsa a sũur naoor wʋsgo.’ (2 Tɩmote 1:16, 17) Saam-bi-poak sẽn kʋʋl yetame: “M nong n dɩka sẽk n zĩnd ne neb nins yʋʋm sẽn pa ta maama. Mam sẽn nong n tɩ yɩɩd yaa b sẽn maand maam wa b zakã nedã yĩnga. Rẽ kengda mam daood wʋsgo.” Kiris-nin-poak a to sẽn kʋʋl yetame: “Ned sã n gʋls sebr n tool maam, n bool maam telefonnẽ minit a wãn bala, bɩ a wa ges-m wakat a wãn bala, m sɩd nanda rẽ wʋsgo. Woto kengda m sũuri.”

A Zeova ronda neb nins sẽn get sẽn kʋʋl-bã yellã

19. Bark bʋs la sẽn kʋʋl-bã yell gesg kõta?

19 Sẽn kʋʋl-bã yell gesg wata ne bark wʋsgo. Lagem ne sẽn kʋʋl-bã, la tõog n dɩ b bãngrã la b minimã nafa meng yaa zu-no-kãsenga. Neb nins sẽn get sẽn kʋʋl-bã yellã paamda sũ-noog n yɩɩda, b sẽn yaa kõtbã yĩnga, la b sẽn ne tɩ b maana yel-sõmde, la b tar sũur pʋgẽ bãane, b sẽn pids zɩɩb Gʋlsg Sõamyã sẽn baood tɩ b maana yĩnga. (Tʋʋma 20:35) Sẽn paase, neb nins sẽn get sẽn kʋʋl-bã yellã pa segd n yɛɛs tɩ b na n wa raag-b lame n bas b kʋʋlem wakat ye. Wẽnnaam Gomdã kõta tõnd bas-m-yam woto: “Ned sã n maand neere, a na n tɩgame. La ned sã n sõngd a taaba, a na n paama sõngre.”—Yelbũna 11:25.

20, 21. Wãn to la a Zeova get neb nins sẽn get sẽn kʋʋl-bã yellã, la d segd n dɩka sard kãn-kãe n na n maan bõe?

20 A Zeova ronda kamba, yel-gɛtb ne kiris-neb a taab nins sẽn yaa wẽn-zoɛtb sẽn nong n get b tẽed-n-taas nins sẽn kʋʋlã yell ne nonglmã. Yam kãng zemsa ne yel-bũn-kãngã: “Ned sã n sõng naong rãmba, a bĩngda Zusoaba nengẽ. Yaa bãmb n na n yao a tʋʋm sõama wã fãa.” (Yelbũna 19:17) Nonglmã sã n kɩt tɩ tõnd maan nimbãan dãmbã la naong rãmbã neere, Wẽnnaam geta rẽ wa bũmb d sẽn bĩng a nengẽ, la a na n dol-d lame n ning-d barka. A leb n donda tõndo, d sẽn get sẽn kʋʋl-bã sẽn balemd Wẽnnaam wa tõndã yellã, tɩ bãmb wʋsg yaa ‘naong rãmb dũniyã rãmb nifẽ n yaool n tar tẽeb arzɛgsã.’—Zak 2:5.

21 Ad Wẽnnaam dolbã sɩd yaa kãseng wʋsgo! Vɩɩm sẽn pa satã bee rẽ sʋka. Ne a Zeova sõgen dãmb wʋsgo, na n yɩɩ vɩɩm sẽn pa sat tẽng zug arzãnẽ, zĩig ning yel-wẽnã d sẽn dog ne wã sẽn pa na n ye zĩndi, tɩ sẽn kʋʋl-b n yaa sakdbã na n leb n paam pãng wa b bi-bɩɩlem wakatã. (Wilgri 21:3-5) Tõnd sẽn gũud bark wakat kãngã wã, bɩ d ket n tʋmd tʋʋmd ning b sẽn bobl kiris-nebã, sẽn yaa b ges sẽn kʋʋl-bã yellã.

