Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Ket-y n bɩɩsd-y tigingã neb tẽebo

Ket-y n bɩɩsd-y tigingã neb tẽebo

Ket-y n bɩɩsd-y tigingã neb tẽebo

‘Paasd-y taab raoodo, la y bɩɩsd taab tẽebo.’—1 TES. 5:11, Kãab-paalgã Koe-noogo.

1. Y sã n paam n yaa tigingã neda, bark bʋs la y paamda, la zu-loe-bʋs me la tigingã ned tõe n paame?

YÃMB sã n paam n yaa tigingã neda, sɩd yaa bark tɛkẽ. Y tara zood sõma ne a Zeova. Y tũuda a noyã sẽn be a Gomdã pʋgẽ wã, tɩ kogend-y ne zu-loees nins sẽn paamd sẽn pa tũud-b no-kãensã. Y tara zo-rãmb hakɩk sẽn dat n sõng-y tɩ y maan sẽn yaa neere. Sɩd-sɩda, tigingã neb sẽn paamd bark ninsã waoogame. La baasgo, kiris-neb wʋsg maooda ne zu-loees buud toor-toore. Wala makre, b sãnda ratame tɩ b sõng-b tɩ b wʋm Wẽnnaam Gomdã yel-zulumsã võore. Kẽer me nengẽ, yaa b sũy n sãam tɩ loog noor tɩ lebg bãaga, wall b bẽeda bãas a taaba. Sãnda me maana yɛl n pa tags neere, tɩ namsd-ba. Rẽ toor sẽn ka be, d fãa vɩɩ dũni sẽn yaa wẽng pʋgẽ.

2. D saam-biig sã n wa namsdẽ, bõe la d segd n maane, la bõe yĩnga?

2 Tõnd ned baa a ye pa rat t’a tẽed-n-taag nams ye. Tʋm-tʋmd a Poll yeelame tɩ tigingã yaa wa ninsaal yĩnga, la tɩ “will a yembr sã n namsdẽ, wilã fãa namsda ne yẽnda.” (1 Kor. 12:12, 26) Rẽnd d segd n maanda d sẽn tõe fãa n sõngd d saam-biis nins sẽn namsdã. Kibay n be Biiblã pʋgẽ, n wilgd tigingã neb sẽn sõng b taab to-to b zu-loees sasa. D na n goma kiba-kãens yelle. La bɩ tõnd ned kam fãa ges a sẽn tõe n maan to-to, n sõng saam-biis nins sẽn tar zu-loeesã wa kibayã sẽn wilgdã. La wãn to la d tõe n sõng d saam-biisã tɩ b kell n tũ a Zeova, tɩ kengd a nin-buiidã fãa raoodo?

Bãmb “peega yẽnda”

3, 4. Wãn-wãn la a Akila ne a Pirsill sõng a Apolosse?

3 A Apolos sẽn da wa n kẽng Efɛɛz paalmã t’a ra zoe n moonda koɛɛgã ne yẽesem. A kibarã sẽn be Tʋʋm sebrã pʋgẽ wã yeelame t’a ra pida ne vʋʋsem sõngo, la t’a “mooname n zãms nebã bũmb nins sẽn wilgd a Zezi kibarã tɩrga, ne a sũur fãa.” La kibarã paasame t’a sẽn da ‘mi yaa a Zã lisgã bala.’ Wõnda yaa a Zãmbatiis karen-biis wall a Zezi karen-biisã n moon a Apolos koɛɛgã sẽn deng yʋʋmd 33 Pãntekotã. Tõe tɩ yaa rẽ n kɩt t’a ra pa mi tɩ ned sã n dat n yɩ kiris-neda, a segd n deega lisg ‘Ba la Biiga, la vʋʋsem sõng yʋʋr’ yĩng ye. Yaa sɩd t’a Apolos ra tara yẽesem, la b ra segd n sõng-a lame t’a bãng yɛl kẽer sẽn tar yõod wʋsgo. Wãn to la a sẽn wa Efɛɛz tigingã pʋgẽ wã naf-a rẽ wɛɛngẽ?—Tʋʋ. 1:4, 5; 18:25; Mat. 28:19.

