Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Wiisg sebrã tags-kãsemse

Wiisg sebrã tags-kãsemse

A Zeova Gomdã vɩɩme

Wiisg sebrã tags-kãsemse

NO-RƐƐS a Zeremi yãa bʋ-kaoor ning a sẽn togs sẽn na maan yʋʋm 40 pʋgẽ wã pidsgu. A Zeremi sẽn yã tẽng ning a sẽn nong wʋsgã sãangã, a manesem yɩɩ wãn to? Sɛptãntã pʋgẽ, sẽn deng Wiisg sebrã pipi sakã b gʋlsa woto: “A Zeremi zĩndame n yãb la a gom sũ-to-gom-kãensã Zerizalɛm yĩnga.” Yɩɩ yʋʋmd 607 sẽn deng a Zezi rogmã la a Zeremi gʋls Wiisg sebrã n na n wilg a sũ-sãangã. Yaa b sẽn gũbg Zerizalɛm kiis 18 n yaool n yõog-a wã poor paalem la a gʋls sebrã. (Zeremi 52:3-5, 12-14) Tẽng baa a ye zɩ n sãam tɩ neb sũy sãam tɩ b kʋm sũ-toog tɩ maand nimbãaneg woto ye.

Wiisg sebrã sak a 1 n tãag a 4 yaa sũ-sãams goama, la 5 soabã yaa kosg bɩ pʋʋsgo.

‘MAM NINTÃM DAAGAME’

(Wiisgu 1:1–2:22)

No-rɛɛs a Zeremi sɩnga Zerizalɛm kʋnkʋm n yet woto: “Haya! tẽng ninga neb wʋsg sẽn da be a pʋgã lebga zaalem. A lebga wa pʋg-kõore. Yẽ ra yaa kãseng buud fãa sʋka, la a ra yaa rĩm-poak n so soolem wʋsgo, la masã a kẽe yembdo.” A Zeremi wilga bũmb nins sẽn kɩt tɩ tẽngã paam yel-beedã n yeel woto: “Zusoabã kõo yẽ sũ-sãoongo, a kɩɩsgã sẽn yaa wʋsgã yĩnga.”—Wiisgu 1:1, 5.

B maka Zerizalɛm ne pʋg-kõor sẽn kʋmd a sɩd la a kamb n sokd woto: “Toog bee sẽn zem toog ninga sẽn paam maamã bɩ?” A bɛɛbã poorẽ a pʋʋsa Wẽnnaam woto: “Bɩ y kɩt tɩ bãmb wẽnga fãa wa yãmb taoore, la y maan bãmb wa yãmb sẽn maan maam m yel-wẽna fãa yĩngã. Tɩ bõe, mam wẽeda sir wʋsgo la m sũur sãamame.”—Wiisgu 1:12, 22.

A Zeremi sũurã sãama wʋsg t’a yeel woto: “Bãmb [a Zeova] sãama Israɛll pãnga fãa b sũ-kãbra tʋʋlem pʋga. Bãmb foosa b nus n bas bãmb b bɛɛba taoore. Bãmb widga bugum a Zakoob tẽnga pʋga t’a rɩt n gilgd zĩiga fãa.” No-rɛɛsã wilga a sũ-toogã sẽn yaa wʋsgã n yeel woto: “Mam nintãm daagdame. Mam pʋg wukame. Mam yam pusgame n daage mam neba tẽnga sẽn sãamda yĩnga.” Baa neb nins sẽn da loogd tẽngã noorã ra sokda woto: “Yaa tẽng ninga sẽn boond tɩ neer zãng la dũniyã fãa sũ-noogã la woto bɩ?”—Wiisgu 2:3, 11, 15.

