Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Bõe la y segd n maan sõma la wẽng taoore?

Bõe la y segd n maan sõma la wẽng taoore?

Bõe la y segd n maan sõma la wẽng taoore?

ÃNDA n tar sor n na n yãk noy n wilg sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽnga? B soka sok-kãngã sɩngrẽ wã, Wẽnnaam sẽn wa n naan ninsaalbã. Sẽn zems ne Sɩngr sebrã sẽn be Biiblã pʋgẽ wã, Wẽnnaam da pʋda tɩɩg a ye yʋʋr Edɛn zẽedã pʋgẽ tɩ ‘wẽng ne sõama bãngr tɩɩga.’ (Sɩngre 2:9) Wẽnnaam keooga pipi raoã ne a pagã tɩ b ra rɩ tɩ-kãng biis ye. La a Sʋɩtãan sẽn yaa Wẽnnaam bɛ wã yeel-b lame tɩ b sã n dɩ a biisã, b nina “na n pukame” tɩ b “lebg wa Wẽnnaam n mi sõama ne wẽng n bake.”—Sɩngre 2:16, 17; 3:1, 5; Wilgri 12:9.

A Ãdem ne a Hawa ra segd n yãka b sẽn na n maanega. B ra na n saka noy nins Wẽnnaam sẽn kõ sõma la wẽngã zugã bɩ, bɩ b na n tũu noy bãmb mensã sẽn na n yãke? (Sɩngre 3:6) B yãka yam n kɩɩs Wẽnnaam n dɩ tɩɩgã bila. Bõe la manesem kãngã sẽn wõnd a ka yellã rat n yeele? B sẽn pa sak n na n tũ noy nins Wẽnnaam sẽn yãk n kõ-bã, b wilga vẽeneg tɩ yaa bãmb mens sẽn na n yãk noy sẽn wilgd sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽngã, la bãmb ne b yagensã na n naf n yɩɩge. La rẽ yĩnga ninsaalbã sẽn bao n na n yɩ wa Wẽnnaam n yãk b mens noyã, sɩd naf-b lame bɩ?

Tagsa sẽn kɩɩsd taaba

Sebr a yembr (Encyclopædia Bri-tannica) n lebg n vaees filozof rãmb yʋy sẽn yi zãmsg toɛy-toɛya, yʋʋm kob-gĩnã sẽn loogã pʋgẽ. Dẽ poore, sebrã yeelame tɩ sẽn sɩng ne Gɛrɛs filozof a Socrate zãmaanã tɛk n tɩ ta yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ, “filozof rãmbã kell n talla taab kɩɩsg sẽn na yɩl n bãng sõmblem la sõma wã ne wẽnga sẽn yaa bũmb ninga.”

Wala makre, yʋʋm kob-gĩnd a nu soab sẽn deng Kirist zãmaanã sasa, Gɛrɛs karen-saam dãmb sull ning b sẽn boond tɩ sofis rãmbã yʋʋr da yii wʋsgo. Bãmb da zãmsda nebã tɩ yaa nin-buiidã n segd n yãk noy nins sẽn wilgd sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽngã. Karen-saam kãens sʋkã nin-yend da yeela woto: “Bũmb nins fãa sẽn wõnd b yaa sõma la zems ne tẽng fãa wã yaa sõma la b zems ne tẽn-kãnga, tẽngã neb sã n ket n tagsdẽ tɩ bõn-kãens sɩd yaa sõma la b zemsame.” Sẽn zems ne no-kãngã, neb wʋsg na n tagsdame tɩ pʋ-lik tʋʋm kẽer pa wẽnga, sẽn mik tɩ bãmb babgẽ wã bɩ b ‘tẽngã’ neb wʋsg tõe n maana rẽ wã.

A Emmanuel Kant sẽn yaa filozof yʋʋr sẽn yi wʋsg yʋʋm kob-gĩnd 18 soabã pʋgẽ wã tagsg yɩɩ toor ne rẽ. Zʋrnall a yembr (Issues in Ethics) yeelame t’a “Emmanuel Kant la neb a taab sẽn da tagsd wa yẽ . . . wilgame tɩ ned kam fãa tara sor n na n yãk a sẽn na n maanega.” Sã n yaa ne a Kant tagsgã, ned na yãk n tʋm bɩ n da tʋm ne pʋ-likã paka yẽ a ye bala.

Nin-buiidã tagsg yaa sor-wilgr sẽn zems ne bas-yard bɩ?