4 Efɛɛz tigingã rao a ye ne a pag n sõng-a. Yaa a “Akila ne a Pirsill.” B yã-a-la karen-doog pʋgẽ t’a moond neb koɛɛgã, hal n gomd ne raoodo, tɩ b peeg-a n tɩ wilg-a bũmb nins a sẽn da nan pa mi wã. (Karm-y Tʋʋm 18:24-26.) Ad nin-kãensã b yiibã sẽn wilg-a b nonglem woto wã, sɩd segdame. Yaa vẽeneg t’a Akila ne a Pirsill bʋka b mens n sõng-a ne yam, sẽn na yɩl t’a ra tags tɩ b sãbsd-a lame ye. A zu-loɛɛgã yaa a sẽn da pa mi pipi kiris-nebã tigingã sẽn sigl to-to wã. La sãmbg sẽn ka be, a Apolos sũur yɩɩ noog wʋsgo, nin-kãensã a sẽn da nan bãng paalmã sẽn sõng-a t’a paam bãngr n paasã. Bãngr ning a sẽn paamã kɩtame t’a tõog n tɩ ‘sõng Akayi tẽedbã wʋsgo,’ la a moon koɛɛgã ne yẽesem.—Tʋʋ. 18:27, 28.

5. Bõe la Rĩungã koe-moondb tusa sakd n maand n sõngd nebã, la rẽ womda bi-bʋse?

5 Rũndã-rũndã, kiris-neb wʋsg tara mi-beoog ne tigingã neb nins sẽn sõng-b tɩ b bãng Biiblã sõma wã. Wʋsg yõga zood sẽn tar pãng ne neb nins sẽn zãms-b Biiblã. Naoor wʋsgo, yɩl n sõng ned t’a bãng Biiblã, rẽndame tɩ b rɩk kiisi, n kẽnd wakat fãa n zãmsd-a bilf-bilfu. La Rĩungã koe-moondb sakd n maanda modgr ning fãa woto sẽn baoodã, bala b miime tɩ yaa yõor yelle. (Zã 17:3) Sẽn paase, f sã n tõog n sõng ned t’a bãng Biiblã, n tũud a noyã la a wa rɩk a meng n kõ a Zeova n maand a raabã, sũ-noog ning rẽ sẽn kõtã pa tõe n bãng n bilg ye.

A ra “tara yʋ-noogo”

6, 7. a) Bõe yĩng t’a Poll yãk a Tɩmote t’a na n yãagd-a? b) A Poll sõnga a Tɩmote t’a wa tõog n maan bõe?

6 Tʋm-tʋmd a Poll ne a Sɩlas sẽn wa n gilgd tẽnsã naoor a yiib-n-soab n moond koɛɛgã, b sẽn wa n kẽng Listrã, b yãa bi-bɩɩg a ye tigingã pʋgẽ t’a yʋʋr boondẽ t’a Tɩmote. A yʋʋmã tog n da zemsa 20 woto. A ra “tara yʋ-noog ba-biis nins sẽn be Listr ne Ikoniyommã sʋka.” A Tɩmote ma a Eniis ne a yaab-poak a Loyiis ra yaa kiris-neba, la a ba wã ra pa kiris-ned ye. (2 Tɩm. 1:5) Tõe tɩ ra yaa sẽn zems yʋʋm a yiib woto, a Poll beenẽ pipi kẽndã sasa la a bãng a Tɩmote ne a roagdbã. La tʋm-tʋmd a Poll waoong a yiib-n-soabã sasa, a wilgame t’a ratame t’a Tɩmote sõng-a, bala a mikame t’a wõnda bi-bɩɩg sẽn bɩ sõma tẽebã wɛɛngẽ. Tigingã kãsem dãmb me sakame. B yãka a Tɩmote t’a na n yãagd a Poll tɩ b gilgd n moond koɛɛgã.—Karm-y Tʋʋm 16:1-3.

7 A Tɩmote sẽn da na n tũ a Poll yʋʋmã sẽn yɩɩd-a wʋsgã, na n kɩtame t’a paam bãngr toor-toore. A sɩd paama bãngr wʋsg me. A Poll wa n tʋm-a lame meng t’a gilg n kaag tigimsi, la a tʋm tʋʋm yẽ yʋʋr yĩnga. Baa a Tɩmote sẽn da yaa bi-bɩɩg sẽn pa tar minim, tɩ leb n da wõnd a yaa yãn-zoɛtã, a sẽn tʋm ne a Poll na maan yʋʋm 15 wã, kɩtame t’a wa tõog n lebg yel-gɛt sẽn mi a tʋʋmd hal sõma.—Fil. 2:19-22; 1 Tɩm. 1:3.

8, 9. Bõe la y tõe n maan vẽeneg n sõng tigingã kom-bɩɩse? Rɩk-y makre.