Sogsg b sẽn leoke:

1:15—Wãn to la a Zeova “tab Zida neba wa b sẽn tab [viyn biis] vẽ wẽkr koglg pʋgẽ”? Babilon nebã sẽn wa n sãam tẽngã, b raaga zɩɩm wʋsgo, tɩ b tõe n mak rẽ ne b sẽn tab viyn biis vẽ wẽkr koglg pʋgẽ. A Zeova pĩnd n togsame tɩ na n yɩɩ woto, la a bas tɩ sɩd yɩ woto. Yaa woto yĩng la b sẽn yet t’a Zeova ‘taba Zida nebã wa b sẽn tab viyn biis vẽ wẽkr koglg pʋgẽ’ wã.

2:1—B sẽn yet tɩ b “luba Israɛll waoogrã sẽn da ta saasẽ wã tẽngã” võor yaa bõe? Saasã zãntlem sẽn yɩɩd tẽngã yĩngã, naoor wʋsgo, bũmb sẽn da tar ziir sã n wa paam paoogre, b yetame t’a yii saasẽ n lʋɩ tẽngã. Israɛll sẽn da tar ziir la pãng ning a Zeova sẽn da ningd-a barkã sasa wã saa Zerizalɛm la Zida sãangã sasa.—Ezai 55:9.

2:17—Ka wã a Zeova gom-bʋg n pids Zerizalɛm zugu? Verse kangã goamã bee Maankʋʋr 26:17 pʋgẽ. Be b yeta woto: “La mam na n tuda yãmb m kudg tɩ yãmb bɛɛbã tõog yãmba. Neb nins sẽn kis yãmbã na n sooga yãmba, la yãmb na n zoeeme tɩ ned ka rigd yãmb ye.”

Zãmsg tõnd yĩnga:

1:1-9. Zerizalɛm yãbda wʋsg yʋng n pa sĩndidẽ, t’a nengã pid ne nintãm. Tẽnga noyã fãa lebga zaalem. A maan-kʋʋdbã wõosdame. A pʋg-sadbã sũy sãamame. A meng tara sũ-toogo. Bõe yĩnga? Bala a konga wʋsgo, n lebg bõn-põosre. A rẽgdã bee a futẽ wã. Yel-wẽnd maaneg pa wat ne sũ-noog ye. Wata ne nintãm, sir wẽebo, sũ-sãams la sũ-toogo.

1:18. A Zeova sã n sɩbgd yel-wẽn-maandbã yaa bũmb sẽn zemse, bala a yaa tɩrg wakat fãa.

2:20. B keooga Israɛll nebã tɩ b sã n pa kelg a Zeova, yel-beed n na n paam-ba. B na n wãba b kamba menga. (Tõodo 28:15, 45, 53) Ad sɩd pa yam tʋʋmd tɩ ned kɩɩs Wẽnnaam ye.

‘RA YẼD-Y Y TƲB NE MAM SIRÃ YE’

(Wiisgu 3:1–5:22)

Wiisg sak a 3 soabã pʋgẽ, b maka Israɛll tẽngã ne ned bɩ ‘raoa.’ Baa ne ra-kãng sẽn be toog pʋgẽ wã a yɩɩla woto: “Zusoaba maanda neb nins sẽn teeg bãmb la b baood bãmbã neere.” A pʋʋsa Wẽnnaam n kos-a woto: “Yãmb wʋma mam koɛɛga mam sẽn kos yãmb n yeel yãmb tɩ y ra yẽd y tʋb ne mam sirã la mam kɛlengã.” A bõosa a Zeova t’a ges b bɛɛbã sẽn maand bũmb ninsã. A yeela a Zeova tɩ “yãmb na n yaoo bãmb yaood sẽn zems b nus tʋʋmde.”—Wiisgu 3:1, 25, 56, 64.