[Tẽngr note]

^ sull 8 Y tõe n yãa sagls sẽn wilgd d sẽn na n ges d roagdb nins sẽn kʋʋlã yell to-to yʋʋmd 1994, wao-fugdg kiuug rasem a 8 Réveillez-vous ! wã, seb-neng a 3-10 pʋgẽ, la Zak pʋgẽ sũ-noogã kʋɩlen-biiga, sak 15, a Zeova Kaset rãmbã sẽn yiisã.

Yãmb leokdame tɩ bõe?

• Wãn to la d tõe n waoog d roagdb nins sẽn kʋʋlã?

• Wãn to la kãsem dãmbã wilgd tɩ b nanda bãgrã neb nins sẽn kʋʋlã?

• Bõe la kiris-ned fãa tõe n maan n wilg tɩ sẽn kʋʋl-bã yell sɩd pak-a lame?

• Bark bʋs la d paamda, d sã n ges kiris-neb nins sẽn kʋʋlã yelle?

[Zãmsgã sogsgã]

[Zĩ-gũbri, seb-neng 15]

A roagdbã sẽn da wa n dat sõngrã

A Philip ra yaa meeb yamleoog tʋm-tʋmd Liberia yʋʋmd 1999, tɩ kɩbar wa ta-a t’a ba wã ra pa keem hal tɩ pa nana ye. A sẽn da mi vẽeneg t’a ma wã ra pa tõe n mao a yembr ne yellã, a yãka yam n na n lebg n tɩ ges a ba wã tɩbsg yelle.

A Philip tẽra woto: “Yirã lebr da pa nana ye, la m tagsame tɩ m roagdbã n da yaa m pipi zɩɩbo.” Yʋʋm a tãabã sẽn pʋglã pʋgẽ, a yiisa a roagdbã n tɩ kẽes roog sẽn yaa sõma n yɩɩd pʋgẽ, la ne a kiris-nin-taasã sõngre, a manega roogã tɩ zems ne a ba wã sẽn da pa keemã ratem.

Masã, a Philip ma wã segla sõma n yɩɩd n na n mao ne a ba wã bã-kɛgemse. Sẽn pa kaoos pʋgẽ, b boola a Philip wala yamleoog tʋm-tʋmd a Zeova Kaset rãmbã tʋʋmd willẽ Masedoan t’a sake.

[Zĩ-gũbri, seb-neng 17]

Tigingã pa bas a yell gesg ye

A Ada sẽn yaa kiris-nin-poak sẽn tar yʋʋm 85 n be Ostrali wã sẽn da wa n be a roogẽ n pa tõe n yi a yĩnsã sẽn pa noomã yĩnga, tigingã kãsem dãmb maana bũmb n na n sõng-a. B sigla tẽed-n-taas sull sẽn na n sõngd-a. La yaa ne sũ-noog la saam-bi-kãensã maand tʋʋm wala roogã yẽesgo, futã pɛgbo, rɩɩb seglg la b kẽn a kẽnã.

B sẽn sɩng sõng-kangã kolga yʋʋm piiga. Hal tɩ ta masã, sẽn yɩɩd a Zeova Kaset rãmb 30 n sõng n ges a Ada yelle. B ket n tʋgd n get-a lame, n karemd sɛb sẽn tik Biiblã zug t’a kelgdẽ, n togsd-a tigingã neb tẽeb sẽn kẽngd taoor to-to, la b pʋʋsd ne-a wakat fãa.

Tigingã kãsem soab a yembr yeelame: “Neb nins sẽn get a Ada yellã getame tɩ b sẽn sõngd-a wã yaa sũ-noog bũmbu. A sẽn tʋm Wẽnnaam tʋʋmdã ne kɩs-sɩd yʋʋm wʋsgã talla pãn-tusd-sõng neb wʋsg zutu, la b pa saagd b na yĩm a yell gesg ye.”

[Foto, seb-neng 14]

Tõnd wilgdame tɩ d nonga d roagdb nins sẽn kʋʋlã wʋsg bɩ?

[Foto rãmba, seb-​neng 16]

Tigingã neb fãa tõe n wilgame tɩ b nonga b tẽed-n-taas nins sẽn kʋʋlã