8 Rũndã-rũndã, kom-bɩɩs wʋsgo, b pagb la b rap tara pãn-tõod toor-toore, n tõe n wa tʋm tʋʋm wʋsgo. B sã n paam tɩ neb sẽn kõt mak-sõng a Zeova tʋʋmdã pʋgẽ sagl-b la b sõng-ba, b na n baoa tʋʋm tigingã pʋgẽ, la b sak tʋʋm-kãsems a Zeova nin-buiidã sʋk menga. Maag-y y mens n ges kom-bɩɩs nins sẽn be yãmb tigingã pʋgẽ wã! Rẽ yĩnga y pa ne sãnda sẽn na n sak tɩ b sõng-b wa a Tɩmote sɩda? Tõe tɩ y sã n keng b raood la y sõng-ba, bãmb me na n wa lebga so-pakdb wall Betɛll tʋm-tʋmdba, pa rẽ bɩ misioneer dãmb wall tigims sull yel-gɛtba. La bõe la yãmb tõe n maan vẽeneg n sõng-b tɩ b bao n tʋm tʋʋm kãensã?

9 Saam-biig a ye yʋʋr sẽn boond t’a Martin tʋma Betɛll pʋgẽ na maan yʋʋm 20. A ket n tẽra goam tigims sull yel-gɛt a ye sẽn da togs-a sẽn ta yʋʋm 30 masã. Baraare, yẽ ne yel-gɛtã ra moonda koɛɛgã ne taaba. Yel-gɛtã goma ne-a yẽ mengã sẽn da tʋm Betɛllẽ a sẽn da wa n nan yaa bi-bɩɩgã yelle, hal tɩ tall yamleoogo. A sagla a Martin t’a tags n ges yẽ me sã n pa tõe n wa tɩ tʋm Betɛllẽ wã n sõng a Zeova siglgã. A Martin wilgame tɩ yaa sõs-kãngã a sẽn pa tõe n yĩmã n kɩt t’a wa yãk yam n tɩ tʋm Betɛllẽ wã. Sõsd-y ne tigingã kom-bɩɩsã tʋʋm nins b sẽn tõe n wa yãk n tʋma zugu, tɩ yaa vẽeneg tɩ na n sõng-b-la wʋsgo.

‘Bels-y sũ-sãoong rãmbã’

10. Zu-loe-bʋg la a Epafordit paam-yã, la rẽ kɩtame t’a tags tɩ bõe?

10 B sẽn da wa n pag tʋm-tʋmd a Poll bãens roog Rommã, a Epafordit yii hal Filip n kẽng n na n tɩ ges-a. Yaa Filip saam-biisã fãa yʋʋr yĩng la a sak n tog a sorã sẽn pa yɩ nana wã. A zãa tigingã neb toaal n tɩ kõ a Polle, la sẽn paase, a yãka yam n na n pa ne-a n sõng-a a zu-loɛɛgã pʋgẽ. La a Epafordit sẽn wa tɩ be Rommã, bãag n yõk-a, tɩ kellẽ bilf meng t’a maan yõore. Woto kɩtame t’a tags t’a sẽn babs a Pollã pa tall yõodo, hal t’a sũurã sãam tɩ loog noore, tɩ rẽ me lebg bãaga.—Fil. 2:25-27.

11. a) Bõe yĩng tɩ tigingã neb kẽer sã n bẽed sũ-sãoong bãaga, pa segd n ling-du? b) A Epafordit sẽn da wa n bẽed bã-kãng buudã, sagl-bʋg la a Poll kõ-yã?

11 Rũndã-rũndã, zu-loees buud toor-toor n kɩt tɩ neb wʋsg bẽed sũ-sãoong bãase. Siglg ning sẽn get laafɩ wã yell ãndũniyã gill zugã yeelame tɩ neb a nu sʋka, bã-kãensã buudã yõkda nin-yende, baa kẽer dẽnd sã n wat n saame. Sũ-sãoongã bãasã yõkda neb sẽn tũud a Zeova me. Yɩl n tõog tɩ f zak rãmb paam sẽn yaa tɩlae ne-bã, bãase wall d sẽn mi n kongdẽ wã sẽn wat ne sũ-sãams ninsã, la yɛl a taab tõe n wa kɩtame tɩ d sũur sãam tɩ looge. Bõe la Filip tigingã neb ra tõe n maan n sõng a Epafordite? A Poll sagl-b-la woto: “Bɩ y reeg yẽnda Zusoabã yĩng ne sũ-no-kãsenga, la y waoog neb nins sẽn yaa woto wã. Tɩ bõe, yaa Kirist tʋʋmdã yĩng la yẽ ra kolg kũum; yẽ gẽnega a yõor n sõng maam ne sõngr ninga yãmb sẽn ka tõog n maane, yãmb sẽn ka be ne maama yĩngã.”—Fil. 2:29, 30.