A Zeremi yãbame n wilg a sũ-sãang b sẽn gũbg Zerizalɛm kiis 18 wã sẽn wa ne yel-beed ninsã yĩnga. A yãbrã pʋgẽ a yeela woto: ‘Mam buudã neb yel-wẽnã yɩɩda Sodom nebã rẽnda, b luba bãmb wakat a ye pʋgẽ tɩ ned nug ka sɩɩs bãmb ye.’ A Zeremi yeela woto n paase: “B sẽn kʋʋd-b rãmb ne sʋʋgã n são kom sẽn kʋʋd-b rãmbã. Bãmb pãng sɛtame tɩ b lʋɩt tẽnga; tɩ bõe, bõn-koaadl biis ka leb n be ye.”—Wiisgu 4:6, 9.

Yɩɩl a 5 soabã bilgda Zerizalɛm nebã sẽn gomd goam ninsi. B yeta woto: “Zusoaba, bɩ y tẽeg bũmb ninga sẽn paam tõndã. Tags-y-yã la y ges tõnd yãndã yelle.” B togsda b sũ-toogã la b kot Wẽnnaam woto: “Zusoaba, yãmb paada wakat sẽn ka sɛta. Yãmb naam geerã na n paa zãmaan fãa. Zusoaba, bɩ y wẽnemd tõnd nens n tees yãmba la tõnd na leb n wa yãmb nengẽ. Bɩ y leb n kõ tõnd dasem sẽn yaa wa pĩnd dãmba rẽnda.”—Wiisgu 5:1, 19, 21.

Sogsg b sẽn leoke:

3:16—B sẽn yeel ka tɩ “Bãmb kaoo mam yẽna ne kug-bõonegã” võor yaa bõe? Sebr a yembr yeta woto: “Zʋɩf rãmbã sẽn wa n debd yembdã b modg-b lame tɩ b tuud bogd n maand b burã pʋgẽ be. Woto kɩtame tɩ b burã ra pid ne kug-bõonego.” Ned sã n wãbd bur kãngã tõe n kaoa a yẽna.

4:3, 10—Bõe yĩng t’a Zeremi mak a buuda neb ne “neoond sẽn be weoog pʋgẽ”? Zoob 39:16 yetame tɩ neoong “kengda a sũur ne a kamba wa ka yẽ n so-b ye.” Wala makre, neoong sã n wek a gɛlã n sa, a loogd n bʋʋga a taabã la a bas a kambã ne raoogã. Yaa raoogã n segd n ges kambã yelle. B sã n be ne b kambã tɩ yell watẽ, b yiibã fãa zoet n bas-b lame. Babilon nebã sẽn gũbg Zerizalɛmmã sasa, komã yɩɩ toog hal n kɩt tɩ pagbã sẽn tog n zoe b kambã nimbãanegã lebg sũ-keelem dãmb wala neoong sẽn be weoogẽ wã. Katr meng pa maand a kamb woto ye.

5:7—Rẽ yĩnga a Zeova sɩbgda nebã b yaab rãmbã yel-wẽn yĩng bɩ? Ayo! A Zeova pa sɩbgd nebã b yaab rãmb yel-wẽn yĩng ye. Biiblã yeelame tɩ “tõnd ned kam fãa na n togsa a meng yell Wẽnnaam taoore.” (Rom dãmba 14:12) La yaab rãmbã yel-wẽn sẽn wat ne bũmb ninsã tõe n sãag n mada b yagensã. Wala makre, pĩnd wẽndẽ Israɛllã nebã sẽn da bas Wẽnnaam n pʋʋsd bõn-naandsã yĩnga, kɩtame tɩ lebg toog ne b yagens nins sẽn yaa sakdbã tɩ b tũ tɩrga.—Yikri 20:5.

Zãmsg tõnd yĩnga:

3:8, 43, 44. Yel-beedã sẽn paam Zerizalɛm nebã sasa, a Zeova pa kelg b sẽn da yãbd n kot sõngrã ye. Bõe yĩnga? Bala nebã kɩɩsa a Zeova, b pa sak n tek yam n kos sugr me. Tõnd sã n dat t’a Zeova kelgd d pʋʋsgã, d segd n sak-a lame.—Yelbũna 28:9.