Neb kẽer tõe n tagsdame tɩ pʋ-peelem tallg yaa yalemdo. La nin-buiidã tagsg pa sor-wilgr sẽn be bas-yard ye. Wala makre, yãmb sã n da vɩẽ-la zĩigẽ neb wʋsg sẽn tagsd tɩ yaa sõma tɩ b rɩk kambã n maan maand wala pĩnd wẽndẽ buud kẽer sẽn da tagsdã, rẽ na kɩt tɩ y sak tɩ tʋʋm kãensã buud yaa sõma neb wʋsg sẽn tagsd woto wã yĩng sɩda? (2 Rĩm dãmba 16:3) La yaa wãn masã, y sã n da rogẽ-la zĩigẽ nebã sẽn get ninsaal nemd wãbr wa bõn-sõngo? Rẽ yĩnga woto rat n yeelame tɩ ninsaal nemd wãbr sɩd pa wẽng bɩ? Pa neb wʋsg sẽn maand bũmb yĩng la bõn-kãng sɩd yaa sõma ye. Hal sẽn kaoose, Biiblã ra keoogame tɩ d ra wa lʋɩ bẽdg a woto buud pʋgẽ ye. A yeela woto: “Da lagem neb n maan wẽnga b sẽn yaa wʋsga yĩng ye.”—Yikri 23:2.

A Zezi Kirist ra wilga bũmb a to sẽn kɩt tɩ d segd n gũus n da wa tik nin-buiidã tagsg zug n yãk sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽng ye. A wilga vẽeneg t’a Sʋɩtãan la “dũniyã naaba.” (Zã 14:30; Luk 4:6) A Sʋɩtãan tũnugda ne a tõogã n “belgd dũniyã fãa.” (Wilgri 12:9) Woto yĩnga, y sã n teegd nin-buiidã tagsg n yãkd sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽngã, y tõe n wa tũuda vɩɩm manesem noy nins a Sʋɩtãan sẽn luglã, la rẽ na n sɩd yɩɩ wẽng wʋsgo.

Y tõe n teega y meng tagsg bɩ?

Woto yĩnga, yaa ned kam fãa n tog n yãk sẽn yaa sõma la sẽn yaa wẽngã a toor bɩ? Biiblã yeelame: “Teeg Zusoaba ne f sũur fãa la f ra teeg f meng bãngr ye.” (Yelbũna 3:5) Bõe yĩng tɩ d pa segd n teeg d meng bãngre? Bala ãdem-biisã fãa roga ne yel-wẽnde, tɩ rẽ tõe n golem b tagsa wã. A Ãdem ne a Hawa sẽn kɩɩs Wẽnnaamã, b saka a Sʋɩtãan sẽn yaa rat-m-yembr la zãmb soabã noyã, t’a lebg bãmb ba tẽebã wɛɛngẽ. Rẽ kɩtame tɩ b yagensã rog ne zang sẽn kɩt tɩ b sũyã tar zãmbo, tɩ kɩt tɩ baa ne b sẽn tõe n bãng sẽn yaa sõma wã, b nong n maand sẽn yaa wẽnga.—Sɩngre 6:5; Rom dãmba 5:12; 7:21-24.

Sebr a yembr (Encyclopædia Britannica) goma vɩɩm manesmã yell n yeele: “Pa lingr ne-do, ãdem-biisã sẽn mi bũmb ning b sẽn segd n maanã, n yaool n basd rẽ n maand sẽn na n naf bãmb mens bala ye. Nasaar dãmbã tẽns pʋsẽ, vɩɩm manesem noyã pa tõog n sõng nebã tɩ b bãng tɩ b segd n maana sẽn yaa sõma ye.” Biiblã yeela vẽeneg woto: “Ninsaal sũur tara ziri n yɩɩd bũmb fãa, la a yaa wẽng wʋsgo. Yaa ãnda n tõe n bãng-a?” (Zeremi 17:9) Rẽ yĩnga yãmb sã n miẽ tɩ ned yaa zɩlem-be-ned la nin-wẽnga, y na sak n tall bas-m-yam ne-a sɩda?

Yaa sɩd tɩ baa neb nins sẽn pa tẽed Wẽnnaamã tõe n talla manesem sẽn zemse, la vɩɩm manesem noy sẽn yaa sõma la sẽn be waoogre. La naoor wʋsgo, no-sõma nins nin-kãensã sẽn yiisdã yita Biiblã vɩɩm manesem noy pʋsẽ bala. Baa neb a woto sẽn tõe n kɩɩsdẽ tɩ Wẽnnaam kaeyã, bãmb mensã tagsa wã wilgdame tɩ b tõe n talla Wẽnnaam zʋg toɛy-toɛyã. Woto wilgda wa Biiblã sẽn yeelã, tɩ sɩngrẽ wã “Wẽnnaam naana ninsaal wa b meng wẽnego.” (Sɩngre 1:27; Tʋʋma 17:26-28) Tʋm-tʋmd a Poll yeelame tɩ nin-kãensã “wilgdame tɩ tõog tʋʋma gʋlsa bãmb sũyã pʋsẽ.”—Rom dãmba 2:15.

Yaa vẽeneg tɩ bãng sẽn yaa sõma pa rat n yeel tɩ f tara raood n tõe n maan sẽn yaa sõma ye. Wãn-wãn la ned tõe n paam daood n maan sẽn yaa sõma? Sẽn mik tɩ yaa tõnd sũurã n tusd-d tɩ d maand yɛla fãa wã, d sã n paas nonglem ning d sẽn tar ne Wẽnnaam a Zeova sẽn yaa Biiblã soabã, tõe n sõng-d lame tɩ d paam raood a woto.—Yɩɩl Sõamyã 25:4, 5.