12. Bõe n tõe n bels sẽn bẽed-b sũ-sãoong bãagã?

12 Tõnd me segd n sõnga saam-biis nins raood sẽn komse, wall sẽn bẽed sũ-sãams bãagã. Sãmbg sẽn ka be, d tõe n yãa bũmb b sẽn maan a Zeova tũudmã pʋgẽ, n pẽg-b rẽ yĩnga. Wala makre, tõe tɩ b maoa wʋsg n toeem sẽn na yɩl n tõog n lebg kiris-neba, wall b maoome n yãk tʋʋmd Wẽnnaam tʋʋmã sʋk n tʋmd wakat fãa. D sũy nooma wʋsg ne b modgrã, la d tõe n tẽeg-b lame t’a Zeova sũur n noom ne-b n yɩɩda. Baa kʋʋlem bɩ bãas sã n kɩtame tɩ kiris-neb kẽer pa le tõe n tʋm wʋsg wa pĩndã, segdame tɩ d ket n waoogd nin-kãensã modgr nins b sẽn da maana yĩnga. Baa sẽn yaa bũmb ning n kɩt tɩ b bẽed sũ-sãoong bãagã me, ad a Zeova sẽn sagend a nin-buiidã tɩ b maane: “Bels-y sũ-sãoong rãmbã, la y sõng ka pãng rãmbã, la y maan sũ-mar ne nebã fãa.”—1 Tes. 5:14.

‘Kõ-y-yã-a sugr la y bels-a’

13, 14. a) Yɩɩ tɩlae tɩ Korẽnt tigingã maan bõe, la bõe yĩnga? b) B sẽn yiis yellã soab tigingã pʋgẽ wã baasa wãna?

13 Pipi kiris-nebã wakate, Korẽnt tigingã ned a ye n da yoode, n pa rat n tek yam n kos sugr ye. A sẽn da maandã yaa bũmb tigingã ned sẽn pa segd n maan baa bilfu, la baa neb sẽn da pa tũud Kiristã meng pa sakd a yellã buud ye. Woto kɩtame t’a Poll wilg vẽeneg tɩ b segd n yiisa nin-kãngã tigingã pʋgẽ.—1 Kor. 5:1, 7, 11-13.

14 A yiisgã talla yõod wʋsgo. Sõngame tɩ tigingã neb a taab bãng tɩ b pa segd n maan a buudu, la kɩtame me t’a bãng t’a sẽn maanã yaa wẽng wʋsgo, hal t’a tek yam n kos sugri. A yiisgã poore, a sẽn mao n wilg ne a manesmã t’a sɩd teka yamã, a Poll lɛtr a yiib-n-soabã pʋgẽ, a wilgame tɩ b segd n lebs n deeg-a lame. La a Poll wilgame t’a reegrã pa b sak bal t’a le lebg tigingã ned ye. A yeel-b-la woto: “Yãmb tog n kõo yẽ sugr la y bels-a, tɩ sũ-sãoong wʋsg ra gĩmb-a ye.”—Karm-y 2 Korẽnt dãmb 2:5-8.

15. Bɛɛgd sã n tek yam n kos sugr tɩ b lebs n deeg-a, bõe la d segd n maane?

15 Kiba-kãngã wilgda tõnd bõe? Yaa sɩd tɩ sã n mi n wa lebg tɩlae tɩ b yiis tigingã neda, sãamda sũuri. Tõe t’a soabã sẽn maan bũmb ningã sãama Wẽnnaam yʋʋre, la sãam tigingã me yʋʋre. Pʋd n tõe n yɩɩ tigingã nin-yend la a beeg-yã. La sẽn yaa a soab fãa, ne a Zeova sõngre, tigingã kãsem dãmb sã n wa mik tɩ bɛɛgdã teka yam tɩ b segd n lebs n deeg-a, wilgdame t’a Zeova kõ-a-la sugri. (Mat. 18:17-20) Rẽ yĩnga ned ning a sẽn da beegã me pa segd n kõ-a sugr wa a Zeova sɩda? Vẽenega, a sã n baas n kãbgd a sũuri, n pa rat n sak sugrã, yaa a Zeova la a kɩɩsda. Sẽn na yɩl tɩ laafɩ la zems-n-taar zĩnd Wẽnnaam a Zeova nin-buiidã sʋka, la d paam t’a sũur noom ne-do, segdame tɩ bɛɛgdã sã n wa tek yam n kos sugr tɩ b lebs n deeg-a, bɩ d ‘wilg d nonglem ne-a.’—Mat. 6:14, 15; Luk 15:7.