3:21-26, 28-33. Bõe la d tõe n maan n tõog namsgo, baa a sã n yaa kɛgenga? Wala a Zeremi, d pa segd n yĩm t’a Zeova nonglmã la a nimbãan-zoeerã yaa wʋsg ye. D segdame me n tẽeg tɩ d sẽn ket n vɩyã yaa bʋʋm sẽn sek d na ket n saagdẽ tɩ yolsg na n waame, la d maag d yĩng n gũ a Zeova t’a wa fãag-do, la d ra yẽgem ye. Sẽn paase d segd n ‘ninga d noor wubsg pʋgẽ,’ rat n yeel tɩ d segd n sika d mens n sak toogã, n miẽ t’a Zeova sã n bas tɩ bũmb maan-do, a tara a bʋʋm.

3:27. Bi-bɩɩlem wakate, ned tõe n paama namsg la yaalg a tẽeb yĩngã. La ned sã n deeg toog a bi-bɩɩlem wakate, nafd-a lame. Bõe yĩnga? Bala ned sã n tõog toog a bi-bɩɩlem wakate, segenda a soabã t’a wa tõog yɛl a kãseng sasa.

3:39-42. Ned sã n yẽgemd a sẽn paam toog a kongr yĩnga, pa yam tʋʋmd ye. Wall tɩ d yẽgem d sẽn maan yel-wẽnd tɩ namsd-d yĩnga, d segd n ‘gesa d soayã bɩ d manesmã la d fees-ba, n lebg n leb a Zeova nengẽ.’ Yaa yam tʋʋmd tɩ d tek yam n kos sugr la d maneg d vɩɩmã.

D teeg a Zeova

Wiisg sebrã wilgda a Zeova tagsg sẽn yɩ to-to, Babilon nebã sẽn wa n sãam Zerizalɛm ne Zida tɩ lebg ra-boogã poore. B sẽn sak n wilg tɩ b kongame tɩ b gʋls seb-kãng pʋgẽ wã, kɩtame tɩ yaa vẽeneg tɩ sã n yaa ne a Zeova yaa nin-buiidã yel-wẽn yĩng la yel-beedã sẽn paam-bã. Sũ-sãams yɩɩl nins sẽn be seb-kãngã pʋgẽ wã wilgdame tɩ nebã ra tara saagr ne a Zeova, la tɩ b rat n lebg n tũu tɩrga. Baa tɩ ra pa nin-buiidã fãa me, a Zeremi ne neb nins sẽn tek yam n kos sugrã ra ratame.

A Zeova sẽn wilg a tagsg Zerizalɛm zug tɩ b gʋls Wiisg sebrã pʋgẽ wã zãmsda tõnd bũmb a yiibu. Pipi, b sẽn kɩt tɩ Zida lebg vɩʋʋg la b sãam Zerizalɛmmã wilgda tõnd tɩ d segd n saka a Zeova, la yaa keoogr me sẽn wilgd tɩ d pa segd n bas Wẽnnaam raabã maaneg ye. (1 Korẽnt dãmba 10:11) Yiib-n-soaba, wilgda tõnd a Zeremi meng mak-sõngã. (Rom dãmba 15:4) Baa yellã sẽn da ne wa pa tar tɩɩm t’a Zeremi sũur sãam wʋsgã, a kell n teega a Zeova n gũ t’a wa fãag-a. Ad sɩd tara yõod tɩ d teeg a Zeova ne a Gomdã ne d sũur fãa!—Hebre dãmba 4:12.

[Foto, seb-neng a 9]

No-rɛɛs a Zeremi yãa bʋ-kaoor ning a sẽn togsã pidsgu

[Foto, seb-neng 10]

Koore Kaset rãmb kãensã paama makre, b sẽn pa kẽesd b toog politikã yɛlẽ wã