D sẽn na n paam raood to-to n maan sẽn yaa sõma

Sẽn na yɩl n wa nong Wẽnnaam, pipi bũmb d sẽn segd n maan yaa bao n bãng t’a noyã zemsame, la tɩ b tũub tõe n naf-d lame. Tʋm-tʋmd a Zã yeelame tɩ “Wẽnnaam nonglem yaa tɩ tõnd sak bãmb tõogo. La bãmb tõog ka toog ye.” (1 Zã 5:3) Wala makre, Biiblã tara sagls sẽn yaa sõma sẽn tõe n sõng bi-bɩɩg t’a bãng sẽn yaa sõma ne sẽn yaa wẽng n bake, a sã n wa rat n bãng a sã n segd n yũu rãam, n dɩk dorge, bɩ n lagem ne pag bɩ rao t’a nan pa kẽ kãadem ye. Biiblã tõe n sõnga yi-kãadbã tɩ b bãng b sẽn na n welg b mo-yõsã to-to, la a tõe n wilga roagdba b sẽn segd n wub b kambã to-to me. * Biiblã noy tũub nafda kom-bɩɩs la kãsemb fãa, baa b sẽn yaa b rãmba, zãmsg ning b sẽn da paamã sẽn yaa to-to la b sẽn yitẽ fãa.

Wala rɩ-sõng sẽn kõt-y pãng tɩ y tõe n tʋmã, Wẽnnaam Gomdã kareng me kõt-y-la pãng tɩ y tõe n vɩɩmd tɩ zems ne a noyã. A Zezi rɩka Wẽnnaam goamã n mak ne rɩɩb sẽn zãad vɩɩmã. (Matɩe 4:4) A leb n da yeela woto: “Mam dɩɩb yaa tɩ maan sẽn tʋm-a maama ratem.” (Zã 4:34) A Zezi sẽn da rɩt tẽebã rɩɩb sẽn yit Wẽnnaam Gomdã pʋgẽ wã, raool-a lame t’a tõog n yals kãn-kãe makr toɛy-toɛy taoor la a rɩk sard toor-toor tɩ zemse.—Luk 4:1-13.

Sɩngrẽ wã, y tõe n yãame tɩ yaa toog tɩ y rɩ tẽebã rɩɩb sẽn be Wẽnnaam Gomdã pʋgẽ wã la y tũ a noyã. La tẽeg-y tɩ yãmb sẽn da wa n nan yaa biigã me, tõe tɩ y ra pa nong rɩ-sõma kẽer y sẽn da segd n dɩ ye. Sẽn na yɩl n paam pãnga, y zãmsa rɩ-sõma kãens rɩɩbo. Wala woto me, tõe tɩ y na n dɩka sẽk n zãms Wẽnnaam noyã nonglem. Y sã n nadg pãnga, y na n wa nonga b tũubu, tɩ kɩt tɩ y bɩ tẽebã pʋgẽ. (Yɩɩl Sõamyã 34:9; 2 Tɩmote 3:15-17) Rẽ, y na n bãnga a Zeova rellgo, la rẽ na n kɩtame tɩ y “maan neere.”—Yɩɩl Sõamyã 37:3.

Yaa sɩda, be-vẽer fãa, y rɩkda sard bõoneg bɩ kãsems manesem ning y sẽn segd n tallã wɛɛngẽ. Rẽ n so tɩ Biiblã sagend-y woto: “Teeg Zusoaba ne f sũur fãa la f ra teeg f meng bãngr ye. Fo sẽn maand bũmb ninga fãa, bɩ f tẽeg Zusoaba yelle, la b na n demsa fo sorã.” (Yelbũna 3:5, 6) A Zeova teegr na n naf-y-la rũndã-rũndã, la na n kɩtame me tɩ y wa paam n vɩɩmd wakat sẽn-kõn-sa, bala Wẽnnaam a Zeova sakr tar n dabda vɩɩm zĩigẽ.—Matɩe 7:13, 14.

[Tẽngr note]

^ sull 17 Y tõe n yãa sagls sẽn yaa sõma Biiblã pʋgẽ sẽn tɩ loe ne gom-zu-kãensã la a taab sẽn tar yõod Les jeunes s’interrogent Réponses pratiques sebrã la Zak pʋgsũ-noogã kʋɩlen-biiga sebrã a Zeova Kaset rãmbã sẽn yiisã pʋsẽ.

[Goam sẽn tar pãngã]

Zĩn dãmba tõe n talla pãn-tusdg nin-buiidã tagsa zutu

[Foto rãmba, seb-neng a 4]

Yʋʋmã sẽn pʋg taab n loogã pʋsẽ, filozof rãmbã talla taab kɩɩsg sõma la wẽngã wɛɛngẽ

A SOCRATE

A KANT

A CONFUCIUS

[Fotã sẽn yitẽ]

Kant: From the book The Historian’s History of the World; Socrates: From the book A General History for Colleges and High Schools; Confucius: Sung Kyun Kwan University, Seoul, Korea