“A nafda maam”

16. Bõe la a Mark maan n sãam a Poll sũuri?

16 Biiblã kibar a to me n wilgd tɩ ned sã n da maan-d bũmb tɩ sãam d sũuri, d pa segd n ket n tar tags-kɛg a soabã zug ye. Yaa Zã ning b sẽn boond me t’a Markã kibarã. A ra maana bũmb tɩ sãam tʋm-tʋmd a Poll sũur wʋsgo. Bõe la a maan-yã? A Poll ne a Barnabas sẽn da wa n na n tũ taab n gilg n moon koɛɛgã pipi wã, a Mark yãag-b lame. La a wa n bas-b lame n lebg n kuli. Biiblã pa wilg bũmb ning sẽn kɩt t’a lebgã ye. La a sẽn maanã sãama a Poll sũur wʋsgo. Rẽ kɩtame t’a Barnabas sẽn tʋlg n na n peeg a Mark b sẽn wa n na n gilg naoor a yiib-n-soabã, a Poll tõdgame, hal tɩ yẽ ne a Barnabas moorã yõsg taaba. A Mark sẽn da maan bũmb ning pipi gilgrã sasa wã kɩtame t’a Poll da pa rat t’a le tũ-b ye.—Karm-y Tʋʋm 13:1-5, 13; 15:37, 38.

17, 18. Bõe n wilgd t’a Poll ne a Mark welga b mo-yõsrã, la yam bʋg la rẽ kõt tõndo?

17 Yaa vẽeneg t’a Mark pa bas t’a Poll sẽn tõdg t’a kõn tũ wã koms a raood wʋsg ye. Bala a kell n tũ a Barnabas tɩ b gilg n moon zĩis a taaba. (Tʋʋ. 15:39) A Poll sẽn wa yeel bũmb ning a Mark zug yʋʋm a wãn poorã wilgdame t’a Mark sɩd kell n tʋma Wẽnnaam tʋʋmdã sõma, la ne a sũur fãa. A Poll sẽn da wa n be bãens roog Rommã, a gʋlsa a Tɩmote lɛtre, la lɛt-kãng pʋgẽ, a yeel-a-la woto: “Peeg a Mark n wa t’a nafda maam Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ.” (2 Tɩm. 4:11) Woto wilgdame tɩ rẽ wẽnd t’a Poll kɩsa sɩd t’a Mark toeemame.

18 D tõe n dɩka yam kiba-kãngã pʋgẽ. A Mark pa bas t’a Poll sẽn da tõdg t’a kõn tũ bãmbã kɩt t’a koms raood n bas tʋʋmdã ye. A kell n modgame, hal n wa lebg misioneer sẽn mi a tʋʋmd sõma. Yẽ ne a Poll fãa wilgame tɩ b yaa neb sẽn sɩd nong a Zeova. B fãa basa yellã tɩ sa. A Poll wa n pʋd n sak n deegame t’a Mark tõe n sõng-a-la Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ. Dẽnd mo-yõsr sã n zĩnd saam-biis sʋk tɩ b welg-a poore, b ned kam fãa segd n modg n basame tɩ sa, la b ket n wɩngd n sõngd b taabã tẽebã wɛɛngẽ. D sã n pẽgd modgr ning d taabã sẽn maandã, bɩɩsda tigingã neb fãa tẽebo.

Yãmb me tõe n sõnga y tigingã neba

19. Wãn to la tigingã ned fãa tõe n sõng a taabã?

19 “Yaoolem wakat” kãensã sẽn pid ne toodã yĩnga, y ratame tɩ tigingã neb a taabã sõng-yã, la bãmb me ratame tɩ y sõng-ba. (2 Tɩm. 3:1) Y tẽed-n-taag ning tõe n tara zu-loɛɛga, n pa mi a sẽn na n welg-a to-to, la a Zeova miime. A Zeova tõe n kɩtame tɩ tigingã neb toor-toorã, la baa yãmb mengã sõng nin-kãensã buudã tɩ b bãng b sẽn segd n maanega. (Ezai 30:20, 21; 32:1, 2) Woto yĩnga, bɩ y modg n tũ a Poll saglgã ne y sũy fãa! Ket-y n ‘paasd-y taab raoodo, la y bɩɩsd taab tẽeb wa y sẽn zoe n maandẽ wã.’—1 Tes. 5:11, Kãab-paalgã Koe-noogo.

Y na n leokame tɩ bõe?

• Bõe yĩng tɩ tigingã neb segd n bɩɩsd taab tẽebo?

• Zu-loe-bʋs buud la y tõe n sõng y taabã tɩ b welge?

• Bõe yĩng tɩ d rat d tigingã neb a taabã sõngre?

[Zãmsgã sogsgã]